Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Ma,j:t angående sammanslagning av fångvårdsanstalterna i Karlskrona.

1913-05-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1913:109, Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Ma,j:t angående sammanslagning av fångvårdsanstalterna i Karlskrona.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

11

Nr 109.

Ankom till Riksdagens kansli den 9 maj 1913 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Ma,j:t angående sammanslagning av fångvårdsanstalterna

i Karlskrona.

(3:e Avd.)

I en inom Andra kammaren väckt motion nr 41 hava herrar J. A.

Ingvarsson och 0. Kloo hemställt, att Riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes taga i övervägande, huruvida

icke en sammanslagning av fångvårdsanstalterna i Karlskrona på ettdera

av de i motionen antydda sätt kunde äga rum, samt för Riksdagen

framlägga de förslag, vartill nämnda övervägande kan giva anledning.

o Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sin framställning

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

I detta ärende har utskottet inhämtat, att fångvårdsstyrelsen den 7

februari innevarande år till omprövning förehaft frågan om att lägga

straffängelset i Karlskrona under gemensam förvaltning med tvångsarbetsanstalten

därstädes och under tillsyn av dennas direktör. Den nuvarande

direktörsbefattningen vid fängelset skulle då indragas, men assistenten behållas

och med höjning i avlöningen till motsvarighet med lönen för

assistenten vid kronohäktet å Långholmen givas samma ställning som denne,

under tvångsarbetsanstaltens direktör.

Mot en sådan anordning hade emellertid gjorts den invändning, att avståndet

mellan de bägge i motsatta ytterkanter av staden liggande fång
-

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

vårdsanstalterna vore för stort för att en effektiv tillsyn skulle kunna utövas

över straffängelset från direktörens vid tvångsarbetsanstalten sida.

Vid sådant förhållande hade ifrågasatts att nedlägga straffängelset och,

på sätt som skett i fråga om fångvårdsanstalterna i Norrköping, söka bereda

plats vid den större tvångsarbetsanstalten för dem bland ortens fångar,

som skolat intagas i straffängelset. Visserligen funnes vid tvångsarbetsanstalten

i Karlskrona en för disciplinstraff avsedd mindre cellbvggnad med

26 dagceller, vilken under förutsättning av straffångarnas bortflyttande till

andra fängelser möjligen kunde provisoriskt användas som häktesbyggnad

för rannsaknings- och fängelsefångar. Men såsom belägen inom tvångsarbetsanstaltens

hägnad och" omedelbart invid dennas logements- och arbetsbyggnader

kunde denna byggnad med hänsyn till en nästan oundviklig

förbindelse med tvångsarbetsfångarna ingalunda anses för berörda användning

lämplig, i synnerhet då i betraktande toges, att bland de fångar, som

i densamma skulle inrymmas, förekomme jämväl kvinnor. För övrigt skulle,

enär i tvångsarbetsan staltens nuvarande byggnader tillfälle ej funnes för

anordnande av rannsakningslokaler, det i allt fall bliva nödvändigt att för

beredande av sådana uppföra någon byggnad.

I det nuvarande straffängelset hade fångvården, som i flottan i

Karlskrona har en av sina största arbetsgivare, tillfälle att inrymma yr~

kesdugliga fångar från andra orter till besättande av lediga celler och att

sålunda fortsätta samt än ytterligare utvidga den därstädes för närvarande

bedrivna tillverkningen av skopersedlar för Flottan. Då antalet militärfångar

numera är ringare, kunde antalet andra till yrkesarbeten lämpliga

fångar bliva i motsvarande mån större och beredas att i mån av behov

hava särskilda arbetsceller och särskilda sovceller.

Efter ett nedläggande av straffängelset i Karlskrona skulle cellutrymmet

vid andra straffängelser bliva så upptaget, att motsvarande fördel icke

skulle kunna fångarna där beredas.

Att nedlägga stadsfängelset i Karlskrona torde för övrigt i allt fall ej

kunna komma i fråga, så länge tillfälle ej yppats till avyttrande av fängelsebyggnader

och tomt på villkor, som äro för fångvården antagliga. Och

med hänsyn därtill, att fångvårdens större fängelser tidtals nästan alla äro

fullt besatta måste eu dylik åtgärd i varje fall möta stor betänklighet.

För närvarande funnes vid dessa fängelser något avsevärt överskott på utrymme

endast vid straffängelset i Kalmar.

Av skäl, som nu anförts, hade fångvårdsstyrelsen övergivit tanken såväl

å det nuvarande straffängelsets i Karlskrona förenande under gemensam

förvaltning och tillsyn med tvångsarbetsanstalten därstädes som ock

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

13

å nämnda straffängelses nedläggande och ersättande med annat fängelse

eller kronohäkte vid tvångsarbetsanstalten.

Då den föreliggande frågan sålunda blivit av fångvårdsstyrelsen prövad

så nyligen som innevarande år samt de skäl, som av styrelsen därvid

anförts mot en sammanslagning av fångvårdsanstalterna i Karlskrona, synas

utskottet fullgiltiga, har utskottet ansett sig sakna skäl att tillstyrka

bifall till motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Ingvarssons och Kloos förevarande motion

icke må av Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 maj 1913.

På statsutskottets vägnar:

F. CL:SON WACHTMEISTER.

Vid slutbehandling inom utskottet av utlåtandena nr 109—112 hafva närvarit

från Första kammaren: herrar grefve F. Cl:son Wachtmeister, S. IL Kvarnzelius, O.

Jonsson, friherre ./. T. Gripenstedt, A. N. Hahn, friherre J. G. Beck-Friis, O. M. Strömberg,

C. G. Ekman, A. Åström. F. Berglund, H. H. K. Ericson, och C. I. Asplund, samt

från Andra Kammaren: herrar A. Ekman, A. Wiklund, F. W. Thorsson, C. Persson,

K. Starbäck, N. E. Lindberg, J. Ström, G. Odqvist, E. A. Nilson, A. P. Gustafsson, A.

Anderson i Råstock och H. Lemke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.