Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändrad organisation av patentoch registreringsverket och reglering av löneförhållandena vid nämnda ämbetsverk, samt i ämnet väckta motioner.

1913-05-16 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1913:127, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förändrad organisation av patentoch registreringsverket och reglering av löneförhållandena vid nämnda ämbetsverk, samt i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

1

Nr 127.

Ankom till Riksdagens kansli den 16 maj 1913 kl. 4 e. in.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

förändrad organisation av patent- och registreringsverket

och reglering av löneförhållandena vid nämnda ämbetsverk,

samt i ämnet väckta motioner.

(3:e Avd.)

I deri till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen

rörande statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkten 22

under sjunde huvudtiteln föreslagit Riksdagen att till upprätthållande

av patent- och registreringsverkets verksamhet bland de ordinarie anslagen

under sjunde huvudtiteln beräkna ett belopp av 544,200 kronor.

I eu till Riksdagen den 18 april 1913 avlåten, till statsutskottets

förberedande behandling överlämnad proposition nr 253 har Kungl. Maj:t

sedermera, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag föreslagit Riksdagen att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet intagna förslag till utgiftsstat

för patent- och registreringsverket, att tillämpas tillsvidare från och

med år 1914, ävensom de i protokollet angivna villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1914 tillträder

ordinarie befattning i patent- och registreringsverket, skall vara pliktig

att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser, samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i patentoch

registreringsverket, vilka icke före den 1 november 1913 anmäla,

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 69 käft. (Nr 127—128.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

att de vilja övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de

för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som

icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem

enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen

angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension, vid den rätt till

pension, som dittills tillkommit dem, samt att i stället för sportler, som

i sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå gottgörelse, beräknad

efter medeltalet av den inkomst tjänsteinnehavare må anses hava

åtnjutit av sålunda indragna sportler under den senast förflutna tid, så

vitt möjligt ej understigande fem år, därför denna inkomst kan utrönas,

och dels till upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet uppföra ett reservationsanslag av 539,500 kronor att utgå

ej mindre av de till patent- och registreringsverket inflytande avgifter

för patent, för registrering av varumärken samt av mönster och modeller,

ävensom för registrering av aktiebolag, försäkringsbolag och solidariska

bankbolag samt för andra uppgifter till de hos verket förda bolagsoch

försäkringsregistren, än även av nettoinkomsten av ämbetsverkets

fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och övriga till ämbetsverket inflytande

inkomster, under förutsättning tillika att de å dessa inkomster uppkommande

överskott fortfarande såsom hittills skola efter vederbörligt

tillstånd användas uteslutande för det med anslaget avsedda ändamål.

Förslaget till utgiftsstat är av följande lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

3

Utgiftsstat för Knngl. patent- och registreringsverket.

Tjänst-

Missräk-

Lön.

görings-

Orts-

nings-

avlö-

Ålderstillägg.

pen-

tillägg.

pen-

ning.

A. Avlöning ar.

ningar.

ningar.

1 generaldirektör....................................

7,000

3,000

1,000

—

11,000

1 byråchef............................................

5,000

2,500

600

—

8,100

1

5 byråchefer..........................................

25,000

12,500

3,000

—

40,500

1 Efter 5 år kan lö-

1 byrådirektör.......................................

4,200

2,000

600

—

6,800

Ikr.

18 byrådirektörer .................................

75,600

36,000

10,800

—

122,400

)

1 förste byråingenjör..............................

3,600

1,800

400

—

5,800

4 » byråingenjörer...........................

1 bibliotekarie.......................................

14,400

3,600

7,200

1,800

1,600

400

_

23,200

5,800

Inen höjas med 500

Vkr. och efter 10 år

(med ytterligare 500

1 sekreterare .......................................

3,600

1,800

400

—

5,800

jkr.

1 byråingenjör.......................................

2,200

1,500

300

—

4,000

4 byråingenjörer....................................

8,800

6,000

1,200

—

16,000

Efter 5 år kan lö-

1 kassör och räkenskapsförare ...............

2,200

1,500

300

300

4,300

nen höjas med 500

1 registrator..........................................

2,200

1,500

300

—

4,000

''ytterligare 500 kr.

1 föreståndare för granskning av varumärken

2,200

1,500

300

—

4,000

och efter 15 år med

än ytterligare 500

1 notarie ...........................................

2,200

1,500

300

—

4,000

kr.

|

1 » .............................................

2,200

1,500

300

—

4,000

1 kvinnligt biträde av högre avlöningsgrad

900

550

150

—

1,600

} Efter 5 år kan lö-

4 kvinnliga biträden » » >

3,600

2,200

600

—

6,400

Inen höjas med 200

1 kvinnligt biträde » lägre »

700

350

150

-.

1,200

(med ytterligare 200

11 kvinnliga biträden » » »

7,700

3,850

1,650

—

13,200

jkr.

( Efter 5 ar kan lö- Jnen höjas med 100

(kr.

Efter 5 ar kan lö- (nen höjas med 100

1 förste vaktmästare..............................

900

450

150

—

1,500

1 vaktmästare .......................................

700

350

150

_

1,200

3 » .......................................

2,100

1,050

450

—

3,600

\kr. och efter 10 år

{m. ytterligare 100 kr.

298,400

Anslag till ålderstillägg, förslagsvis..........

4,700

303,100

B. Omkostnader.

Förslagsanslag.

Till biträdande ingenjörer, amanuenser, särskilt tillkallade tekniska biträden

vikariatsersättningar, extra

biträden, extra vaktmästare m. m. .

51,860

Till renskrivning och skrivmaterialier, postavgifter, hyror,

bränsle, lyse, renhållning

och städning samt

inventariers anskaffande och underhåll m. m

55,000

Till böcker och tidskrifter, tryckning och bindningskostnader, kung

örelser och publikationer m. m. efter

avdrag av influtna prenumerationsavgifter och dylikt

112,000

Till återställda registreringsavgifter..........

15,000

T ill bidrag till patentunionens internationella byrå

i Bern .

1,600

235,460

C. Pensioner åt avskedade

tjänstinneh av a re.

Förslagsanslag .......................

940

Summa kronor 539,500

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg

ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

De i protokollet angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de i staten upptagna avlöningsförmåner äro av följande lydelse:

att innehavare av ordinarie tjänst i patent- och registreringsverket

skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

av ämbetsverket eller dess särskilda avdelningar eller eljest i

allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest

ämbetsverkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan såsom självständigt ämbetsverk anses, eller därest

vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande göromål överflyttas till annat

ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och

den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta

de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Majrts förordnande,

tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;

att med ordinarie befattning i patent- och registreringsverket icke

må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda ämbetsverk ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit

såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst,

så framt ej, vad angår generaldirektören, byråchef eller byrådirektör,

Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning, patentoch

registreringsverket, uppå därom gjord framställning och efter prövning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget

eller befattningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas;

att tjänsteman i första lönegraden är skyldig att tjänstgöra å den

särskilda befattning inom graden, där patent- och registreringsverket,

till befordrande av arbetets oavbrutna gång, finner honom lämplig och

behövlig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos

Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lag
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

5

ligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller

ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordningerhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för ämbetsresor

eller för beredande av semester, innehavare av lägre befattning skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i patent- och

registreringsverket, densamma mot åtnjutande, i förstnämnda fall av de

för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar men eljest av däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,

dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma

kalenderår;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen

eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst, eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den

tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger

rum, efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,

därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, ävenledes på

samma villkor under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd; börande löntagare vid bestämmandet av rätten till löneförhöjning

tillgodoräknas ej mindre den tid, som före den nya avlöningsstatens

trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen

eller annan, samma lönegrad tillhörande befattning i patent- och registreringsverket,

vare sig på grund av fullmakt eller på grund av

förordnande i följd av patent- och registreringsverkets omorganisation,

än även den tid före 1914 års ingång, varunder han som adjungerad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

ledamot eller tjänsteman över stat varit å befattning av samma lönegrad

anställd hos patent- och registreringsverket;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänsteålder, som

berättigar honom till pension, icke må samma förhöjning tillträda;

att befattningshavarna äga årligen, när sådant utan hinder för görornålens

behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören,

byråcheferna och byrådirektörerna samt tjänstemännen av andra lönegraden

envar under en och en halv månad, tjänstemännen av första

lönegraden och kvinnliga biträdena, envar under en månad samt vaktmästarna,

eu var under 15 dagar;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av generaldirektören bestämmes,

begagna sig av semester;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till

månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldigunderkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är

anställt hos patent- och registreringsverket och antages till biträde å

denna stat, äger att för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg

räkna sig tillgodo den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning

hos ämbetsverket; samt

att för kvinnliga biträden å patent- och registreringsverkets stat

skola lända till efterrättelse föreskrifterna uti Kungl. Maj:ts den 10 juni

1912 utfärdade nådiga kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser

att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters

stater uppförda biträdesbefattningar.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft två

inom Första kammaren väckta motioner, den ena nr 164 av herr

J. E:son Ekman och den andra nr 173 av herr K. A. Nilson.

Herr Ekman har i sin motion hemställt, att Puksdagen på sådant

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

7

sätt ville bifalla Kung!. Maj:ts förslag rörande omorganisation av paten toch

registreringsverket, att de till bolagsavdelningen inflytande avgifter

i intet fall tagas i anspråk för bestridande av de båda övriga avdelning-arnas

omkostnader och att även i andra avseenden hänsyn tages därtill

att hinder icke må uppstå för ett eventuellt avskiljande av bolagsavdelningen

från patentverket.

Herr Nilson har föreslagit, att Kungl. Maj:ts proposition till

Riksdagen angående förändrad organisation av patent- och registreringsverket

. och reglering av löneförhållandena vid nämnda ämbetsverk

måtte av Riksdagen avslås.

Beträffande vad motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

tillåter sig utskottet att hänvisa till motionerna.

Den förebragta utredningen giver, såvitt utskottet kunnat finna,

vid handen, att en omreglering av ämbetsverket är av de rådande förhållandena

oundgängligen påkallad. Den långsamhet, varmed patentärendena

för närvarande behandlas, talar kraftigt härför och manar till

förändring av verkets organisation, om icke stora ekonomiska värden

för såväl den enskilde som hela vårt land allt fortfarande skola äventyras

därför, att ärendena icke kunna behandlas med den skyndsamhet,

som är av nöden.

För bedömande av omorganisationsfrågan gäller då i första hand

att taga ställning till frågan om det lämpligaste systemet för patentärendenas

behandling. Kungl. Maj:t har, stödd på paten tlagstiftningskommittén,

ansett sig böra förorda det hos oss för närvarande tillämpade

systemet eller det s. k. förprövningssystemet, sådant det för närvarande

förekommer till användning hos oss, medan herr Nilson för sin del

ansett ytterligare utredning härom erforderlig och förty yrkat avslag å

propositionen. Herr Nilson, som anser det kunna ifrågasättas, om det

är med vårt lands fördel förenligt att bibehålla det fullständiga förprövningssystemet

och om det icke vore fördelaktigare att inskränka

nyhetsgranskningen att omfatta allenast svenska patentskrifter, har

sålunda emot den fullständiga förprövningen framfört, dels att utländska

patentansökningar redan äro granskade med hänsyn till de större staternas

patent, dels att de svenska sökandena alltid hava möjlighet att

få sin uppfinning nyhetsgranskad både fullständigare, snabbare och

billigare, exempelvis i Tyskland, och dels att förprövningssystemet vore

ohållbart till följd av svårigheten att behärska det alltjämt växande

granskningsmaterialet.

Då de framförda anmärkningarna, om de ägde giltighet, synts

Utskottets

yttrande..

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

utskottet av avgörande betydelse, har utskottet sökt utröna, hur härmed

förhåller sig, och i sådant avseende från sakkunnigt håll inhämtat därför

erforderliga upplysningar.

Därav har, vad först angår det uppgivna förhållandet att utländska

patentansökningar redan skulle vara granskade med hänsyn till de större

staternas patent, framgått, att detta förhållande ej äger allmängiltighet.

Detta gäller då först ansökningar från länder med anmälningsförfarande,

t. ex. Frankrike. Visserligen har framhållits, att en fransman först

söker patent i Tyskland och får sin ansökning nyhetsgranskad där,

innan han söker patent i Sverige. Detta är dock ingalunda säkert.

Patentansökningarnas antal i Frankrike var 14,893 år 1908 och 15,236

år 1909, därav hälften franska. Motsvarande år ingåvos i Tyskland

endast 1,550 respektive 1,552 franska patentansökningar. Och. vad

Tyskland beträffar är vidare att bemärka, att där skyddas uppfinningar

medelst patent eller ock såsom Gebrauch smuster. Till den senare

gruppen höra smärre uppfinningar, vilka hos oss skyddas medelst

patent. För Gebrauchsmuster sker i Tyskland icke någon nylietsgranskning,

vadan sådana ansökningar således hitkomma ogranskade.

Därjämte är i sammanhang härmed att bemärka det fall, att hos oss

göres en patentansökning, som avslagits utomlands, kanske just på

grund av nyhetshänvisning till ett utländskt patent. Skulle, då denna

ansökan granskas endast på svenska patentskrifter och hänvisning där

icke finnas, komme i ett dylikt fall patent att här meddelas å en uppfinning,

som icke är ny och som avslagits i utlandet. För övrigt är

det ej alls säkert, att en utländsk patentansökan kommer till oss i alldeles

samma form som den haft i utlandet. Den kan vara mer omfattande,

då den inlämnas i Sverige, och det tillägg, som således icke

granskats i utlandet, kan vara känt genom något utländskt patent.

I sammanhang härmed torde böra anmärkas, att det väsentligt

största antalet hänvisningar sker till utländska patent. Mot 212 under

mars och april månader innevarande år på grund av bristande nyhet

avslagna, återtagna och förfallna patentansökningar har såsom grund

för besluten åberopats 64 svenska och 206 utländska patent.

Av 377 avslagna, år 1910 inkomna patentansökningar voro 275

svenska och 102 utländska samt av 574 återtagna och förfallna dylika

ansökningar voro 333 svenska och 241 utländska. Enligt statistiken

äro avslagen i 93 procent grundade på bristande nyhet. Beträffande

återtagna och förfallna patentansökningar är även det långt övervägande

antalet beroende på givna nyhetshänvisningar. Enligt av kommittén

verkställd utredning voro i cirka 86 procent av de under år 1911 av
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

9

slagna, återtagna och förfallna ansökningarna verksam nyhetshänvisning

given.

I fråga om det uppgivna förhållandet, att de svenska sökandena

alltid hava möjlighet att få sin uppfinning nyhetsgranskad både fullständigare,

snabbare och billigare t. ex. i Tyskland, torde till belysande

i vad mån denna möjlighet för närvarande tages i anspråk, antecknas,

att i Sverige patentansökningarnas antal utgör cirka 3,500 om året,

därav ungefär hälften svenska, medan svenska patentansökningar i Tyskland

uppgå till mellan 200 å 300 årligen.

Att man i Tyskland får ett snabbare avgörande än hos oss, torde

under nuvarande förhållanden vara obestridligt, men med skäl torde

kunna betvivlas, att det tillika skulle vara billigare att söka patent i

Tyskland än hos oss. Det ligger ju i sakens natur, att man måste

anlita ombud i Tyskland, och i regel måste man nog även bär hålla

ombud, med vilket det tyska ombudet har att konferera. Därtill kommer,

att sammanlagda årsavgifterna för patent utgöra 725 kronor i

Sverige, medan de i Tyskland uppgå till 5,280 mark. Det torde därför

kunna befaras, att mindre bemedlade uppfinnare skulle bliva ställda

i en mycket ogynnsam ställning, om man på föreslaget sätt inskränkte

förprövningen hos oss och därmed tvang dem att, för att få en fullständigare

prövning, söka patent även utomlands, ehuru de kanske ej

alls hade något behov av ett utländskt patent, eller, enär alltid något

slags fullständig nyhetsprövning bleve erforderlig, för en sådan prövning

anlita enskilda sakkunniga, vilket givetvis skulle ställa sig vida

dyrare.

Beträffande därefter det uppgivna förhållandet, att nyhetsgranskningen

skulle vara fullständigare i Tyskland än hos oss, har inhämtats,

att i Tyskland granskarna hava till sig utdelade tyska, österrikiska,

franska, schweiziska, engelska och amerikanska patentskrifter. Hos oss

äro granskarna tilldelade svenska, norska, danska, tyska från. år 1895,

amerikanska från år 1899 och engelska patentskrifter, vilka sistnämnda

äro upptagna i s. k. abridgements, d. v. s. korta beskrivningar av de

särskilda patenten. Granskningsmaterialet är således större i Tyskland.

Utom å de till granskarna utdelade patentskrifterna granskas emellertid

hos oss efter omständigheterna aven å andra patentskrifter eller å

annan litteratur. Rökes patent t. #ex. inom urm åkeriets område, granskas

å schweiziska patent; och är någon framstående fabrikant i det

ena eller andra landet sökande, granskas å det landets patent o. s. y.

Det lär till och med hava inträffat, att nyhetshänvisning givits till

japanskt patent. Granskningsmaterialet är således betydande, och av

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 69 höft. (Nr 127—128.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

kommitténs utredning framgår också, att verksam nyhetshänvisning

givits i mellan 60 å 70 procent av de avgjorda ärendena.

Vidkommande sedermera invändningen, att förprövningssystemet

skulle vara ohållbart till följd av svårigheten att behärska det alltjämt

växande granskningsmaterialet, torde böra bemärkas, att med den uppdelning

av de utländska patentskrifterna å de olika granskarna, som

numera hos oss äger rum och som genom ett nyligen av ämbetsverket

fattat beslut än ytterligare kommer att systematiseras, granskningsarbetet

underlättas betydligt. Genom denna systematisering göres

granskningsmaterialet lätt tillgängligt, vadan i detta avseende några

större svårigheter icke torde vara att befara, särskilt om man beaktar,

att en tränad granskare lärer synnerligen väl behärska sitt material.

Vad slutligen angår den omständigheten, att England infört ett

förprövningssystem av begränsad omfattning, vilken omständighet av

herr Nilsson åberopats såsom beaktansvärd jämväl i fråga om våra förhållanden,

så torde denna omständighet icke böra tillmätas allt för stor

vikt, då förklaringen därtill, att man i England inskränkt förprövningen

till endast engelska patentskrifter, möjligen kan sökas i en önskan att

med försiktighet övergå till ett nytt system, vartill kommer, att förhållandena

i England icke äro med våra jämförbara, om man beaktar,

att i England under de sista femtio åren beviljats cirka 500,000 patent,

medan sammanlagda antalet i Sverige beviljade patent uppgår till allenast

cirka 35,000, vilket ju är en betydande skillnad i avseende å

granskningsmaterialet. Skulle man inskränka nyhetsgranskningen hos

oss till allenast svenska patentskrifter, bleve säkerligen därjämte följden,

att man komme anmälningssystemet synnerligen nära och därmed ett

för såväl uppfinnare som industrimän mycket betänkligt osäkerhetstillstånd,

i det man icke vunne garanti för att patentet kunde upprätthållas,

något, som otvivelaktigt skulle verka hinderligt för vår

industri och för uppfinnarna försvåra att ekonomiskt utnyttja sina uppfinningar.

Då de här ovan av utskottet prövade invändningarna emot ett

bibehållande av förprövningssystemet i sin hittills tillämpade omfattning

sålunda icke synts utskottet bärande och då utskottet för egen del icke

funnit något att anmärka däremot, utan tvärtom, i likhet med Kungl.

Maj:t, ansett det hos oss hittills tillämpade systemet äga avgjorda företräden

framför ett inskränkt sådant eller ett anmälningsförfarande, har

utskottet vid bedömandet av frågan om ämbetsverkets omorganisation

ansett sig böra godtaga ett bibehållande av vårt nuvarande system.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

11

På grund härav och då den långsamhet, varmed patentärendena

för närvarande hos oss handläggas, är att söka huvudsakligen i den

orimliga proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie tjänstemän i

verket och de alltför ringa avlöningsförmåner, som tillkomma de vid

verket anställda befattningshavarne i förhållande till de löneförmåner,

de kunna betinga sig i enskild tjänst, anser utskottet det vara en bjudande

plikt att snarast möjligt vidtaga erforderliga ändringar härutinnan.

Vid den ingående prövning, utskottet underkastat förslaget, har

utskottet icke funnit något att erinra mot vad Kungl. Maj:t föreslagit

och anser sig därför böra tillstyrka den ifrågavarande framställningen,

så mycket mer som utskottet i den förenkling av ärendenas förberedande

behandling, som enligt förslaget ifrågasatts, trott sig finna en borgen

för att de för ämbetsverket nu föreslagna befattningshavarna skola visa

sig vara tillräckliga för en lång tid framåt.

Vad därefter beträffar herr Ekmans motion har utskottet icke, på

sätt herr Ekman ifrågasatt, ansett nödigt att meddela några särskilda

föreskrifter till förebyggande därav, att hinder skulle uppstå för ett

eventuellt avskiljande från ämbetsverket av bolagsavdelningen. Denna

avdelning synes nämligen rent organisatoriskt vara så anordnad att,

om det i eu framtid skulle befinnas erforderligt, det icke torde möta

hinder att överflytta denna avdelning till annat ämbetsverk. Vid sådant

förhållande och då, även om, på sätt herr Ekman antagit, det nuvarande

sättet för användningen av de till bolagsavdelningen inflytande avgifterna

skulle lägga hinder i vägen härför, en ändring härutinnan, i enlighet

med herr Ekmans förslag, icke torde böra vidtagas annorledes

än i samband med den bebådade nya patentlagstiftningen och i förening

med patentavgifternas bestämmande under denna förutsättning, finner

utskottet i betraktande härav och under erinran, att den nuvarande

ordningen för avgifternas användning blivit fastställd av 1911 års

Riksdag, sig sakna anledning att tillstyrka bifall till herr Ekmans förslag

härutinnan, så mycket mer som därigenom säkerligen skulle läggas avgörande

hinder i vägen för den nu oundgängliga löneregleringen för

verket.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och med villkor, att

Kungl. Maj:t såsom förutsättning för tillämpning av den blivande lönestaten

för patent- och registreringsverket meddelar föreskrift därom,

att samtliga ordinarie tjänstinnehavare skola, i den mån ej undantag

kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas,

vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar varje söckendag,

får utskottet hemställa,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

att Riksdagen, med avslag å herrar J. E:son

Ekmans motion nr 164 och K. A. Nilsons motion

nr 173, må

a) godkänna det i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 18 april 1913 intagna förslag till utgiftsstat

för patent- och registreringsverket att tillämpas

tills vidare från och med år 1914, ävensom de i protokollet

angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de i samma stat upptagna avlöningsförmåner,

b) förklara,

att envar, som med eller efter ingången av

år 1914 tillträder ordinarie befattning i patent- och

registreringsverket, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser, och

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar

i patent- och registreringsverket, vilka icke

före den 1 november 1913 anmäla, att de vilja övergå

till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de

för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas,

skola varda bibehållna vid dem enligt dittills

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit

dem, samt att i stället för sportler, som i

sammanhang med löneregleringen indragas, skall utgå

gottgörelse, beräknad efter medeltalet av den inkomst

tjänstinnehavare må anses hava åtnjutit av sålunda

indragna sportler under den senast förflutna tid, så

vitt möjligt ej understigande fem år, därför denna

inkomst kan utrönas, samt

c) till upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet uppföra ett reservationsanslag

av 539,500 kronor att utgå ej mindre av de till

patent- och registreringsverket inflytande avgifter för

patent, för registrering av varumärken samt av mönster

och modeller, ävensom för registrering av aktiebolag,

försäkringsbolag och solidariska bankbolag samt för

andra uppgifter till de hos verket förda bolags- och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 127.

13

försäkringsregi siren, än även av nettoinkomsten av

ämbetsverkets fastighet nr 6 i kvarteret Rännilen och

Övriga till ämbetsverket inflytande inkomster, under

förutsättning tillika, att de å dessa inkomster uppkommande

överskott fortfarande såsom hittills skola

efter vederbörligt tillstånd användas uteslutande för

det med anslaget avsedda ändamål.

Stockholm den 16 maj 1913.

På statsutskottets vägnar:

F. CL:SON WACHTMEISTER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från Första kammaren: herrar greve F. Cl:son Wachtmeister, O. Jonsson,

A. N. Halm, greve P, O. L. Kling spor, friherre J. G. Beck-Friis, A. C. Lindblad,

O. M. Strömberg, A. Aström, F. Berglund, G. M. If. Ekelund, N. O. Bruce och

A. V. Lindh, samt

från Ändra kammaren: herrar A. Ekman, F. W. Thorsson, C. Persson,

K. V. Rydén, N. E. Lindberg, J. Ström, G. Odqvist, E. A. Nilson, A. If var sson,

A. P. Gustafsson, E. F. Hellberg och rf. Lemke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.