Sök i Ratio Lex

Lagutskottets memorial Nr 29

1913-04-29 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1913:29, Lagutskottets memorial Nr 29

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 29.

1

Kr 29.

Ankom till Riksdagens kansli den 29 april 1913 kl. 1 e. m.

Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga

om lagutskottets utlåtande nr 22 i anledning av dels

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om expropriation,

lag om ändrad lydelse av 16, 24, 36 och

45 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning

i fast egendom, lag om ändrad lydelse av 71 §

i lagen den 20 juni 1879 om dikning och annan avledning

av vatten, lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen

den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om

elektriska anläggningar, samt lag om ändring i vissa

delar av lagen den 31 augusti 1907 angående stadsplan

och tomtindelning, dels ock i anledning därav väckta

motioner.

Närvarande: herrar Widén, Lindhagen, af Ekenstam, Söderbergh, Trana, Stärner,

Gezelius, Alexanderson, greve Lagerhjelke, Dahl, Petersson i Lidingö

villastad, Pettersson i Södertälje, Olsson i See, Pettersson i Bjälbo, Jansson

i Edsbäcken och Persson i Norrköping.

I utlåtande nr 22 i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om expropriation, lag om ändrad lydelse av 16, 24, 36 och

45 §§ i förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning i fast egenBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 28 höft. (Nr 29). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets memorial Nr 29.

dom, lag om ändrad lydelse av 71 § i lagen den 20 juni 1879 om dikning

och annan avledning av vatten, lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen

den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,

samt lag om ändring i vissa delar av lagen den 31 augusti 1907

angående stadsplan och tomtindelning, dels ock i anledning därav väckta

motioner, hemställde lagutskottet såvitt nu är i fråga, att Riksdagen måtte

antaga förslag till lag om expropriation av den lydelse utskottets nämnda

utlåtande innehåller, samt att övriga fyra genom propositionen framlagda

här ovan sist omförmälda lagförslag måtte av Riksdagen godkännas.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag, hava båda kamrarna

godkänt sistberörda fyra lagförslag, ävensom, förutom rubrikerna,

1 § 5 och 6 samt 8—10 punkterna, 2—25, 27—60, 62—67, 69—91, 93

—97, 99 och 100 §§ i förslaget till lag om expropriation enligt deras av

utskottet föreslagna lydelse.

Däremot hava kamrarna med avseende å sistnämnda lagförslag i

nedan angivna hänseenden stannat i olika beslut.

Med anledning av vad sålunda förekommit har utskottet till behandling

förehaft frågan om sammanjämkning av den skiljaktighet, som förefinnes

mellan kamrarnas beslut.

Med avseende k 1 § i förslaget till lag om expropriation har Första

kammaren till utskottet återremitterat 1—4, 7, 11 och 12 punkterna, varemot

Andra kammaren antagit paragrafen i dess av utskottet föreslagna

lydelse.

Utskottet har ansett en sammanjämkning av kamrarnas skiljaktiga

beslut med avseende å denna paragraf böra ske så, ftt

i fråga om 1—3 punkterna Första kammaren biträder Andra kammarens

beslut,

i fråga om 4 och 7 punkterna båda kamrarna, Andra kammaren, med

frånträdande av sitt förut fattade beslut, godkänna nedanintagna lydelse av

dessa moment,

samt i fråga om 11 och 12 punkterna Första kammaren biträder Andra

kammarens beslut.

Första kammaren har återremitterat 26 §, varemot Andra kammaren

godkänt densamma enligt utskottets förslag.

Utskottet bär ifråga om denna paragraf ansett sig böra hemställa,

att Första kammaren biträder Andra kammarens beslut.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 29.

3

61 § har av Första kammaren antagits med den lydelse, som angivits

i herr af Ekenstams med fleres reservation vid denna paragraf.

Andra kammaren har däremot godkänt den av utskottet föreslagna lydelsen.

Enligt utskottets mening bör för sammanjämkning Första kammaren, med

frånträdande av sitt förut fattade beslut, biträda Andra kammarens beslut

rörande denna paragraf.

Beträffande 68 och 92 §§ hava desamma av Första kammaren återremitterats

till utskottet, under det Andra kammaren antagit paragraferna

i deras av utskottet föreslagna lydelse.

Utskottet har i fråga om dessa paragrafer ansett sig böra hemställa,

att kamrarna, Andra kammaren med frånträdande av sitt förut fattade

beslut, måtte godkänna 68 § i dess här nedan angivna lydelse, som med

en mindre redaktionsförändring överensstämmer med herr Dahls vid denna

paragraf avgivna reservation, samt 92 § med den avfattning densamma

erhållit i Kungl. Maj:ts förslag.

Med avseende å avdelningen »Särskilda bestämmelser om expropriation

för åstadkommande av tryggade bostadsförhållanden» hava båda kamrarna

bifallit utskottets förslag beträffande 97 §., varemot ifråga om 98 §,

Första kammaren för sin de! antagit paragrafen med den lydelse, som i

herr af Ekenstams med fleres vid utskottets förslag fogade reservation

angivits, och Andra kammaren godkänt utskottets förslag.

Andra kammaren har därjämte för sin del beslutat, att närmast efter

97 § skulle införas två nya paragrafer, nämligen dels såsom 98 § ett

stadgande av den lydelse, som innefattas i den av herr Widén m. fl. vid

avdelningen 8 i lagförslaget avgivna reservation och dels såsom 99 § det

stadgande, som i herrar Lindhagens och Perssons i Norrköping reservation

vid nämnda avdelning föreslagits skola såsom 99 § inflyta i lagen.

De här angivna skiljaktigheterna mellan kamrarnas beslut har utskottet,

med hänsyn jämväl till vad förut i detta memorial hemställts, ansett

böra så sammanjämkas, att kamrarna med frånträdande av de fattade besluten,

Första kammaren i fråga om 98 § och Andra kammaren med avseende

å de två nya paragraferna, som den beslutat såsom 98 och 99 §§,

antaga 98 § i dess av utskottet förut tillstyrkta lydelse.

Vad slutligen angår övergångsbestämmelsen har Första kammaren antagit

Kungl. Maj:ts förslag i denna del, varemot Andra kammaren för sin

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets memorial Nr 29.

del godkänt utskottets. Denna skiljaktighet har utskottet ansett böra så

sammanjämkas, att båda kamrarna, med frånträdande av sina förut fattade

beslut i huvudsaklig överensstämmelse med den mening, som angives i

herr Alexandersons vid utskottets förslag i denna del fogade reservation,

godkänna nedan angivna lydelse av övergångsbestämmelsen.

Utskottet hemställer alltså,

att kamrarna, Första kammaren med fattande av

beslut i fråga om ovan berörda av kammaren till utskottet

i deras helhet eller i vissa delar återremitterade

paragrafer och båda kamrarna med frånträdande i ovan

angivna fall av förut fattade beslut, beträffande nu ifrågavarande

förslag till lag om expropriation, måtte antaga

följande lydelse av nedanstående paragrafer samt av

övergångsbestämmelsen:

1 §•

Fastighet, som tillhör annan än kronan, må tagas i anspråk genom

expropriation, om Konungen prövar det nödigt:

1. för befästning, övnings- eller förläggningsplats för krigsmakten,

skjutbana, som äger betydelse för den allmänna skjutskicklighetens utveckling,

eller eljest för rikets försvar;

2. för allmän väg på landet eller i stad, järnväg eller spårväg för

allmän trafik, bro, hamn, lastningsplats, kanal eller annan farled, flottled,

telegraf- eller telefonanläggning eller annan anläggning för den allmänna

samfärdselns främjande;

3. för allmän byggnad;

4. för ändamål, som det enligt lag eller författning tillkommer kommun

eller annan dylik samfällighet att tillgodose;

5. för att förse en ort med vatten eller förhindra förorenande av

vattenledning, som är anlagd för sådant ändamål;

6. för att inom bebyggt område vid järnvägsstation, hamnplats eller

fiskläge eller å annan ort med större sammanträngd befolkning åstadkomma

tryggade bostadsförhållanden;

7. för byggnad, avsedd att bereda lokal för religiös uppbyggelse

eller verksamhet till nykterhetens främjande eller eljest för överläggningar

i allmänna frågor eller upplysande föredrag å ort, där inom befolkningen

eller eu väsentlig del av denna framträtt behov av dylik lokal, men varest,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 29.

5

på grund därav att all jord inom ett vidsträckt område tillhör samme

eller ett fåtal ägare, särskild svårighet möter att genom avtal förvärva

erforderlig mark;

8. för åstadkommande på det allmännas bekostnad av skogsåterväxt

å. skogsmark, som är genom kalhuggning eller på annat sätt ödelagd och

ej utgör nödig betesmark;

9. för kronans övertagande av flygsandsfält, varom ägaren försummat

att taga föreskriven vård;

10. för att i kronans ägo överföra jordområde av synnerligen märklig

naturbeskaffenhet, för dess avsättande såsom naturminnesmärke, eller ock

synnerligen märklig fast fornlämning, vars bevarande ej kan på annat sätt

tryggas, jämte därför erforderlig mark;

11. för linbana, som är behövlig för ett företag av större gagn för

orten; eller

12. för annat därmed jämförligt ändamål av väsentlig betydelse för

det allmänna.

Särskild rätt, som i avseende å fastighet tillkommer annan än kronan,

må ock exproprieras, om Konungen prövar det nödigt, för ändamål,

som nu är sagt; och må expropriation enligt Konungens förordnande jämväl

äga rum för upphävande av särskild rätt till område, som är avsatt

till nationalpark.

26 §.

Den, som är bosatt utom länet, eller ej uppnått tjugufem års ålder,

eller ej råder över sig och sin egendom, eller enligt domstols utslag är

förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig att i rikets tjänst vidare

nyttjas eller att föra annans talan inför rätta, må ej utses till ordförande

eller ersättare för ordföranden i expropriationsnämnder eller uppföras bland

de till ledamöter i sådana nämnder valbara; dock må för Stockholms stad

och län valbara utses inom såväl staden som länet.

Uppdrag, varom nu är fråga, må ej annan undandraga sig än den,

som uppnått sextio års ålder eller sex år innehaft sådant uppdrag, samt

tjänsteman, som är av sin tjänst förhindrad att mottaga uppdraget.

61

Vill den, som genom ansökning om stämning till rätten fullföljt

anspråk på expropriation, återkalla anspråket, göre han, sist innan rätten

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets memorial Nr 29.

meddelat utslag i målet, hos rätten eller domaren skriftlig anmälan om

återkallelsen med bifogande av bevis, att han fullgjort vad i 62 § andra

stycket sägs, eller vare rättigheten till återkallelse försutten. Den, som

återkallat, åligger att ofördröjligen giva motparten, samt, om expropriationsnämnd

har saken under behandling, nämndens ordförande del av

återkallelsen. Vad i 14 § stadgas om anteckning av expropriationsmål

äge, sedan rätten skilt målet från sig, motsvarande tillämpning beträffande

anteckning av återkallelse.

Återkallelse må gälla hela den fastighet expropriationsanspråket omfattar

eller någon del därav, men må ej göras i avseende å mark, som den

exproprierande tagit i besittning.

68 §.

Har exproprierad fastighet eller genom expropriation förvärvad särskild

rätt ej kommit till användning för det avsedda ändamålet eller dess

användande för ändamålet upphört och är nämnda ändamål såvitt angår

dylik fastighet eller rätt att anse såsom övergivet, eller användes fastighet

eller rätt som nyss sagts i väsentlig omfattning för annat ändamål

än det avsedda, må fastigheten eller den särskilda rätten lösas, om

talan därom instämmes inom tjugo år från det att expropriationen fullbordats.

Lösningsrätt tillkomme, när hel fastighet exproprierats, den, som

närmast före expropriationens fullbordande var fastighetens ägare, eller

hans rättsinnehavare och, om en del av en fastighet exproprierats, ägaren

av den återstående delen samt, då fråga är om särskild rätt, ägaren av

den fastighet som därav besväras.

I fråga om sådan lösen skall vad denna lag i övrigt stadgar i tilllämpliga

delar gälla; dock ankomme på rättens prövning, huru kostnad,

som i 67 § avses, skall i första hand gäldas.

92 §.

Vid expropriation av nyttjanderätt till egendom, som i 88 § sägs,

skall ersättning ej bestämmas för annat men än det, som då redan uppkommit.

Uppstår därefter skada eller intrång, varde ersättningen därför,

om överenskommelse ej träffas, bestämd av domstol.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 29. 7

98 §.

Har, efter det boningshus blivit till större antal uppförda å annans

än husägarnas mark, för tryggande av dessas ställning sådan mark exproprierats,

vare nye ägaren av marken pliktig att till en var husägare, som

det begär,, försälja eller upplåta det till hans hus hörande område med

den jämkning, som kan erfordras för genomförande av stadsplan och

tomtindelning.

Vill ej markägaren enligt vad nedan sägs upplåta sådant område

till husägaren med tomträtt, därest dylik upplåtelse kan ske, och träffas

ej heller mellan dem arrendeavtal rörande området, vare husägaren berättigad

köpa detta för en köpeskilling motsvarande den för området utgivna

expropriationsersättning och å området belöpande del av expropriationskostnaden

jämte fem procent årlig ränta från expropriationens fullbordande;

har husägaren, efter det expropriationen fullbordats'', innehaft tomten på

grund av honom förut tillkommande besittningsrätt, varde avgiften härför

avräknad från köpeskillingen. Sker upplåtelse med tomträtt, varde avgiften

för den upplåtelse, som först äger rum, beräknad efter den för försäljning

angivna grund. Tvist om vad husägaren sålunda har att erlägga

varde prövad i den ordning, som stadgas i gällande lag om

skiljemän.

Vad ovan i denna § är stadgat äge ej tillämpning, med mindre husägaren

inom två år från expropriationens fullbordande hos markägaren

gör framställning om försäljning eller upplåtande av området.

Expropriationen med före ej förändring i den husägaren förut tillkommande

besittningsrätt till området, utan vare, om försäljning eller

upplåtelse ej kommer till stånd, husägaren berättigad att under den tid,

som för nämnda rätt kan återstå, fortfarande åtnjuta densamma mot fullgörande

av de därför stadgade villkor.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1914. Dock skola stadgandena

om val av ordförande och ersättare för ordförandena i expropriationsnämnder

samt personer valbara till ledamöter i sådana nämnder

tillämpas redan under år 1913. Av de valbara personer, som då utses,

väljes en tredjedel för ett, en tredjedel för två och en tredjedel för tre

kalenderår.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets memorial Nr 29.

Genom denna lag upphäves förordningen den 14 april 1866 angående

jords eller lägenhets avstående för allmänt behov jämte de stadgande^

som innefatta ändring i eller tillägg till nämnda förordning; dock

skall i fråga om expropriationsmål, vari stämning utfärdats före den 1

januari 1914, vad i sagda förordning stadgas äga tillämpning, och skola,

ändå att stämning ej utfärdats före nämnda dag, beträffande, fastighet

eller särskild rätt, som den exproprierande före samma dag tagit i besittning,

stadgandcna i 13 § första stycket och första punkten av andra

stycket i omförmälda förordning tillämpas i stället för bestämmelserna i

7 § första stycket, 8, 9 och 11 §§ i denna lag. Förekommer i lag eller

särskild författning hänvisning till bestämmelse, som sålunda upphäves,

skall i stället motsvarande bestämmelse i denna lag tillämpas. Eljest göres

ej genom denna lag ändring i vad lag eller särskild författning inne

håller om fast egendoms avstående tiller upplåtande för visst allmänt

ändamål.

Stockholm den 29 April 1913.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN WIDÉN.

Reservationer:

dels av herrar af Ekenstam, Trana, Gezelius, greve Lagerbjelke,

Dahl, Petersson i Lidingö villastad och Pettersson i Bjälbo;

dels ock av herr Lindhagen, som anfört:

»I det föreliggande ärendet är det särskilt två nya saker, som hava

största betydelse för menige man. Den ena är expropriationen för samlingslokaler

och dylikt. Den andra är expropriationen av tomtmark vid

fisklägen, stationssamhällen och andra dylika platser till förmån för inneha

värn a av egna hus på annans mark. Sammanjämkningen bör däiför

enligt* min mening rätteligen ha till någon behörig del tillgodosett även

andra kammarens beslut till förmån för husägare på ofri grund. Det

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets memorial Nr 29.

9

minsta man synes därvid kunna begära är att dessa ej skola i sista hand

få betala till jordägarne värdet av sina egna förbättringar av tomten.

Andra kammarens beslut om tillsättandet efter 97 § av en ny § 98, skulle

således gälla, under det första kammarens avslag å andra kammarens

beslut om en ny § 99, varigenom oförtjänt jordvärdestegring ej skulle helt

tillfalla jordägaren, borde lända till efterrättelse. Ehuru det synes mm

att med allenast denna rättelse en rättvis delning i alla fall skulle komma

till stånd, synes dock ej något kunna erinras emot att första kammaren

må med hänsyn till nämnda förändring tillgodoräknas ytterligare sina beslut

i fråga om 26 och 61 §§.

Jag har således ansett, att sammanjämkningen bort innehålla den

förändring i utskottets förslag, som ovan angivits.»

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 28 käft. (Nr 29.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:122 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Magis proposition med förslag till lag om inskränkning i inmutningsrätten. s. 2 i texten