Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ris proposition till Riksdagen angående utvidgande av överstyrelsen för rikets allmänna läroverk till en överstyrelse för skolväsendet i riket jämte i ämnet väckta motioner.

1913-05-19 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1913:130, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ris proposition till Riksdagen angående utvidgande av överstyrelsen för rikets allmänna läroverk till en överstyrelse för skolväsendet i riket jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

1

Nr 130.

Ankom till Riksdagens kansli den 19 maj 1913 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ris proposition till Riksdagen

angående utvidgande av överstyrelsen för rikets allmänna

läroverk till en överstyrelse för skolväsendet i riket jämte

i ämnet väckta motioner.

(2:a Avd.)

I den till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkt 136

av åttonde huvudtiteln föreslagit Riksdagen att i avbidan på proposition

rörande inrättandet av en överstyrelse för skolväsendet för ändamålet beräkna

å ordinarie stat ett belopp av 115,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till Riksdagen den 4 nästlidne april avlåten,

till statsutskottets förberedande behandling överlämnad proposition,

nr 204, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit Riksdagen att

dels godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

staten för år 1914 för en för rikets skolväsen gemensam skolöverstyrelse

och de för åtnjutande av i sagda stat upptagna nya avlöningsförmåner

av departementschefen föreslagna villkoren och bestämmelserna

samt för tillämpning av samma stat ej mindre medgiva, att de för

överstyrelsen för rikets allmänna läroverk å ordinarie stat tillgängliga

samt de å extra stat för år 1914 äskade medlen må användas för motsvarande

ändamål inom skolöverstyrelsen, än även på extra stat för år 1914

anvisa ett belopp av 105,795 kronor;

dels ock medgiva,

ej mindre att vad i kungl. kungörelsen den 18 juni 1910 angående

viss löneturs- och pensionsberäkning för medlem av överstyrelsen för rikets

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 71 käft. (Nr 130.) l

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

allmänna läroverk är i berörda hänseende stadgat angående tillförordnad

rektor vid allmänt läroverk eller högre lärarinneseminariet, som förordnats

att vara ordförande eller ledamot i nämnda överstyrelse, även skall gälla

tillförordnad rektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet eller

folkskoleseminarium, vilken förordnats att vara chef för eller ledamot i

skolöverstyrelsen;

än även att de av Riksdagen år 1912 av förslagsanslaget till understödjande

av folkbiblioteksväsendet anvisade arvodena till två bibliotekskonsulenter

inom ecklesiastikdepartementet må utgå utan hinder därav, att

sagda konsulenter fullgöra huvudparten av sitt arbete inom skolöverstyrelsen.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft åtskilliga

i förevarande ämne väckta motioner, i vilka föreslagits,

i motionen nr 165 inom Första Kammaren af herr Ch. Meurling m. fl.,

att Riksdagen, därest Kungl. Maj:ts ifrågavarande anslagsyrkande helt eller

delvis bifalles, måtte vid medlens beviljande fästa såsom villkor, att nämnden

för granskning av läroböcker i kristendom skall utgöras av en biskop,

en teologie professor, en kyrkoherde och en lekman, utsedda av kyrkomötet,

samt en lektor i kristendom, utsedd av ämneskonferenserna i

kristendom vid de allmänna läroverken, en adjunkt i kristendom vid allmänt

läroverk eller folkskoleseminarium, utsedd enligt närmare av Kungl.

Maj:t utfärdade bestämmelser antingen av läroverkens eller av seminariernas

kristendomslärare, samt en vid folkskola eller någon av folkskolans

överbyggnader anställd lärare, utsedd av Kungl. Maj:t;

i motionen nr 166 inom samma kammare av herr 0. Olsson, att

Riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att den ifrågasatta

sakkunnignämnden för granskning av läroböcker i kristendomskunskap,

som kunna förekomma till användning i folkskolan och dess överbyggnader,

icke måtte komma till stånd;

i motionen nr 334 inom Andra kammaren av herr E. Kristensson m. fl.,

l:o) att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta utreda frågan, huru domkapitlens

göromål i fråga om folkundervisningen lämpligen kunna överflyttas på

lekmannastyrelser, samt för Riksdagen framlägga de förslag, vartill denna

utredning kan föranleda;

2:o) att Riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, det Kungl.

Maj:t täcktes låta utfärda sådana bestämmelser, att de åligganden, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

3

•enligt propositionen sid. 114—126 skulle tillkomma viss granskningsnämnd,

måtte förläggas till skolöverstyrelsen;

i motionen nr 346 inom samma kammare av herr M. Sommelius,

att Riksdagen måtte besluta, att 2:ne lekmannaombud i envar av de

2:ne avdelningarna inom skolöverstyrelsen skola tillsättas och med samma

ställning och bemyndigande som de blivande byråcheferna;

i motionen n:r 362 inom samma kammare av herr FL Andersson i

Grirnbo, m. fl.

att föreliggande proposition icke måtte av Riksdagen bifallas; samt

i motionen nr 363 inom samma kammare av herr Uj. Branting, att

Riksdagen ville besluta,

att, i syfte att bereda målsmannen för ungdomens fysiska uppfostran

en ställning inom överstyrelsen, som bättre svarar mot betydelsen av denna

uppfostringsgren och att sörja för nödiga hjälpkrafter, i staten för skolöverstyrelsen

uppföra en inspektör för den fysiska fostran med 4,200

kronor i lön, 2,500 kronor i tjänstgöringspenningar och 600 kronors ortstillägg

samt tre inspektörsassistenter med vardera 2,100 kronor i lön, 1,500

kronor i tjänstgöringspenningar och 300 kronor i ortstillägg samt i samband

härmed öka det på extra stat för år 1914 äskade beloppet med

14,500 kronor eller från 105,700 kronor till 120,200 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för de olika förslagen anförda

skäl får utskottet hänvisa till motionerna.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär en genomgripande förändring

i den nuvarande centrala ledningen av vårt allmänna undervisningsväsen.

Denna innehaves för närvarande, vad de allmänna läroverken

beträffar, av ett centralt ämbetsverk — överstyrelsen för rikets allmänna

läroverk — och representeras i Kungl. Maj:ts kansli av läroverksbyrån

inom ecklesiastikdepartementet, under det att för folkundervisningens vidkommande

någon motsvarighet till nämnda överstyrelse icke finnes, utan

är överledningen för denna undervisningsgren uteslutande förlagd till

folkskolebyrån inom nämnda departement. I dessa förhållanden avser nu

Kungl. Maj:ts förslag att göra ändring i så måtto, att dels folkundervisningen

skulle i likhet med de allmänna läroverken bliva lagd under en

central styrelse, dels ock denna styrelse och läroverksöverstyrelsen sammanföras

i ett ämbetsverk — skolöverstyrelsen — för att härigenom åstadkomma

en enhetlig ledning för hela vårt allmänna undervisningsväsen.

Hvad då beträffar den förstnämnda och otvivelaktigt viktigaste delen

av förslaget — frågan om inrättande av en centralstyrelse för folkunderundervisningen

— bär kravet på en dylik styrelse vid upprepade tillfällen

Utskottets

yttrande.

Förstärkning

av den

centrala

överledninqen

för

folkskoleväsendet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

Gemensam

skolöverstyrelse

eller

två särskilda

överstyrelser.

under senare årtiondena med alltjämt växande styrka gjort sig gällande, och

för närvarande lära förhållandena på ifrågavarande undervisningsområde

vara sådana, att detta krav icke längre låter sig tillbakavisas. Det synes

nämligen utskottet givet, att med den synnerligen kraftiga utveckling, som

folkskoleväsendet under senare tiden tagit såväl i avseende å antalet skolor,

lärare och lärjungar samt för ändamålet utgående anslag som ock

beträffande läroämnen, undervisningsmetoder och organisation, det för

den centrala ledningen, folkskolebyrån, icke vidare är möjligt att på ett

tillfredsställande sätt fylla de fordringar, som för ett behörigt tillgodoseende

av folkskolans mångskiftande och stora intressen måste på den ställas. Det

lärer icke kunna undvikas, att under nuvarande förhållanden byrån huvudsakligen

kommer att representera den rent administrativa sidan af folkskoleväsendet

och att sålunda ytterst ringa tid blir övrig för dess chef

och tjänstemän — även om dessa senare skulle vara därtill skickade —

att ägna sig åt rent pedagogiska spörsmål, inspektioner m. in. dylikt.

Att sålunda en förstärkning av den centrala ledningen är erforderlig,

torde vara uppenbart. Nu kan det visserligen, såsom ock av departementschefen

framhålles, ifrågasättas, att denna förstärkning åvägabringas, icke

genom inrättande av ett nytt centralt ämbetsverk, utan genom ökning av

folkskolebyråns arbetskrafter. Till möjligheten av ett sådant ordnande av

saken har även i herr H. Anderssons i Grimbo m. fl. ovanberörda motion

hänvisats. Utskottet delar emellertid departementschefens uppfattning om

olämpligheten av en sådan anordning. Frånsett nämligen, att, därest byrån

skulle utrustas med för ändamålet fullt tillräcklig arbetskraft, besparingen

i kostnader sannolikt bleve ganska obetydlig, skulle byråns chef

för att på önskligt sätt kunna fylla de krav, som efter en sådan omorganisation

borde på honom ställas, behöva utrustas med en befogenhet i

avseende å beslutanderätt och bringande till utförande av inom byrån

väckta initiativ, som skulle stå i uppenbar strid med de av ålder tillämpade

grunderna för byråchefernas inom Kungl. Maj:ts kansli behörighet i

nämnda hänseenden. Utskottet anser sig alltså böra med avstyrkande av

herr Anderssons i Grimbo in. fl. ovanberörda motion, tillstyrka inrättandet

av en från folkskolebyrån skild överstyrelse för folkskoleväsendet.

Vidkommande härefter frågan om denna nya överstyrelses ställning i

förhållande till läroverksöverstyrelsen hava under ärendets förberedande

behandling olika meningar gjort sig gällande. Dels har man ansett, att

de båda styrelserna borde ordnas såsom två från varandra fristående

ämbetsverk, dels har framhållits, att de borde sammanslås till en för hela

det allmänna undervisningsväsendet gemensam styrelse, inom vilken de

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

5

båda olika undervisningsgrenarna skulle representeras av var sin avdelning.

Departementschefen har biträtt det senare alternativet, och Kungl. Maj:ts

förslag är, såsom ovan erinrats, avfattat i enlighet härmed. Vid avgörandet

av denna fråga liar utskottet utgått från sin åsikt därom, att den

viktigaste av de angelägenheter, som i förevarande ärende upptagits till

behandling, är att få behovet av en verklig överstyrelse för folkskoleväsendet

tillgodosett och att i förhållande till denna centrala del av ärendet

övriga i sammanhang härmed upptagna frågor äro av jämförelsevis

underordnad betydelse. Med denna utgångspunkt och vid övervägande av

alla på frågans avgörande inverkande omständigheter har utskottet trott

sig finna, att densamma lämpligast låter sig lösa genom inrättande av en

särskild överstyrelse för folkundervisningsväsendet. Denna överstyrelse,

som, enligt vad utskottet här nedan närmare utvecklar, bör erhålla en

organisation i huvudsak överensstämmande med läroverksöverstyrelsens,

skulle då tilldelas samma arbetsområde, som enligt Kungl. Maj:ts förslag

skulle tillkomma folkskoleavdelningen i den gemensamma skolöverstyrelsen.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser en sådan gemensam styrelse, anser

sig utskottet alltså böra avstyrka.

Kungl. Maj:ts förslag utgår från att de nuvarande s. k. mellaninstanserna

— domkapitlen, länsstyrelserna samt i viss mån även folkskoleinspektörerna

— allt fortfarande skola bibehållas såsom närmast överordnade

myndigheter i förhållande till de lokala skolförvaltningarna. Av

dessa mellaninstanser hava under den senare tiden domkapitlen varit föremål

för eu ofta framträdande kritik i avsende å deras lämplighet för dem

nu åliggande befattning med folkundervisningen, och olika förslag till förändringar

i detta förhållande hava framställts. Sålunda har på en del

håll ansetts, att denna befattning borde helt och hållet upphöra och i

stället antingen inrättas särskilda distriktsstyrelser eller ock länsstyrelsernas

befogenhet i förevarande hänseende utvidgas, så att den även komme att

omfatta domkapitlens göromål med folkundervisningen. Andra hava funnit

saken kunna ordnas genom en omorganisation av domkapitlen. Folkundervisningskoinmittén

har emellertid icke ansett, att denna svårlösta fråga

borde i nu föreliggande sammanhang upptagas till behandling, och denna

åsikt delas av departementschefen. I ovanberörda av herr E. Kristensson

m. fl. väckta motion har nu uttalats anslutning till deras mening, som

anse, att särskilda distriktsstyrelser borde upprättas samt framställts förslag

om åtgärd för vinnande av detta önskemål.

Utskottet, som visserligen icke vill förneka, att domkapitlen, särskilt

med deras nuvarande organisation, måhända icke kunna anses såsom i alla

Mellan
instanserna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

Folicskolc
■överstyrelsens
arbeta
område.

avseenden bäst skickade att utöva den närmaste överledningen för folkundervisningen

inom vederbörande stift, delar likväl kommitténs och departementschefens

åsikt om olämpligheten att nu upptaga denna fråga till

slutligt avgörande. Domkapitlens av ålder utövade befattning med folkundervisningen

har ingått i det allmänna medvetandet som en så självfallen

sak och har en så stark historisk grundval, att ett försök till ordnande

av denna angelägenhet på annat sätt måste bliva ett företag av synnerligen

vittutseende natur. Saken synes ej heller vara så trängande, att

själva huvudfrågan — egen överstyrelse för folkskoleväsendet — bör för

den slutliga lösningen av frågan om mellaninstanserna undanskjutas till en

oviss framtid. I herr Kristenssons m. fl. ovanberörda motion hemställes

visserligen endast om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om utredning

angående överflyttning av domkapitlens ifrågavarande göromål på lekmannastyrelser,

men då en dylik skrivelse otvivelaktigt skulle innebära ett

intagande på förhand av ståndpunkt till förmån för ordnande av saken på

av motionärerna föreslaget sätt samt utskottet anser, att den genom folkskoleöverstyrelsens

inrättande inträdda nya ordningen bör hava tid att visa

sina måhända även i nu förevarande avseende ej oviktiga verkningar, innan

man vidtager åtgärd för rubbande av den historiskt givna grunden för

folkskoleväsendets mellaninstanser, och då dessutom den omläggning av

folkskoleinspektionen, som inom den närmaste framtiden är att vänta, kan

komma att å dessa förhållanden öva ett rätt stort inflytande, kan utskottet

icke tillstyrka motionen.

Beträffande härefter området för den nya överstyrelsens verksamhet,

skulle detta, såsom ovan nämnts, sammanfalla med den av Kungl. Maj:t

föreslagna folkskoleavdelningens. Detaljerna av denna avdelnings verksamhet

äro i statsrådsprotokollet utförligt behandlade och hava icke givit utskottet

anledning till särskilda uttalanden annat än i nedan angivna avseenden.

Frågan om det reglemente, som enligt gällande folkskolestadga skall

finnas för varje skoldistrikt, samt överstyrelsens befattning härmed har departementschefen

ansett böra lösas på följande sätt.

Reglementet uppgöres såsom för närvarande, efter vederbörliga beslut

av kyrkostämma och efter lärarpersonalens hörande, av skolrådet, I reglementet

intages dock alltid den för skoldistriktet avsedda läroplanen. Skolrådet

insänder förslaget till vederbörande inspektör, som har att med eget

yttrande överlämna detsamma till vederbörande domkapitel. Domkapitlet

underkastar det prövning och äger jämväl att giva det stadfästelse utom

i det fall, att inspektör och domkapitel äro av olika mening beträffande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

sådana bestämmelser, som enligt kommitténs förslag skolat innefattas i en

särskild undervisningsordning. I sistnämnda fall skall, innan reglementet

i sm helhet fastställes, den fråga, meningsskiljaktigheten gäller, underställas

överstyrelsens avgörande.

De av domkapitlen fastställda reglementena skola alltid insändas till

överstyrelsen för kännedom.

Utskottet har beträffande denna anordning endast velat uttala, att

i det fall, då reglementsförslaget på grund av meningsskiljaktighet mellan

inspektören och domkapitlet underställes överstyrelsens prövning, styrelsen

bör före ärendets avgörande inhämta vederbörande skolråds°yttrande i

saken. J

I avseende å överstyrelsens befattning med läroanstalterna för dövstumma

har departementschefen vidrört möjligheten av att överstyrelsen

skulle komma att pröva och avgöra besvär över läraretillsättningar. Utskottet

vill framhålla, att en sådan befogenhet bör inrymmas åt överstyrelsen

endast under förutsättning, att statsverket skulle komma att övertaga.

hela kostnaden för dövstumundervisningen samt att, innan så skett,

besvärsinstanserna böra vara de nuvarande, d. v. s. domkapitlen och

Kungl. Maj:t. 1

Beträffande _ den nuvarande nämnden för granskning i vissa fåll av

läroböcker i kristendom vid de allmänna läroverken, bestående av en

biskop, två teologie professorer samt två kristendomslärare vid allmänt

läroverk, nämligen en lektor och en adjunkt, har departementschefen, i

anslutning till förslaget om en gemensam överstyrelse för nämnda läroverk

och folkskoleväsendet, utgått från att denna nämnd skulle erhålla enahanda

befattning med läroböckerna i samma ämne vid folkundervisningen

samt uttalat sig för att nämnden för sådant ändamål skulle förstärkas med en

kyrkoherde och en vid folkskola eller någon av folkskolans överbyggnader

anställd läiare, båda utsedda av Kungl. Maj:t. Övriga ledamöter skulle

utses,. biskopen av rikets biskopar, eu teologie professor av vardera av de

teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund, lektorn i kristendom av ämneskonferenserna

i kristendom vid de allmänna läroverken och adjunkten

i kristendom, som skulle kunna vara anställd jämväl vid folkskoleseminanum,

av läroverkens eller seminariernas kristendomslärare enligt av Kungl.

Maj:t givna närmare bestämmelser. Gentemot den sålunda i utsikt ställda

anordningen hava herrar Kristenson in. fl. och Olsson i sina ovan omförmälda

motioner föreslagit^ Riksdagen vidtaga åtgärd, de förre för att nämndens

åligganden måtte förläggas till överstyrelsen och den senare, att

nämnden, i vad den är avsedd för granskning av läroböcker för folkskolan

och dess överbyggnader, icke måtte komma till stånd, f herr Meurlin^s

Ö

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

in. fl. ovanberörda motion har däremot föreslagits, att i stället för en av

de teologie professorerna skulle insättas en lekman samt att biskopen,

teologie professorn, kyrkoherden och lekmannen skulle utses av kyrkomötet.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om lämpligheten av

att även de för folkundervisningen afsedda läroböckerna i kristendom undergå

granskning av en nämnd, sammansatt på av departementschefen

föreslaget sätt. Erfarenheten från den tid, den nuvarande läroboksnämnden

varit i verksamhet, har nämligen, såvitt utskottet har sig bekant,

varit uteslutande gynnsam. De förut ofta förekommande stridigheterna

om eu viss läroboks lämplighet för sitt ändamål hava så gott som alldeles

upphört, och givet synes vara, att medvetandet om, att en dylik,

med bästa sakkunskap utrustad institution bedömer en föreslagen ny lärobok,

i inånga fall skall leda till att man underlåter att väcka en tvist, som

på det område, varom här är fråga, måste anses både i och för sig föga

tilltalande och för undervisningen av särdeles tvivelaktig nytta. Departementschefen

har visserligen för sin uttalade åsikt i förevarande ämne

förutsatt en gemensam skolöverstyrelse, men utskottet kan icke finna

annat, än att, i trots av att enligt utskottets förslag en särskild överstyrelse

för folkundervisningen skall inrättas, den av departementschefen

förordade nämnden bör kunna vara gemensam för båda de ifrågavarande

undervisningsområdena. Utskottet kan således icke tillstyrka herrar Kristenssons

m. fl. och Olssons ovanberörda motioner. Beträffande herr Meurlings

in. fl. motion vill det synas utskottet, som om varken den i densamma

föreslagna sammansättningen av nämnden eller det däri förordade

sättet för tillsättandet av vissa ledamöter vore att föredraga framför vad i

nämnda avseenden för närvarande gäller och av erfarenheten visats vara

väl avvägt. Till sist vill utskottet angående ett under ärendets förberedande

behandling framställt förslag, att, därest tre av de ledamöter, som

närmast representera kyrkan och den teologiska vetenskapen, underkänt en

lärobok, denna icke skulle kunna av överstyrelsen godkännas till användning,

med mindre Kungl. Magt efter prövning av ärendet sådant medgivit,

uttala, att utskottet ej har något att invända mot en dylik anordning.

Folkskola- Vidkommande slutligen överstyrelsens förhållande till ecklesiastikde
senfställning

partementet tiar utskottet endast velat uttala sin förväntan, att Kungl.

till ecklesia- Maj;t, med hänsyn till den lättnad i folkskolebyråns arbetsbörda, som bör

StlmenM.e'' bliva en följd av överstyrelsens inrättande, skall hava sin uppmärksamhet

riktad på möjligheten av minskning i nämnda byrås arbetskrafter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

9

Beträffande härefter organisationen av de båda från varandra fristående

ämbetsverk, som utskottet sålunda anser sig böra förorda, lärer, vad

först vidkommer läroverksöverstyrelsen, ingen förändring i avseende å dess

chef och ledamöter böra äga ruin. Herr Sommelius bär visserligen i sin

ovanberörda motion föreslagit, att å båda avdelningarna av den ifrågasatta

gemensamma skolöverstyrelsen skulle tillsättas ett lekmannaombud och det

skulle sålunda kunna tänkas, att ett sådant ombud insattes jämväl i den

nuvarande läroverksöverstyrelsen. Utskottet kan emellertid icke finna, att

en dylik åtgärd för närvarande är av behovet påkallad, varken i avseende

å läroverks- eller folkskoleöverst}-relsen. Utskottet uppskattar för visso

värdet av eu samverkan på ifrågavarande område mellan pedagogikens

målsmän och representanter för lekmannauppfattningen och vill ingalunda

förneka, att en sådan anordning som den av motionären föreslagna under

vissa förhållanden skulle kunna bliva till gagn, men utskottet anser dock

icke, att erfarenheten från den hittills verkande överstyrelsen giver vid

handen, att något behov därav för närvarande föreligger. Då härtill kommer,

att därest, sedan folkskoleöverstvrelsen kommit i verksamhet, det

skulle visa sig att för båda överstyrelserna eller någon av dem ett sådant

behov förefinnes, den nödiga förstärkningen med lekmannaombud utan

svårighet kan vidtagas, anser sig utskottet icke kunna tillstyrka någon åtgärd

i den av motionären föreslagna riktning.

Läroverksöverstyrelsens kansli har utskottet av den därom lämnade

utredningen funnit böra förstärkas, på sätt av Kungl. Maj:t föreslagits,

med en sekreterare och en notarie i respektive andra och första normalgraden.

.Likaledes har utskottet ansett, att ökning i arbetskrafterna för

vaktmästargöromålens utförande är av nöden. Någon ny ordinarie vaktmästartjänst

torde dock ännu icke vara behövlig, utan lärer den erforderliga

förstärkningen kunna vinnas genom anvisande på extra stat för ändamålet

av ett belopp av 1;000 kronor.

För beredande av semester åt innehavarne av de båda nya tjänsterna

å kansliet bör beräknas 225 kronor för sekreteraren och 125 kronor för

notarien eller tillhopa 350 kronor, med vilket belopp läroverksöverstyrelsens

nuvarande anslag för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning in. in.,

13,200 kronor, bör höjas.

Kungl. Maj:t har i staten för den gemensamma skolöverstyrelsen upptagit

vissa belopp för inspektioner och sakkunniga biträden nämligen: för

inspektion av blindundervisningen 600 kronor, för inspektion av den fysiska

uppfostran 5,000 kronor, för inspektion av undervisning i husligt

arbete 4,000 kronor, för sakkunnigt biträde vid frågor av skol hygienisk

innebörd 5,000 kronor och för sådant biträde vid frågor rörande fortsätt
Bihang

till Riksdagens protokoll 1913. 6 surd. 71 höft. (Nr 130.) 2

Läroverksöverstyrelsens

organisation

och

stat.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr ISO.

ningsskolorna 4,000 kronor. Herr Branting har i sin ovanberörda motion

hemställt, att i stället för det till inspektion av den fysiska uppfostran

föreslagna beloppet, 5,000 kronor, i staten måtte uppföras en inspektör

för ändamålet med avlöning, såsom ledamot, 7,800 kronor, och tre inspektörsassistenter,

vardera med en avlöning av 8,900 kronor. Vad först beträffar

motionärens förslag, finner visserligen utskottet den tanke, som

ligger till grund för detsamma, beaktansvärd, men utskottet kan dock icke

tillstyrka, att redan nu och innan någon erfarenhet vunnits angående vare

sig den nya folkskoleöverstyrelsens verksamhet eller i vad mån man med

de mindre belopp, som utskottet, enligt vad här nedan omförmäles, anser

böra för ifrågavarande och likartade ändamål utgå, kan tillgodose behovet

av inspektion, särskilda tjänster för sådan inspektion uppföras å någondera

av de båda överstyrelsernas stater. Redan de av Kungl. Maj:t för ovanberörda

olika ändamål äskade belopp, tillhopa 18,600 kronor, synas utskottet

för högt tilltagna, och hyser utskottet den uppfattningen, att under

den första tid, då ifrågavarande inspektions- och sakkunniginstitutioner

skola vara i verksamhet, desamma böra vara tillgodosedda med ett belopp

af 5,000 kronor för vardera styrelsen, i första hand avsett för inspektion

av fysik fostran och undervisningen i husligt arbete samt sakkunnigt biträde

vid skolhygieniska frågor. Härtill torde emellertid för folkskoleöverstyrelsen

böra komma ett särskilt belopp av 600 kronor till inspektion

av blindundervisningen. Det för läroverksöverstyrelsen avsedda beloppet

av 5,000 kronor anser utskottet böra uppföras å extra stat.

Avlöningsvillkoren för de nya tjänsterna i sistnämnda styrelse böra i

tillämpliga delar vara desamma som för närvarande gälla för notarien, registratorn

och vaktmästaren.

Slutligen vill utskottet såsom sin mening uttala, att den nuvarande

benämningen »Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk» synes lämpligen

böra utbytas mot »Läroverksöverstyrelsen».

Vid bifall till utskottets förslag i avseende å läroverksöverstyrelsen

kommer styrelsens ordinarie stat, nu slutande å 52,200 kronor, att höjas

med 10,150 kronor till 62,350 kronor. Härvid bör emellertid märkas, att

chefen och ledamöterna vardera uppbära 3,000 kronor av sina löner såsom

läroverkslärare, så att utgiften för läroverksöverstyrelsens stat i realiteten

kommer att uppgå till 77,350 kronor. Om härtill lägges dels de belopp av

tillhopa 6,000 kronor, som utskottet här ovan föreslagit skola anvisas å extra

stat, dels ock det arvode till en amanuens å 1,500 kronor, som innevarande

Riksdag på extra stat för år 1914 anvisat, erhålles det belopp, 84,850

kronor, vartill kostnaderna för läroverksöverstyrelsen, lokalhyra oberäknat,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

11

uppgå. Till sådan hyra har innevarande Riksdag förut på extra stat för

år 1914 beviljat 5,000 kronor.

Vidkommande härefter organisationen av det av utskottet föreslagna Folkskolenya

ämbetsverket, som utskottet anser böra benämnas »Folkskoleöversty- organisation

relsen» och uppföras å extra stat för år 1914, har utskottet redan antytt, och statatt

utskottet anser denna organisation böra vara i huvudsak överensstämmande

med läroverksöverstyrelsens. Verket bör sålunda bestå av eu överdirektör

och chef samt fyra ledamöter. Avlöningarna för dessa befattningshavare

böra vara normalavlöningarna för de respektive tjänstegraderna,

med avdrag å lönen för vad som i runt tal motsvarar avgiften för

tjänstemannens egen pensionering, eller sålunda för överdirektören lön

5.800 kronor, tjänstgöringspenningar 2,800 kronor och ortstillägg 1,000

kronor samt för ledamot lön 4,700 kronor, tjänstgöringspenningar 2,500

kronor och ortstillägg 600 kronor. Beträffande chefens och ledamöternas

kompetens vill utskottet med styrka framhålla vikten av att dessa äro,

förutom ur rent personlig synpunkt för uppdraget lämpliga, tillika i besittning

av den insikt och den praktiska erfarenhet, som deras särskilda

uppgifter inom överstyrelsen påkallar.

A kansliet synes böra anställas en sekreterare, en notarie samt en

registrator och aktuarie med avlöningar såsom för de respektiva normalgraderna

och avdrag enligt ovan angivna grunder. Avlöningarne skulle

alltså bliva, för sekreteraren lön 3,400 kronor, tjänstgöringspenningar

1.800 kronor och ortstillägg 400 kronor samt för de båda förstegradstjänsterna

lön 2,100 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor och ortstillä^g

300 kronor. Då utskottet sålunda föreslår allenast en notarie i

folkskoleöverstyrelsen, under det att för läroverksöverstyrelsen föreslagits

två sådana tjänstemän, har detta sin grund däri, att utskottet anser, att

den förstnämnda styrelsen bör till en början kunna utan olägenhet åtnöja

sig med något mindre kanslipersonal än vad för läroverksöverstyrelsen nu

föreslagits. I stället för denna andra notarie torde en amanuens med

arvode av 1,500 kronor böra i staten uppföras.

Vidare föreslår utskottet inrättande av en vaktmästare’ änst med en

avlöning av 1,175 kronor, därav lön 675 kronor, tjänstgöringspenningar

350 kronor och ortstillägg 150 kronor.

På sätt utskottet vid behandlingen af frågan om läroverksöverstyrelsens

stat framhållit, bör i den nu förevarande staten uppföras dels ett belopp

av 600 kronor för inspektion av blindundervisningen, dels ock 5,000 kronor

för övrig inspektion och biträde af sakkunniga.

Till adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. m. torde först böra

beräknas samma belopp 10,400 kronor, som ingår i läroverksöverstyrelsens

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

Lönetursoch

pensionsber

åkning.

Utskottets

hemställan.

motsvarande anslag och är avsett till bestridande av kostnader för skrivmaterialier,

blankett- och annat tryck, rengöring, belysning och uppvärmning

ävensom till ersättning åt amanuenser och andra tillfälliga

biträden samt sakkunniga. Till detta belopp lär vidare böra läggas dels ersättning

för semestervikariat, tillhopa 2,725 kronor, dels ock arvoden till ett

kvinnligt biträde av högre grad 1,600 kronor, och två kvinnliga biträden

av lägre grad, 1,200 kronor för dem vardera, tillhopa 4,000 kronor

eller efter avdrag för pensionsavgifter med i runt tal 100 kronor, ett

belopp av 3,900 kronor. Hela det s. k. expensanslaget skulle sålunda

komma att uppgå till 17,025 kronor. Hyra för lokal åt ämbetsverket torde,

på sätt av departementschefen ställts i utsikt beträffande den gemensamma

skolöverstyrelsen, komma att av Kungi. Maj:t förskjutas av tillgängliga

medel och därefter hos Riksdagen anmälas till ersättande.

Statens slutsumma blir alltså, lokalhyra oberäknad, 79,500 kronor, vilket

belopp, såsom ovan angivits, bör anvisas på extra stat för år 1914. Till jämförelse

vill utskottet erinra om att kostnaderna för läroverksöverstyrelsen,

enligt vad ovan omförmäles, uppgå till 84,850 kronor, lokalhyra oberäknad.

Före statens ikraftträdande bör utfärdas föreskrift därom, att överdirektören,

ledamöterna, första och andra gradens tjänstemän samt vaktmästaren

skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda

fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex

timmar varje sökendag.

De av Kungl. Maj:t för den gemensamma skolöverstyrelsen föreslagna

avlöningsvillkoren synas böra komma till användning för den nu ifrågasatta,

på extra stat uppförda folkskoleöverstyrelsen.

»Beträffande slutligen Kungl. Maj:ts framställning angående lönetursoch

pensionsberäkning för t. f. rektor, som förordnas till ordförande eller

ledamot i den gemensamma skolöverstyrelsen, synes densamma, vid bifall

till utskottets förslag om två särskilda överstyrelser, böra föranleda, att

det äskade medgivandet kommer att gälla dels t. f. rektor vid allmänt

läroverk, högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium, hvilken förordnats

att vara chef för eller ledamot i folkskoleöverstyrelsen, dels ock

t. f. rektor vid folkskoleseminarium, som förordnats att vara chef för eller

ledamot i läroverksöverstyrelsen.»

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med afslag dels å Kungl. Maj:ts förslag,

i hvad det afser upprättande af en för rikets skol
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

13

väsen gemensam skolöverstyrelse, dels ock å herr Meurlings

in. fl., herr Kristenssons m. fl., herr Sommelius’,

herr Anderssons i Grimbo in. fl. och herr Brantings

ovanberörda motioner samt herr O. Olssons omförmälda

motion, i vad den rör Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande

proposition, må

a) godkänna följande stat för läroverksöverstyrelsen:
-

Tjänst-

—

Lön eller

görings-

Orts-

tillägg

mot-

svarande

pennin- gar eller

Summa

mot-

svarande

1 överdirektör, arvode......

2,800

2,800

1,000

G,600

1 läroverksråd, dito.........

1,700

2.500

7.500

G00

1,800

4,800

14,400

3 dito, arvoden..............

5,100

( Efter 5 år kan lönen

1 sekreterare ...............

3,000

1,800

400

5,800

1 höjas med 500 kronor

1 och efter 10 åx med

f ytterligare 500 kronor.

1 notarie ...............

2,200

1,500

300

4,000

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor

1 dito ..............

2,200

1,500

300

4,000

efter 10 år med ytterit

1 registrator och aktuarie

gare 500 kronor och ef-

2,200

1,500

300

4,000

ter 15 år med än ytter- ligare 500 kronor.

1 kvinnligt biträde av högre

grad....................

900

150

1,600

Efter 5 år kan lönen

1 kvinnligt skrivbiträde av

höjas med 200 kronor

lägre grad .......

700

350

150

1,200

och efter 10 år med

1 dito, dito ....

ytterligare 200 kronor.

700

350

150

1,200

| Efter 5 år kan lönen

1. vaktmästare ...............

700

350

150

1,200

j höjas med 100 kronor

| och efter 10 år med

[ ytterligare 100 kronor.

För tillfällig adjunktion,

vikariatsersättning, ex- penser m. m...............

13,550

Summa kronor

—

—

—

02,350

Anmärkningar.

a; Innehavare af tjänst a stat, som förordnas till överdirektör eller läroverksråd, äger

att under tiden för förordnandet av den med hans innehavande tjänst förenade avlönino- behålla

3,000 kronor.

b) .Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor

årligen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

b) godkänna följande villkor och bestämmelser för

åtnjutande af de i staten för sekreteraren, notarierna,

registratorn och aktuarien samt vaktmästaren upptagna

löneförmåner, nämligen:

att ordinarie innehavare av sekreterare-, notarie-,

registrators och aktuarie- samt vaktmästare änst skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation av läroverksöverstyrelsen

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad,

samt i sådant hänseende, ävensom därest ämbetsverkets

ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

cj längre kan såsom självständigt ämbetsverk anses,

eller därest vissa ifrågavarande ämbetsverk tillhörande

göromål överflyttas till annat ämbetsverk, vara pliktig

att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning

han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de med befattningen förenade göromål eller,

efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk,

till vilket göromålen lämnas;

att med ifrågavarande tjänster icke må förenas

annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med dessa tjänster ej heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj

försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så

framt ej överstyrelsen, uppå därom gjord framställning,

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för

tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget eller

befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;
att

tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för

den tid, befattningsinnehavare verkligen tjänstgjort eller

åtnjutit semester, men för den tid han eljest varit från

tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit

befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att sin befattning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ISO.

15

förrätta, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,

men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten utöver

sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen

eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänsteman för tid, varunder

han åt hållit sig från tjänstgöring utan att hava

i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller kunna

styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman varder avstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,

som icke av läroverksöverstyrelsen prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej läroverksöverstyrelsen finner skäligt låta

honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för

beredande av semester sekreteraren, notarierna samt

registratorn och aktuarien skola vara skyldiga att, om

de förordnas till högre befattning i ämbetsverket, densamma,

mot åtnjutande i förstnämnda fall av de för

befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men i

senare fallet av däremot svarande belopp i stället för

egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock ej längre än

sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;
att

i fråga om förhöjning af lönen efter viss tids

fortsatt innehavande av befattning i samma tjänstegrad

tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att inträda

efter fem år, under villkor att innehavaren under

mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan

statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

dock att härvid icke må föras honom till last den tid,

han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje

förhöjningen efter än ytterligare fem år, äfvenledes på

samma villkor, under iakttagande, vad var och en av

omförmälda löneförhöjningar angår, att den högre avlöningen

ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya avlöningsstatens trädande

i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen;

att likväl löntagare, som, då han tjänat stadgad

tid för erhållande af löneförhöjning, redan uppnått den

levnads- och tjänstålder, som berättigar honom till pension,

icke må samma förhöjning tillträda;

att ifrågavarande tjänstemän äga årligen, när sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta

semester, sekreteraren en och en halv månad, notarierna

och registratorn under en månad samt vaktmästaren

15 dagar;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom

ortstillägget utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom

i fråga om rätt till pension skall gälla vad i särskild

lag angående civila tjänsteinnehavares rätt till

pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som

därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

samt

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall

vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

upphörande av eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed.

c) för tillämpning av ovan intagna stat höja reservationsanslaget

till allmänna läroverken med 10,150 kronor;

d) medgiva att de i staten omförmälda ålderstillläggen

må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

e) för biträde vid utförande av vaktmästaregöro
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

17

målen hos läroverksöverstyrelsen på extra stat för år

1914 anvisa ett anslag å 1,000 kronor;

f) till inspektion och sakkunnigt biträde inom läroverksöverstyrelsen

i fråga om fysisk uppfostran och skolhygien

samt undervisning i husligt arbete på extra stat

för år 1914 anvisa ett anslag av 5,000 kronor;

g) godkänna följande stat för år 1914 för en folkskoleöverstyrelse:
-

Lön

Tjänst- gö rings- pennin- gar

Orts-

tillägg

Summa

1 överdirektör och chef...............................

5,800

2,800

1,000

9,600

1 ledamot .................................................

4,700

2,500

600

7,800

3 ledamöter ....................................................

14,100

7,500

1,800

23,400

1 sekreterare ..................................................

3,400

1,800

400

5,600

1 notarie .................................

2,100

1,500

300

3,900

1 registrator och aktuarie...........

2,100

1,500

300

3,900

1 amanuens, arvode ..................

—

—

—

1,500

1 vaktmästare ............................................

675

350

150

1,175

För inspektionen av blindundervisningen ............

—

—

_

600

För inspektion och sakkunnigt biträde i fråga om fysisk

uppfostran, skolhygien samt undervisning i husligt

arbete ..........................................................

—

—

—

5,000

För adjunktion, inspektion, extra biträden, vikariats-

ersättning, expenser m. m...............................

—

—

—

17,025

Summa kronor

—

—

—

79,500

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100

kronor för år räknat.

h) godkänna följande villkor och bestämmelser för

åtnjutande av de i staten för överdirektören, ledamöterna,

sekreteraren, notarien, registratorn och aktuarien

samt vaktmästaren upptagna löneförmåner, nämligen:

att innehavare av här ifrågavarande befattning icke

samtidigt må uppehålla annan tjänst å rikets, Riksdagens

eller kommuns stat eller uppbära några inkomster

därav;

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 71 höft. (Nr 130.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

att med sådan befattning ej heller må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj

försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så

framt ej, vad angår chef eller ledamot, Kungl. Maj:t

och, vad angår innehavare av annan befattning, folkskoleöverstyrelsen

uppå därom gjord framställning och

efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses verka hinderlig! för tjänstgöringen

i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för

den tid, befattningens innehavare verkligen tjänstgjort

— däri inbegripet den tid, han är av tjänsteresa upptagen

— eller åtnjutit semester, men skola för den tid,

han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den,

som erhållit förordnande att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin

befattning, äger uppbära hela lönen jämte ortstillägget,

men att den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos Riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledighet utöver sina

tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller

ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för

tid, hvarunder han avhållit sig från tjänstgöring utan

att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunnat styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,

som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

19

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för

beredande av semester, tjänsteman av lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning

hos folkskoleöverstyrelsen, bestrida densamma mot åtnjutande,

om förordnandet erfordras till följd av sjukdomsförfall,

av de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningarna

och, om förordnandet föranledes av semester,

av mot nämnda tjänstgöringspenningar svarande belopp

i stället för egna tjänstgöringspenningar; dock ej längre

än sammanlagt tre månader under ett och samma

kalenderår;

att tjänsteman i första lönegraden skall vara skyldig

att tjänstgöra å den särskilda befattning inom graden,

där folkskoleöverstyrelsen till befordrande av arbetets oavbrutna

gång finner honom lämplig och behövlig;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant utan

hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta

semester, chefen, ledamöterna och sekreteraren envar

under en och en halv månad, tjänstemännen av första

lönegraden envar under en månad samt vaktmästaren

under 15 dagar;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd

eller kontroll å uppbörd, är pliktig att å tid av året,

som av chefen bestämmes, begagna sig av semester;

samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen ävensom

ortstillägget utgå till månadens slut;

i) för tillämpning av staten för folkskoleöverstyrelsen

på extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av

79,500 kronor;

k) medgiva att vad i kungl. kungörelsen den 18

juni 1910 angående viss löneturs-och pensionsberäkning

för medlem av överstyrelsen för rikets allmänna läroverk

är i berörda hänseende stadgat angående tillförordnad

rektor vid allmänt läroverk eller högre lärarinneseminariet,

som förordnats att vara ordförande eller ledamot

i nämnda överstyrelse, även skall gälla dels tillförordnad

rektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet

eller folkskoleseminarium, som förordnats

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

att vara chef för eller ledamot i folkskoleöverstyrelsen,

dels ock t. f. rektor vid folkskoleseminarium, som förordnats

att vara chef för eller ledamot i läroverksöverstyrelsen;
1)

medgiva att de av Riksdagen år 1912 av förslagsanslaget

till understödjande av folkbiblioteksväsendet

anvisade arvodena till två bibliotekskonsulenter inom

ecklesiastikdepartementet må utgå utan hinder därav,

att sagda konsulenter fullgöra huvudparten av sitt arbete

inom folkskoleöverstyrelsen.

Stockholm den 19 maj 1913.

På statsutskottets vägnar.

F. CL:SON WACHTMEISTER,

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från Första kammaren: herrar greve F. CUson Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius, O.

Jonsson, A. N. Halm, greve P. O. L. Klingspor, friherre J. G. Beck-Friis, A. C. Lindblad,

O. M. Strömberg, C. G. Ekman, A. Åström, greve N. F. Posse och N. O. Bruce, samt

från Andra kammaren: herrar F. TV. Thorsson, C. Persson, K. Starbäck, K. V. Rydén,

N. E. Lindberg, J. Ström, G. Odqvist, E. A. Nilsson, J. Olofsson, A. P. Gustafsson, E. F.

Hellberg och H. Lemke.

Reservationer:

av herr O. Jonsson;

av herrar grefve P. O. L. Klingspor och G. Persson, vilka ansett, att

utskottets uttalanden (sid. 11) angående chefens och ledamöternas i folkskoleöverstyrelsen

kompetens, bort hava följande lydelse:

»Beträffande chefens och ledamöternas i den av Kungl. Maj:t föreslagna

gemensamma skolöverstyrelsen kompetens förekommer i statsrådsprotokollet

icke annat än av ett departementschefen gjort uttalande, att de,

åt vilka arbetet inom överstyrelsen anförtros, böra vara ur rent personlig

synpunkt för uppdraget lämpliga samt tillika besitta den insikt och den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 130.

21

praktiska erfarenhet, som deras särskilda uppgifter inom överstyrelsen

eller vederbörande avdelning därav påkalla. På grund härav lärer det

kunna antagas, att ej heller särskilda kompetensvillkor skulle komma att

anses behövliga för chefskap eller ledamotskap i den av utskottet förordade

folkskoleöverstyrelsen. Utan att naturligtvis vilja underskatta betydelsen

av de av departementschefen framhållna synpunkterna vid det personval,

varom här är fråga, vill utskottet dock hava såsom sin mening

uttalat, att det även lärer vara nödvändigt att fordra vissa garantier för

att berörda egenskaper verkligen äro tillfinnandes hos vederbörande.

I instruktionen för läroverksöverstyrelsen av den 28 okt. 1904 § 12

mom. 2 finnes stadgat, att »såväl överdirektören som läroverksråden skola

i regeln vara ordinarie lärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet

eller högskola och helst företräda olika undervisningsområden». För

att nu göra folkskoleöverstyrelsen i någon mån jämnställd med läroverksöverstyrelsen

och med hänsyn därtill, att under folkskoleöverstyrelsen, förutom

folkskolorna, äfven skola lyda folkskollärareseminarierna m. fl. med

dess lärare, för hvilka är stadgat akademisk examen bland kompetensfordringarna,

så bör i instruktionen för folkskoleöverstyrelsen intagas ett mom.

i tillämpliga delar liknande ovannämnda bestämmelse i instruktionen för

läroverksöverstyrelsen, hvarför det torde föreskrivas att:

såväl överdirektör som ledamöterna i styrelsen skola i regeln hafva

innehaft befattning såsom lärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,

högskola eller folkskollärareseminarium och helst företräda olika

undervisningsområden eller hava varit folkskoleinspektör eller ock visat sig

hava kunskapsmått, som motsvarar de för berörda lärarebefattningar erforderliga»;
af

herrar A. C. Lindblad, F. TF. Thorsson, K. V. Rydén och N. E.

Lindberg emot vissa delar av motiveringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.