Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändrad organisation av patentoch registreringsverket och reglering av löneförhållandena vid nämnda ämbetsverk, samt i ämnet väckta motioner.
1913-05-16 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1913:127, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändrad organisation av patentoch registreringsverket och reglering av löneförhållandena vid nämnda ämbetsverk, samt i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 127.
1
Nr 127.
Ankom till Riksdagens kansli den 16 maj 1913 kl. 4 e. in.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
förändrad organisation av patent- och registreringsverket
och reglering av löneförhållandena vid nämnda ämbetsverk,
samt i ämnet väckta motioner.
(3:e Avd.)
I deri till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen
rörande statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkten 22
under sjunde huvudtiteln föreslagit Riksdagen att till upprätthållande
av patent- och registreringsverkets verksamhet bland de ordinarie anslagen
under sjunde huvudtiteln beräkna ett belopp av 544,200 kronor.
I eu till Riksdagen den 18 april 1913 avlåten, till statsutskottets
förberedande behandling överlämnad proposition nr 253 har Kungl. Maj:t
sedermera, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att
dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslag till utgiftsstat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas tillsvidare från och
med år 1914, ävensom de i protokollet angivna villkor och bestämmelser
för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder
ordinarie befattning i patent- och registreringsverket, skall vara pliktig
att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser, samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i patentoch
registreringsverket, vilka icke före den 1 november 1913 anmäla,
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 69 käft. (Nr 127—128.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 127.
att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de
för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som
icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem
enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen
angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension, vid den rätt till
pension, som dittills tillkommit dem, samt att i stället för sportler, som
i sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå gottgörelse, beräknad
efter medeltalet av den inkomst tjänsteinnehavare må anses hava
åtnjutit av sålunda indragna sportler under den senast förflutna tid, så
vitt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kan utrönas,
och dels till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet uppföra ett reservationsanslag av 539,500 kronor att utgå
ej mindre av de till patent- och registreringsverket inflytande avgifter
för patent, för registrering av varumärken samt av mönster och modeller,
ävensom för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag och solidariska
bankbolag samt för andra uppgifter till de hos verket förda bolagsoch
försäkringsregistren, än även av nettoinkomsten av ämbetsverkets
fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och övriga till ämbetsverket inflytande
inkomster, under förutsättning tillika att de å dessa inkomster uppkommande
överskott fortfarande såsom hittills skola efter vederbörligt
tillstånd användas uteslutande för det med anslaget avsedda ändamål.
Förslaget till utgiftsstat är av följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande Nr 127.
3
Utgiftsstat för Knngl. patent- och registreringsverket.
Tjänst-
Missräk-
Lön.
görings-
Orts-
nings-
avlö-
Ålderstillägg.
pen-
tillägg.
pen-
ning.
A. Avlöning ar.
ningar.
ningar.
1 generaldirektör....................................
7,000
3,000
1,000
—
11,000
1 byråchef............................................
5,000
2,500
600
—
8,100
1
5 byråchefer..........................................
25,000
12,500
3,000
—
40,500
1 Efter 5 år kan lö-
1 byrådirektör.......................................
4,200
2,000
600
—
6,800
Ikr.
18 byrådirektörer .................................
75,600
36,000
10,800
—
122,400
)
1 förste byråingenjör..............................
3,600
1,800
400
—
5,800
4 » byråingenjörer...........................
1 bibliotekarie.......................................
14,400
3,600
7,200
1,800
1,600
400
_
23,200
5,800
Inen höjas med 500
Vkr. och efter 10 år
(med ytterligare 500
1 sekreterare .......................................
3,600
1,800
400
—
5,800
jkr.
1 byråingenjör.......................................
2,200
1,500
300
—
4,000
4 byråingenjörer....................................
8,800
6,000
1,200
—
16,000
Efter 5 år kan lö-
1 kassör och räkenskapsförare ...............
2,200
1,500
300
300
4,300
nen höjas med 500
1 registrator..........................................
2,200
1,500
300
—
4,000
''ytterligare 500 kr.
1 föreståndare för granskning av varumärken
2,200
1,500
300
—
4,000
och efter 15 år med
än ytterligare 500
1 notarie ...........................................
2,200
1,500
300
—
4,000
kr.
|
1 » .............................................
2,200
1,500
300
—
4,000
1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad
900
550
150
—
1,600
} Efter 5 år kan lö-
4 kvinnliga biträden » » >
3,600
2,200
600
—
6,400
Inen höjas med 200
1 kvinnligt biträde » lägre »
700
350
150
-.
1,200
(med ytterligare 200
11 kvinnliga biträden » » »
7,700
3,850
1,650
—
13,200
jkr.
( Efter 5 ar kan lö- Jnen höjas med 100
(kr.
Efter 5 ar kan lö- (nen höjas med 100
1 förste vaktmästare..............................
900
450
150
—
1,500
1 vaktmästare .......................................
700
350
150
_
1,200
3 » .......................................
2,100
1,050
450
—
3,600
\kr. och efter 10 år
{m. ytterligare 100 kr.
298,400
Anslag till ålderstillägg, förslagsvis..........
4,700
303,100
B. Omkostnader.
Förslagsanslag.
Till biträdande ingenjörer, amanuenser, särskilt tillkallade tekniska biträden
vikariatsersättningar, extra
biträden, extra vaktmästare m. m. .
51,860
Till renskrivning och skrivmaterialier, postavgifter, hyror,
bränsle, lyse, renhållning
och städning samt
inventariers anskaffande och underhåll m. m
55,000
Till böcker och tidskrifter, tryckning och bindningskostnader, kung
örelser och publikationer m. m. efter
avdrag av influtna prenumerationsavgifter och dylikt
112,000
Till återställda registreringsavgifter..........
15,000
T ill bidrag till patentunionens internationella byrå
i Bern .
1,600
235,460
C. Pensioner åt avskedade
tjänstinneh av a re.
Förslagsanslag .......................
940
Summa kronor 539,500
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg
ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 127.
De i protokollet angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de i staten upptagna avlöningsförmåner äro av följande lydelse:
att innehavare av ordinarie tjänst i patent- och registreringsverket
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation
av ämbetsverket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i
allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest
ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma
ej längre kan såsom självständigt ämbetsverk anses, eller därest
vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål överflyttas till annat
ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och
den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta
de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Majrts förordnande,
tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;
att med ordinarie befattning i patent- och registreringsverket icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för
verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit
såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant
verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,
så framt ej, vad angår generaldirektören, byråchef eller byrådirektör,
Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning, patentoch
registreringsverket, uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas;
att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den
särskilda befattning inom graden, där patent- och registreringsverket,
till befordrande av arbetets oavbrutna gång, finner honom lämplig och
behövlig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den
tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som
uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lag
-
Statsutskottets utlåtande Nr 127.
5
ligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller
ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest
prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordningerhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för ämbetsresor
eller för beredande av semester, innehavare av lägre befattning skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i patent- och
registreringsverket, densamma mot åtnjutande, i förstnämnda fall av de
för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar men eljest av däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,
dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma
kalenderår;
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att
innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen
eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst, eller fullgjort annat
offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den
tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger
rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, ävenledes på
samma villkor under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid
början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern
blivit uppnådd; börande löntagare vid bestämmandet av rätten till löneförhöjning
tillgodoräknas ej mindre den tid, som före den nya avlöningsstatens
trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen
eller annan, samma lönegrad tillhörande befattning i patent- och registreringsverket,
vare sig på grund av fullmakt eller på grund av
förordnande i följd av patent- och registreringsverkets omorganisation,
än även den tid före 1914 års ingång, varunder han som adjungerad
6
Statsutskottets utlåtande Nr 127.
ledamot eller tjänsteman över stat varit å befattning av samma lönegrad
anställd hos patent- och registreringsverket;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänsteålder, som
berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;
att befattningshavarna äga årligen, när sådant utan hinder för görornålens
behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,
byråcheferna och byrådirektörerna samt tjänstemännen av andra lönegraden
envar under en och en halv månad, tjänstemännen av första
lönegraden och kvinnliga biträdena, envar under en månad samt vaktmästarna,
eu var under 15 dagar;
att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av generaldirektören bestämmes,
begagna sig av semester;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till
månadens slut;
att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat;
att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är
anställt hos patent- och registreringsverket och antages till biträde å
denna stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg
räkna sig tillgodo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning
hos ämbetsverket; samt
att för kvinnliga biträden å patent- och registreringsverkets stat
skola lända till efterrättelse föreskrifterna uti Kungl. Maj:ts den 10 juni
1912 utfärdade nådiga kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser
att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters
stater uppförda biträdesbefattningar.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två
inom Första kammaren väckta motioner, den ena nr 164 av herr
J. E:son Ekman och den andra nr 173 av herr K. A. Nilson.
Herr Ekman har i sin motion hemställt, att Puksdagen på sådant
Statsutskottets utlåtande Nr 127.
7
sätt ville bifalla Kung!. Maj:ts förslag rörande omorganisation av paten toch
registreringsverket, att de till bolagsavdelningen inflytande avgifter
i intet fall tagas i anspråk för bestridande av de båda övriga avdelning-arnas
omkostnader och att även i andra avseenden hänsyn tages därtill
att hinder icke må uppstå för ett eventuellt avskiljande av bolagsavdelningen
från patentverket.
Herr Nilson har föreslagit, att Kungl. Maj:ts proposition till
Riksdagen angående förändrad organisation av patent- och registreringsverket
. och reglering av löneförhållandena vid nämnda ämbetsverk
måtte av Riksdagen avslås.
Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
tillåter sig utskottet att hänvisa till motionerna.
Den förebragta utredningen giver, såvitt utskottet kunnat finna,
vid handen, att en omreglering av ämbetsverket är av de rådande förhållandena
oundgängligen påkallad. Den långsamhet, varmed patentärendena
för närvarande behandlas, talar kraftigt härför och manar till
förändring av verkets organisation, om icke stora ekonomiska värden
för såväl den enskilde som hela vårt land allt fortfarande skola äventyras
därför, att ärendena icke kunna behandlas med den skyndsamhet,
som är av nöden.
För bedömande av omorganisationsfrågan gäller då i första hand
att taga ställning till frågan om det lämpligaste systemet för patentärendenas
behandling. Kungl. Maj:t har, stödd på paten tlagstiftningskommittén,
ansett sig böra förorda det hos oss för närvarande tillämpade
systemet eller det s. k. förprövningssystemet, sådant det för närvarande
förekommer till användning hos oss, medan herr Nilson för sin del
ansett ytterligare utredning härom erforderlig och förty yrkat avslag å
propositionen. Herr Nilson, som anser det kunna ifrågasättas, om det
är med vårt lands fördel förenligt att bibehålla det fullständiga förprövningssystemet
och om det icke vore fördelaktigare att inskränka
nyhetsgranskningen att omfatta allenast svenska patentskrifter, har
sålunda emot den fullständiga förprövningen framfört, dels att utländska
patentansökningar redan äro granskade med hänsyn till de större staternas
patent, dels att de svenska sökandena alltid hava möjlighet att
få sin uppfinning nyhetsgranskad både fullständigare, snabbare och
billigare, exempelvis i Tyskland, och dels att förprövningssystemet vore
ohållbart till följd av svårigheten att behärska det alltjämt växande
granskningsmaterialet.
Då de framförda anmärkningarna, om de ägde giltighet, synts
Utskottets
yttrande..
8
Statsutskottets utlåtande Nr 127.
utskottet av avgörande betydelse, har utskottet sökt utröna, hur härmed
förhåller sig, och i sådant avseende från sakkunnigt håll inhämtat därför
erforderliga upplysningar.
Därav har, vad först angår det uppgivna förhållandet att utländska
patentansökningar redan skulle vara granskade med hänsyn till de större
staternas patent, framgått, att detta förhållande ej äger allmängiltighet.
Detta gäller då först ansökningar från länder med anmälningsförfarande,
t. ex. Frankrike. Visserligen har framhållits, att en fransman först
söker patent i Tyskland och får sin ansökning nyhetsgranskad där,
innan han söker patent i Sverige. Detta är dock ingalunda säkert.
Patentansökningarnas antal i Frankrike var 14,893 år 1908 och 15,236
år 1909, därav hälften franska. Motsvarande år ingåvos i Tyskland
endast 1,550 respektive 1,552 franska patentansökningar. Och. vad
Tyskland beträffar är vidare att bemärka, att där skyddas uppfinningar
medelst patent eller ock såsom Gebrauch smuster. Till den senare
gruppen höra smärre uppfinningar, vilka hos oss skyddas medelst
patent. För Gebrauchsmuster sker i Tyskland icke någon nylietsgranskning,
vadan sådana ansökningar således hitkomma ogranskade.
Därjämte är i sammanhang härmed att bemärka det fall, att hos oss
göres en patentansökning, som avslagits utomlands, kanske just på
grund av nyhetshänvisning till ett utländskt patent. Skulle, då denna
ansökan granskas endast på svenska patentskrifter och hänvisning där
icke finnas, komme i ett dylikt fall patent att här meddelas å en uppfinning,
som icke är ny och som avslagits i utlandet. För övrigt är
det ej alls säkert, att en utländsk patentansökan kommer till oss i alldeles
samma form som den haft i utlandet. Den kan vara mer omfattande,
då den inlämnas i Sverige, och det tillägg, som således icke
granskats i utlandet, kan vara känt genom något utländskt patent.
I sammanhang härmed torde böra anmärkas, att det väsentligt
största antalet hänvisningar sker till utländska patent. Mot 212 under
mars och april månader innevarande år på grund av bristande nyhet
avslagna, återtagna och förfallna patentansökningar har såsom grund
för besluten åberopats 64 svenska och 206 utländska patent.
Av 377 avslagna, år 1910 inkomna patentansökningar voro 275
svenska och 102 utländska samt av 574 återtagna och förfallna dylika
ansökningar voro 333 svenska och 241 utländska. Enligt statistiken
äro avslagen i 93 procent grundade på bristande nyhet. Beträffande
återtagna och förfallna patentansökningar är även det långt övervägande
antalet beroende på givna nyhetshänvisningar. Enligt av kommittén
verkställd utredning voro i cirka 86 procent av de under år 1911 av
-
Statsutskottets utlåtande Nr 127.
9
slagna, återtagna och förfallna ansökningarna verksam nyhetshänvisning
given.
I fråga om det uppgivna förhållandet, att de svenska sökandena
alltid hava möjlighet att få sin uppfinning nyhetsgranskad både fullständigare,
snabbare och billigare t. ex. i Tyskland, torde till belysande
i vad mån denna möjlighet för närvarande tages i anspråk, antecknas,
att i Sverige patentansökningarnas antal utgör cirka 3,500 om året,
därav ungefär hälften svenska, medan svenska patentansökningar i Tyskland
uppgå till mellan 200 å 300 årligen.
Att man i Tyskland får ett snabbare avgörande än hos oss, torde
under nuvarande förhållanden vara obestridligt, men med skäl torde
kunna betvivlas, att det tillika skulle vara billigare att söka patent i
Tyskland än hos oss. Det ligger ju i sakens natur, att man måste
anlita ombud i Tyskland, och i regel måste man nog även bär hålla
ombud, med vilket det tyska ombudet har att konferera. Därtill kommer,
att sammanlagda årsavgifterna för patent utgöra 725 kronor i
Sverige, medan de i Tyskland uppgå till 5,280 mark. Det torde därför
kunna befaras, att mindre bemedlade uppfinnare skulle bliva ställda
i en mycket ogynnsam ställning, om man på föreslaget sätt inskränkte
förprövningen hos oss och därmed tvang dem att, för att få en fullständigare
prövning, söka patent även utomlands, ehuru de kanske ej
alls hade något behov av ett utländskt patent, eller, enär alltid något
slags fullständig nyhetsprövning bleve erforderlig, för en sådan prövning
anlita enskilda sakkunniga, vilket givetvis skulle ställa sig vida
dyrare.
Beträffande därefter det uppgivna förhållandet, att nyhetsgranskningen
skulle vara fullständigare i Tyskland än hos oss, har inhämtats,
att i Tyskland granskarna hava till sig utdelade tyska, österrikiska,
franska, schweiziska, engelska och amerikanska patentskrifter. Hos oss
äro granskarna tilldelade svenska, norska, danska, tyska från. år 1895,
amerikanska från år 1899 och engelska patentskrifter, vilka sistnämnda
äro upptagna i s. k. abridgements, d. v. s. korta beskrivningar av de
särskilda patenten. Granskningsmaterialet är således större i Tyskland.
Utom å de till granskarna utdelade patentskrifterna granskas emellertid
hos oss efter omständigheterna aven å andra patentskrifter eller å
annan litteratur. Rökes patent t. #ex. inom urm åkeriets område, granskas
å schweiziska patent; och är någon framstående fabrikant i det
ena eller andra landet sökande, granskas å det landets patent o. s. y.
Det lär till och med hava inträffat, att nyhetshänvisning givits till
japanskt patent. Granskningsmaterialet är således betydande, och av
Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 69 höft. (Nr 127—128.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 127.
kommitténs utredning framgår också, att verksam nyhetshänvisning
givits i mellan 60 å 70 procent av de avgjorda ärendena.
Vidkommande sedermera invändningen, att förprövningssystemet
skulle vara ohållbart till följd av svårigheten att behärska det alltjämt
växande granskningsmaterialet, torde böra bemärkas, att med den uppdelning
av de utländska patentskrifterna å de olika granskarna, som
numera hos oss äger rum och som genom ett nyligen av ämbetsverket
fattat beslut än ytterligare kommer att systematiseras, granskningsarbetet
underlättas betydligt. Genom denna systematisering göres
granskningsmaterialet lätt tillgängligt, vadan i detta avseende några
större svårigheter icke torde vara att befara, särskilt om man beaktar,
att en tränad granskare lärer synnerligen väl behärska sitt material.
Vad slutligen angår den omständigheten, att England infört ett
förprövningssystem av begränsad omfattning, vilken omständighet av
herr Nilsson åberopats såsom beaktansvärd jämväl i fråga om våra förhållanden,
så torde denna omständighet icke böra tillmätas allt för stor
vikt, då förklaringen därtill, att man i England inskränkt förprövningen
till endast engelska patentskrifter, möjligen kan sökas i en önskan att
med försiktighet övergå till ett nytt system, vartill kommer, att förhållandena
i England icke äro med våra jämförbara, om man beaktar,
att i England under de sista femtio åren beviljats cirka 500,000 patent,
medan sammanlagda antalet i Sverige beviljade patent uppgår till allenast
cirka 35,000, vilket ju är en betydande skillnad i avseende å
granskningsmaterialet. Skulle man inskränka nyhetsgranskningen hos
oss till allenast svenska patentskrifter, bleve säkerligen därjämte följden,
att man komme anmälningssystemet synnerligen nära och därmed ett
för såväl uppfinnare som industrimän mycket betänkligt osäkerhetstillstånd,
i det man icke vunne garanti för att patentet kunde upprätthållas,
något, som otvivelaktigt skulle verka hinderligt för vår
industri och för uppfinnarna försvåra att ekonomiskt utnyttja sina uppfinningar.
Då de här ovan av utskottet prövade invändningarna emot ett
bibehållande av förprövningssystemet i sin hittills tillämpade omfattning
sålunda icke synts utskottet bärande och då utskottet för egen del icke
funnit något att anmärka däremot, utan tvärtom, i likhet med Kungl.
Maj:t, ansett det hos oss hittills tillämpade systemet äga avgjorda företräden
framför ett inskränkt sådant eller ett anmälningsförfarande, har
utskottet vid bedömandet av frågan om ämbetsverkets omorganisation
ansett sig böra godtaga ett bibehållande av vårt nuvarande system.
Statsutskottets utlåtande Nr 127.
11
På grund härav och då den långsamhet, varmed patentärendena
för närvarande hos oss handläggas, är att söka huvudsakligen i den
orimliga proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie tjänstemän i
verket och de alltför ringa avlöningsförmåner, som tillkomma de vid
verket anställda befattningshavarne i förhållande till de löneförmåner,
de kunna betinga sig i enskild tjänst, anser utskottet det vara en bjudande
plikt att snarast möjligt vidtaga erforderliga ändringar härutinnan.
Vid den ingående prövning, utskottet underkastat förslaget, har
utskottet icke funnit något att erinra mot vad Kungl. Maj:t föreslagit
och anser sig därför böra tillstyrka den ifrågavarande framställningen,
så mycket mer som utskottet i den förenkling av ärendenas förberedande
behandling, som enligt förslaget ifrågasatts, trott sig finna en borgen
för att de för ämbetsverket nu föreslagna befattningshavarna skola visa
sig vara tillräckliga för en lång tid framåt.
Vad därefter beträffar herr Ekmans motion har utskottet icke, på
sätt herr Ekman ifrågasatt, ansett nödigt att meddela några särskilda
föreskrifter till förebyggande därav, att hinder skulle uppstå för ett
eventuellt avskiljande från ämbetsverket av bolagsavdelningen. Denna
avdelning synes nämligen rent organisatoriskt vara så anordnad att,
om det i eu framtid skulle befinnas erforderligt, det icke torde möta
hinder att överflytta denna avdelning till annat ämbetsverk. Vid sådant
förhållande och då, även om, på sätt herr Ekman antagit, det nuvarande
sättet för användningen av de till bolagsavdelningen inflytande avgifterna
skulle lägga hinder i vägen härför, en ändring härutinnan, i enlighet
med herr Ekmans förslag, icke torde böra vidtagas annorledes
än i samband med den bebådade nya patentlagstiftningen och i förening
med patentavgifternas bestämmande under denna förutsättning, finner
utskottet i betraktande härav och under erinran, att den nuvarande
ordningen för avgifternas användning blivit fastställd av 1911 års
Riksdag, sig sakna anledning att tillstyrka bifall till herr Ekmans förslag
härutinnan, så mycket mer som därigenom säkerligen skulle läggas avgörande
hinder i vägen för den nu oundgängliga löneregleringen för
verket.
Under hänvisning till vad sålunda anförts och med villkor, att
Kungl. Maj:t såsom förutsättning för tillämpning av den blivande lönestaten
för patent- och registreringsverket meddelar föreskrift därom,
att samtliga ordinarie tjänstinnehavare skola, i den mån ej undantag
kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas,
vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar varje söckendag,
får utskottet hemställa,
12
Statsutskottets utlåtande Nr 127.
att Riksdagen, med avslag å herrar J. E:son
Ekmans motion nr 164 och K. A. Nilsons motion
nr 173, må
a) godkänna det i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 18 april 1913 intagna förslag till utgiftsstat
för patent- och registreringsverket att tillämpas
tills vidare från och med år 1914, ävensom de i protokollet
angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,
b) förklara,
att envar, som med eller efter ingången av
år 1914 tillträder ordinarie befattning i patent- och
registreringsverket, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser, och
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar
i patent- och registreringsverket, vilka icke
före den 1 november 1913 anmäla, att de vilja övergå
till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de
för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem enligt dittills
gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna
i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem, samt att i stället för sportler, som i
sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå
gottgörelse, beräknad efter medeltalet av den inkomst
tjänstinnehavare må anses hava åtnjutit av sålunda
indragna sportler under den senast förflutna tid, så
vitt möjligt ej understigande fem år, därför denna
inkomst kan utrönas, samt
c) till upprätthållande av patent- och registreringsverkets
verksamhet uppföra ett reservationsanslag
av 539,500 kronor att utgå ej mindre av de till
patent- och registreringsverket inflytande avgifter för
patent, för registrering av varumärken samt av mönster
och modeller, ävensom för registrering av aktiebolag,
försäkringsbolag och solidariska bankbolag samt för
andra uppgifter till de hos verket förda bolags- och
Statsutskottets utlåtande Nr 127.
13
försäkringsregi siren, än även av nettoinkomsten av
ämbetsverkets fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och
Övriga till ämbetsverket inflytande inkomster, under
förutsättning tillika, att de å dessa inkomster uppkommande
överskott fortfarande såsom hittills skola
efter vederbörligt tillstånd användas uteslutande för
det med anslaget avsedda ändamål.
Stockholm den 16 maj 1913.
På statsutskottets vägnar:
F. CL:SON WACHTMEISTER.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från Första kammaren: herrar greve F. Cl:son Wachtmeister, O. Jonsson,
A. N. Halm, greve P, O. L. Kling spor, friherre J. G. Beck-Friis, A. C. Lindblad,
O. M. Strömberg, A. Aström, F. Berglund, G. M. If. Ekelund, N. O. Bruce och
A. V. Lindh, samt
från Ändra kammaren: herrar A. Ekman, F. W. Thorsson, C. Persson,
K. V. Rydén, N. E. Lindberg, J. Ström, G. Odqvist, E. A. Nilson, A. If var sson,
A. P. Gustafsson, E. F. Hellberg och rf. Lemke.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.