Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående förhud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning, lag om ersättning i vissa fall av allmänna medel till vittnen i mål, som avses i gällande lag angående förhud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning, och förordning angående ändrad lydelse av 1 § i förordningen om frihamn den 15 november 1907.

1913-05-13 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1913:36, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående förhud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning, lag om ersättning i vissa fall av allmänna medel till vittnen i mål, som avses i gällande lag angående förhud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning, och förordning angående ändrad lydelse av 1 § i förordningen om frihamn den 15 november 1907.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 36,

1

Nr 36.

Ankom till Riksdagens kansli den 13 maj 1913 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

lag angående förhud mot införsel till riket av varor med

oriktig ursprungsbeteckning, lag om ersättning i vissa

fall av allmänna medel till vittnen i mål, som avses i

gällande lag angående förhud mot införsel till riket av

varor med oriktig ursprungsbeteckning, och förordning

angående ändrad lydelse av 1 § i förordningen om frihamn

den 15 november 1907.

Närvarande: herrar Widén, Lindhagen, af Ekenstam *), Söderbergh, Stärner, Gezelius,

Alexanderson, greve Lagerbjelke, von Baumgarten, greve Spens, Pettersson

i Bjälbo, Olsson i See, Svensson i Salang *), Rehn*), Persson i Norrköping

och Olofsson i Åvik.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 11 april 1913 dagtecknad proposition, nr 257,

vilken blivit till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av vid propositionen fogade utdrag av i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit Riksdagen att antaga följande förslag till

i;o) Lag angående förbud mot införsel till riket av varor

med oriktig ursprungsbeteckning.

Härigenom förordnas som följer:

Svenska ursprung sbeteckningar.

1 §•

Ej må vara, därå finnes anbragt beteckning, som giver varan sken

av att hava frambragts eller tillverkats i Sverige, från utrikes ort hit

till riket införas för försäljning.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 35 käft. (Nr 36.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 36.

Den omständigheten, att å vara förekommande beteckning är avfattad

på svenska språket eller att å vara anbragts avbildning med

svenskt motiv, skall, även om i sistnämnda fall avbildningen åtföljes

av förklarande text, ej i och för sig utgöra binder för varans införande.

Ovan stadgade förbud äger icke tillämpning,

då det ådagalägges, att varan verkligen är frambragt eller tillverkad

i Sverige och förut blivit utförd ur riket;

då den åsätta beteckningen enligt handelsbruk endast tjänar att

utmärka varans art (generisk beteckning); eller

då, jämte den svenska ursprungsbeteckningen, å varan finnes på

tydligt, lätt i ögonen fallande och varaktigt sätt angivet, att varan är

av utländskt ursprung.

2 §•

Ankommer hit till riket vara, som jämlikt 1 § ej må hit införas,

skall varan vid införseln tagas i beslag av tullpersonalen.

Då vara tagits i beslag, skall densamma avlämnas till den närmaste

tullförvaltning, där den lämpligen kan förvaras, varjämte underrättelse

om beslaget ofördröjligen skall genom nämnda tullförvaltnings försorg

i rekommenderat brev avsändas till varans adressat, där sådan finnes

å denna angiven eller eljest är för tullförvaltningen känd och han ej

personligen varit närvarande vid beslagets verkställande.

3 §•

Mål angående överträdelse av denna lag tillhör generaltullstyrelsens

upptagande och avgörande.

I målets behandling skola ämbetsverkets chef och minst två

ledamöter deltaga. Av de senare skall åtminstone en hava fullgjort

vad författningarna föreskriva dem, som uti domareämbeten må nyttjas.

Såsom styrelsens beslut gälle den mening, varom de flesta sig förena;

och skall i händelse av lika röstetal eller flera olika meningar vad i

allmän lag för sådant fall är stadgat angående omröstning till dom i

brottmål lända till efterrättelse.

4 §•

Verkställt beslag skall av den tullförvaltning, till vilken varan

jämlikt 2 § avlämnats, skyndsamt underställas generaltullstyrelsens prov
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 36.

ning; skolande tullförvaltningen därvid överlämna rapport över beslaget

från den, som verkställt detsamma, ävensom avgiva yttrande, huruvida

enligt tullförvaltningens förmenande den beteckning, som föranlett beslaget,

kan utplånas eller varan förses med sådan i 1 § omförmäld beteckning,

varigenom dess utländska ursprung angives, utan att varan

därigenom i sin helhet förstöres eller förlorar allt värde såsom handelsvara,

samt, därest så anses kunna ske, på vilket sätt dylik åtgärd synes

böra vidtagas.

5 §•

Innan målet av generaltullstyrelsen företages till avgörande, skall

tillfälle lämnas den tullfiskal, inom vars tjänstgöringsdistrikt beslaget

skett, ävensom varuägaren, varmed i denna lag förstås emottagaren av

varan eller, om han är ombud för annan här i riket, vilken över densamma

äger förfoga, denne senare, att i målet sig yttra; och förelägge

styrelsen för sådant ändamål envar av dem att inom viss tid från erhållen

del av föreläggandet avgiva dylikt yttrande, vid äventyr att målet ändå

avgöres. År ägaren ej känd, eller kan han icke med kallelse anträffas,

skall styrelsen låta i allmänna tidningarna införa kungörelse angående

beslaget med föreläggande för ägaren att, vid nyssnämnda äventyr, inom

tre månader från kungörandet inkomma med yttrande i målet. Där så

prövas nödigt, inhämte styrelsen jämväl yttrande från den, som verkställt

beslaget.

6 §•

Finner generaltullstyrelsen beslaget icke vara lagligen grundat,

varde detsamma av styrelsen upphävt.

7 §•

Prövas beslaget vara lagligen grundat, och kan ej den oriktiga

ursprungsbeteckningen utplånas eller varan förses med sådan i 1 § omförmäld

beteckning, varigenom dess utländska ursprung angives, utan

att varan därigenom i sin helhet förstöres eller förlorar allt värde såsom

handelsvara, skall densamma av generaltullstyrelsen förklaras förbruten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 36.

8 §•

Finnes beslaget lagligen grundat, men föreligger ej hinder, varom

i 7 § sägs, mot den oriktiga ursprungsbeteckningens utplånande eller

varans förseende med i 1 § angiven beteckning om dess utländska ursprung,

förelägge generaltullstyrelsen varuägaren dels att inom viss tid,

efter det styrelsens beslut vunnit laga kraft, i enlighet med de närmare

föreskrifter, styrelsen har att i beslutet meddela, under tillsyn av tullpersonal

oskadliggöra den oriktiga beteckningen, dels ock, såframt ej

visas, det varan mot ägarens förbud blivit obehörigen märkt, att inom

tid och i den ordning, som stadgas i fråga om erläggande av tull,

gälda en straffavgift, motsvarande tio procent av varans värde, så beräknat

som om fastställande av värdet å gods, för vilket tull skall utgå

efter dylik grund, är föreskrivet, dock ej under tio eller över femhundra

kronor för allt med samma lägenhet till honom ankommet obehörigen

märkt gods.

9 §.

Ställer sig varuägaren icke till efterrättelse vad enligt 8 § honom

förelagts med avseende å den oriktiga ursprungsbeteckningens oskadliggörande,

vare lag som i 7 § sägs.

10 §.

Varda ej straffavgiften och de kostnader, som för dess beräknande

kunna hava uppkommit för det allmänna, där dessa skola av varuägaren

ersättas, behörigen erlagda, skola gällande bestämmelser angående

uttagande av oguldna tullavgifter vinna motsvarande tillämpning.

11 §■

Påkallar tullfiskalen eller varuägaren vittnesförhör vid domstol,

eller finner generaltullstyrelsen eljest sådant förhör erforderligt, må

styrelsen därom förordna.

12 §.

Generaltullstyrelsens beslut enligt 6, 7, 8 eller 9 § meddelas efter

anslag; skolande ett exemplar av beslutet ofördröjligen i rekommenderat

brev avsändas till varuägaren, såframt hans adress är känd.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 36.

5

13 §.

År tullfiskalen eller varuägaren missnöjd med beslut, som generaltullstyrelsen

jämlikt 6, 7, 8 eller 9 § meddelat, äge lian att, vid

talans förlust, däröver hos Konungen anföra besvär före klockan tolv

å tjugonde dagen från beslutets dag; dock att tullfiskalen ej må fullfölja

talan mot beslut enligt 8 §, såvitt angår sättet för den oriktiga

ursprungsbeteckningens oskadliggörande.

Över beslut, som eljest i målet av generaltullstyrelsen meddelats,

må särskild klagan icke föras.

14 §.

Förklarar före besvärstidens utgång såväl tullfiskalen som varuägaren

hos generaltullstyrelsen sig åtnöjas med styrelsens jämlikt 6 eller

8 § meddelade beslut, skall detsamma såsom lagakraftvunnet anses.

Har talan fullföljts mot beslut, varom nu nämnts, eller står rätten

att däremot föra talan ännu öppen, utgöre den omständigheten likväl

ej hinder för varuägaren att på därom hos generaltullstyrelsen gjord

framställning utfå varan, i den mån denna icke enligt styrelsens prövning

erfordras såsom bevismedel vid fullföljd av talan mot beslutet.

Dock åligge det varuägaren att dessförinnan dels i enlighet med de föreskrifter,

styrelsen redan meddelat eller, såvitt oriktig ursprungsbeteckning

ej ansetts föreligga, har att på grund av ifrågavarande framställning

meddela, utplåna å varan förefintlig beteckning, som föranlett

beslaget, eller ock förse varan med sådan beteckning för angivande av

dess utländska ursprung, som i 1 § sägs, och dels hos tullförvaltningen

nedsätta eller ställa betryggande säkerhet för ifrågakommande straffavgift

och kostnader, varom i 10 § sägs. Styrelsens beslut i anledning av

framställning, varom ovan förmäles, skall tillställas varuägaren på sätt

i 12 § finnes stadgat.

15 §.

Vara, som enligt 7 § genom lagakraftägande beslut förklarats

förbruten, skall genom tullförvaltningens försorg förstöras.

Vara, som jämlikt 9 § blivit genom lagakraftägande beslut förklarad

förbruten, skall av tullförvaltningen å offentlig auktion försäljas

till den mestbjudandes fria disposition.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 36.

I händelse beslagtagen vara finnes underkastad förskämning, minskning

eller annan sådan nedgång i värde, såframt med försäljningen därav

fördröjes, må generaltullstyrelsen, jämväl där målet är beroende på

Konungens prövning, efter därom av tullfiskalen eller varuägaren gjord

framställning eller om eljest så prövas skäligt, förordna om varans försäljning

utan avbidan på målets slutliga avgörande.

Innan vara försäljes, skall i enlighet med föreskrifter, som meddelas

i det beslut, varigenom varan förklaras förbruten eller om dess

försäljning enligt föregående stycke förordnas, den åsätta urspimngsbeteckningen

utplånas eller ock varan förses med sådan beteckning för

angivande av dess utländska ursprung, som i 1 § sägs. Kan dylik åtgärd

ej lämpligen vidtagas, skall varan i sin helhet eller till den del,

sådant nödigt är, förstöras.

16 §.

Av influten straffavgift eller behållen försäljningssumma för förbruten

vara tillfälle hälften kronan och hälften tullstatens enskilda pensionsinrättning.

17 §.

Vad i denna lag är stadgat gälle ock i det fall, att den oriktiga

ursprungsbeteckningen är anbragt å emballage, i vilket varan vid

införseln förvaras, såvida emballaget är sådant, att varan är avsedd att

däri hållas till salu.

Utländska ursprungsbeteckning ar.

18 §.

Konungen må efter avtal med främmande stat och under förutsättning,

att denna lämnar motsvarande skydd för svenska ursprungsbeteckningar,

förordna, att de i 2—17 §§ upptagna bestämmelser skola

med nedan i andra stycket omförmälda undantag äga tillämpning beträffande

införsel i försäljningssyfte av vara, försedd med oriktig ursprungsbeteckning,

genom vilken varan direkt eller indirekt angives

vara frambragt eller tillverkad i den främmande staten eller å någon

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets utlåtande Nr 36.

inom denna belägen ort, såframt icke den åsätta beteckningen enligt

handelsbruk endast tjänar att utmärka varans art (generisk beteckning)

eller densamma åtföljes av en noggrann och med tydliga bokstäver

anbragt beriktigande uppgift, som, i händelse varan icke frambragts

eller tillverkats inom ifrågavarande stat, skall utmärka det verkliga ursprungslandet

och, därest varan frambragts eller tillverkats å annan ort

inom ifrågavarande stat än den angivna, den verkliga ursprungsorten.

Beslag å vara med utländsk ursprungsbeteckning skall endast äga

rum efter angivelse eller om tullpersonalen finner uppenbart, att oriktig

ursprungsbeteckning föreligger. Innan beslagtagen vara må av ägaren

utbekommas eller genom det allmännas försorg säljas, skall varan, om

den åsätta beteckningen icke utplånas, förses med sådan uppgift angående

dess verkliga ursprung, varom ovan nämns.

I överenskommelsen må bestämmas, att vad i första stycket sägs

angående generiska beteckningar ej skall gälla i fråga om beteckningar

för vinodlingsprodukter.

19 §.

Genom denna lag upphäves förordningen angående förbud mot

införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning den 9

november 1888.

20 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1914.

I mål, som dessförinnan blivit vid domstol anhängiggjort eller

enligt 3 § i förordningen den 9 november 1888 dit hänskjutet, skall

efter lagens ikraftträdande domstolen meddela yttrande vad angår frågan,

huruvida beslaget är lagligen grundat, samt, där så prövas vara förhållandet,

hänvisa målet till generaltullstyrelsen, som har att efter omständigheterna

antingen jämlikt 7 § förklara varan förbruten eller enligt

8 § föreskriva, vad det åligger varuägaren fullgöra såsom villkor för

utbekommande av varan, så ock i övrigt med målet lagligen förfara.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 36.

2:o) Lag om ersättning i vissa fall av allmänna medel till

vittnen i mål, som avses i gällande lag angående

förbud mot införsel till riket av varor med

oriktig ursprungsbeteckning.

Härigenom förordnas som följer:

Har i mål, som avses i gällande lag angående förbud mot införsel

till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning, någon blivit

av tullfiskalen åberopad eller enligt generaltullstyrelsens eller Konungens

förordnande inkallad såsom vittne, njute han gottgörelse av allmänna

medel för sin inställelse efter enahanda grunder och i samma ordning,

som stadgas angående ersättning av allmänna medel till vittnen i brottmål;

skolande sådan kostnad alltid stanna å statsverket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1914.

3:o) Förordning angående ändrad lydelse av 1 § i förordningen

om frihamn den 15 november 1907.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen om frihamn den 15

november 1907 skall erhålla följande ändrade lydelse.

I stapelstad----stadgas.

Frihamn — — — — skall i fråga om tull- och tillverkningsavgifter

samt sockerskatt ävensom beträffande tillämpningen av gällande

bestämmelser angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig

ursprungsbeteckning anses såsom utrikes ort; och---införes.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1914.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtande Nr 36.

De med ifrågavarande proposition för Riksdagen framlagda lagföl

slagen avse att ersätta bestämmelserna i kungl. förordningen den

9 november 1888 angående förbud mot införsel tifl riket av varor med

oriktig ursprungsbeteckning. I denna förordning, som tillkommit i ändamål

att till skydd för såväl inhemsk industri och handel som den köpande

allmänheten förhindra användandet av svenska ursprungsbeteckningar å

utländska handelsvaror, stadgas bland annat i 1 §, att vara, som från

utrikes ort för försäljning hit till riket införes, skall med vissa i paragrafen

angivna undantag tagas i beslag och dömas förbruten, därest å

densamma finnes anbragt namn å ort, fastighet, industriell anläggning

eller näringsidkare inom Sverige eller annan beteckning, som ger varan

sken av att vara i Sverige tillverkad.

Emellertid hava särskilt under de senare åren framställts åtskilliga

anmärkningar mot de x berörda förordning innehållna bestämmelserna

och deras tillämpning.

Sålunda har bland annat anförts dels att förordningens stadganden

om vad som skall anses såsom oriktig ursprungsbeteckning icke vore

nog tydligt avfattade och på grund härav kommit att giva anledning

till en alltför vidsträckt tolkning, dels att påföljden för överträdelse av

förordningen, nämligen varans konfiskerande, oftast vore obilligt sträng

och ej påkallad för vinnande av förordningens syftemål, dels ock slutligen

att mål av ifrågavarande slag icke vunne den skyndsamma handläggning,

som vore av nöden.

Med anledning av särskilda under åren 1907 och 1908 av enskilda

korporationer ävensom av generaltullstyrelsen hos Kungl. Maj:t gjorda

framställningar uppdrog Kungl. Maj:t den 11 september 1908 åt den

för revision av gällande lagstiftning rörande patent och om skydd för

varumärken samt vissa mönster och modeller ävensom för utredning

angående lagstiftningsåtgärder mot illojal konkurrens den 6 mars samma

ar tillsatta kommittén att jämväl verkställa utredning angående behovet

tiv revision av gällande bestämmelser röi''ande föi''bud mot införsel till

riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning.

Den 20 september 1911 avgav kommittén förslag till lag angående

förbud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning,

lag angående ersättning i vissa fall av allmänna meder till vittnen i

ärenden, som avses i gällande lag angående förbud mot införsel till

riket av varor med oriktig ursprungsbeteckning, och kungörelse angående

ändrad lydelse av 1 § i förordningen om frihamn den 15 november

1907, vilka förslag, som underställts lagrådets granskning, med vissa

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 35 käft. (Nr 36.) 2

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 36.

ändringar ligga till grund för de med ifrågavarande proposition för

Riksdagen framlagda författningsförslagen.

Ett av kommittén jämväl framlagt, av förstnämnda lagförslag

betingat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § i lagen om

Kungl. Maj:ts regeringsrätt den 26 maj 1909, bar inarbetats i det förslag

till dylik lag, som genom Kungl. Maj:ts proposition nr 287 förelagts

Riksdagen. Över detta förslag kommer utskottet, till vars behandling

detsamma hänskjutits, framdeles att avgiva utlåtande.

Beträffande det närmare innehållet av de ifrågavarande förslagen

och de skäl, utöver de ovan nämnda, som legat till grund för samma

förslag, får utskottet hänvisa till den kungl. propositionen jämte de därvid

fogade utdrag av i statsrådet och lagrådet förda protokoll.

Vid granskning av ifrågavarande förslag har utskottet ej funnit

skäl att däremot framställa någon anmärkning.

Utskottet vill dock erinra att, såsom av motiverna till kommitténs

förslag till lag om förbud mot införsel till riket av varor med

oriktig ursprungsbeteckning framgår, kommittén avsett, att varuägaren i

mål av ifrågavarande slag skulle erhålla samtliga expeditioner från

generaltullstyrelsen avgiftsfritt samt att för detta ändamål erfordras

tillägg till gällande författningar angående expeditionslösen och stämpelavgift.

Då emellertid, enligt vad utskottet erfarit, förslag i ämnet lärer,

i den mån Riksdagens medverkan erfordras, vara att förvänta till nästkommande

års riksdag, har utskottet icke ansett någon åtgärd från

Riksdagens sida i förevarande hänseende nu behövlig.

På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte med bifall till Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition antaga ovan intagna förslag

till

l:o) lag angående förbud mot införsel till riket

av varor med oriktig ursprungsbeteckning;

2:o) lag om ersättning i vissa fall av allmänna

medel till vittnen i mål, som avses i gällande lag

angående förbud mot införsel till riket av varor med

oriktig ursprungsbeteckning; samt

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets utlåtande Nr 36.

3:o) förordning angående ändrad lydelse av 1 §

i förordningen om frihamn den 15 november 1907.

Stockholm den 13 maj 1913.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN WIDÉN.

Särskilt yttrande:

av herr Persson i Norrköping som anfört:

»Som utskottet framhåller, har denna förordning »tillkommit i

ändamål att till skydd för såväl inhemsk industri och handel som den

köpande allmänheten förhindra användandet av svenska ursprungsbeteckningar

å utländska handelsvaror». Granskar man saken närmare,

finner man emellertid att förordningen i fråga icke alls täcker det ändamål,

varför den angives ha tillkommit. Visserligen föreskriver 1 §, att

vara, varå vid införseln finnes anbragt varubeteckning, som giver varan

sken av att hava frambragts eller tillverkats i Sverige, icke får införas,

men utländsk vara, varå vid införseln icke finnes ursprungsbeteckning

alls, får alldeles obehindrat införas för att sedan, efter införseln, men

före dess utsändande i handeln, förses med ursprungsbeteckning, som

giver varan sken av att vara svensk tillverkning.

För att taga exempel blott från en bransch, tillåter jag mig anföra,

att en mycket stor del av alla guldsmedsvaror, som försäljas inom

vårt land, äro av utländskt ursprung, men angivas ändock vara av

svensk tillverkning. De äro ofta försedda med svenska fabriks- och

firmastämplar, varemot någon importstämpel icke existerar å dem.

Detta missförhållande har med åren stegrats och följden är, att under

det att omsättningen med guldsmedsvaror ökas år från år, bliva ändock

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets utlåtande Nr 36.

allt flera arbetare inom yrket arbetslösa. Den svenska allmänheten,

som köper dessa varor i god tro att därigenom gynna svensk industri

och svenskt arbete, på grund att varorna uppgivas vara svenska och

till och med bära svensk firmastämpel, kastar i verkligheten ut sina

penningar till utlandet, allt under det ropen på att gynna svensk

industri och svenskt näringsliv ljuda starkt och plakat om den »svenska

veckan» prunka på var och varannan annonspelare och affärsvägg.

Här berörda missförhållande, som synes mig vara minst lika stort

som en å en utländsk vara före dess importerande anbringad falsk ursprungsbeteckning,

kommer icke den förevarande lagen, sådan den föreligger

i förslag från Kungl. Maj:t och utskottet, att förhindra, vilket

jag ansett anmärkningsvärt. Enär ej motion i ärendet är väckt —

massan av kungl. propositioner mot slutet av riksdagstiden nästan

omöjliggör för Riksdagens ledamöter att på tillbörligt sätt och i erforderlig

tid granska alla föreliggande förslag — och enskild utskottsledamot

ej får under proposition yrkande, som går utöver föreliggande

förslags ram, är jag nu förhindrad inför Riksdagen göra särskilt yrkande,

vadan jag blott bär att på detta sätt påpeka missförhållandet

i fråga.»

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG., 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:129 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående förhud mot införsel till riket av varor med oriktig ursprungsbete s. 1 i texten