Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vädd motion om skrivelsetill Kungl. Maj:t angående anordnande av tillsyn över förvaltningen av donerade medel och stiftelser.

8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1913:6, Utlåtande i anledning av vädd motion om skrivelsetill Kungl. Maj:t angående anordnande av tillsyn över förvaltningen av donerade medel och stiftelser.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till Riksdagens kansli den 11 februari 1913 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av vädd motion om skrivelse- till Kungl.

Maj:t angående anordnande av tillsyn över förvaltningen

av donerade medel och stiftelser.

Närvarande: lierrar Widén, af Ekenstam*, Söderbergh, Stårner*, Gezelius _, Alexanderson,

greve Lagerbjelke, greve Spens, Dahl, Petersson i Lidmgö

villastad* Pettersson i Södertälje, Lindqvist i Stockholm*, Svensson

i Salang*^ Igel, Johansson i Mellbyn och Borg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom Andra kammaren vackt, till lagutskottet hänvisad

motion, nr 53, har herr Westman hemställt, att Riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Ma;j:t täcktes taga

under förnyad omprövning frågan om anordnande av tillsyn från

statens sida över vården och förvaltningen av donerade medel och

stiftelser samt för Riksdagen framlägga förslag till lagbestämmelser

i ämnet.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Upprepade gånger har frågan om anordnande av en verksam

kontroll över vården och förvaltningen av donerade medel varit

föremål för Riksdagens behandling.

En av herr Gr. Bildlig vid 1897 års riksdag inom Första kammaren

väckt motion föranledde slutligen en riksdagsskrivelse till

Kungl. Maj:t den 8 maj 1897, däruti Riksdagen, under påvisande

av de bristfälliga anordningar, som vidtagits i syfte att bringa stiftelsers

tillvaro till vederbörande myndigheters kunskap, samt sak
BUtäng

till Riksdagens protokoll 1913. 9 samt. 6 käft. (Nr 6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande. Nr 6.

naden av en betryggande och tvifvelsutan högst behövlig tillsyn i

fråga om förvaltningen och redovisningen av en mängd stiftelsers

medel, anhöll, att Kungl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Riksdagen

framlägga förslag till sådana åtgärder, som kunde finnas vara

nödiga för åstadkommande av kontroll över vården och förvaltningen

av fromma stiftelser inom landet.

I anledning av denna skrivelse utarbetades inom ecklesiastikdepartementet

ett förslag till lag angående tillsyn över vissa stiftelser,

men sedan högsta domstolen uti avgivet utlåtande över detta

förslag anfört, bland annat, att eu lag avfattad enligt det uppgjorda

förslaget skulle komma att sakna erforderligt underlag i allmänna

privaträttsliga stadganden, förklarade vid ärendets föredragning i

statsrådet, vederbörande departementschef sig anse, att, innan vidare

åtgärder i det föreliggande ärendet vidtoges, bestämmelser i det av

högsta domstolen angivna syfte borde utarbetas. På grund härav

och då i en Riksdagens skrivelse den 10 maj 1899 — uti vilken Riksdagen

hemställt om utarbetande av lagbestämmelser för reglering av

den rättsliga ställning, vilken borde tillkomma annan förening än

sådan, som hade ekonomisk verksamhet till sin uppgift — framhållits,

att ungefär enahanda behov av klarhet, säkerhet och reda i

förekommande rättsförhållanden, vilket i fråga om föreningar borde

leda till lagstiftning i ämnet, jämväl kunde, åtminstone i viss män,

göra sig gällande för stiftelser, uppdrog Kungl. Maj:t den 29 november

1901 åt en kommitté att utarbeta lagbestämmelser, förutom

angående den rättsliga ställning, som kunde prövas böra tillkomma

annan förening än sådan, som hade ekonomisk verksamhet till sin

uppgift, jämväl beträffande vården och förvaltningen av s. k. fromma

stiftelser.

Den tillsatta kommittén avgav den 21 december 1903 sitt betänkande

med förslag till, bland annat, lag om offentligen erkända

stiftelser. .Över berörda förslag, som innehöll bestämmelser dels angående

stiftelsers rättsliga ställning, dels ock om tillsyn över vissa

stiftelser, inhämtades yttranden från ortsmyndigheterna, men därefter

har, såvitt jag kunnat utröna, ärendet fått vila, utan att någon

vidare åtgärd vidtagits.

Vid 1909 års riksdag var ifrågavarande ämne ånyo föremål för

behandling, i det att inom Andra kammaren motion väcktes angående

»anordnande av verksam kontroll över vården och förvaltningen

av donationer och stiftelser, antingen dessa avsetts till allmän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 6.

nyttiga ändamål eller till enskilda personers eller företags bästa».

Kammaren fann visserligen, i enlighet med sitt andra tillfälliga utskotts

hemställan, motionen icke böra föranleda till någon åtgärd,

men detta på grund av att utskottet, med hänvisning till 1903 års

kommittébetänkande, uttalat, att, då det med visshet kunde motses,

att ett förslag i förevarande ämne inom den närmaste framtiden

kom me att föreläggas Riksdagen, någon anledning till ingripande

från Riksdagens sida icke i frågans dåvarande läge förefanns.

Sedan sistnämnda uttalande gjordes, hava fyra år förflutit, utan

att, såsom förut påvisats, 1903 års betänkande och förslag föranlett

till någon åtgärd, och det synes mig därför, som om nu anledning

ej skulle saknas till ett ingripande från Riksdagens sida.

Det rör sig här om eu fråga av allt för stor vikt för att alldeles

få do bort. Om det av Riksdagen erkända behovet av föreskrifter

i ämnet förut gjort sig gällande, är detta numera i så mycket

högre grad förhållandet, som på senare åren allt flera och rikligare

donationer dag för dag tillkommit. Att i ett ordnat rättssamhälle

lämna dessa donationer utan någon som helst tillsyn, ja, utan att

det allmänna om dem knappast tager någon kännedom, kan icke

försvaras. Alla de medborgare, som för att främja ändamål, vilka

ligga dem om hjärtat, donera sina måhända med strävsamt arbete

och uppoffringar sammansparda medel, böra dock kunna räkna på,

att staten drager försorg om, att dessa medel icke bliva förskingrade

eller använda på annat sätt än med donationen åsyftats. Jag

har mig ock bekant, att personer, vilka velat göra donationer för

allmänna ändamål, haft de största betänkligheter angående möjligheten

att under rådande förhållande säkerställa donationerna för

framtiden.

Yad som enligt min mening i första rummet erfordras är, att

alla donationer varda offentligen registrerade samt att från statens

sida tillsyn hålles över, att donerade medel varda på betryggande

sätt förvaltade och enligt donators bestämmelse använda; och jag

tillåter mig hysa den meningen, att detta kan ske även utan något

underlag av allmänna privaträttsliga stadgande!!, om åstadkommande

av dessa senare, såsom förhållandet synes hava varit, skulle vålla

svårigheter för ernåendet av vad som i detta fall dock torde vara

huvudsaken.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

Motionären hänvisar i början av sin motivering till eu motion,

väckt i Första kammaren år 1897 av herr G. Bikung, däri hemställan

gjordes, att Riksdagen ville i underdånig skrivelse till Kung!. Maj:t

anhålla, det Kung! Maj:t täcktes vidtaga de åtgärder, som kunde

finnas nödiga för åstadkommande av kontroll över vården och förvaltningen

av fromma stiftelser inom landet. Denna motion föranledde

en riksdagsskrivelse till Kung!. Maj.t den''8 maj 1897, vilken,

såsom belysande för de synpunkter, som hos Riksdagen i ämnet

gjort sig gällande, må här anföras. Den var av följande lydelse:

»Inom Riksdagen har i gjord framställning fråga väckts om

vidtagande av åtgärder för att åstadkomma kontroll över vården

och förvaltningen av fromma stiftelser inom landet.

I avseende å behovet härav har huvudsakligen anförts följande.

De belopp, som årligen genom testamentariska dispositioner eller

gåvor ansloges för allmännyttiga ändamål, till understöd av fattiga,

för barnavård och sjukvård, för utdelning av stipendier och pensioner

m. in., vore ej obetydliga. Enligt det av statistiska centralbyrån

uppgjorda sammandrag av Eders Kung! Maj:ts befallningshavandes

femårsberättelser för åren 1886—1890 hade hela antalet

fromma stiftelser, för vilka redogörelser lämnats, år 1890 uppgått

till 7,102 med ett kapitalbelopp av 184,661,081 kronor, vartill måste

göras något tillägg för vissa till kapitalbeloppet okända eller icke

fullständigt kända stiftelser.

Att dessa betydliga gåvomedel omsorgsfullt förvaltades och

användes för de avsedda syftemålen vore av stor vikt, och eu verksam

kontroll härå från det allmännas sida syntes vara väl befogad.

I sistnämnda avseende vore emellertid för närvarande ganska illa

beställt. Väl hade genom särskilda kung! cirkulär å rikets konsistorier

lagts vårdnaden om fromma stiftelser i allmänhet, med undantag

av sådana, som blivit ställda hinder särskild publique styrelse’

eller upprättats för undervisningsverk. Dessa cirkulärs bestämmelser

hade dock otvivelaktigt blivit genom nyare lagstiftning till väsentliga

delar upphävda. I alla händelser vore konsistorierna icke i

stånd att såsom sig borde utöva uppsikt över fromma stiftelser,

bland annat därför, att några allmänna föreskrifter, ägnade att bringa

uppkomsten av nya stiftelser till konsistoriernas kännedom, icke

blivit givna. Eders Kung!. Maj:ts befallningshavande lämnade visserligen

redogörelser för fromma stiftelser, men av enahanda skäl, som

nyss nämnts, vore även dessa myndigheter urståndsätta att öva

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 6. 5

en verksam och säker kontroll. Också lämnade de statistiska uppgifterna

i fråga om tillförlitlighet i detta avseende mycket övrigt

att önska, ett förhållande, som även av officiella uttalanden bestyrkts.

Huru bristfälliga de anordningar än vore, som vidtagits i syfte

att bringa stiftelsernas tillvaro till vederbörande myndigheters kunskap,

syntes det likväl i många fall vara ännu sämre sörjt i fråga

om förvaltningen och redovisningen av eu del av dessa stiftelsers

medel. Eu mängd donationer handhades nämligen av korporationer

eller enskilda inrättningar eller personer, och i fråga om dylika

stiftelser vore staten för närvarande icke i tillfälle att öva eu betryggande

och tvivelsutan högst behövlig tillsyn.

Bland de i statistiska centalbyråns förutnämnda sammandrag

under namn av ''fromma stiftelser’ upptagna stiftelser, fonder och

kassor ingå otvivelaktigt många inrättningar, som ej böra anses såsom

fromma stiftelser. Såsom sådana bör man nämligen, enligt

Riksdagens mening, ej räkna föreningar, som av enskilde bildats i

syfte att genom sammanskott eller eljest tillgängliga medel bereda

delägare pension eller sjukhjälp eller sterbhusen begravningshjälp,

såsom pensionsanstalter, sjuk- och begravningskassor, hundramannaföreningar

in. fl. Vidare må anmärkas, att ett stort antal av de

uppgivna inrättningarne eller fonderna, och helt visst de, som innehava

de största tillgångarne, äro på grund av meddelade bestämmelser

underkastade granskning dels genom kammarrätten, dels

genom kommunala myndigheter eller eljest. Det måste emellertid

antagas, att många stiftelser eller fonder finnas, vilka icke äro underkastade

någon pålitlig tillsyn. Bestämmelser i ämnet äro visserligen

meddelade genom kung!, cirkulär av den 24 april 1788, den 10

oktober 1806, den 13 juli 1809 och den 17 september 1856 med

flera författningar. ''Men dessa bestämmelser bereda vederbörande

varken tillräcklig kännedom om befintliga stiftelser eller erforderliga

krafter för utövande av den tillsyn, som finnes nödig. Därigenom

har möjliggjorts, att, såsom det stundom inträffat, donationer blivit

använda för annat ändamål än det av donator tydligen avsedda,

eller ännu svårare oegentligheter vid donationers förvaltning förekommit,

så att till och med avbräck måst uppstå i den verksamhet,

som med stiftelsen åsyftats.

Riksdagen anser fördenskull, att i de fall, då fromma stiftelsers

räkenskaper icke redan äro föremål för granskning av någon statens

myndighet, tillsyn från statens sida över vården och förvaltningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets utlåtande Nr 6.

av stiftelsernas egendom är av nöden. Denna tillsyn synes dock

icke böra i allmänhet utsträckas till en noggrann prövning av varje

utgifts behörighet, utan inskränkas till eu granskning av behållningens

placering och huruvida avkomsten använts i donators syfte.

Under åberopande av vad i ärendet anförts, får Riksdagen härigenom

anhålla, att Eders Kung! Maj:t täcktes låta utarbeta och

för Riksdagen framlägga förslag till sådana åtgärder, som kunna

finnas nödiga för åstadkommande av kontroll över vården och förvaltningen

av fromma stiftelser inom landet.»

Såsom motionären omnämnt, hava de förslag till lagstiftning

i ämnet, som i anledning av denna riksdagsskrivelse utarbetats, hittills

icke föranlett till något resultat. Detta gäller även om det

senaste den 21 december 1903 avgivna förslaget till »lag om offentligen;

erkända stiftelser», som i motionen beröres.

Detta förslag, som enligt kommitténs egen framställning avsåg

»ej blott att åvägabringa mera fullständiga och tidsenliga bestämmelser

om tillsyn å stiftelsers förvaltning än de hittills gällande,

utan även och i främsta rummet att i allmänna privaträttsliga stadganden

skapa erforderlig grundval för dylika bestämmelser», innefattade

dels under rubriken »allmänna bestämmelser» stadgande!! av

sist berörda innebörd, dels ock under rubriken »om tillsyn över

vissa stiftelser» föreskrifter om dylik tillsyn, vilken därigenom med

undantag för vissa stiftelser, som ej voro underkastade tillsyn, lades

på Konungens befallningshavande, varjämte närmare regler meddelades

om formerna för denna tillsyn. Förstnämnda avdelning av

lagförslaget anslöt sig i vissa grundläggande avseenden till det av

kommittén i samma betänkande framlagda förslaget till »lag om

registrerade föreningar för annan än ekonomisk verksamhet». Som

bekant, hava de på grund av sist berörda kommittébetänkande utarbetade

lagförslag rörande dylika föreningar, så kallade ideella

föreningar, som åren 1910 och 1911 förelagts Riksdagen, icke vunnit

dess gillande. Häruti torde man ock i viss mån hava att söka eu

orsak till att förslaget till lagstiftning om offentligen erkända stiftelser

hittills icke föranlett till någon vidare åtgärd.

Hurusom frågan om tillsyn över donationer och stiftelser år

1909 å nyo dragits under Riksdagens prövning, är av motionären omnämnt,

likasom att frågan då fick förfalla.

För fullständighetens skull må här även erinras, att förevarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr. 6.

7

ämne under senare tiden även i annat sammanhang varit föremål

för Riksdagens behandling. I anledning av eu anmälan från Riksdagens

revisorer i berättelsen över verkställd granskning av statsverkets

m. m. tillstånd, styrelse och förvaltning år 1899 anhöll Riksdagen

i skrivelse den 1 maj 1901, att Kung! Maj:t täcktes taga* i

övervägande, vilka åtgärder borde vidtagas, på det att kapitaltillgångarna

för de donationer och stiftelser, angående vilka uppgifter

meddelades i de kammarrättens och Riksdagens revisorers granskning

underkastade räkenskaperna, måtte, där så ske kunde, komma

att i samma räkenskaper upptagas. Efter det statskontoret och

kammarrätten avgivit utlåtande i ämnet, överlämnades denna skrivelse

för behandling till nyss omförmälda kommitté. Ej heller denna

framställning har emellertid hittills föranlett någon åtgärd.

Det synes ovedersägligt, att, såsom i 1897 års riksdagsskrivelse

med styrka framhålles, ett synnerligen stort behov föreligger att

åstadkomma eu bättre tillsyn över donationer och stiftelser. Antalet

och omfattningen av dylika ökas, såsom känt är, väsentligt år efter

år. Enligt sammandrag av Konungens befallningshavandes femårsberättelser

för åren 1901—-1905 — de senaste bearbetade uppgifter

i ämnet, som äro tillgängliga — hade antalet fromma stiftelser, för

vilka redogörelse där lämnats, vuxit till 10,810, därav dock 553

sjuk- och begravningskassor; och deras kapitalbehållning utgjorde

404,403,269 kronor, i vilket belopp ingick fast egendom till ett värde

av 59,809,153 kronor. Rörande ett stort antal av dessa stiftelser

kan med all säkerhet sägas, liksom det sades år 1897, att det icke

är tillfredsställande sörjt för tillsynen om deras förvaltning och användning

för de avsedda syftemålen. De mer eller mindre allmänna

föreskrifter, som härom finnas i de uti 1897 års riksdagsskrivelse

omförmälda författningar samt i § 31 mom. 18 av gällande landshövdingeinstruktion,

äro alldeles otillräckliga eller otidsenliga samt

sakna därför snart sagt all betydelse.

Med hänsyn härtill och till det läge, vari frågan numera kommit,

synes utskottet skäl föreligga, att Riksdagen åter för sin del framlägger

densamma inför Kung! Maj:t. Och det synes därvid, på sätt

motionären antyder, böra göras till föremål för förnyad undersökning,

huruvida icke, därest svårighet skulle möta att samtidigt ordna

stiftelsernas privaträttsliga ställning på ett allmängiltigt sätt, det

mest trängande behovet, nämligen av en mera tillfredsställande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 6.

kontroll och tillsyn över stiftelsernas förvaltning och användning

för sitt syftemål,'' skulle även därförutan kunna, åtminstone tills

vidare, tillgodoses. Huru en sådan kontroll må kunna anordnas,

lärer icke nu ankomma på utskottet att närmare angiva; i tillämpliga

avseenden torde redan föreliggande förslag i de delar, som röra

tillsynen och kontrollen, kunna läggas till grund. Utskottet vill

emellertid, i likhet med vad i 1897 års riksdagsskrivelse i viss män

ägt rum, som sin mening uttala, att denna kontroll icke synes höra

givas större omfattning, än som betingas av ändamålet med densamma

och således icke ingripa i handhavandet av stiftelsens medel

och de åtgärder, som av dess förvaltning vidtagas, i annat fall, än

där detta av nyssberörda ändamål påkallas.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen ville, med bifall till förevarande

motion, i skrivelse till Kung! Maj:t anhålla, att ''

Kung! Ma.j:t täcktes taga under förnyad omprövning

frågan om anordnande av kontroll från statens

sida över vården och förvaltningen av donerade

medel och stiftelser samt för Riksdagen framlägga

förslag till lagbestämmelser i ämnet.

Stockholm den It februari 1913.

På lagutskottets vägnar:

JOHAN WIDÉN.

Stockholm, Oskar Eklunds boktr., 1913.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:22 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående anordnande av tillsyn över förvaltningen av donerade medel och stif s. 5 i texten