Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 15—23 och 30 §§ i 8 kap. strafflagen, lag, innefattande vissa bestämmelser till skydd för hemligheter av betydelse för rikets försvar, lag, innefattande ändring i 8 kap. 2 § 6 mom. rättegångsbalken, samt lag angående ändrad lydelse av förordningen om offentlighet vid underdomstolarna den 22 april 1881.

1913-04-18 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1913:26, Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 15—23 och 30 §§ i 8 kap. strafflagen, lag, innefattande vissa bestämmelser till skydd för hemligheter av betydelse för rikets försvar, lag, innefattande ändring i 8 kap. 2 § 6 mom. rättegångsbalken, samt lag angående ändrad lydelse av förordningen om offentlighet vid underdomstolarna den 22 april 1881.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 26.

1

Nr 26.

Ankom till Riksdagens kansli den 18 april 1913 kl. 8 e. rn.

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till

lag om ändrad lydelse av 15—23 och 30 §§ i 8 kap.

strafflagen, lag, innefattande vissa bestämmelser till

skydd för hemligheter av betydelse för rikets försvar,

lag, innefattande ändring i 8 kap. 2 § 6 mom. rättegångsbalken,

samt lag angående ändrad lydelse av förordningen

om offentlighet vid underdomstolarna den 22

april 1881.

Närvarande: herrar Widén, Lindhagen, af Ekenstam, Trana, Gezelius, Alexanderson

von Baumgarten, Olsson i Hot, Dahl, Eliasson*, Petersson i Södertälje,

Olsson i See, Forsberg*, Holmdahl, Persson i Norrköping*, och Johansson

i Mellbyn.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering,

Genom en den 28 mars 1913 dagtecknad proposition, nr 161,

vilken proposition blivit för förberedande behandling till lagutskottet

hänvisad, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogade,

i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga

följande förslag till

l:o) Lag

om ändrad lydelse av 15—23 och 30 §§ i 8 kap. strafflagen.

Härigenom förordnas, att 15—23 och 30 §§ i 8 kap. strafflagen

skola erhålla följande ändrade lydelse:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 25 käft. (Nr 26.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 26.

15 §.

Har den, som uppdrag fått att i ärende, som riket rörer, med

främmande makt något avhandla eller sluta, uppsåtligen dess fördel

emot riket främjat eller riket eljest skadat; dömes till straffarbete pa

livstid eller från och med åtta till och med tio år. Tager han, i sådan

avsikt, gåva eller förläning'' av främmande makt; dömes, ändå att skada

därav ej kom, till straffarbete från och med sex till och med tio. år.

Tager annan än den, som nu är sagd, gåva eller förläning'', av

främmande makt, för att dess fördel emot riket främja eller riket eljest

skada; dömes till straffarbete från och med fyra till och med åtta år.

16 §.

Vad den, som emot 15 § sig förbrutit, av främmande makt tagit,

vare till kronan förverkat.

17 §•

Har den, som betrodd är att veta hemliga underhandlingar, rådslag

eller slut i ärende, därå rikets säkerhet eller rätt emot främmande

makt ligger, dem uppenbarat, eller handling, som han i ty mål lönlig

hålla bort, utan lov utgivit eller kungjort; dömes till straffarbete på

livstid eller från och med åtta till och med tio år. Skedde brottet utan

uppsåt att skada göra, och var faran ringa; då må tiden för straffarbetet

till två år nedsättas.

Hava sådana hemligheter eller handlingar, som nu sagda äro,

kommit till annan persons kunskap eller i hans hand, och är honom

veterlig!, att de böra lönliga hållas: uppenbarar, utgiver eller kungör

han dem, i uppsåt att skada göra; varde dömd till straffarbete från

och med två till och med sex år. Sker det utan dylikt uppsåt; vare

straffet fängelse eller, där läran ringa var, böter.

18 §.

Den, som, i annat fall än förut i detta kapitel sagt är, för obehörig

uppenbarar sådana handlingar, avbildningar eller andra föremål eller

sådana sakförhållanden, vilkas uppenbarande för främmande makt kan

skada rikets försvar och som han vet böra hemliga hållas, dömes till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 26.

straffarbete i högst fyra år. Var faran ringa, eller äro omständigheterna

eljest synnerligen mildrande; må till fängelse eller böter dömas.

Uppenbarades hemligheten för främmande makt eller eljest under

sådana förhållanden, att synnerlig fara för rikets säkerhet därav uppkom;

dömes till straffarbete från och med två till och med sex år.

19 §.

Har någon gjort försök till brott, som i 17 eller 18 § sägs, och

blev endast genom omständigheter, som voro av gärningsmannens vilja

oberoende, brottets fullbordan förhindrad; vare straffet för det fall, som

i 17 § 1 mom. nämnt är, straffarbete i högst tio år; för det fall, som

i 17 § 2 mom. omförmäles, högst straffarbete i fyra år, men, om försöket

skett utan uppsåt att skada göra, fängelse i högst ett år eller

böter; samt för det fall, som i 18 § sägs, högst straffarbete i två år,

men, där brottet, om det blivit fullbordat, skolat straffas efter 18 § 2

mom., högst straffarbete i fyra år.

20 §.

Den, som med vetskap därom, att föremål eller sakförhållande,

varom i 17 eller 18 § förmäles, bör hållas hemligt, obehörigen sätter

sig i besittning av sådan hemlighet, i annat fall än förut i detta kapitel

sagt är, dömes till straffarbete i högst två år eller fängelse. Framgår

det av omständigheterna, att han ej haft för avsikt att uppenbara hemligheten

för någon obehörig, eller äro omständigheterna eljest synnerligen

mildrande; vare straffet böter.

Skedde brottet i avsikt att uppenbara hemligheten för främmande

makt; dömes till straffarbete från och med ett till och med fyra år.

21 §.

Har någon gjort försök till brott, som i 20 § sägs, i avsikt att

uppenbara hemligheten för främmande makt, och blev endast genom

omständigheter, som voro av gärningsmannens vilja oberoende, brottets

fullbordan förhindrad; dömes till straffarbete i högst två år.

22 §.

Var som, i uppsåt att riket skada, förfalskar, undanhåller, förstörer

eller fördärvar handling, som innefattar bevis för rikets säkerhet eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 26.

rättigheter emot annan stat; varde dömd till straffarbete från och med

åtta till och med tio år eller på livstid.

Den, som utan sådant uppsåt, som i 1 mom. sägs, men med kännedom

om vikten av handling, som där omtalas, den med vilja undanhåller,

förstörer eller fördärvar, dömes till fängelse eller till straffarbete

i högst två år.

23 §.

Var som vet förräderi eller sådant brott emot rikets säkerhet, som

ovan sagt är, å färde vara, och det ej i tid upptäcker, dömes till fängelse

eller till straffarbete i högst fyra år. Har han ej de skäl, varmed

han tilltror sig kunna den brottslige till gärningen binda; uppenbare

då, utan att nämna personen, de omständigheter, som honom kunniga

äro, eller straffes, som nyss är sagt. Ej skall någon av de i 3 kap.

11 § nämnda personer till straff'' efter denna § fällas, där brottets upptäckande

icke utan angivelse till åtal ske kunnat.

30 §.

Den, som till straff'' efter 1, 4, 5, 6, 9, 11, 13 eller 15 §, 17 §

1 mom. eller 22 § 1 mom. sig skyldig gjort, varde ock dömd medborgerligt

förtroende förlustig. Lag samma vare, om någon efter 2,

3, 7, 8 eller 10 § är förfallen till straffarbete i minst sex månader.

2:o) Lag,

innefattande vissa bestämmelser till skydd för hemligheter av

betydelse för rikets försvar.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Har någon genom att lämna oriktiga uppgifter om sina personliga

löidiållanden eller eljest svikligen berett sig tillträde till någon för rikets

lasta försvar avsedd anläggning eller till förråd, fabrik, varv, kasern

eller annan dylik till försvaret hörande inrättning eller till något krigsmaktens

fartyg, eller har någon på sätt nu är sagt berett sig tillfälle

att, efter det han obehörigen inkommit i anläggning, inrättning eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets utlåtande Nr 26-

fartyg, som nyss omförmälts, där kvarstanna, värde dömd till böter

eller fängelse i högst ett år.

2 §•

överträder någon av Konungen eller, enligt Konungens förordnande,

av myndighet meddelat förbud att beträda anläggning, inrättning eller

fartyg, som i 1 § sägs, och är ej sådant fall, som i nämnda § avses,

för handen, eller överträder någon sålunda meddelat förbud att övervara

härens eller flottans övningar, straffes med böter, högst tvåhundra kronor.

3 §•

Den, som utan vederbörande myndighets tillstånd avbildar eller

beskriver någon för rikets fasta försvar avsedd anläggning eller del

därav eller till sådan anläggning hörande anordning för försvarsändamål,

dömes, om genom uppenbarande av avbildningen eller beskrivningen

skada för försvaret kan uppkomma, till böter eller fängelse i högst sex

månader, därest ej gärningen är i allmänna strafflagen belagd med

strängare straff.

. 4 §''

Företager någon sjömätning eller lodning vid rikets kuster eller

i därtill hörande skärgårdar, farleder eller hamnar utan att till sådan

åtgärd hava erhållit tillstånd enligt vad av Konungen stadgas, varde

dömd till böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen

är i allmänna strafflagen belagd med strängare straff; dock äge vad

sålunda är sagt ej tillämpning, om någon utför lodning, som erfordras

för framförande eller säkerställande av fartyg, varå han befinner sig,

eller om lodning i hamn verkställes på föranstaltande av vederbörande

hamnmyndighet.

3:o) Lag,

innefattande ändring i 8 kap. 2 § (5 mom. rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att stadgandet i 8 kap. 2 § G mom. rättegångsbalken,

att hovrätt äger att döma över mål angående landsförräderi

och rådslag med fienden, skall upphöra att gälla.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 26.

Utskottets

yttrande.

4:o) Lag

angående ändrad lydelse av förordningen om offentlighet vid

underdomstolarna den 22 april 1881.

Härigenom förordnas, att förordningen om offentlighet vid underdomstolarna

den 22 april 1881 skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vid allmän underrätt, så ock vid poliskammare, när sådana mål

där förehavas, i vilka poliskammare utövar domsrätt, skall rättegånghållas

offentligen; och vare förty, så länge det kan ske utan trängsel

för dem, som till rätten höra eller hava med sakerna att skaffa, ej

någon förment att vara inne, medan rätten sitter, där ej överläggning

till beslut skall inom lyckta dörrar hållas, eller rätten finner förekommande

mål vara för anständigheten och sedligheten stötande eller att

i följd av rättegångens offentlighet något kan uppenbaras, som med

hänsyn till rikets säkerhet bör hållas hemligt för främmande makt, i

vilka händelser åhörarna skola på ordförandens tillsägelse avträda. —

Var som rättegång avhöra vill skall skicka sig tyst och anständigt.

Gör någon annorlunda, må han från rummet avvisas. — Den, som i

rätten förer ordet, äge till ordningens bibehållande giva nödiga föreskrifter.

Vad han i ty fall förordnar, gånge genast i verkställighet. —

Genom vad här blivit stadgat göres icke någon ändring i 21 och

22 §§ 17 kap. rättegångsbalken.

För varje land med ett ordnat försvar är det uppenbarligen av

stor vikt, att effektivt skydd beredes emot obehörigt uppenbarande eller

utforskande av för försvaret betydelsefulla hemligheter. I de flesta

moderna utländska stater har man i samband med krigsväsendets utveckling

och den därav föranledda stegrade verksamheten för utspanande

av militära hemligheter i första hand sökt vinna berörda skydd genom

införande av omfattande straffbestämmelser emot spioneri.

Vår egen lagstiftning på detta område är, såsom i det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet framhålles, i väsentliga

avseenden ofullständig och jämväl i övrigt otillfredsställande. Visser
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets utlåtande Nr 26.

ligen hava i 8 kap. strafflagen ansvarspåföijder stadgad för spioneri

och därmed jämförliga brott under krigstid ävensom för uppenbarande

i vissa fall av hemliga underhandlingar och beslut, som äro av vikt

för rikets säkerhet eller rätt emot främmande makt, men däremot saknas

i stort sett i vår rätt straffbestämmelser emot obehörigt utforskande i

fred av hemligheter av nu ifrågavarande art.

Efter det till avhjälpande av denna brist i vår lagstiftning redan

tidigare förslag varit å bane, anmodade chefen för lantförsvarsdepartementet

i skrivelse den 16 december 1908 chefen för generalstaben att

inkomma med förslag till de åtgärder i berörda syfte, som prövades

vara av behovet påkallade för vårt land. I anledning härav avgav

denne den 20 juni 1911 utlåtande i ämnet med förslag till lag om

skydd för hemligheter av militär betydelse. I utlåtandet framhölls, att

den otvivelaktigt mest betydelsefulla åtgärden för vinnande av ifrågavarande

syfte torde vara införande av lagbestämmelser mot obehörigt

uppenbarande eller utforskande av viktiga militära hemligheter ävensom

mot annan verksamhet, som innefattade fara för dylika hemligheters

uppenbarande.

Sedan över detta förslag yttranden inhämtats från vissa myndigheter,

underkastades det i justitiedepartementet en närmare granskning

och blev jämväl därstädes i vissa delar omarbetat, varvid förslagets

rubrik ändrades till »förslag till lag om skydd för hemligheter av betydelse

för rikets försvar». Därjämte utarbetades inom justitiedepartementet

ovanangivna, av nyssberörda lagförslag föranledda förslag till

lag innefattande ändring i 8 kap. 2 § 6 mom. rättegångsbalken och

till lag angående ändrad lydelse av förordningen om offentlighet vid

underdomstolarne den 22 april 1881.

Över lagförslaget och nämnda två ändringsförslag inhämtades

yttrande av lagrådet, som därvid på angivna, i det vid propositionen

fogade utdraget av lagrådets protokoll omförmälta skäl hemställde, att

den erforderliga lagstiftningen i ämnet, så vitt den avsåge förbrytelser

av samma eller liknande art med de i 8 kapitlet strafflagen behandlade,

icke, såsom i förslaget skett, måtte upptagas i en särskild från strafflagen

fristående lag utan åstadkommas genom en omarbetning av nämnda

kapitel. Vad anginge i förslaget i övrigt innehållna bestämmelser,

kunde desamma enligt lagrådets mening lämpligen i en särskild lagbibehållas.

f I anledning av de av lagrådet framställda anmärkningarna blev

lagförslaget inom justitiedepartementet ånyo föremål för omarbetning.

På sätt lagrådet hemställt, blevo därvid vissa av förslagets bestämmelser

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 26.

överflyttade till och inpassade i 8 kap. strafflagen, i samband varmed

innehållet i dessa bestämmelser jämkades till överensstämmelse med

övriga stadganden i kapitlet. Berörda bestämmelser jämte av deras överflyttning

till 8 kapitlet däri föranledda ändringar finnas upptagna i

ovanomförmäld a förslag till lag om ändrad lydelse av 15—23 och 30

§§ i 8 kap. strafflagen. Övriga i det ursprungliga lagförslaget upptagna

bestämmelser hava efter omarbetning bibehållits i det med förevarande

proposition framlagda förslaget till lag, innefattande vissa bestämmelser

till skydd för hemligheter av betydelse för rikets försvar.

Förenämnda förslag till lag, innefattande ändring i 8 kap. 2 §

6 mom. rättegångsbalken, samt till lag angående ändrad lydelse av förordningen

om offentlighet vid underdomstolarne den 22 april 1881 hava

i oförändrat skick för Riksdagen framlagts.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för propositionen, får

utskottet i övrigt hänvisa till de vid densamma fogade utdrag av statsrådsprotokollet.

Utskottet har vid granskning av förevarande lagförslag icke funnit

något att mot desamma anmärka.

Utskottet får alltså hemställa,

att Riksdagen måtte med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition antaga ovan intagna förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse av 15—23 och 30 §§

i 8 kap. strafflagen;

2:o) lag, innefattande vissa bestämmelser till

skydd för hemligheter av betydelse för rikets försvar;

3:o) lag, innefattande ändring i 8 kap. 2 § 6

mom. rättegångsbalken; samt

4:o) lag angående ändrad lydelse av förordningen

om offentlighet vid underdomstolarna den 22 april 1881.

Stockholm den 18 april 1913.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN WIDÉN.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 26.

9

Särskilt yttrande

av herr Lindhagen, som anfört:

»Frånvaron av nu ifrågasatta lagstiftning har under gångna tider

veterligen ej föranlett några äventyrligheter. Ännu mindre kunna

enligt min uppfattning sådana äventyrligheter vara att befara för framtiden

såsom fredsgarantierna särskilt för vårt land alltjämt växa på

sätt jag närmare sökt utveckla i min i år inom Andra kammaren väckta

motion nr 250 om nationaliteternas rätt.

Med en sådan uppfattning är det icke utan att ett dylikt lag-,

stiftningsarbete framstår såsom skäligen onödigt. Det kan till och med

giva anledning till den farhågan, att förslaget är ett uttryck i själva

verket för den på många håll rådande föreställningen, att vi befinna

oss i ett hotat krisläge, och sålunda framkommit såsom ett litet led i

uppjagandet av den skrämsel, som i sin ordning alltjämt kräver av

vårt folk åtagandet av onaturliga krigsbördor.

Då emellertid förslaget teoretiskt sett är försvarligt, då det inom

utskottet försäkrades, att det företrädesvis framlagts i sådant syfte, och

då många andra av sin övertygelse önska detsamma genomfört, har jag

ej. för min del ansett tillräckliga skäl föreligga för att motsätta

mig denna i förväg beställda lilla dekoration till det försvarssystem,

som förväntas skola framspringa ur försvarsberedningarnes sköte.''

Ur straffrättslig synpunkt kunna visserligen också betänkligheter

göras gällande derutinnan att förslaget utvidgar antalet undantagsfall,

då även försök till straffbara handlingar bestraffas. För den som bestämt

motsätter sig den tillkännagivna avsikten att i den blivande nya strafflagstiftningen

dylika försök skola till skillnad från vad nu gäller i regeln

umgällas med straff, kan det ej vara tilltalande att bidraga till att öka

antalet av de prejudikat, som därvid kunna åberopas.* Då emellertid

inom det straffområde, varom här är fråga, redan finnas sådana undantagsbestämmelser

samt ökandet av desammas antal sålunda kan anses

såsom en konsekvens av vad som här redan gäller, har jag ansett

även de nu framhållna betänkligheterna kunna falla.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 25 käft. (Nr 26.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:63 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 15—23 och 30 §§ i 8 kap. strafflagen, lag, innefatta a1 i texten