Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande Nr 108

1913-05-09 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1913:108, Statsutskottets utlåtande Nr 108

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

1

Nr 108.

Ankom till Riksdagens kansli den 9 maj 1913 kl. 5 e. m,

Utlutande, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under fjärde huvudtiteln gjorda framställning i fråga om

anslag till det frivilliga skytteväsendets befrämjande samt

i ämnet väckta motioner.

(l:a Avd.)

I punkten 47 av fjärde huvudtiteln av den till Riksdagen den 14

januari 1913 avlåtna statsverkspropositionen har Kungl. Maj-t föreslao-it

Riksdagen att till det frivilliga skytteväsendets befrämjande å extra stat

för år 1914 anvisa ett anslag av 975,000 kronor samt medgiva, att av detta

anslag ett belopp av 432,000 kronor, motsvarande ammunitionsbidrao-et,

ställes till förfogande av arméförvaltningens artilleridepartement för anskaffning

av spetskuleammunition, mot det att departementet till skytteförbundens

övei styrelse utlämnar 9 miljoner skarpladdade patroner m/94.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 188 — 206 i det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14

januari 19lo, till vilket utskottet tillåter sig hänvisa.

I en inom Andra kammaren väckt, till statsutskottets förberedande behandling

överlämnd motion, nr 168, har herr P. A. Andersson i Knäppinge

m fl. föreslagit, att Riksdagen vid behandlingen av anslaget till det frivilliga

skytteväsendets befrämjande måtte besluta, att understöd till skytteföreningarna

för år 1914 skall utgå på det sätt, som av kungl. arméförvaltningens

civila departement i dess till statsverkspropositionen avgivna

utlåtande föreslagits, nämligen:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 59 käft. (Nr 108—110).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

dels ett belopp av ................................................................. kr. 240,000: —

avsett att från ifrågavarande anslag överföras till extra

anslaget för mobiliseringsammunition för eldhandvapen såsom

likvid för 5,000,000 patroner m./94, vilka, enligt de

närmare föreskrifter, arméförvaltningens artilleridepartement

i samråd med överstyrelsen ägde meddela, skulle fördelas

bland skytteföreningarna i förhållande till antalet anslagsberättigade

skyttar,

dels och ett efter 135,000 skyttar och 1 krona 45

öre för skytt förslagsvis beräknat belopp av ....................... kr. 195,750: —

eller tillhopa kr. 435,750: —

Till stöd för denna framställning hava motionärerna anfört följande:

»I den av Ivungl. Maj:t till Riksdagen avgivna statsverkspropositionen

har i fråga om anslagen till den frivilliga skytterörelsen föreslagits, att

understöden till skytteföreningarna för anskaffande av fri ammunition skulle

för år 1914 helt och hållet utgå i form av skarpa patroner, under det att

kungl. arméförvaltningens civila departement i sitt utlåtande uttalat, att

nämnda understöd borde utgå dels i form av skarpa patroner och dels i

kontanta penningar.

Inom det frivilliga skytteväsendet har förslaget om anslagets utgörande

helt och hållet in natura väckt stora bekymmer med hänsyn till de försvårade

ekonomiska omständigheter, varunder skytteföreningarna för närvarande

arbeta.

Det har upplysts, att denna förändring skulle endast i fråga om den

ammunition, som nu användes av de yngre skyttarna, förorsak föreningarna

en direkt förlust på c:a 100,000 kronor, vartill skulle komma ytterligare

förlust för de skyttar, som redan begynt använda den så kallade

spetskuleammunitionen.

Däremot skulle det av arméförvaltningen avgivna förslaget på ett gott

sätt utjämna svårigheterna, i det att föreningarna med en sådan lösningav

frågan erhölle medel för att låta omladda de hylsor, som de av staten

bekomma, genom understödets delvisa utgående i skarpa patroner.

Men saken har även en annan sida.

Skulle, såsom i statsverkspropositionen föreslagits, hela understödet

utgå in natura, så komme de enskilda fabrikanterna av ammunition att

tillfogas ett hårt slag, vilket kanske till och med för några av dem skulle

komma att verka synnerligen ödesdigert.

Då dessa fabriker med stora kostnader anskaffat erforderliga maskiner,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

3

och då hos dem ej få personer hava sin utkomst, synes en sådan åtgärd,

som den nu föreslagna, böra i det längsta undvikas.

Aven för de enskilda fabrikanterna erbjuder denna av kungl. arméförvaltningen

föreslagna medelvägen en god lösning, i det att skytteföreningarna

därigenom skulle beredas möjlighet att låta omladda sina tomhylsor,

och då man vet, att för många föreningar inköpet av de dyrbara

hylsorna varit en hittills bidragande orsak att ej så många skott lossats,

som annars skolat ske, kan man till och med antaga, att efter en förändring,

sådan som den av arméförvaltningen föreslagna, skottantalet skulle

komma att avsevärt stegras.

Medgivas måste, såväl att arméns utrustning med spetskuleammunition

är välbetänkt, som ock denna omändring — då möjlighet därtill finnes

— bör ordnas skyndsammast möjligt och med så liten penninguppoffring

från statens sida, som sig göra låter, och helt säkert skall det frivilliga

skytteväsendet icke hava något emot, att dess konsumtion av ammunition

i någon mån tages i anspråk för att vinna detta mål.» Då emellertid alla

skäl syntes tala för att icke i detta hänseende gå alltför brådstörtat till

väga, och då hänsyn måste tagas såväl till skytterörelsen själv som ock

till enskildas rätt, ansågo sig motionärerna böra framlägga sitt ovan

nämnda förslag.

I tvenne likalydande, jämväl till utskottet hänvisade motioner, väckta

den ena (nr 24) i Första kammaren av herr C. F. Holmquist m. fl. och

den andra (nr 123) i Andra kammaren av herr K. Starbäck m. fl., har

vidare föreslagits, att Riksdagen utöver det anslag, som på grund af vad

i statsverkspropositionen äskas komme att för år 1914 beviljas till det

frivilliga skytteväsendets befrämjande, måtte å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 150,000 kronor att utgå såsom understöd för skjutbanors

ordnande med rätt för Kung]. Maj:t att år 1913 av tillgängliga

medel för ändamålet förskjuta ett belopp av 100,000 kronor.

Till stöd för denna framställning hava motionärerna anfört följande:

»Under det senaste årtiondet har det frivilliga skytteväsendet i vårt

land kunnat uppvisa glädjande framsteg såväl i fråga om utbredning och

anslutning som ock i fråga om verksamhetens bedrivande. Sålunda utvisar

berättelsen över det frivilliga skytteväsendets verksamhet för år 1911, att

det den 31 december sagda år i riket fanns 2,289 skytteföreningar med

tillsammans 161,008 medlemmar, samt att under året hade avlossats omkring

14 miljoner protokollförda skarpa skott.

över den under dessa frivilliga övningar förvärvade skjutfärdigheten

utgör det stora antalet utdelade utmärkelsetecken ett gott vittnesbörd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Verksamheten inom skytteföreningarna bedrives i enlighet med det

av Kungl. Maj:t årligen utfärdade skjutprogrammet, som är byggt på den

för arméns skjutningar gällande skjutinstruktionen.

Av de aktiva medlemmarna i skytteleden befinna sig ej mindre än

93 % i eller under värnpliktsåldern och tillhöra sålunda eller komma att

inom ett fåtal år tillhöra den del av landets befolkning, som i händelse

av krigsfara skall tagas i anspråk för rikets värn mot yttre fara.

Det frivilliga skytteväsendets betydelse för stärkande av rikets försvarskrafter

är också känd och erkänd.

Under sådana förhållanden borde det även ligga statsmakterna om

hjärtat att tillse, att skytterörelsen må beredas möjlighet att utan svårare

hinder fortgå på den väg, som av statsmakterna anvisats, så att den ej

stannar i sin nu så löftesrika utveckling.

Emellertid kan befaras att, om ej särskilda åtgärder vidtagas, skytterörelsen,

på grund av uppkomna ekonomiska svårigheter kan komma att

på ett betänkligt sätt tillfogas skada.

Genom de senare årens stora livaktighet hava nämligen förhållanden

uppstått, som verkat avsevärd rubbning i den för statsunderstödets fördelning

avsedda planen.

Detta har vållats därigenom, att antalet anslagsberättigade medlemmar

stigit i sådan utsträckning, att det därav ökade understödsbehovet, enligt

den norm för dess utdelning, som årligen av Kungl. Maj:t fastställts, måst

tillgodoses från det för skjutbanors ordnande avsedda understödsbeloppet,

och har därigenom detta till den grad tagits i anspråk, att under hela

året 1912 inga som helst understöd för detta ändamål kunnat beviljas.

Då alla tecken tyda på, att utvecklingen under år 1912 fortgått på samma

livliga sätt som under år 1911, torde ej heller för det innevarande året

och måhända ej heller för år 1914 några medel komma att med det nuvarande

statsanslaget finnas till förfogande för tillgodoseende av behovet

av skjutbaneunderstöd.

För närvarande är den ekonomiska ställningen, såsom framgår av närlagda

tablå, i detta hänseende synnerligen bekymmersam.

Hos skytteförbundens överstyrelse inneligga vid årsskiftet ansökningar

om understöd för skjutbanors ordnande från 218 skytteföreningar, och

utgör det sammanlagda, av överstyrelsen efter sorgfällig prövning tillstyrkta

understödsbeloppet 118,057 kronor 52 öre. För år 1912 skulle

enligt beräkning hava funnits att tillgå ett understödsbelopp av 60,900

kronor, men då under år 1911 antalet anslagsberättigade skyttar med

9,410 överstigit det i statsverkspropositionen beräknade skytteantalet, har

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

5

understödsbeloppet för skytteföreningarna följaktligen blivit 660,519 kronor

i stället för som beräknats 605,000 kronor. Då man icke kunnat minska

det av Kung!. Maj:t för varje anslagsberättigad skytt fastställda understödsbeloppet,

har • skillnaden, 55,519 kronor, måst tagas från understödet

till skjutbanor, och har sålunda detta nedgått till 4,381 kronor. Under

år 1913 skall, såsom ovan sagts, förhållandet sannolikt bliva enahanda, och

om detta, som kan väntas, upprepas även för år 1914, skall vid sistnämnda

års slut kravet på understöd för redan utförda skjutbaneanläggningar hava

vuxit till över 200,000 kronor.

Några omständigheter, som göra detta förhållande på det högsta behjärtansvärt,

må i detta samband framhållas.

Det bör bemärkas, att de arbeten, vartill understöd äskas, redan äro

av respektive skytteföreningar i regel utförda, då ansökning insändes, och

äro skjutbanorna även tagna i anspråk för verksamhetens bedrivande.

Förhållandet blir så mycket mera behjärtansvärt som medlen för bestridande

av dessa skj utbaneanläggningar anskaffats genom lån och mot

personlig borgen af föreningens styrelseledamöter, vilka alltså för deras

gäldande fått ikläda sig personlig risk. Då dessa personer i regel befinna

sig i sådan samhällsställning, att varje ekonomisk uppoffring, utöver vad

till uppehället kräves, för dem är kännbar, synes det obilligt att dessa

personer, vilka av fosterlandskärlek åt denna rörelse ägna tid och krafter,

i dylika fall skulle bli lidande. Det rör sig i de flesta fall om icke obetydliga

belopp, och må som belysande exempel nämnas, att för skjutbaneanläggningen

i Kalmar, avsedd till förbundsbana för södra delen av Kalmar

län, enskilda personer i egenskap av styrelseledamöter i Kalmar skyttegille

iklätt sig borgen för banklån till ett belopp av 10,535 kronor, och i Växjö

hava styrelseledamöterna på egna namn upplånat 12,000 kronor. Hade

de icke detta gjort, skulle Kronobergs läns skytteförbund icke haft någon

förbundsbana.

Det är icke obetydliga utgifter, som även måste tillkomma för räntor

under en så lång tid, som förflutit sedan banorna anlades.

Erinras må även, att dessa enskilda personer iklätt sig sådan risk

under hopp att staten såsom hittills skall ersätta de av föreningarna

förskotterade kostnaderna.

De hava sålunda handlat i god tro och av levande intresse för en

fosterländsk sak. Givet är, att ett uteblivande av statshjälp skulle ohjälpligt

skada skytterörelsen.

För skytterörelsens fortsatta utbredning är tillgodoseendet av behovet

för understöd för skjutbanors ordnande, som väl förstås, av stor betydelse,

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

ty utan ändamålsenliga skjutbanor kan ju icke någon skytteverksamhet

alls bedrivas.

Det är dock givet, att det förhållande, som nu i detta avseende inträtt,

skall verka i hög grad hämmande för rörelsens lugna utbredning,

ty om de redan nu utlagda kostnaderna förskjutbanor, 118,057 kronor, icke

med det snaraste ersättas, torde ingen vidare våga göra utlägg för skjutbanors

anskaffande. Man kan ju icke begära, att föreningarnas styrelsemedlemmar,

utom den hittills löpta risken att få betala 1 å 2 års räntor,

dessutom skola stå risken för hela kapitalet.

Såsom ovan framhållits har genom skytterörelsens storartade utbredning

de i statsverkspropositionen uppgjorda beräkningarna icke hållit

streck, utan har på detta sätt en betänklig rubbning skett i skyttebudgeten,

och torde jämvikt i denna icke kunna åvägabringas på annat sätt än genom

ett särskilt anslag för den uppkomna bristens betäckande.

Det är af så mycket större vikt, att detta sker just nu, som genom

den i statsverkspropositionen förebådade förändringen från ammunitionsbidragets

utgående in natura i stället för kontant understöd skytterörelsen

säkerligen komme att orsakas icke obetydliga ekonomiska svårigheter».

Utgående från den uppfattningen, att den frivilliga skytterörelsen för

stärkandet av landets försvarskrafter vore ett högst värdefullt tillskott, och

att det vore av vikt, att densamma bereddes möjlighet att utan svåra

ekonomiska rubbningar fortgå på den inslagna vägen, hade motionärerna

ansett sig böra framlägga sitt ovannämnda förslag.

Utskottets

yttrande.

Till det frivilliga skytteväsendets befrämjande utgår för år 1918 ett

extra anslag av 925,000 kronor. Av detta anslag är ett belopp av 420,000

kronor avsett att utgöra s. k. ammunitionsbidrag till skytteföreningarna

efter en beräkning av 120,000 anslagsberättigade skyttar och 3 kronor 50

öre för varje dylik skytt. Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, hava

skytteföreningarna för detta ammunitionsbidrag kunnat genom att anlita

enskilda fabrikanter för inköp av ammunition ävensom genom att i stor

omfattning begagna sig av omladdade patroner anskaffa ända till 70 patroner

per skytt.

För år 1914 har har överstyrelsen beräknat antalet anslagsberättigade

skyttar till 140,000 under det att departementschefen i likhet med arinéförvaltningen

ansett sig kunna beräkna nämnda antal till 135,000.

I statsrådsprotokollet uttalar departementschefen, med anledning av

ifrågasatt införande av spetskuleammunition för arméns gevär, angelägenheten

av å ena sidan att snarast möjligt få tillräckligt mobiliseringsförråd

av sådan ammunition och å andra sidan att på ett rationellt sätt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

7

utnyttja det nuvarande förrådet av ammunition m/94. Vid prövning av

sistnämnda fråga har departementschefen ansett, att det frivilliga skytteväsendets

konsumtionsförmåga borde tagas i anspråk, och därvid utgått från

att hela det kontanta ammunitionsbidrag, som kunde tillkomma det frivilliga

skytteväsendet, skulle lämnas till artilleridepartementets disposition,

varvid departementet skulle till skytteväsendet överlämna patroner m/94,

beräknade efter ett pris av 4,8 öre för varje patron; och har Kungl. Maj:t

föreslagit, att ammunitionsbidraget skulle valveras i 9 miljoner patroner.

Arméförvaltningen har däremot för sin del hemställt, att ett belopp

av 240,000 kronor skulle från ifrågavarande anslag överföras till extra

anslaget för inobiliseringsam munition för eldhandvapen såsom likvid för 5

miljoner patroner m/94 att fördelas bland skytteföreningarna i förhållande

till antalet anslagsberättigade skyttar samt att ett efter 135,000

skyttar och 1 krona 45 öre för skytt förslagsvis beräknat belopp av

195,750 kronor skulle såsom ammunitionsbidrag utgå kontant. Tillhopa

skulle sålunda ammunitionsbidraget åt skytteföreningarna utgöra 435,750

kronor; och komme enligt arméförvaltningens beräkningar, därest jämväl

det kontanta beloppet användes till att uttaga patroner från arméns förråd,

det för varje skytt tillgängliga patronantalet utgöra minst 67 utan

återlämningsskyldighet för hylsor in. m.

I fråga om ammunitionsbidragets storlek har departementschefen ansett

det vara skäligt att jämväl företaga den ändringen, att beloppet numera

skulle bestämmas utan hänsyn till antalet anslagsberättigade skyttar ävensom

funnit det lämpligt, att nämnda bidrag för år 1914 bestämmes till

432,000 kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts av skytteförbundens överstyrelse utan erinran

lämnade och av generalstabschefen och försvarsberedningarna förordade

förslag, att låta ammunitionsbidraget i dess helhet valveras i patroner

m/94, synes detta utskottet vara välbetänkt. De olägenheter, som

detta befarats medföra för skytteföreningarna, synas vara överdrivna och

kunna i varje fall ej få tillmätas avgörande betydelse med hänsyn till de

fördelar, som genom ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle för staten

vinnas vid en eventuell övergång till spetskuleammunition.

Till utskottets kännedom har kommit, att skytteförbundens överstyrelse

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 april 1913 uttalat, att de

befarade olägenheterna av ammunitionsbidragets valvering i patroner m/94

skulle bortfalla, om priset å varje patron sänktes från av Kungl. Maj:t

föreslagna 4,8 öre till 4 öre utan skyldighet att återlämna hylsorna. Utskottet

anser sig med anledning härav böra tillstyrka en sådan prisnedsättning,

så mycket mer som det framgår af Kungl. Maj:ts utredning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

rörande ifrågasatt övergång till spetskuleammunition att, äfven med en

sådan prissänkning och i följd därav möjliggjord ökad ammunitionsförbrukning

genom skytteföreningarna, ett avsevärt parti patroner m/94

på grund av en sådan övergång komme att erhålla allenast skrotvärde.

Det belopp, som enligt Kungl. Maj:ts förslag av nu ifrågavarande

anslag skulle ställas till arméförvaltningens artilleridepartements

förfogande utgör 432,000 kronor, och då utskottet ej ifrågasätter någon

nedsättning i detta, skulle sagda belopps valverande i skarpa patroner

m/94 efter ett pris av 4 öre för varje patron motsvara ett antal patroner

av tio miljoner åttahundratusen, motsvarande omkring 80 skott per skytt.

Beträffande den av hr Andersson i Knäppinge m. fl. avgivna motioner

nr 168 så framgår av hvad utskottet här ovan anfört att utskottet

anser sig böra avstyrka bifall till densamma.

I fråga om ammunitionsbidragets bestämmande utan hänsyn till antalet

anslagsberättigade skyttar kan utskottet icke dela den av departementschefen

uttalade åsikten. Det synes nämligen utskottet uppenbart,

att endast i det fall, att ammunitionsbidraget eller antalet i stället för

kontant ammunitionsbidrag utlämnade patroner håller jämna steg med

antalet skyttar, en ökad utbredning av det frivilliga skytteväsendet kan

vara att påräkna.

Det belopp, 432,000 kronor, som skulle ingå till arméförvaltningen

såsom ersättning för in natura utlämnad ammunition, anser utskottet

böra tillföras extra anslaget för mobiliseringsammunition för eldhandvapen.

Arsunderstödet till skytteföreningarna har Kungl. Maj:t föreslagit att

utgå efter samma grund som hittills, nämligen efter 2 kronor för varje

anslagsberättigad skytt. Då dessa skyttars antal beräknats till 135,000,

komme det härför erforderliga beloppet att utgöra 270,000 kronor.

Övriga i det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget till det frivilliga skytteväsendet

ingående poster överensstämma med de nuvarande, utom däri,

att för en riksskyttetävling under Baltiska utställningen i Malmö tillkommit

ett belopp av 8,000 kronor. Emot dessa förslag har utskottet

icke haft något att erinra.

Utskottet övergår härefter till det i herr Holmquists in. fl. samt herr

Starbäcks in. fl. motioner väckta förslaget om anvisande av ett särskilt

extra anslag att utgå såsom understöd för skjutbanors ordnande.

Vid beräkningarna av anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande

har ett visst belopp avsetts för ordnande av skjutbanor in. in.

För vartdera av åren 1912 och 1913 har denna summa utgjort 70,900

kronor och har enahanda belopp föreslagits att för ändamålet utgå under

år 1914. Denna anslagspost har emellertid enligt vad framgår av nyss
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, Nr 108.

9

nämnda motion under de senare åren endast till mycket ringa del kunnat

användas för sitt egentliga ändamål. På grund därav att antalet anslagsberättigade

skyttar blivit större än beräknats — för år 1911 119,410

emot beräknade 110,000 och för år 1912 132,837 emot beräknade 120,000

— har för utbetalande till skytteföreningarna av understödsbeloppen å

2 kronor såsom årsunderstöd och 3 kronor 50 öre såsom ammunitionsbidrag

erfordrats avsevärt högre belopp än vid anslagets bestämmande

beräknats. Härigenom har anslaget icke lämnat tillgång till bekostande

av skjutbanors ordnande i avsedd omfattning.

För åren 1912 och 1913 har sålunda uppkommit eller beräknas uppkomma

en brist . å de för skjutbanors ordnande avsedda anslagsposterna

om respektive 55,519 kronor och 59,000 kronor eller tillhopa 114,519

kronor. Det av motionärerna föreslagna anslaget är avsett att täcka

nämnda brist och därjämte att möta anslagsbehov som av samma anledning

väntas uppkomma under den närmaste tiden.

Då de skj utbaneanläggningar, för vilkas bekostande nyssnämnda belopp

om 114,519 kronor skulle varit tillgängligt, därest icke antalet

anslagsberättigade skyttar varit större än som beräknats, redan blivit utförda

och tagits i bruk, anser utskottet det vara behjärtansvärdt att för

denna gång ett extra anslag anvisas för bristens ersättande. Därtill kommer

att ifrågavarande kostnader blivit förskjutna av enskilda personer,

vilka haft anledning förutsätta att inom den närmaste tiden få desamma ersatta

från skjutbaneanslaget. Utskottet vill emellertid i samband härmed

uttala nödvändigheten av att varsamhet iakttages i fråga om förskjutande

av sådana kostnader för skj utbaneanläggningar, som äro avsedda att bestridas

med statsmedel, då det icke torde kunna påräknas, att Riksdagen,

på sätt nu tillstyrkes, skall befinnas villig att i varje fall träda hjälpande

emellan. Det anslag, som för nyssnämnda ändamål anvisas, torde böra

bestämmas till i avrundat tal 115,000 kronor och synes härav 75,000 kronor

böra förskjutas under år 1913.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen må i anledning av Kung!. Maj:ts

proposition och med avslag å herr Anderssons ovan

omförmälda motion till det frivilliga skytteväsendets

befrämjande å extra stat för 1914 anvisa ett anslag av

975,000 kronor samt medgiva, att av detta anslag ett

belopp av 432,000 kronor, motsvarande ammunitionsbidraget,

ställes till förfogande av arméförvaltningens

artilleridepartement för anskaffning av mobiliseringsBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 09 höft. (Nr 108—110.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

ammunition, mot det att departementet till skytteförbundens

överstyrelse utlämnar tio millioner åtta hundratusen

skarpladdade patroner m/94.

b) i anledning av herr Holmquists m. fl. motion nr 24

samt herr Starbäcks m. fl. motion nr 123 å extra stat

för år 1914 anvisa ett anslag av 115,000 kronor att

utgå såsom understöd för skjutbanors ordnande med rätt

för Kungl. Maj:t att år 1913 av tillgängliga medel för

ändamålet förskjuta ett belopp av 75,000 kronor.

Stockholm den 9 maj 1913.

På statsutskottets vägnar:

F. CL-.SON WACHTMEISTER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit

från Första Kammaren: herrar grefve F. CUsoti Wachtmeister, S. II. Kvarngelius, O.

Jonsson, friherre J. T. Gripenstedt, A. N. Halm, friherre J. G. Beck-Friis, O. M. Strömberg,

C. G. Ekman, F. Berglund, II. II. K. Ericson, C. J. Asplund och greve C. B. Hamilton,

samt

från Andra Kammaren: herrar A. Ekman, A. Wiklund, F. W. Thorsson, C. Persson,

K. Starbäck, N. E. Lindberg, G. Odqvist, E. A. Nilson, A. P. Gustafsson, A. Anderson

i Råstock, K. A. M. J:son Martin och H. Lemke.

Reservationer:

vid punkt a): av herrar C. I. Asplund, F. TV. Thorsson, N. E. Lindberg

och A. Anderson, vilka yrkat, att utskottet bort hemställa, att Kungl.

Maj:ts förslag i denna del måtte av Riksdagen avslås.

vid punkten b): av herrar C. G. Ekman, F. Berglund och E. A.

Nilson.

av herrar C. I. Asplund, F. TV. Thorsson, N. E. Lindberg och A.

Anderson, vilka yrkat, att utskottet bort hemställa, att herr Holmquists

m. fl. samt herr Starbäcks in. fl. ovannämnda motioner måtte av Riksdagen

avslås.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:4 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, omfattande anslagen till lantförsvarsdepartementet. a1 i texten