Sök i Ratio Lex

Memorial angående statsreglering en för år 1914.

1913-05-30 · 58 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 58 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1913:158, Memorial angående statsreglering en för år 1914.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

Nr 158.

Ankom till Riksdagens kansli den 30 maj 1913 kl. 11.30 f. in.

Memorial angående statsreglering en för år 1914.

(4:de Avd.)

I. Statsverkets inkomster.

I den till Riksdagen den 14 januari 1913 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, med åberopande

av de beslut, om vilka bilagt statsrådsprotokoll över finansärenden

för samma dag lämnade närmare upplysning, och under de i

samma protokoll angivna förutsättningar, föreslagit, att statsverkets inkomster

för år 1914 måtte upptagas sålunda:

Kronor

Å. Egentliga statsinkomster.

1. Skatter:

1. Mantalspenningar ................................................... 850,000: -

2. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning............ 38,000,000: —

b. Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning 1,450,000: —

Transport 40,300,000: — |

Bihang till Riksdagens ''protokoll 1913. 6 samt. 89 käft. (Nr 158.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial Nr 158.

Kronor.

Transport 40,300,000: —

c. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättig-

heter, bevillning ............................................

300,000: —

d. Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad arvsskatt

7,000,000 kronor) .............................................

17,250,000: —

3.

Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning ... .....................................

64,300,000: —

b. Brännvinstillvcrkningsskatt, bevillning ..................

21,300,000: —

c. Sockerskatt, bevillning .......................................

20,000,000: —

d. Punschskatt, bevillning......................................

1,800,000: —

e. Maltskatt, bevillning ..........................................

4,700,000: —

4.

Lastpenningar.........................................................

700,000: —

170,650,000

—

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1.

Fyr- och båkmedel ...................................................

2,000,000: —

2.

Lotspenningar .........................................................

1,200,000: —

3.

Bidrag till försäkringsinspektionen..............................

53,000: —

4.

Bidrag till bankinspektionen.....................................

47,000: —

5.

Inkomst av myntning och justering ...........................

915,000: —

6.

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ......

544,200: —

7.

Kontrollstämpelmedel ................................................

95,000: —

8.

Terminsavgifter från läroverken ...............................

500,000: —

1

9.

Avgifter för granskning av biografbilder.....................

26,000: —

10.

Diverse inkomster ..................................................

1,500,000: —

6,880,200

''

1

Summa egentliga statsinkomster 177,530,200 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet:

1.

|

Statens järnvägar:

!

inkomster .......................................... 91,300,000: —

driftkostnad ........................................ 70,800,000: —

överskott ...............................................................

20,500,000: —

2.

Postverket:

inkomster, bevillning ........................... 27,308,000: —

driftkostnad ....................................... 24,308,000: —

överskott ...............................................................

3,000,000: —

Transport 23,500,000: — | 177,530,200

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

3

Kronor

Transport

23,500,000: —

177,530,200

—

3. Telegrafverket •

inkomster.....................

17,500,000: —

driftkostnad..................

överskott ....................

12,200,000: —

5,300,000: —

4. Statens vatten fallsverk

a.

Trollhätte kanalverk:

inkomster ...............

.. 456,000: —

driftkostnad ............

.. 295,000: —

överskott ...............

161,000: —

b.

Trollhätte kraftverk:

inkomster ...............

.. 1,800,000: —

driftkostnad ............

överskott ...............

... 725,000: —

1,075,000: —

c.

Trollhätte fastighetsförvaltning:

inkomster ...............

53,000: —

driftkostnad ............

överskott ...............

28,000: —

25,000: —

d.

Vattenfall o. fastigheter

inom Alvsborgs

samt Göteborgs och Bohus län:

inkomster ...............

61,000: —

driftkostnad ............

överskott ...............

11,000: —

50,000: —

e.

Vattenfall och fastigheter, inköpta för

elektrisk drift vid statens järnvägar:

inkomster ..............

9,000: —

driftkostnad ...........

överskott ..............

6,000: —

3,000: —

f.

Södertälje kanalverk:

inkomster ..............

80,000: —

driftkostnader ........

överskott ..............

55,000: —

25,000: —

g-

Diverse vattenfall och fastigheter:

inkomster ..............

25,000: —

driftkostnader ........

överskott ..............

9,000: —

16,000: —

Transport

1,355,000: —

28,800,000: —

| 177,530,200

—

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets memorial Nr 158.

Kronor

Transport 1,355,000: —

28,800,000

_

177,530,200

Säger för vattenfallsverken:

inkomster.......................................... 2,484,000: —

driftkostnad....................................... 1,129,000: —

överskott...............................................................

1,355,000: —

5. Statens domäner:

inkomster.......................................... 15,700,000: —

driftkostnad ....................................... 6,457,000: —

överskott...............................................................

9,243,000

—

39,398,000

—

II. Statens aktier:

Utdelning i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag .......

1,850,000

—

III. Statens utlåningsfonder (överskott):

1. Nya odlingslånefonden................................................

400,000

—

2. Torvindustrilånefonden................................................

120,000: —

3. Rederilånefonden ......................................................

600,000

—

4. Egnahemslånefonden...................................................

1,280,000

—

5. Fiskerilånefonden ......................................................

80,000

—

6. Norrländska nyodlingsfonden.......................................

27,000

—

7. Jordförmedlingsfonden ................................................

40,000

—

8. Hantverkslånefonden ................................................

1,000

—

9. Järnvägslånefonden ...................................................

1,685,000

—

10. Allmänna byggnadslånefonden ....................................

o3,000

11. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby .........

20,000

4,286,000

—

IV. Arbetarförsäkringsf onden..............................................

...

1,450,000

—

Summa inkomster av produktiva fonder 46,984,000 kronor.

0. Andel i riksbankens vinst för år 1912...

7,058,000

—

D. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Av järnvägslånefonden ...................................................

.. 626,000:

—

II. Av allmänna byggnadslånefonden ....................................

.. 36,000:

—

III. Av reservationer å anslaget till allmänna läroverken .........

.. 300,000:

—■

962,000

—

E. Lånemedel.............................................

42,683,000

—

Summa kronor| 275,217,200

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

5

Åberopade statsrådsprotokollet innehåller i detta avseende följande:

»Inkomstberäkningen har vid de senaste årens statsregleringar utmärkt

sig för mycken försiktighet. Man kan därvid knappast anses

hava fullföljt det syfte med 1911 års budgetreform som avsåg, att inkomsterna

borde beräknas så nära den sannolika verkligheten som

möjligt och alltså i varje fall närmare maximum än vad tillförene i

allmänhet varit fallet.

Att man under några år skulle behöva iakttaga en icke ringa

varsamhet i förevarande avseende, torde hava varit förutsett vid nämnda

reforms genomförande och sammanhängde med det ofördelaktiga statsekonomiska

läge, som följde på depressionsåren 1907 och 1908. Det

lärer emellertid också vid sagda tillfälle hava framstått såsom klart,

att man efter några år skulle bliva i tillfälle att göra beräkningarna

i enlighet med den omförmälda grundsatsen om inkomsternas upptagande

i riksstaten så nära den sannolika verkligheten som möjligt.

Inträdandet av de normala förhållandena för inkomstberäkningen,

sådana de nu angivits, är beroende av den tidpunkt, då den från och

med år 1912 inrättade statsverkets kassafond kan anses hava nått sin

normala storlek. Denna fond, vilken som bekant utgör en sammanslagning

av fonden för reserverade medel samt kassaförlagsfonden, är avsedd

att tagas i anspråk för fyllande av brister i statsregleringarna. Med

stöd av senare tiders erfarenhet har den s. k. riksstatskommittén i sitt

betänkande den 4 oktober 1910 anslagit den behållning, vartill fonden

under goda tider borde uppgå, till 40 å 50 miljoner kronor.

Det belopp, vartill fonden i närvarande stund uppgår, kan ej

med bestämdhet uppgivas.

Vid 1911 års utgång utgjorde emellertid kassaförlagsfondens behållning

15,000,000 kronor och fonden för reserverade medel uppgick

vid samma tidpunkt till i runt tal 18,750,000 kronor. Den samlade

kassafonden uppgick alltså vid 1912 års ingång till i runt tal 33,750,000

kronor.

Det torde knappast vara för djärvt att antaga, att fonden vid

sistnämnda års utgång kommer att uppgå till åtminstone 40,000,000

kronor. Det visar sig nämligen redan nu att å vissa inkomsttitlar

i 1912 års riksstat komma att uppstå avsevärda överskott. I sådant

hänseende är jag i tillfälle att meddela, att för nämnda år tullmedlen

visa ett överskott å omkring 4,000,000 kronor och att nettoinkomsten

av statens järnvägar uppgår till ett ungefärligen lika stort överskott.

Då kassafonden alltså nu har beräknats uppgå till eller åtminstone

starkt närma sig den storlek, densamma under goda tider ansetts

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets memorial Nr 158.

böra äga, lärer den hänsyn, man vid de närmast föregående två statsregleringarna

vid inkomstberäkningen måst taga till behovet av fondens

konsolidering, icke numera göra sig gällande i samma grad som då.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden anser jag tidpunkten

vara inne för förverkligande av det önskemålet, att riksstatens inkomstsida

i mesta möjliga mån varder ett uttryck för vad i verkligheten

kommer att tillföras statsverket under de särskilda inkomsttitlarna,

och jag anser det vara så mycket mindre risk att redan nu förfara

på sådant sätt vid inkomstberäkningen, som tiderna fortfarande

kunna betecknas som goda.

Med den uppfattning, som jag sålunda utvecklat, har jag ansett

mig kunna, utan att behörig försiktighet varder åsidosatt, i åtskilliga

fall beräkna inkomsterna högre än statskontoret gjort.

De särskilda skäl, som utöver nu angivna allmänna grunder härvid

varit bestämmande för mig, skall jag tillåta mig att närmare beröra

i samband med behandlingen av de särskilda inkomsttitlarna, till

vilka jag nu ber att få övergå.

A. Egentliga statsinkomsterna.

Bland de inkomsttitlar, som uppföras under rubriken skatter i

riksstaten, hava i statskontorets förslag i fråga om 1914 års riksstat

endast tvenne nämligen bevillning för särskilda förmåner och rättigheter

samt brännvinstillverkningsskatten upptagits till samma belopp

som i riksstaten för år 1913. Beträffande somliga har statskontoret

föreslagit höjning, beträffande andra sänkning i förhållande till beloppen

i 1913 års riksstat.

Vad angår inkomsttiteln bevillning för särskilda förmåner och

rättigheter kunde visserligen med hänsyn till de belopp, med vilka inkomsterna

under densamma influtit, ifrågasättas någon förhöjning. Då

jag emellertid har för avsikt att föreslå framläggande av proposition

till innevarande års Riksdag om viss ändring i förordningen den 23

oktober 1908 angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter, och denna ändring åtminstone i någon mån kan verka

sänkande på ifrågavarande bevillning, har jag icke ansett mig böra

föreslå någon ändring i vad statskontoret härutinnan föreslagit, i följd

varav jag upptager förevarande inkomsttitel med samma belopp som i

1913 års riksstat.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

7

Jämväl brännvinstillverkning sskatten beräknar jag i anslutning till

statskontorets förslag till samma belopp som i 1913 års riksstat.

I olikhet mot statskontoret har jag i mitt förslag upptagit sockerskatten

till samma belopp, som fastställts i 1913 års riksstat. Den nedgång

i sockerkonsumtionen, som synes hava ägt rum under år 1912

och som föranlett statskontoret att föreslå sänkning av förevarande

inkomsttitel, är i sig själv icke så stor, att den behöver i någon nämnvärd

grad inverka på inkomstberäkningen. Man synes heller icke hava

anledning att betrakta nedgången i konsumtionen annat än som eu

tillfällighet. Jag har med avseende härå ansett i stort sett enahanda

skål till förevarande inkomsttitels upptagande till 20,000,000 kronor

föreligga som då 1913 års riksstat fastställdes.

Vad statskontoret anfört till stöd för sitt förslag om mantalspenningarnas

upptagande med förhöjt belopp föranleder icke någon min

erinran. Jag upptager alltså nämnda inkomsttitel till 850,000 kronor.

Inkomst- och förmögenhetsskatten har av statskontoret beräknats till

36,000,000 kronor. Häri anser jag en höjning med 2,000,000 kronor

kunna utan risk ifrågasättas.

Denna inkomsttitels avkastning är ju av beskaffenhet att automatiskt

stiga med landets ekonomiska utveckling och ökade välstånd.

Alldeles oavsett rådande högkonjunktur torde man således kunna

räkna med en stadigvarande höjning av densamma Men härtill kommer

ännu en faktor, som vid denna inkomsttitels bestämmande icke

bör lämnas obeaktad. Det är nämligen att antaga, att, i den mån

allmänhetens förtrogenhet med den nya inkomst- och förmögenhetsskattelagstiftningen

ökas, deklarationerna skola i vidgad utsträckning

bliva ett uttryck för skattedragarnas verkliga skatteplikt. Att

eu sådan utveckling i stort sett kommer att verka förhöjning i skatteoeloppen,

synes vara sannolikt. Naturligt är ock, att taxeringsmyndigheternas

ökade erfarenhet vid tillämpningen av den nya skattelagstiftningen

skall verka i samma riktning.

Statskontoret har vid beräkningen av förevarande inkomsttitel

för år 1914 utgått från det år 1912 uttaxerade beloppet med frånräknande

av en viss summa för avkortningar — något över 35,000,000

kronor — och därvid räknat med en förhöjning av icke fullt en miljon

kronor. Det sålunda för år 1914 beräknade beloppet av 36,000,000

kronor torde med säkerhet vara för lågt. Då skattesumman från år

1911 till år 1912 stigit med omkring 2V2 miljoner kronor, torde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets memorial Nr 158.

man icke träda försiktigheten för nära, om man beräknar inkomst- och

förmögenhetsskatten för år 1914 till 38,000,000 kronor.

Statskontorets förslag om upptagande av inkomsttiteln bevillning

av fast egendom samt av inkomst med ett till 1,450,000 kronor förhöjt

belopp kan jag biträda.

Den i tidigare riksstater upptagna inkomsttiteln stämpelmedel

uppdelades i 1912 års riksstat i tvenne nya titlar, arvsskatt och övriga

stämpelmedel. Enahanda inkomsttitlar förekomma i 1913 års riksstat.

Om anledningen till den gjorda uppdelningen har statskontoret i sin

förut åberopade skrivelse redogjort. Nu har statskontoret i skrivelse

den 25 januari 1912 framhållit, att, om icke den siffra, som i rikshuvudboken

angiver det belopp, varmed varje inkomsttitel influtit,

skall för arvsskatten få en helt annan karaktär — statistisk i stället

för räkenskapsmässig — än för alla övriga i rikshuvudboken upptagna

inkomsttitlar, arvsskattens uppförande i riksstaten såsom särskild inkomsttitel

oundgängligen måste hava till följd, att för dess uppbörd

särskilda stämplar anskaffas. Detta innebär emellertid, anför statskontoret

vidare, icke blott direkta kostnader för statsverket. Det medför

även ökat besvär för stämpelförsäljarna, d. v. s. i detta fall domarna,

vilka dessutom måste öka sitt lager av stämplar och till följd därav

även den borgen, de för detta lager ställa. För statskontorets stämpelexpedition

ökas givetvis arbetet, då ett nytt slag av stämplar med 36

olika valörer tillkommer. En ökning av personalen blir nödvändig,

och såväl till följd därav som för beredande av plats för ett större

lager stämplar måste, då utrymmet redan nu är ytterst knappt, stämpelexpeditionens

lokalfråga tagas i förnyat övervägande. Lösningen av

denna fråga försvåras därav, att inom den av statskontoret disponerade

våning icke finnes tillfälle till utvidgning.

De svårigheter, som äro förenade med arvsskattens upptagande

såsom särskild inkomsttitel i riksstaten, påpekades i statskontorets

underdåniga utlåtande den 13 november 1894 angående ifrågasatt

upptagande i riksstaten av arvsskatten såsom särskild inkomsttitel.

I enlighet med vad statskontoret i nämnda utlåtande föreslog fann

även Kungl. Maj:t Riksdagens då gjorda framställning i fråga om arvsskattens

upptagande såsom särskild inkomsttitel i riksstaten icke till

annan åtgärd föranleda än att vissa ändringar vidtogos med avseende

på den statistik, som utarbetas inom finansdepartementet. Måhända

skulle, framhåller statskontoret ytterligare, därest Kungl. Maj:t täckes

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

9

finna, att de med nya stämplars anskaffande förenade svårigheterna

åtminstone icke blivit mindre sedan år 1894, även nu samma statistik

kunna anses lämna tillräcklig upplysning, sedan den undergått den

modifikation, som må krävas med hänsyn till den betydelse, som kan

komma att inläggas i begreppet och ordet arvsskatt.

För undvikande av de sålunda framhållna svårigheterna föreslår

statskontoret, att nu förevarande båda inkomsttitlar sammanföras i

riksstaten sålunda:

Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad arvsskatt — — kronor)

■—■ — — — kronor.

Då det med uppdelningen av den tidigare inkomsttiteln stämpelmedel

avsedda syfte helt torde vinnas genom en sådan anordning, som

statskontoret föreslagit, förordar jag ämbetsverkets framställning i

denna del.

Yad beträffar arvsskattens redovisning i rikshuvudboken för åren

1912 och 1913, vilken redovisning under alla förhållanden icke synes

kunna bliva annat än huvudsakligen statistisk, skall jag tillåta mig att

i annat sammanhang framlägga förslag.

Då jag nu går att beräkna det belopp, varmed stämpelmedlen

böra upptagas i riksstaten, ber jag till en början få anmäla en Riksdagens

skrivelse av den 18 maj 1912, däri Riksdagen anhållit, att

Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, huruvida stämpelskatten

för inrikes växlar kunde upphävas och ersättning för de genom densamma

inflytande medel beredas statsverket på sådant sätt, att växelstämpeln

även för den närmaste framtiden kunde beräknas icke bliva

behövlig för statsregleringen.

Över denna Riksdagens framställning har statskontoret den 10

oktober 1912 avgivit infordrat underdånigt utlåtande och därvid anfört

följande:

»Vid bedömande av frågan, huruvida den statsinkomst, som för närvarande

beredes genom stämpelavgiften för inrikes växlar, må kunna undvaras för statsregleringen,

är det främst av vikt att behålla i minnet det av erfarenheten i alla länder,

vårt ej mindre än andra, bekräftade förhållande, att i vår tid statsverksamheten

har en given tendens att utsträckas över allt mera vidgade områden. Att

icke nämna nya samhällsuppgifter av mindre räckvidd, öppnar sig för staten i en

efter allt att döma nära liggande framtid ett verksamhetsområde av synnerligen

vidsträckt omfattning uti de olika grenarna av den sociala försäkringen, såsom

ålderdoms- och invaliditetsförsäkring, en eventuellt omlagd olycksfalls- och sjukförsäkring

med flera arter av den s. k. arbetareförsäkringen. Vittgående reformer

påyrkas på nykterhetslagstiftningens område, vilka, genomförda, skulle i större

eller mindre grad minska statens inkomster av rusdrycksbeskattningen, eventuellt

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 89 käft. (Nr 158.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets memorial Nr loS.

dela till deras fullständiga upphörande. De med allt större styrka framträdande

klagomålen över kommunernas, respektive väghållningsdistriktens överbelastning av

utgifter för folkundervisning, fattigvård och väghållning och ej minst över den stora

olikheten i de olika kommunernas och distriktens belastning i dessa hänseenden

torde, efter vad som kan förutses, förr eller senare komma att leda därtill, att

staten övertager större eller mindre del av dessa kostnader, en åtgärd, som visserligen

skulle huvudsakligen innebära en överflyttning av utgifter från kommunernas

budgeter till riksstaten, men dock skulle kräva disposition av statsinkomster för

ändamålet. Med tämlig visshet kan förutses, att i en närmare eller härmare framtid

krav med styrka skola komma att framställas på nedsättningen i livsmedelsbeskattningen,

vilka krav, i den mån desamma vinna gehör, givetvis skulle leda till

betydliga inkomstminskningar för staten.

Om man från sålunda angivna, redan nu på dagordningen stående eller i

framtiden skönjbara åtgärder, vilka, evad de innebära direkta statsutgifter

eller upphörande av vissa statsinkomster, sammanlagt komma att ställa efter

våra förhållanden ofantliga krav på statskassan, vänder blicken till frågan

om de utvägar, som äro att påräkna för att möta dessa krav, te sig förhållandena

på helt annat sätt. Då den ökning i avkastningen av statens redan

befintliga inkomstkällor, som man normalt kan beräkna, i det stora hela sett måste

komma att tagas i anspråk för den normala ökningen av statsutgifterna, är det en

självklar sak, att för statsverksamhetens utsträckning till nya områden och för tillgodoseendet

av övriga ovan antydda önskemål i det väsentliga måste beredas nya

tillgångar. Låter sig detta icke göra, kunna icke heller de nya kraven på staten,

huru grundade i tidsomständigheterna de än må vara, realiseras. Några i siffror

uttryckta beräkningar kunna icke lämpligen i detta sammanhang framläggas, men

även en blott ytlig betraktelse giver omedelbart vid handen, att synnerligen stora

svårigheter måste komma att möta, då det gäller att bereda de erforderliga nya

tillgångarna för staten. Med undantag för en förhöjd beskattning å tobak torde

icke mycket stå att för ändamålet vinna på den indirekta beskattningens område.

Bortser man från en i vissa länder förekommande utsträckning av progressionen i

skatteskalan till inkomster av en storlek, som icke eller blott sällan i vårt land äro

att finna, kan vår inkomst- och förmögenhetsbeskattning, vad skattesatsernas storlek

beträffar, fullt jämföras med den högsta i andra länder förekommande. Om ock en

höjning av denna beskattning naturligtvis kan tänkas, är det på grund av åtskilliga

här inverkande faktorer att befara, att en mera avsevärd sådan höjning icke skulle

medföra motsvarande ökning av skatteresultatet. På området för statens industriella

verksamhetsområde kan måhända, ehuru icke med någon större grad av visshet, en

framtida inkomstökning av någon betydenhet vara att motse, därvid emellertid, vad

angår den mest betydande bland statens industriella rörelsegrenar, eller järnvägstrafiken,

icke bör lämnas ur sikte, att inkomststegringen löper fara att i större eller

mindre mån neutraliseras av de starka intressen, som genom krav på taxenedsättningar

och anläggning av nya, ofta improduktiva järnvägslinjer verka i motsatt

riktning.

Vid jämförelse med de utvägar, som i andra länder anlitats till de allt mera

stegrade statsbehovens fyllande, faller, såsom ofta blivit erinrat, i ögonen, hurusom

den hos oss jämförelsevis föga anlitade stämpelskatten i andra länder spelar en

mycket betydande roll och i vissa länder rent av är den till storleken främsta av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

11

statens inkomstkällor. Med avseende på den i nutidens stater i det stora hela likartade

utvecklingsgången på det statsfinansiella området kan det, trots den utpräglade

motvilja mot denna skatteform, som hos oss ofta kommit till synes, icke förutsättas,

att vårt land skall kunna undgå att i en betydligt större utsträckning än för närvarande

anlita denna skattekälla. Av synnerlig vikt borde därför de skäl vara, som

skulle föranleda till avskaffandet av en hos oss redan befintlig stämpelavgift, vilken,

såsom förhållandet är med stämpelavgiften för inrikes växlar, förekommer i alla

andra länder utom Finland.

Under loppet av de senast förflutna aderton åren har stämpelavgift för inrikes

växlar hos oss två gånger införts och en gång avskaffats. Vid alla dessa

tillfällen hava skälen för och emot denna avgift utförligt avhandlats, varför statskontoret

anser sig sakna anledning att närmare inlåta sig på denna fråga. Statskontoret

vill allenast med avseende på de anmärkningar, som blivit framställda mot

växelstämpeln, i största allmänhet erinra, hurusom, då bland alla statsskatter allenast

inkomst- och förmögenhetsskatten utgöres eller åtminstone är avsedd att utgöras i

direkt förhållande till den skattskyldiges skatteförmåga, ingen svårighet möter att

i fråga * om alla övriga skatteformer påvisa mycket talrika fall, då skatten träffar

på håll, där ringa eller ingen skatteförmåga finnes. Sådana tillfällen böra genom

skattens anläggningssätt inskränkas till minsta möjliga antal, men helt uteslutas

kunna de aldrig, och dock måste skatteformer, som äro behäftade med dylika brister,

anlitas, om statens verksamhet skall kunna fortgå. Vore det nu så, att växlar

uteslutande eller huvudsakligen användes i fall, för vilka detta institut kommit till,

eller med andra ord om varje växel representerade en affär, skulle de mot växelstämpeln

anförda olägenheterna, enligt statskontorets mening, böra tillmätas mindre

betydelse, då affärsrörelsen i vårt land lika väl som i andra länder väl finge finna

sig till rätta med de olägenheter, som växelstämpeln onekligen i åtskilliga fall medför.

Nu är emellertid förhållandet, att i Sverige, efter vad allmänt är känt, växelformen

erhållit en användning, som sträcker sig långt utöver den, för vilken dessa papper

äro avsedda, och förekommer i fall, där för visso ingen skatteförmåga är till finnandes.

Detta må beklagas och bör föranleda till motarbetande i görligaste mån av ett dylikt,

i många avseenden osunt kreditbruk, men bör enligt statskontorets mening icke

föranleda därtill, att staten avstår från en inkomst, varav den är i behov.

Det är möjligt att, helst om övriga statsinkomster inflyta rikligt, stämpelavgiften

skulle i statsregleringen för ett eller annat av de närmaste åren kumia

undvaras. Intet syntes dock statskontoret vissare än, att växelstämpeln, om den

avskaffas, i en antagligen nära framtid därefter kommer att återinföras för att

framgent bibehållas. Olämpligheten av dylika växlingar har blivit av Riksdagen i

dess förevarande skrivelse framhållen, uti vilket uttalande statskontoret instämmer.»

Jag har ansett mig böra i sin helhet återgiva statskontorets

förevarande utlåtande, enär detsamma synes mig lämna en allsidig belysning

av frågan om möjligheten och lämpligheten av ifrågavarande

stämpelskatts avskaffande. Jag har därutöver endast att tillägga, att

växelstämpelskatten, som för närvarande lärer inbringa omkring

2,000,000 kronor om året, för uppgörande av 1914 års budget med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets memorial Nr 158.

dess stegrade anslagskrav är behövlig och att de förhandenvarande

utsikterna att ersätta denna skatt med annan statsinkomst äro ringa.

Med hänsyn härtill anser jag mig icke för närvarande kunna tillstyrka

åtgärder i det av Riksdagen angivna syfte.

Statskontorets beräkning av stämpelmedlen och den del av desamma,

som skulle belöpa sig på arvsskatten, föranleder icke annan

erinran från min sida, än att beräkningen måhända är något försiktigare,

än omständigheterna nödvändigt kräva.

Då statskontoret upptagit tullmedlen till 63,000,000 kronor, har

ämbetsverket utgått från det antagandet, att tulluppbörden för år 1912

skulle uppgå till inemot 65,000,000 kronor. Nu har den emellertid

enligt mig lämnade uppgifter från generaltullstyrelsen i verkligheten

utgjort 66,002,543 kronor 67 öre eller i runt tal 66,000,000 kronor.

Vid uppgörande av statsregleringarna för åren 1912 och 1913

hava tullmedlen upptagits till ungefärligen det belopp, till vilket tulluppbörden

i verkligheten uppgått respektive åren 1910 och 1911.

Nämnda två år uppgingo de debiterade tullmedlen till i runt tal

respektive 61,650,000 och 61,775,000 kronor. För såväl år 1912 som

år 1913 upptogos tullmedlen å riksstaten med ett belopp av 62,000,000.

Med samma beräkningsgrund, som vid sagda tillfällen kom till

tillämpning, skulle under i övrigt lika förutsättningar tull medlen kunna

beräknas för år 1914 till minst 66,000,000.

Då stegringen å inkomsttiteln i fråga emellertid under år 1912

varit osedvanligt stor, synes mig försiktigheten bjuda att räkna med

möjligheten, att tullmedlen icke skola bibehålla sig vid förevarande

höga belopp. En reduktion med 1,000,000 kronor torde vara påkallad

av nu berörda hänsyn.

Emellertid ifrågasätter jag en ytterligare minskning i detta belopp

av 65,000,000 kronor, som med nu angivna beräkning skulle bliva tullmedlens

slutsumma, i det jag upptager lastpenningarna, som hittills

ingått i tullmedlen, såsom en särskild inkomsttitel på riksstaten.

Lastpenningarna utgjorde under år 1911 705,975 kronor och torde

för år 1914 kunna lämpligen beräknas till 700,000 kronor.

Vid sådant förhållande upptar jag i mitt förslag tullmedlen till

64,300,000 kronor.

Denna nya inkomsttitel lastpenningar torde böra erhålla sin plats

å riksstaten efter inkomsttiteln stämpelmedlen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

13

Statskontorets förslag rörande punschskatten föranleder icke någon

min erinran, vadan jag beräknar densamma för år 1914 till 1,800,000

kronor.

Statskontorets förslag om maltskattens upptagande till 4,700,000

kronor kan jag likaledes biträda.

Beträffande de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna

inkomsttitlarna bidrag till försäkringsinspektionen, bidrag till bankinspektionen,

inkomst av myntning och justering, kontrollstämpelmedel, terminsavgifter

från läroverken och diverse inkomster har jag icke att föreslå

någon förändring i de belopp, med vilka dessa titlar finnas upptagna

i 1913 års riksstat. Jag har härutinnan följt statskontorets förslag.

Jämväl fyr- och båkmedlen hava av statskontoret beräknats med

samma belopp som i nu gällande riksstat eller 1,800,000 kronor.

Den av chefen för sjöförsvarsdepartementet tillsatta s. k. lotsverkets

löneregleringskommission har emellertid enligt mig tillhandakommet

utdrag av kommissionens protokoll den 18 december 1912

beräknat förevarande inkomsttitel för år 1914 till 1,900,000 kronor

och därvid utgått från, bland annat, att ifrågavarande avgifter för år

1911 uppgått till belopp, överstigande nämnda summa.

Då fyr- och båkmedlen emellertid i verkligheten uppgått år

1912 till omkring 2,150,000 kronor, tvekar jag icke att beräkna denna

inkomsttitel för år 1914 till 2,000,000 kronor.

Omkostnaderna för lots- och fyrinrättningen bestridas nu av fyroch

h åkm ed el. Enligt vad chefen för sjöförsvarsdepartementet meddelat

mig, är det hans avsikt att föreslå ny lönereglering för lotsverket och därvid

uppförande av anslag å riksstaten för ändamålet utan den bestämmelsen,

att vissa medel skola för ändamålet användas. Fyr- och båkavgifterna

skulle under sådan förutsättning icke reserveras för lotsverkets

behov.

Nyssnämnda kommission har enligt berörda protokollsutdrag utgått

från att de s. k. lotspenningar^, vilka hittills behållits å den

plats, där uppbörden skett, såsom avlöning åt därstädes anställda lotsar

och icke upptagits såsom inkomst vare sig i riksstaten eller hos lotsstyrelsen,

skulle med undantag av viss mindre del, som fortfarande

skulle få behållas av lotsarna å platsen, ingå till lotsstyrelsen för att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets memorial Nr 158.

enligt av Riksdagen fastställd stat användas till avlönande av lotsverkets

personal.

Chefen för sjöförsvarsdepartementet har meddelat mig, att han

har för avsikt att föreslå proposition till innevarande års Riksdag

angående lönereglering för lotsverket, i vilken förutsättes, att den

väsentligare delen av lotspenningarna skall ingå som inkomst till

statsverket, utan att, på sätt kommissionen föreslagit, desamma uttryckligen

angivas skola användas för lotsvei’kets behov.

Den läggning av saken, som sålunda givits av chefen för sjöförsvarsdepartementet,

anser jag ändamålsenlig.

Jag har alltså utgått från att å riksstaten för år 1914 upptages

under beteckning lotspenningar en ny inkomsttitel, som bör erhålla sin

plats närmast efter fyr- och båkmedel.

Yad beträffar det belopp, till vilket den nya inkomsttiteln bör

upptagas, har omförmälda kommission beräknat densamma för år 1914

till 1,200,000 kronor. Kommissionen har härvid åberopat det sakförhållandet,

att lotspenningarna för år 1911 uppgått till 1,253.720

kronor samt i medeltal under åren 1907 —1911 utgjort 1,197,287 kronor

för år.

Med hänsyn till den starka utveckling, i vilken vår sjöfart är

stadd och som direkt inverkar på ifrågavarande inkomster, torde den

sålunda gjorda beräkningen kunna godtagas, ehuru intill 20 procent

av lotspenningarna äro beräknade att tillfalla lotspersonalen. Jag upptager

alltså den nya inkomsttiteln med 1,200,000 kronor.

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifterna hava hittills

upptagits till samma belopp som anslaget på sjunde huvudtiteln till

upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet. Så är

ock avsikten att fortfarande hava saken ordnad.

Statskontoret har upptagit denna inkomsttitel till det av ämbetsverket

antagna beloppet för utgiftsanslaget för patent- och registreringsverket,

435,700 kronor.

Det är min avsikt att längre fram i dag föreslå, att i avbidan

på kommande proposition i ämnet för sistnämnda ämbetsverks behov

beräknas ett belopp av 544,200 kronor bland sjunde huvudtitelns

ordinarie anslag. Till detta belopp bör ock förevarande inkomsttitel

beräknas.

Den höjning av inkomsttiteln avgifter för granskning av biografbilder,

som statskontoret ifrågasatt, giver icke anledning till någon

erinran från min sida.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

15

Under förutsättning att de av mig nu förordade beräkningar

gillas, skulle de egentliga statsinkomsterna upptagas till 177,530,200

kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

För statens järnvägar bar statskontoret i enlighet med järnvägsstyrelsens

yttrande för år 1914 beräknat bruttoinkomsten till 90,300,000

kronor, driftkostnaderna till 70,800,000 kronor och alltså överskottet

till 19,500,000.

Under år 1912 hava i verkligheten bruttoinkomsterna utgjort

83.000. 000 kronor, driftkostnaderna 62,500,000 kronor samt överskottet

20.500.000.

Under normala förhållanden måste man förutsätta en stegring av

denna inkomsttitels avkastning, och det finnes i varje fall under nu

angivna förutsättning icke någon anledning att för det år, inkomstberäkningen

avser, upptaga inkomsterna till lägre belopp än det,

vartill de under det med avseende å resultatet sist kända året i verkligheten

uppgått. Järnvägsstyrelsens och statskontorets beräkningar i förevarande

hänseende, vilka utgå från en väsentligt lägre inkomstsiffra för

år 1914 än den faktiska för år 1912, förutsätta i själva verket eu i

viss mån ogynnsam utveckling för järnvägen under närmaste åren.

Förhandenvarande förhållanden lära icke giva stöd för eu dylik förutsättning.

Med avseende härå och med hänvisning i övrigt till de allmänna

principer för inkomstberäkningen, som jag här ovan utvecklat,

anser jag mig kunna föreslå överskottet å statens järnvägar till det

belopp, vartill behållningen av desamma i runt tal uppgått år 1912

eller 20,500,000 kronor. Med de beräknade driftkostnaderna förutsätter

detta en bruttoinkomst av 91,300,000 kronor.

I det generalpoststyrelsens utlåtande, som legat till grund för

statskontorets förslag om det belopp, vartill inkomsterna av postverket

böra upptagas i 1914 års riksstat, finnes lämnat det meddelandet,

att den årliga ökningen av postverkets inkomster under femårsperioden

1907—1911 i medeltal utgjort 4.7 7 procent. Styrelsen anser emellertid

försiktigheten bjuda, att för åren 1913 och 1914 sätta ökningsprocenten

allenast till 4.5 för år.

På denna kalkyl är statskontorets på generalpoststyrelsens uttalande

grundade beräkning av inkomsten av postverket gjord.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets memorial Nr 158.

Det vill emellertid synas, som om någon särskild anledning att

tänka sig ökningsprocenten minskad under innevarande och nästkommande

år knappast skulle kunna påvisas. Den åberopade femårsperioden

innefattar i sig åtminstone ett par verkliga depressionsår, som måste antagas

hava verkat nedsättande på även inkomsterna av posten. Då inga

tecken tyda på, att man nu står inför mindre goda tider, synes ingalunda

vara anledning att räkna med minskning i ökningsprocenten.

Om man beräknar överskottet med 200,000 kronor mera än av

generalpoststyrelsen och statskontoret blivit gjort, synes icke finnas

anledning att befara för hög beräkning. Jag har med avseende å vad

jag anfört upptagit överskottet å postverket till 3,000,000 kronor.

Att, enligt vad chefen för civildepartementet meddelat mig, driftkostnaderna

för postverket komma att i förslag, som han senare i dag

ämnar framlägga, beräknas 8,000 kronor högre än av generalpoststyrelsen

blivit gjort, synes mig icke böra inverka på denna beräkning, då

en motsvarande ökning av bruttoinkomsten lärer kunna upptagas.

Härförutom böra bruttoinkomsterna med hänsyn till min nyss gjorda

beräkning upptagas med 200,000 kronor mera än i statskontorets förslag.

I enlighet med av telegrafstyrelsen gjorda beräkningar har statskontoret

föreslagit att telegrafverket skulle i 1914 års riksstat upptagas

sålunda:

Inkomster............................................. kronor 17,300,000:

Driftkostnad.......................................»___12,300,000:

Överskott kronor 5,000,000: —

Chefen för civildepartementet kommer, enligt vad han meddelat

mig, att föreslå, att driftkostnaderna bestämmas till 12,200,000 kronor.

De av statskontoret meddelade upplysningar särskilt om inkomsterna

av telefonrörelsen giva vid handen, att förenämnda beräkning

är gjord med synnerlig försiktighet. Med avseende såväl å den

stegringstendens, som sistnämnda inkomster utvisa, som ock å det av

mig nyss åberopade uttalandet om de allmänna principer för inkomstberäkningen,

som jag tillämpat, håller jag före, att inkomsterna av

telegrafverket kunna beräknas 200,000 krono!’ högre än i statskontorets

förslag blivit gjort.

Uti statsverkspropositionerna till Riksdagarna åren 1911 och 1912

finnas statens vattenfallsverk upptagna, vart för sig, varjämte riksstaten

upptager en sammanfattning av samtliga vattenfallsverken.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

17

Nu har vattenfallsstyrelsen i underdånig skrivelse den 30 november

1912 hemställt, att allenast sammandraget skulle intagas i 1913 års

statsverksproposition, varjämte vattenfallsstyrelsen gjort framställning

om förändrad ordning för uppförande av Trollliätte kanalverks bidrag

till handels- och sjöfartsfonden.

I förevarande ämnen har styrelsen anfört följande:

»Uti nådigt brev den 30 december 1911 har Kungl. Maj:t föreskrivit, bland

annat, att, sedan av Trollhätte kanalverks inkomster guldits verkets driftkostnader

och sedan jämväl av samma inkomster till statsverket årligen inlevererats 161,000

kronor, återstoden av kanalverkets årliga nettobehållning skall överlämnas till handels-

och sjöfartsfonden, intill dess Trollhätte kanals ombyggnad blivit färdig enligt

den av Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 21 januari 1910 fastställda planen,

efter vilken tidpunkt hela nettobehållningen skall ingå till statsverket. Handelsoch

sjöfartsfondens andel av Trollhätte kanalverks driftsöverskott kan således för

år 1914 beräknas till 184,000 kronor. Uti 1911 års statsverksproposition upptogos,

på förslag av dåvarande chefen för finansdepartementet, Trollhätte kanalverks

bruttoinkomster till ett belopp, som erhållits genom minskning av de ursprungligen

beräknade bruttoinkomsterna med kanalverkets bidrag till handels- och sjöfartsfonden.

Detta förfaringssätt, som på förslag av statskontoret tillämpades även i

1912 års statsverksproposition, är enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning icke lämpligt,

enär det giver en felaktig bild av kanalverkets avkastning, utan får vattenfallsstyrelsen

på det livligaste tillstyrka, att i 1913 års statsverksproposition inkomster

och driftkostnader upptagas med de här ovan beräknade belopp oförändrade

samt bidraget till handels- och sjöfartsfonden särskilt angives.

Vidare synes det vattenfallsstyrelsen som om det icke vore behövligt att i

den tablå över statsverkets inkomster, som plägar förekomma i början av statsverkspropositionen,

intaga särskilda uppgifter beträffande de olika avdelningarna av

statens vattenfallsverk, utan torde det vara tillräckligt, att sådan specifikation, på

sätt förut ägt rum, intages i motsvarande, vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll.

På grund av det anförda får vattenfallsstyrelsen i underdånighet föreslå, att

inkomsterna från statens vattenfallsverk upptagas i 1913 års statsverksproposition

på nedan angivna sätt.

Statens vattenfallsverk.

Kronor.

Kronor.

Inkomster ................................................

2,668,000: —

driftkostnader ........................................

1,129,000: -

bidrag till handels- och sjöfartsfonden

184,000: -

1,313,000: —

överskott ..................................................

........................... 1,355,000: — *

Såsom framgår av statskontorets bifogade skrivelse har statskontoret

i anledning av vattenfallsstyrelsens förutnämnda framställning anfört:

»Då vattenfallsverkets olika avdelningar äro avsedda att utgöra särskilda

affärer och i rikshuvudboken motsvaras av var sin fond, jämnställd med övriga

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 89 höft. (Nr 158.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets memorial Nr 158.

affärsfonder, lärer beräkning av varje avdelnings inkomster och utgifter icke böra

ur riksstaten uteslutas.

I fråga om det här ovan under »Trollhätte kanalverk» uppförda bidraget till

handels- och sjöfartsfonden erinrar statskontoret, att chefen för finansdepartementet

vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1911 av inkomstberäkningen

vid statsregleringen för år 1912 anförde, att enligt hans mening bruttoinkomsterna

av Trollhätte kanalverk borde minskas med det belopp, som det ålåge verket att

inbetala till handels- och sjöfartsfonden. Med i enlighet härmed minskade belopp

har även nämnda bruttoinkomst upptagits i riksstaterna för åren 1912 och 1913.

Gent emot vad vattenfallsstyrelsen nu i detta hänseende anfört vill statskontoret

framhålla, att detta förfaringssätt ger en fullt exakt bild av den av kanalverket

avsedda avkastningen. Till statsrådsprotokollet den 30 december 1910 (statsverkspropositionen

till 1911 års Riksdag, »riksstatens uppställning», sid. 120) har nämligen

dåvarande chefen för finansdepartementet anfört en beräkning såväl av det

i kanalverket nedlagda statskapitalet som av den avkastning, som därav bör för

statsverket påräknas. I full överensstämmelse med denna grundläggande beräkning

äro riksstaterna för 1912 och 1913 uppgjorda, och samma principer torde även

framgent böra tillämpas. På grund härav har statskontoret minskat den av vattenfallsstyrelsen

beräknade bruttoinkomsten av Trollhätte kanalverk, 640,000 kronor,

med 184,000 kronor till 456,000 kronor.

Då detta belopp införts i bifogade tabell, som i övrigt upptager de av vattenfallsstyrelsen

beräknade inkomster och driftkostnader, hava inkomsterna på det hela

för vattenfallsverket visat sig uppgå

till .................................................................................................... kronor 2,484,000: —

driftkostnaderna till........................................................................ » 1,129,000: —

och således överskottet till............................................................ kronor 1,355,000: —»

Då jag delar statskontorets uppfattning i såväl den ena som

den andra av de nu berörda frågorna, upptager mitt förslag särskild

beräkning för vart och ett av vattenfallsverken, varjämte sammanställningen

för samtliga vattenfallsverken är gjord i enlighet med statskontorets

framställning.

Statskontoret har i enlighet med domänstyrelsens beräkningar

upptagit statens domäner för år 1914 sålunda:

Av chefen för jordbruksdepartementet har jag inhämtat, att han

har för avsikt att framdeles denna dag göra framställning om proposition

till Riksdagen om anvisande av ett belopp av 6,457,000 kronor

till driftkostnad för statens domäner. Med hänsyn härtill och då för
-

inkomster ...

driftkostnad

överskott ...

kronor 9,243,800: —

kronor 15,700,000: —•

6,456,200

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

19

valtningen av statens domäner säkerligen utan olägenhet kan ordnas

så, att ungefärligen förenämnda avkastning kan erhållas för år 1914,

har jag i fråga om denna punkt gjort allenast den jämkning i statskontorets

förslag, som betingas av det något ändrade beloppet för

driftkostnaden, varmed man nu har att räkna.

Jag upptager alltså överskottet å statens domäner till 9,243,000

kronor.

Utdelningen å statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

har i statskontorets beräkningar upptagits till 1,850,000 kronor. Jag

finner ej anledning frångå statskontorets förslag i denna punkt.

I enlighet med statskontorets förslag har jag upptagit de på år

1914 belöpande räntorna å nedannämnda utlåningsfonder till följande

belopp, nämligen:

för

nya odlingslånefonden.............................................

kronor

400,000

—

y>

torvindust-rilånefonden.............................................

»

120,000

—

>

rederilånefon den.........................................................

600,000

—

egnahemslånefonden ................................................

1,280,000

—

»

fiskerilånefonden ......................................................

»

80,000

—

»

norrländska nyodlingsfonden.................................

27,000

—

>

jordförmedlingsfonden .............................................

»

40,000

—

»

hantverkslånefonden ................................................

»

1,000

—

>

lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

»

20,000

—

Räntorna å järnväg slånefonden och allmänna byggnadslånef''onden

har jag upptagit till de belopp, med vilka desamma beräknats av fullmäktige

i riksgäldskontoret i dess förenämnda skrivelse den 12 december

1912 eller 1,685,000 kronor å den förra fonden och 33,000 kronor

å den senare.

Räntorna å arbetarförsäkringsfonden beräknas av statskontoret till

1,450,000 kronor.

Jag har icke någon erinran att göra mot denna beräkning.

Vid bifall till de av mig sålunda förordade beräkningar skulle

inkomsterna av statens produktiva fonder upptagas till 46,984,000

kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets memorial Nr 158.

C. Andel i riksbankens vinst.

Enligt vad jag inhämtat från fullmäktige i riksbanken kan

riksbankens vinst för år 1912 beräknas till 7,057,893 kronor, varjämte

finnas odisponerade vinstmedel från föregående år 815 kronor

28 öre, och hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes hos Riksdagen

göra framställning, att av riksbankens vinst för år 1912 måtte

för statsverkets behov anvisas ett belopp av 7,058,000 kronor, att från

riksbanken utbetalas å de tider under år 1914, som Riksdagen bestämmer.

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

I sin omförmälda skrivelse hava fullmäktige i riksgäldskontoret

meddelat, att under år 1914 beräknades inflyta i amorteringar å lån

från järnväg slånefonden 626,000 kronor samt å lån från allmänna byggnadslånefonden

36,000 kronor. Dessa belopp lära böra, i enlighet med

vad som ägde rum med motsvarande poster i 1913 års riksstat, uppföras

å riksstatens inkomstsida under rubriken »i anspråk tagna kapitaltillgångar».

I nämnda års riksstat var under berörda rubrik jämväl upptaget

ett belopp av 300,000 kronor från besparingarna ä reservationsanslaget

till de allmänna läroverken.

Dessa besparingar utgjorde vid 1910 års utgång omkring 900,000

kronor. Enligt mig från statskontoret lämnad uppgift belöpte sig reservationerna

å nämnda anslag vid utgången av år 1912 till i runt

tal 850,000 kronor. Efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet

anser jag mig kunna ifrågasätta, att av berörda reservationer

tillföres statsregleringen såsom tillgång ett belopp av 300,000 kronor

under förevarande rubrik.

E. Lånemedel.

Yad lånebehovet angår, har jag med ledning av de uppgifter

därom, som jag erhållit av vederbörande departementschefer, beräknat

detsamma till 42,683,000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

21

Vid förberedande behandling av statsregleringen för år 1914 hava

utgifterna för nämnda år befunnits uppgå till 275,217,200 kronor eller

samma belopp, till vilket jag i mina nu omförmälda beräkningar upptagit

inkomsterna för samma år. Några nya eller ökade skatter för

statsregleringens verkställande äro icke behövliga.»

Inunder

erinran om att Riksdagen, vad angår de uti Kungl. Maj:ts

förslag bland »egentliga statsinkomster» under rubriken skatter upptagna

inkomsttitlar, fattar beslut efter hemställan av bevillningsutskottet med

undantag för mantalspenningarna, beträffande vilka det tillkommer statsutskottet

att avgiva förslag, får utskottet, som ej har något att i fråga

om mantalspenningarna erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1914 bland

statsverkets egentliga inkomster under rubriken skatter

uppföra mantalspenningar med ett till 850,000 kronor

beräknat belopp.

2:6).

Beträffande Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, i vad det avser uppbörd

i statens verksamhet har utskottet intet annat att erinra, än att,

då någon framställning om definitiv lönereglering för lotsverket ej blivit

för innevarande Riksdag framlagd, det belopp av 1,200,000 kronor, som

under titel lotspenningar under förutsättning av dylik reglering blivit

såsom uppbörd i statens verksamhet i Kungl. Maj:ts förslag upptaget,

följaktligen bör utgå.

Utskottet hemställer

att Riksdagen må såsom uppbörd i statens verksamhet

i riksstaten för år 1914 upptaga följande

inkomsttitlar:

Utskottet.

Skatter.

Uppbörd i

statens

verksamhet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets memorial Nr 158.

Statens affärsverksamhet.

Fyr- och båkmedel......

Bidrag till försäkrings
inspektionen.

..............

Bidrag till bankinspektionen.

.........................

Inkomst av myntning

och justering ............

Patent- och varumärkessamt

registrerings
avgifter.

.......................

Kontrollstämpelmedel...

Terminsavgifter från

läroverken.................

Avgifter för granskning

av biografbilder ......

Diverse inkomster.........

kr. 2,000,000: —

» 53,000: —

» 47,000: —

x> 915,000: —

» 435,700: —

» 95,000: —

» 500,000: —

» 26,000: —

» 1,500,000:— 5,571,700:

Vid bifall till vad utskottet sålunda, utöver vad Riksdagen redan

beslutat, föreslagit, komma de egentliga statsinkomsterna att i riksstaten

uppföras med ett belopp av 175,221,700 kronor.

3:o).

Vad därefter vidkommer inkomst av statens produktiva fonder, i

vad dessa avse statens affärsverksamhet, vill utskottet till en början

erinra om att Riksdagen, dels beträffande statens järnvägar bifallit Kungl.

Maj:ts förslag, att till den i 19 § av lagen angående rätt till pension

för tjänstemän vid statens järnvägar den 4 juli 1910 omförmälda fond

må, utöver vad som enligt 20 § i samma lag med tillhörande övergångsbestämmelser

kan komma att till bestridande av pensioneringskostnader

utgå av trafikmedel, för år 1914 av sådana medel överföras ett belopp av

500,000 kronor, dels vad beträffar postverkets inkomster bifallit Kungl.

Maj:ts förslag att bestämma dessa till 27,308,000 kronor och överskottet

mellan berörda inkomster och driftkostnader till 3,000,000 kronor, dels

beträffande telegrafverket bestämt verkets anslag för driftkostnader för

år 1914 till 12,200,000 kronor, dels ock slutligen vad beträffar driftkostnaderna

för statens domäner, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,

bestämt dessa till 6,457,000 kronor.

Vad vidare beträffar inkomsterna av statens järnvägar, vilka in
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

23

komster av Kungl. Maj:t beräknats till 91,300,000 kronor, har utskottet

velat erinra om att den ökade malmbrytningen i Kirunavara och Gellivare

malmfält kommer att medföra ökade inkomster för de staten tillhöriga

järnvägarna Kiruna—Riksgränsen och Kiruna—Svartön; och finner

sig utskottet med avseende härå icke böra ifrågasätta någon nedsättning

i Kungl. Maj:ts beräkning av dessa inkomster.

Mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under inkomster av statens produktiva

fonder, i vad avser statens affärsverksamhet, föreslagit har utskottet

intet att erinra.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1914 under

inkomster av statens produktiva fonder och rubriken

statens affärsverksamhet uppföra följande inkomsttitlar

sålunda:

I. Statens affärsverksamhet.

1. Statens järnvägar:

inkomster ..

driftkostnad

överskott ....

91,300,000: —

70,800,000: —

........................... 20,500,000: —

2. Postverket:

inkomster, bevillning... 27,308,000: —

driftkostnad.................. 24,308,000: —

överskott ...................................................

3,000,000: —

3. Telegrafverket:

inkomster ..................... 17,500,000: —

driftkostnad.................. 12,200,000: —

överskott ................................................... 5,300,000: —

Transport 28,800,000: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets memorial Nr 158.

Transport 28,800,000: —

4. Statens vatten^''allsverk:

a. Trollkätte kanalverk:

inkomster

...... 456,000: —

driftkostnad

295,000: —

överskott........................

b. Trollkätte kraftverk:

inkomster

...... 1,800,000: —

driftkostnad

725,000: —

överskott........................

c. Trollkätte fastigkets
förvaltning:
inkomster

...... 53,000: —

driftkostnad

28,000: —

överskott........................

d. Vattenfall o. fastigketer

inom Ålvsborgs

samt Göteborgs

ock Bokus län:

inkomster

...... 61,000: —

driftkostnad

11,000: —

överskott........................

Transport

i

161,000: —

,075,000: —

25,000: —

50,000: —

1,311,000:— 28,800,000: —

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

25

Transport 1,311,000: — 28,800,000: —

e. Vattenfall och fastigheter,

inköpta för

elektrisk drift vid

statens järnvägar:

inkomster

9,000: —

driftkostnad

6,000: —

överskott........................ 3,000: —

f. Södertälje kanalverk:

inkomster

...... 80,000: —

driftkostnader

...... 55,000: —

överskott........................ 25,000: —

g. Diverse vattenfall

och fastigheter:

inkomster

...... 25,000: —

driftkostnader

...... 9,000: —

överskott........................ 16,000: —

Säger för v ätten fallsverken:

inkomster ..................... 2,484,000: —

driftkostnad.................. 1,129,000: —

överskott ................................................... 1,355,000: —

5. Statens domäner:

inkomster ..................... 15,700,000: —

driftkostnad.................. 6,457,000: —

överskott ................................................... 9,243,000: —

39^398,000: —

Bihang till Riksdagens ■protokoll 1913. 6 samt. 89 käft. (Nr 158.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets memorial Nr 158.

4:o.

Utdelningen å statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

bar i statsverkspropositionen upptagits till 1,850,000 kronor.

Sedan emellertid Riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förslag angående

överenskommelse om ökad brytning i de norrbottniska malmfälten,

lärer, enligt de i nämnda förslag gjorda beräkningar, statens inkomst

av ifrågavarande aktier böra ökas med 1,200,000 kronor, ett

kapital, varmed inlåningen bör minskas.

Utskottet hemställer,

att i riksstaten må under inkomst av statens

produktiva fonder och rubriken statens aktier av den

beräknade utdelningen i Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag upptagas ett belopp av 3,050,000 kronor.

5:o.

statens Under åberopande av vad departementschefen i fråga om statens

uifonder.'' utlåningsfonder anfört och under erinran om att Riksdagen med bifall

till Kungl. Maj:ts framställningar dels medgivit att såsom driftkostnader

under år 1914 för egnahemslånefonden ett belopp av 170,000 kronor

må utgå direkt av fondens avkastning, dels till ökning av hantverkslånefondens

kapital för år 1914 anvisat ett anslag av 25,000 kronor

samt såsom bidrag till täckande av de för Sveriges hantverksorganisation

i egenskap av förmedlare av utlåningen från lånefonden uppkommande

förvaltningskostnader m. m. för år 1914 beviljat ett anslag av 2,000

kronor att utgå direkt av fondens avkastning, får utskottet, med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att inkomsterna av statens produktiva fonder

må under rubriken »Statens utlåningsfonder (överskott)»

i riksstaten upptagas sålunda:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

27

Nya odlingslånefonden kr.

Torvindustrilånefonden »

Rederilånefonden ......... »

Egnahemslånefonden .. »

Fiskerilånefonden......... »

Norrländska nyodlings
fonden.

....................... )>

Jordförmedlingsfonden »

Hantverkslånefonden... »

Järnvägslånefonden ... »

Allmänna byggnads
lånefonden.

................ »

Lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby..................

400,000: —

120,000: —

600,000: —

1,280,000: —

80,000: —

27,000: —

40,000: —

1,000: —

1,685,000: —

33,000: —

20,000: — 4,286,000:

6:o.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet vidare

hemställa,

att under inkomster av statens produktiva fonder

må upptagas under rubriken »arbetarförsäkringsfonden»

ett belopp av 1,450,000 kronor.

7:o.

Under erinran att Riksdagen i enlighet med vad Kungl. Maj:t

föreslagit beslutat, att av riksbankens vinst för år 1912 skall till statsverket

överlämnas 7,058,000 kronor, får utskottet hemställa,

att uti 1914 års riksstat upptages under rubriken

»andel i riksbankens vinst för år 1912» nämnda belopp,

7,058,000 kronor.

8:o.

Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga

om uppförande av vissa inkomsttitlar under rubriken »i anspråk tagna

Arbetare
försäkrings
fonden.

Andel i riksbankens

vinst.

I anspråk

tagna kapitaltillgångar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Lånemedel.

ArbetarfÖrsäkringsfonden.

Motion av

herr K. Malmborg.

28 Statsutskottets memorial Nr 158.

kapitaltillgångar)) och under erinran om vad utskottet under punkt 4:o

här ovan anfört i fråga om den ökade utdelningen å statens aktier i

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag för år 1914, får utskottet

hemställa,

att under nämnda rubrik må i 1914 års riksstat

upptagas följande inkomsttitlar sålunda:

av järnvägslånefonden ... kr. 626,000: —

av allmänna byggnads
lånefonden.

.................... » 36,000: —

av reservationer å anslaget

till allmänna läroverk*311

........................... )) 300,000:— 962,000: —

Med avseende å de medel, som böra genom upplåning anskaffas,

kommer utskottet att här nedan i detta utlåtande yttra sio
J

o *

II. Statsverkets utgifter.

Härvid har utskottet att först avgiva yttrande över vissa väckta

ännu oavgjorda förslag samt angående sattet för anvisande av vissa

anslagsbelopp m. m. på sätt här nedan synes.

9:o.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 176 och med bifall

till särskilda utskottets hemställan i utlåtandet nr 3 har Riksdagen beslutit,

att arbetarförsäkringsfondon från den 31 december 1914 skall

överflyttas till och ingå i den fond, som enligt lagen om allmän pensionsförsäkring

skall bildas genom de försäkrades avgifter, vilket utskottet

velat här

anteckna.

10:o.

I en inom Första kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion, nr 22, har herr Klas Malmborg föreslagit, att Riksdagen måtte

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

29

besluta, att till fonden för bestridande av statens kostnader i och för

en blivande allmän ålderdomsförsäkring skall i riksstaten för år 1914

avsättas hälften av de genom spannmålstullarna inflytande penningmedel.

Då Riksdagen redan anslagit för år 1914 erforderliga medel till

bestridande av på staten belöpande kostnad för genomförande av en

allmän pensionsförsäkring, torde nu icke böra ifrågakomma att anvisa

ytterligare medel för samma ändamål, vadan utskottet icke kan biträda

ifrågavarande motion, som redan av den anledning, att samtliga tullmedel

för år 1914 äro tagna i anspråk för statsregleringen, icke kan

bifallas.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Malmborgs ifrågavarande motion icke

må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

ll:o.

Vidare har statsutskottet att avgiva yttrande angående sättet för

anskaffande av medel till följande anslag, som av innevarande års Riksdaganvisats

för år 1914, nämligen:

för fortsatt utveckling av statens telegraf- och

telefonväsende ........................................................... kronor

för inköp av mark, som erfordras för utvidgning
av

vissa järnvägsstationer....................................... „

för anskaffande av ny rörlig materiel vid statens

järnvägar ....................................................................

för fortsättandet av arbetet med utläggande av

ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge

och Järna m. m....................................................... ,,

för fortsättande av arbetet med utläggning av

ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg

och Alingsås m. m................................................... „

för fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping „

för fortsättande av statsbanan Ullriksfors—Volg
sjön.

.............................................................................• „

för fortsättande av statsbanan Veittijärvi—Karungi

—Matarengi .............. ,,

för fortsättande av statsbanan Älvsby—Piteå». „

4.000. 000: —

300,000: —

2.000. 000: —

1,600,000: —

1,600,000: —

1,500,000: —

1,600,000: —

837,000: —

650,000: —

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets memorial Nr 158.

för fortsättande av statsbanan Sveg—Brunflo......

för påbörjande av statsbaneanläggning Karungi—

Haparanda .................................................................

av det utav Riksdagen för ombyggnad av Malmö

statsbangård beviljade anslaget ...........................

av det utav Riksdagen beviljade anslag för uppförande

av en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen

i Stora Lule älv och i sammanhang därmed

anläggning av järnväg mellan Gellivare

och Porjus samt för övriga erforderliga åtgärder

i och för införande av elektrisk drift å bandelen

Kiruna—Riksgränsen, dels 5,297,000 kronor och

dels 798,000 kronor, tillhopa.................................

av det av Riksdagen för ökning av utrustningen för

den elektriska driften på bandelen Kiruna—

Riksgränsen beviljade anslag.................................

för anskaffande av ny rullande materiel för

malmtransport vid statens järnvägar..................

för förstärkning av kraftledningen Porjus—Gellivare—Kiruna.

..............................................................

av det utav Riksdagen för anläggning av en ny

farled mellan Vänersborg och Göteborg beviljade

anslaget...............................................................

för Trollhätte kraftstations första och andra utbyggnad,

130,000 kronor samt för vissa anläggningar,

avsedda för en tredje utbyggnad

av kraftstationen 160,000 kronor, tillhopa.........

för täckande av förskott, som av statskontoret

verkställts på grund av kungl. breven den 5

februari och den 17 september 1909 (för vissa

undersökningar angående vattenförhållandena

inom Stora Lule älvs vattenområde) ..................

för reglerande av Stora Lule älvs vattensystem

ovanför Porjus...........................................................

av det utav Riksdagen för anläggande av ett

statens kraftverk vid Älvkarleby beviljade anslaget

..........................................................................

för anläggande av ledningar, avsedda att distribuera

elektrisk energi från statens kraftverk

vid Älvkarleby............................................................

kronor 500,000: —

„ 600,000: —

„ 200,000: —

6,095,000: —

400,000: —

500,000: —

160,000: —

3,000,000: —

290,000: —

35,000: —

500,000: —

2,500,000: —

2,500,000: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

31

för inköp av skogbärande eller till skogsbörd

tjänlig mark ............................................................... kronor

för anskaffande av bostäder m. m. åt jägmästarne

i Arjeplogs, Stensele, Norra Lycksele, Södra

Lycksele och Kosta revir...................................... „

till kapitalökning för odlingslånefonden.................. „

till kapitalökning för egnahemslånefonden............ „

till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens

befrämjande ............................................................... »

till kapitalökning för norrländska nyodlingsfonden „

till kapitalökning för jordförmedlings fonden......... „

för inrättande av en täckdikningslånefond ............ „

till lånefonden för inköp av renar.......................... „

till ökning av fondens för befrämjande av hantverk

och därmed jämförlig mindre industrikapital

.......................................................................... 11

för avsättning till lånefonden för bibanor inom

vissa delar av riket................................................... „

för avsättning till järnvägslånefonden..................... „

1,000,000: —

121,300: —

450,000: —

6,800,000: —

126,000: —

100,000: —

300,000: —

200,000: —

6,000: —

25,000: —

2,000,000: —

1,500,000: —

Summa kronor 44,495,300

a) Av förestående anslag synas de, som skola utgå till inköp av

skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark samt till anskaffande av

bostäder åt vissa jägmästare, tillsammans 1,121,300 kronor, böra utgå

av skattemedel likasom lånevägen ej heller torde behöva anlitas för

täckande av 500,000 kronor av det till inköp av ny rörlig materiel vid

statens järnvägar anvisade anslag.

I övrigt skulle ifrågavarande anslag böra utgå av lånemedel; men

med hänsyn till för år 1914 beräknade vinst av ökad malmexport synas

inflytande" statsinkomster lämna tillgång till ovannämnda anslag till anskaffande

av ny rullande materiel för malmtransport vid statens järnvägar,

till förstärkning av kraftledningen Porjus—Gellivare—Kiruna och

till reglering av Stora Lule älvs vattensystem ovanför Porjus tillsammans

1,160,000 kronor.

Från förestående summa ............................................. kronor 44,495,300: —

böra alltså avgå ovannämnda belopp (1,121,300: —

+ 500,000: — + 1,160,000: —) = ........................ „ 2,781,300: —

och återstoden av ovannämnda anslag .................. kronor 41,714,000: —

utgå av lånemedel.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets memorial Nr 158.

Anvisningar

till riksgäldsJcontorets

förfogande.

Utskottet hemställer alltså,

att förenämnda anslag med undantag av de sist

omförmälda å tillsammans 2,781,300 kronor må med

41,714,000 kronor anvisas att utgå av lånemedel och

utbetalas av riksgäldskontoret.

b) Därjämte vill utskottet i detta sammanhang erinra, att Riksdagen

redan beslutat, att av lånemedel skola utgå 600,000 kronor av

det för år 1914 för anordnande av telefonförbindelse mellan Gottland

och fastlandet anvisade anslag å 750,000 kronor, varför hela det belopp,

som bör anskaffas genom upplåning uppgår till 42,314,000 kronor; och

får utskottet i anslutning härtill hemställa,

att i riksstaten må under rubriken lånemedel

uppföras en inkomsttitel av sistnämnda belopp; och

lärer bankoutskottet komma att avgiva förslag om

det bemyndigande, som med avseende härå bör av

Riksdagen lämnas riksgäldskontoret.

12:o.

Till ledning vid statsregleringens uppgörande har utskottet från

riksgäldskontoret emottagit de såsom bilagor 2 och 3 till detta memorial

fogade förslagsberäkningar över riksgäldsköntorets inkomster och

utgifter dels från och med den 8 innevarande maj till detta års slut

och dels under år 1914.

Kungl. Maj:t har i enlighet med fullmäktiges i riksgäldsköntorets

förslag upptagit riksdags- och revisionskostnader m. m. för år 1914 till

1,500,000 kronor; och har utskottet icke haft något att erinra häremot.

I riksgäldskontorets förenämnda förslagsberäkning för dess inkomster

och utgifter år 1914 är för betalning av räntor å statsskulden m. m.

upptaget ett belopp av 24,353,000 kronor. Enligt vad det vid statsverkspropositionen

fogade utdraget av protokollet över finansärenden den 14

januari 1913 meddelas, har departementschefen med avseende å de lånebehov,

som för år 1914 komme att göra sig gällande, ansett för betalning

av räntor å nya lån böra för nämnda år beräknas ett belopp

av 800,000 kronor. Med avseende å de ytterligare utgifter, som skola

täckas med detta anslag, anser utskottet att detsamma bör tillföras

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets memorial Nr 158.

ytterligare 400,000 kronor. Med iakttagande kärav skulle anslaget

för betalning av räntor å statsskulden m. m. för år 1914 upptagas till

25.553.000 kronor, vilket belopp av budgetstekniska skäl utförts med

25^540,800 kronor. .

På grund av fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den L

december 1912 angående utbetalningarna under år 1914 för amortering

å statsskulden har Kungl. Maj:t föreslagit att för nämnda ändamål

måtte anvisas 6,514,000 kronor. I riksgäldskontorets bilagda förslagsberäkning

är för ändamålet upptaget ett belopp av 6,599,000 kronor.

Med godtagande av sistnämnda belopp och på grund av Riksdagens

beslut att till fonden för statsskuldens amortering skall — förutom de

medel, som enligt Riksdagens förut fattade beslut i anledning av råntelånens

upptagande dit ingå — för år 1914 avsättas ett belopp av

500.000 kronor, anser utskottet, att för år 1914 bör för avbetalning å

statsskulden anvisas 7,099,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må anvisa för år 1914 att tillhandahållas

riksgäldskontoret

dels för bestridande av riksdags-

och revisionskostnader m. m. kr. 1,500,000: —

dels för betalning av räntor

å statsskulden in. m...................... „ 25,540,800:

dels ock för amortering å statsskulden,

under utgifter för kapitalökning

.................................................. n 7,099,000:

13:o.

Vid bifall till vad utskottet härovan föreslagit och om i övrigt

några på statsregleringen inverkande beslut icke varda av innevarande

Riksdag fattade, skulle statsverkets inkomster och utgifter för år 1914

utgöra:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 89 höft. (Nr 158.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets memorial Nr 158.

Inkomster.

Kronor.

A. Egentliga statsinkomster.

|

I Skatter:

1. Mantalspenningar..............

850,000: —

2. Skatt pa inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning ..

38,000,000: —

j

b. Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning

1,450,000: —

i

c. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättig-

heter, bevillning ...........

300,000:

d. Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad arvsskatt

7,000,000 kronor) .........

17,550,000: —

e. Lastpenningar, bevillning .......

700,000: —

3. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning .......

63,000,000: —

b. Brännvinstillverkningsskatt, bevillning ..

21,300,000: —

c. Sockerskatt, bevillning .

20,000,000: —

d. Punschskatt, bevillning .....

1,800,000: —

e. Maltskatt, bevillning ..

4,700,000: —

169,650,000

II. Upphörd i statens verksamhet:

1. Fyr- och båkmedel ...........

2,000,000: — i

!

2. Bidrag till försäkringsinspektionen.....

53,000: —

S. Bidrag till bankinspektionen........

47,000: —

4. Inkomst av myntning och justering

915,000: —

!

5. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter

435,700: — ''

6. Kontrollstämpelmedel ............

95,000: — j

7. Terminsavgifter från läroverken .....

500,000: — j

8. Avgifter för granskning av biografbilder ....

26,000: —

9. Diverse inkomster.............

1,500,000: —

5,571,700

Summa egentliga statsinkomster 175,221,700 kronor

175,221,700 | —

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

Statens a tf lifsverksamhet:

1. Statens järnvägar:

inkomster............................................. 91,300,000: —

driftkostnad .......................................... 70,800,000: —

överskott ............................................................... 20,500,000: _

Transport 20,500,000: —

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

35

Kronor

Transport

20,500,000: —

175,221,700

—

2. Postverket:

inkomster, bevillning ........

27,308,000:-

driftkostnad.......................

24,308,000: —

överskott .........................

3,000,000: —

3. Telegrafverket:

inkomster...........................

17,500,000: —

driftkostnad ....................

12,200,000: —

överskott .........................

5,300,000: —

4. Statens v ätten fallsverk:

a. Trollhfitte kanalverk:

inkomster ..................

456,000: —

driftkostnad ...............

295,000: —

överskott ....................

161,000: —

b. Trollhätte kraftverk:

inkomster ..................

1,800,000: —

driftkostnad ...............

725,000: —

överskott ....................

1,075,000: —

c. Trollhätte fastighetsförvaltning:

inkomster ..................

53,000: —

driftkostnad ...............

28,000: —

överskott ....................

25,000: —

d. Vattenfall o. fastigheter inom Älvsborgs

samt Göteborgs och Bohus län:

inkomster ..................

61,000: —

driftkostnad ...............

11,000: —

överskott ....................

50,000: —

e. Vattenfall och fastigheter

inköpta föi

elektrisk drift vid statens järnvägar

inkomster ..................

9,000: —

driftkostnad ...............

6,000: —

överskott ...................

3,000: —

f. Södertälje kanalverk:

1

inkomster ..................

80,000: —

driftkostnader ............

55,000: —

överskott ...................

25,000: —

Transport 1,339,000: —

28,800,000: —

| 175,221,700

1-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets memorial Nr 158.

1

Kronor

Transport 1,339,000: —

28,800,000: —

175,221,700

I

g. Diverse vattenfall och fastigheter:

inkomster .................. 25,000: —

driftkostnader ............ 9,000: —

överskott .................................... 16,000: —

Säger för vattenfallsverken:

inkomster.................................... 2,484,000: —

driftkostnad................................. 1,129,000: —

överskott.........................................................

1,355,000: —

!

5. Statens domäner:

inkomster.................................... 15,700,000: —

driftkostnad................................. 6,457,000. —

överskott .........................................................

9,243,000: -

39,398,000

II. Statens aktier:

Utdelning i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:

1. Enligt 1907 och 1908 årens överenskommelser

1,850,000: —

2. Enligt 1913 års överenskommelse (kapital) ...

1,200,000: —

3,050,000

III. Statens utlåningsfonder (överskott):

1. Nya odlingslånefonden................................................

400,000: —

2. Torvindustrilånefonden................................................

120,000: —

3. Rederilånefonden ......................................................

600,000: —

4. Egnahemslånefonden...................................................

1,280,000: —

5. Fiskerilånefonden ......................................................

80,000: —

6. Norrländska nyodlingsfonden.......................................

27,000: —

7. Jordförmedlingsfonden ................................................

40,000: —

8. Hantverkslånefonden...................................................

1,000: —

9. Järnvägslånefonden ...................................................

1,685,000: —

10. Allmänna byggnadslånefonden ....................................

.33,000: —

11. Lånefonden för tjänstemanuasamhället vid Mörby .........

20,000: —

IV. Arbetarförsäkringsfonden..............................................

4.286.000 j

1.450.000

Summa inkomster av produktiva fonder 48,184,000 kronor.

€. Andel i riksbankens vinst för år 1912

..................

7,058,000

_

Transport!

2.30,463,700

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

37

Kronor

Transport

230,463,700

—

1). I anspråk tagna kapitaltillgångar:

I.

Av järnvägslånefonden .............................................

626,000: —

II.

Av allmänna byggnadslånefonden .............................

36,000: —

in.

Av reservationer å anslaget till allmänna läroverken ...

300,000: —

962,000

E. Lånemedel

42,314,000

—

Stimma kronor

273,739,700

_

Utgifter.

Verkliga utgifter.

Ordinarie

Extra

Summa.

Kronor.

ö.

anslag.

anslag.

1

I. Första huvudtiteln ..................

1,493,000 —

100,000!—

1,593,000

II. Andra » ..................

5,118,120 —

1,074,680 —

6,192,800

—

III. Tredje » ..................

1,794,052 —

541,848 —

2,835,900

—

IV. Fjärde » ..................

50,048,112 —

5,185,988 —

55,234,100

—

V. Femte » ..................

20,694,927 —

7,247,873 —

27,942,800

-

VI. Sjätte .» ..................

12,102,013 —

11,212,587 —

23,314,600

-

VII. Sjunde » ..................

14,727,495 —

4,153,605 —

18,881,100

—

Vill. Åttonde » ..................

27,495,266 —

5,482,234 —

32,977,500

—

IX. Nionde » ..................

5,414,645 —

4,705,655;—

10,120,300

—

X. Tionde » ..................

6,059,198 —

3,172,3021—

9,231,500

—

Summa

144,946,828 —

42,876,772 —

187,823,600

-

187,823,600

Riksdags- och reyisiouskostnader in. in.

Kronor

ö.

1

Riksdags- och revisionskostnader, förslagsanslag ....................................

1,225,000

-j

2

Kostnader för Riksdagens hus, förslagsanslag .......................................

75,000

— i

3

Kostnader för Riksdagens bibliotek, reservationsanslag...........................

7,000

—

4

Avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontor!, förslagsanslag

162,000

_

5

Avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans

expedition, förslagsanslag..................................................................

31,000

Summa

1,500,000

—

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets memorial Nr 158.

Räntor å statsskulden m. m.

A. Å de fonderade statslånen.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

1

Å 36/io 7» lånet ............................................................

3,053,481

12

2

» 1880 års 3 Va 7» lån ...................................................

2,331,964

61

3

» 1886 » 37> 7o » ...................................................

1,951,697

74

4

» 1888 » 3 7» » ...................................................

725,733

33

5

» 1890 » 8l/> 7o » ...................................................

906,601

11

6

> 1894 > 3 7o * ...................................................

525,096

__

7

OO

CD

co

V

OO

''o''

1,138,762

80

8

» 1900 » 31/» Va » ...................................................

1,271,200

—

9

» 1904 » 37> 7o » ...................................................

1,260,000

—

10

» 1906 » 3 Va 7„ » ...................................................

1,512,000

—

11

» 1907 » lån å 4 70 ...................................................

1,872,000

—

12

» 1908 » » å 4 70 ...................................................

2,179,200

—

13

» 1911 » > å 4 7° ...................................................

2,880,000

—

21,607,736

74

B. Å övrig statsskuld.

1

Ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upp- låning, förslagsanslag ................................................

2,594,800

Ränta å följande av staten övertagna lån:

2

Kommunlån ...............................................................

19,918

81

3

Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån .........

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån:

25,360

—

4

Av år 1898 ............................................................

57,720

—

5

» . 1902 ............................................................

31,680

—

134,678

81

6

Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen..............................

300,000

—

7

Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret

Lejonet i Stockholm ...................................................

90,000

8

Ränta å konung Carl XIII:s hemgiftskapital .....................

7,500

—

9

Ränta å Göta kanals reparationsfond ..............................

7,044

45

10

Ränta å svenska skattkammarväxlar.................................

799,040

—

Summa

...............

25,540,800

—

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

39

Utgifter för kapitalökning.

Statens affärsverksamhet.

Att täckas av

lånemedel

andra stats- inkomster

Summa

A. Postverket.

Kronor

ö.

Kronor

ö

Kronor

ö.

1

Inköp av inventarier .......................................]

240,000

—

2

Nybyggnad i Uddevalla....................................

125,000

—

3

» i Norrköping .................................

200,000

—

4

Inköp av en tomt i Linköping ........................

73,000

—

Säger för postverket

638,000

—

638,000

B. Telegrafverket.

1

Inköp och bebyggande av fastigheter ...............

500,000

—

2

Fortsatt utveckling av statens telefon- och tele- grafväsende ................................................

4,000,000

—

1 3

Telefonkabel till Gottland.................................

600,000

—

150,000

—

Säger för telegrafverket

4,600,000

—

650,000

—

5,250,000

C. Statens järnvägar.

1

Nya byggnader och anläggningar vid statens järn- vägar .........................................................

3,003,000

—

2

Ombyggnad av Malmö statsbangård..................

200,000

—

3

Utvidgning av lokomotivstation och spårsystem

vid Ängelholm.............................................

130,000

_

4

Markförvärv...................................................

300,000

—

5

Inventarier och förlag ....................................

2,000,000

—

6

Ny rörlig materiel för statens järnvägar............

2,000,000

—

500,000

—

7

Ny rullande materiel för malmtransport vid statens

trafikerade järnvägar....................................

500,000

8

Utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Rönninge och Järna in. m...........................

1,600,000

9

| Utläggning av dubbelspår mellan Göteborg och

Alingsås.....................................................

1,600,000

—

10

Fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping..

1,500,000

—

11

| D:o d:o Ulriksfors—Volgsjön ..........................

1,600,000

—

:

12

| D:o d:o Yeittijärvi—Karungi—Matarengi...........

837,000

—

13

j D:o d:o Älvsby—Piteå ...................................

650,000

—

''

14

D:o d:o Sveg—Bruntio ...................................

500,000

>-

1

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets memorial Nr 158.

Att täckas av

lånemedel

andra stats- inkomster

Summa

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor Jo.

15

Statsbana från Karungi till Haparanda ............

600,000

—

16

Införande av elektrisk drift å bandelen Kiruna —

Riksgränsen ..............................................

5,21)7,000

_

17

Ökning av utrustningen för den elektriska driften)

å bandelen Kiruna—Riksgränsen ..................| 400,000

___

Säger för statens järnvägar

17,084,000

6,133,000

23,217,000

—

D. Statens vattenfalls verk.

Trollhätte kanal verk:

1

Anläggning av ny farled mellan Vänersborg och

Göteborg ................................................

3,000,000

Trollhätte kraftverk:

-

Kraftverksanläggningen vid Trollhättan m. m.

290,000

—

8

Inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk...

Porjus kraftverk:

150,000

4

Uppförande av kraftstation vid Porjinfallen ...

798,000

—

5

Reglering av Stora Lule älvs vattensystem ovan- för Porjus................................................

500,000

—

6

Förstärkning av kraftledningen Porjus—Gelli- vare—Kiruna ..........................................

160,000

_

7

Till täckande av förskott..............................

35,000

—

Älvkarleby kraftverk:

Anläggande av ett statens kraftverk vid Älv- karleby ...................................................

2,500,000

—

9

Ledningar för distribuering av elektrisk energi

från Älvkarleby .......................................

2,500,000

—

Södertälje kanalverk:

10

Inköp av inventarier och materialier för Söder- tälje kanalverk .......................................

10,000

_

Säger för statens vattenfallsverk

9,123,000

—

820,000

—

9,943,000

—

E. Statens domäner.

1

Inköp av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig

mark .........................................................

1,000,000

3

Kostnader för bostadslägenheter åt vissa jägmästare

121,300

—

Säger för statens domäner)

1

1,121,300

1,121,300

—

Summa)

30,807,000

-|

9,362,300

—1

40,169,300

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

41

Statens utlåningsfonder.

Att täckas av

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

1

Odlingslånefonden ........................................

450,000

—

450,000

—

2

Egnahemslånefonden ........................................

6,800,000

—

6,800,000

—

3

Fonden för fiskerinäringens befrämjande...............

126,000

—

126,000

—

4

Norrländska nyodlingsfonden ..............................

100,000

—

100,000

5

Jordförmedlingsfonden ......................................

300,000

—

300,000

-

6

Täckdikningslånefonden ....................................

200,000

—

200,000

—

7

Lånefonden för inköp av ädla avelsston ...............

100,000

-

100,000

—

8

Lånefonden för inköp av renar ...........................

6,000

—

6,000

—

9

Hantverkslånefonden ..........................................

25,000

—

25,000

—

10

Fonden för bibanor inom vissa delar av rikel ......

2,000,000

_

2,000,000

_

1!

Järnvägslånefonden ..........................................

1,500,000

1

1,500,000

-

Summa

11,507,000

|—

100,000

—

11,607,000

|~

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt 89 käft. (Nr 158.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets memorial Nr 158.

Avbetalning å statsskulden.

Att täckas av

A. 1 de fonderade statslånen.

lånemedel

andra stats- inkomster

Summa

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Amortering.

1

1880 års 3 ''/a % lån ..................... 2,831,400: —

2

1886 » 3 7»% > ..................... 522,258:09

3

1890 » 37» °/o » ..................... 598,666:0 7

4

1899 » 3 7»% » ..................... 384,840: —

4,337,164

76

Avsättning.

0

36/io % lånet ............................... 770,898: 24

6

1888 års 3 % lån ..................... 159,600: —

7

1894 » 3 % » ..................... 147,204: —

8

1900 » 3 7a% » ..................... 181,600: —

9

1904 » 3 79 % » ..................... 120,000: —

10

1906 » 3 7a70 » ..................... 144,000: —

11

1908 » 3 7» % » ..................... 272,400: —

12

1911 * 3 7270 » ..................... 360,000: —

13

Ytterligare avsättning till avbetalning

å statsskulden........................... 500,000: —

2,655,702

24

6,992,867

B. A övertagna lån.

1

Kommunlån................................. 45,133: —

2

Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags

obligationslån ........................... 16,000: —

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Konti- nentens obligationslån:

3

Av år 1898 ........................... 30,000: —

4

» » 1902 ........................... 15,000: —

-----

106,133

—

106,133

Summa

7,099,000

-!

7,099,000

—

vilka utgifter, tillsammans uppgående till 273,739,700 kronor, uppgå till

enahanda belopp, vartill statsverkets tillgångar för år 1914 här ovan

beräknats; och erhåller riksstaten det utseende härvid fogade bilaga nr

1 utvisar.

Stockholm den 30 maj 1913.

På statsutskottets vägnar:

F. CL:SON WACHTMEISTER.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets memorial Nr 158.

Bilaga

Riksstat för

Inkomster.

Kronor. j ö.

A.

B.

C.

D.

E.

Egentliga statsinkomster:

I. Skatter:

1. Mantalspenningar.................... 850,000: —

2. Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse............................ 58,000,000: —

3. Tullar och acciser ................ 110,800;000: —

II. Uppbörd i statens verksamhet ................................

Inkomster av statens produktiva fonder:

I. Statens affärsverksamhet ........................................

II. Statens aktier ...........................................................

III. Statens utlåningsfonder (överskott) ........................

IV. Arbetarförsäkringsfonden ........................................

Andel i riksbankens vinst för år 1912...............................

I anspråk tagna kapitaltillgångar.......................................

Lånemedel ...............................................................................

169,650,000: —

5,571,700: -

39,398,000: —

3,050,000: —

4,286,000: - 1,450,000: —

175,221,700

48.184.000 I7,

058,000 ! -

962,000 -

42.314.000 I
-

Summa kronorj 273,739,700 j—|

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

45

nr 1.

år 1914.

Utgifter.

Kronor.

Verkliga utgifter.

Ordinarie anslag.

Extra anslag.

Summa.

I. Första huvudtiteln

1,493,000

100,000

1,593,000

__

II. Andra » ...........

5,118,120

—

1,074,680

—

6,192,800

—

III. Tredje » ............

1,794,052

—

541,848

—

2,335,900

—

IV. Fjärde » ..........

V. Femte » ............

50,048,112

—

5,185,988

—

55,234,100

27,942,800

—

20,694,927

—

7,247,873

—

—

VI. Sjätte » ............

VII. Sjunde » ............

12,102,013

—

11,212,587

—

23,314,600

—

14,727,495

—

4,153,605

—

18,881,100

—

Vill. Åttonde » ............

27,495,266

—

5,482,234

-----

32,977,500

—

IX. Nionde » ............

5,414,645

—

4,705,655

—

10,120,300

—

X. Tionde » ............

6,059,198

3,172,302

—

9,231,500

—

Säger

144,946,828

—

42,876,772

—

187,823,600

—

XI. Riksdags- och revisionskostnader m. m.

1,500,000

—

XII. Räntor å statsskulden m.

m...............

25,540,800

—

214,864,400

XIII.

XIV.

XV.

Utgifter för kapitalökning:

Statens affärsverksamhet

Statens utlåningsfonder....

För avbetalning av stats- skulden ............................

Att täckas av

Summa.

58,875,300

Lånemedel.

Andra stats- inkomster.

30.807.000

11.507.000

—

9,362,300

100,000

7,099,000

-

40,169,300

11,607,000

7,099,000

—

Säger

42,314,000

—

16,561,300

-

58,875,300

—

Summa kronor 273,739,700 —

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets memorial Nr 158.

Bilaga

Förslagsberäkning öfver riksgäldskontorets inkomster och

Kronor.

ö.

Tillgångar,

Innestående å giroräkning i riksbanken den 8

maj 1913 ............................................................ 1,682,033:17

Kassabehållning samma dag................................ 27,883: 97

1,709,917: 14

I

Tillfälligt förräntade medel, kapital:

1 svenska obligationer ........................................ 3,382,613: 55

av främmande stater utgivna obligationer och

andra skuldförbindelser ................................ 12,374,424:2 6

innestående hos ett utländskt bankirhus........ 194,270: 13

utländska valutor, förräntade genom förmed- ling av riksbanken........................................ 10,271,483: 47

utländska växlar................................................ 20,001,229:89

46,224,021: so

Inköpt guld........................................................................................

6,371,642: 63

54,305,581

07

Inkomster.

Inflytande räntor:

å lån tillhörande järnvägslånefonden ........................................

» lån tillhörande allmänna byggnadslånefonden ....................

» riksgäldskontorets tillfälligt förräntade medel (efter gjort

avdrag av de räntor, som tillkomma likvidations- och

amortissementsfonden, fonden för statsskuldens amorte- ring samt riksgäldskontorets pensionsfond) .......................

1,484,500: - 36,100: —

300,000: —

1,820,600

Inflytande kapitalavbetalningar:

å lån tillhörande järnvägslånefonden........................................

» lån tillhörande allmänna byggnadslånefonden ....................

572,000: — !

31,600: —

603,600

Fordran av statskontoret å 1912 års förslagsanslag:

till riksdags- och revisionskostnader m. m.............................

» räntor å statsskulden m. m. •...............................................

530,594: 8 5 j

122,711: 67

653,306

52

medel att overtöras till fonden för statsskuldens amortering ...........................

Tjänstinnehavares pensionsavgifter............................................................................

1,425,882

1,200

12

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

47

nr 2.

utgifter från och med den B maj 1913 till samma års slut.

''

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader rn. m.:

riksdags- och revisionskostnader ............................................

kostnader för Riksdagens hus...................................................

» » » bibliotek ........................................

avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret

avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition ..............................................

Räntor å statsskulden fn. rn. :

ränta å de fonderade statslånen:

3 Vi o

%

statslånet........................

................ 3,053,481:

12

1880

års

3 V,

%

lån....................

................ 1,190,757:

07

1886

»

3 V2

%

» ....................

................ 1,967,435:

56

1888

3

%

» ....................

................ 362,866:

67

1890

»

3 Va

%

» ....................

................ 458,538:

89

1894

3

%

» ....................

................ 262,548:

—

1899

»

3 V,

%

» ....................

................ 1,151,778:

60

1900

»

3 v;

%

» ....................

................. 635,600:

—

1904

»

3 V,

%

» ....................

................. 630,000:

—

1906

»

3 Va

%

» ...................

................. 756,000:

—

1907

»

lån

å 4

% ...................

................. 936,000:

—

1908

»

»

å 4

% ...................

................ 2,179,200:

—

1911

»

»

å 4

% ....................

................. 1,440,000:

—

ränta å svenska skattkammarväxlar per 16/4 1915................

ränta å medgiven och beräknad ännu icke verkställd upplåning

........................................................................................

ränta å följande av riksgäldskontoret övertagna lån:

kommunlån............................................................ 21,139: is

Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån

............................................................ 26,000: —

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens

obligationslån:

av år 1898 .................................................... 58,880: —

» » 1902 .................................................... 16,120: —

550,000: —

45,000: —

5,900: —

70,100: —

14,000: —

15,024,205: 9i

399,250: —

620,000: —

122,139: is

Kronor.

685,000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets memorial Nr 158.

Anslag å riksstaten för år 1913, ytterligare lyftning under året:

a) förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m.

b) förslagsanslaget till räntor å statsskulden in. in.....................

c) förslagsanslaget till avbetalning å statsskulden........................

Upplåning:

Vid 1912 års riksdag beräknad upplåning för utgifter under samma och föregående

år .................................................................................... 7,755,678: 6 6

Upplåning till betäckande av beräknade utgifter under år 1913:

till fortsatt utveckling av statens telegraf
-

och telefonväsende .................................... 4,000,000:

» till inköp av mark för utvidgning av

vissa järnvägsstationer ............................

» anskaffande av ny rörlig materiel vid

statens redan trafikerade järnvägar........

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår

mellan Rönninge och Järna stationer

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår

mellan Göteborg och Alingsås m. in.

» fortsättning av statsbanan Järna—Nyköping—Norrköping

................................ 3,200,000:

» fortsättning av statsbanan Ulriksfors—

Volgsjön ............................ 2,000,000:

» fortsättning av statsbanan Älvsby—Piteå

» fortsättning av statsbanan Yeittijärvi—

Karungi—Matarengi ................................

» påbörjande av statsbanan Sveg—Brunflo

såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar

vid Trelleborgs ångfärjestation

för uppförande av en elektrisk kraftstation

vid Porjusfallen i Stora Lule älv och anläggning

av järnväg mellan Gellivare

och Porjus m. m..................................... 3,840,000: —

» anläggning av en ny farled mellan Vänersborg

och Göteborg.................................... 4,500,000: —

» anläggning av ledningar för distribuering

av elektrisk energi från statens kraftverk

vid Trollhättan m. m............................. 1,500,000: —

» anordningar vid Trollhätte kraftstation

till förekommande av driftstöringar........

» inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk

............................................................

300,000

2.500.000

2.900.000

1.100.000

1,200,000

900.000

500.000

37,300

110,000:

125,000: —

Kronor. ö.

475,000

13,512,000 - !

1.703,000 -

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

49

årsanslaget till Hans Maj:t Konungen ....................................

ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet

i Stockholm ............................................................................

ränta å Konung Carl XIILs hemgiftskapital ........................

ränta ä Göta kanals reparationsfond.......................................

Avbetalning å statsskulden:

stadgad amortering å följande fonderade statslån:

1886 års 3 ''/, % lån ........................................ 453,333: 3 3

1899 » 3 V, % » ........................................ 371,880: —

avsättning till fonden för statsskuldens amortering i anledning

av upptagande av nedannämnda fonderade statslån:

3 (yi0 % lånet .................................................... 793,482: 12

1908 års 3 V, % lån ........................................ 272,400:

1911

360,000:

300,000: —

90,000: - 5,625: —

7,044: 4 5

825,213: 33

1,425,882: 12

Kronor.

16,568,264

stadgad amortering å följande av riksgäldskontoret över
-

tagna lån:

kommunlån ....................................................... 38,482: 6 8

Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån

........................................................... 16,000: —

järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens

obligationslån:

av år 1898

» » 1902

29,000:

14,000:

97,482: 6 8

Återbetalning till statskontoret av till riksgäldskontorets förvaltning överlämnade

kassabehållningar ......................................................•■■■................;......;

Återleverering till statskontoret å 1912 års förslagsanslag till avbetalning å

statsskulden .........................................................................................._■...............

I riksgäldskontoret innestående, byggnadsfonden för riksdags- och riksbanks
hus

tillhöriga medel....................................................................................._■..........

Vid 1908 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisat förskott

för uppförande av nya byggnader för naturhistoriska riksmuseum, 990,000

kronor, återstoden ................................................................................................

Utbetalningar att bestridas med lånemedel:

Järnvägslånefonden:

1906 års fond:

återstoden av 1908 års anslag ...............

» » 1909 » » ............

» » 1910 » » ...............

1,000

400

40.900

42,300:

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 89 höft. (Nr 15S).

49

2,348,578

15,000,000

28,548

7,924

190,000

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets memorial Nr 158.

för anläggning av ett statens kraftverk vid

Älvkarleby ................................................

» anläggning av ledningar för distribuering

av elektrisk energi från statens kraftverk

vid Älvkarleby m. m.................................

till inköp av Södertälje kanal m. ni.............

» odlingslånefonden.......................................

» egnabemslånefonden ...............................

» fiskerilånefonden ........................................

» norrländska nyodlingsfonden....................

» i ordf örmedlingsfonden................................

» hantverkslånefonden ................................

» järnvägslånefonden ..................................

» lånefonden för bibanor inom vissa delar

av riket ....................................................

» lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby ................................................

som minskas med:

följande anvisade eller beräknade fyllnadsbelopp

till odlingslånefonden:

återstoden av för åren 1902—1908 anvisadekr.

1,613,920: 23 .... 1,113,920: 23

för år 1909 beräknade .... 164,700

» » 1910 » .... 170,000

» » 1911 » .... 190,000

valutan för försålda obligationer av 3.6 %

statslånet....................................................

2,150,000: -

1.500.000

780.000

485.000

7.365.000

116.000

172.000

800.000

25,000

1.500.000

1,000,000: —

200,000: —

Kronor.

ö.

44,805,300: —

Kronor 52,560,978: 6 6

1,638,620: 23

53,845: —

1,692,465: 23

50,868,513 43

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

51

Kronor.

2,319,700: ;1 2,62,000

2,000,000

80,241

1910 års fond:

återstoden av 1912 års anslag.................... 819,700: —

1913 års anslag ..........................................- 1,500,000: —

Lånefonden för bibanor i västra Sverige:

1912 års anslag........................................................................ 1,000,000:

1913 » » ........................................................................ 1,000,000: —

Vid 1906 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel,

kronor 5,000,000, till inköp av vattenfall, lämpliga för elektrisk drift å

statens järnvägar, återstoden...........................................................................

Vid 1907 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel,

kronor 300,000, för inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar

vid Trollhättan, återstoden ...............................................................................

Vid 1909 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:

till inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar vid

Trollhättan m. m., kronor 500,000, återstoden ................ 403,025: 53

» fullbordande av statsbanan från Morjärv över Storträsk

till Lappträsk m. m., kronor 1,061,246, återstoden ........ 200,000: —

Vid 1910 års riksdag till utgående från _riksgäldskontoret anvisade medel:

till fortsättning av statsbanan från Östersund till Ströms

vattudal jämte bispår, kronor 1,500,000, återstoden........ 100,000

» fullbordande av Statsbanan från Göteborg till Skee,

kronor 2,038,000, återstoden ................................................ 200,000

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge

och Jänta järnvägsstationer m. m............................. 500,000;

Vid 1911 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade medel:

till utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge

och Järna järnvägsstationer m. m......................... 250,000: —

» fullbordande av statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå

och vidare till Kallholmsfjärden, kronor 1,028,000, återstoden

.................................................................;................ 328,000

» fullbordande av statsbanan från Östersund till Ströms

vattudal jämte bispår ......................................_•............... 1,400,000

» fortsättning av statsbanan Järna—Nyköping—Norrköping,

kronor 4,000,000, återstoden................................ 400,000

» anordnande av en militärstation vid Keräsjoki håll- och

mötesplats å järnvägen Lappträsk—Veittijärvi ............ 32,500

» till anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och

Göteborg, kronor 5,000,000, återstoden............................ 800,000

» anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk

energi från statens kraftverk vid Trollhättan in. m..... 1,500,000

» anläggning av ett statens kraftverk vid Älvkarleby,

kronor 3,450,000, återstoden ........................................... 400,000

75,392

603,025

800,000

67

64

53

5,110,500;-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets memorial Nr 158.

Kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

53

Kronor. j ö.

Vid 1912 års riksdag till utgående från riksgäldskontoret anvisade

medel:

till fortsatt utveckling av statens telegraf- och telefonväsende,

kronor 4,000,000, återstoden................................

» inköp av mark för utvidgning av vissa järnvägsstationer.

.......................................................................................

» fortsättning av statsbanan Järna-Nyköping--Norrköping

....................................................................................

» fortsättning av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön, kronor

2.000. 000, återstoden .....................-.....................................

» till fortsättning av statsbanan Älvsby—Piteå, kronor

1.200.000, återstoden ............................................................

» fortsättning av statsbanan Veittijärvi—Karungi—Mata
rengi,

kronor 900,000, återstoden........................................

» påbörjande av statsbanan Sveg—Brunflo ........................

» utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge

och Jama järnvägsstationer, kronor 2,900,000,

återstoden...............................................................-.............;-

såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid

Trälleborgs ångfärjestation ....................................................

till uppförande av en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen

i Störa Lule älv och anläggning av järnväg mellan Gelli
vare

och Porjus, kronor 3,840,000, återstoden................

» anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och

Göteborg ...........................................................................

» anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk

energi från statens kraftverk vid Trollhättan m. m.....

» anordningar vid Trollhätte kraftstation till förekommande

av driftstöringar....................................................................

» inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk, kronor

125.000, återstoden..............................................„.................

» anläggning av ett statens kraftverk vid Älvkarleby

in. m.....................................................................................

» anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk

energi från statens kraftverk vid Älvkarleby ................

» odlingslånefonden....................................................................

» egnahemslånefonden, kronor 7,365,000, återstodon ........

» liskerilånefonden ....................................................................

» norrländska nyodlingsfonden................................................

» jordförmedlingsfonden............................................................

» hantverkslånefonden ............................................................

» lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............

2,000,000: -.....

300,000: -

3,200,000: —

900,000: —

700,000: —

200,000: — |

500,000: — I

2,450,000: —

37,300: —

2,640,000: -

4,500,000: — |

1,500,000:

110,000: — |

50,000: —

2,150,000: — |

1,500.000: —

485,000: —

2,365,000:

116,000: — !

172,000: —

800,000: —

25,000: — ;

200,000: —

26,900,300|—[

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets memorial Nr 15S.

Kronor.

Ö.

1

Summa kronor

125,368,683

1 4

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

55

Kronor.

ö.

Beräknad behållning vid 1913 års slut:

riksgäldskontoret ........................................

36,397,845: 2 7

varuti ingår valutan för 1913 års tillfälliga lån med kronor

19,976,000,

likvidations- och amortissementsfonden ....

.... 4,352,912: 82

fonden för statsskuldens amortering ........

.... 11,845,990:06

riksgäldskontorets pensionsfond ...............

12,158:97

16,211,061: 85

52,608,907

12

Summa kronor| 125,368,683 i 4

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets memorial Nr 158.

Bilaga

Förslagsberäkning över riksgäldskontorets

Kronor. ö.

Beräknad behållning vid 1914 års början:

riksgäldskontor^ ...................................................................... 86,397,845: 27

häruti ingår valutan för 1913 års tillfälliga lån med

kronor 19,976,000.

likvidations- och amortissementsfonden .... 4,352,912: 8 2

fonden för statsskuldens amortering ............ 11,845,990: 0 6

riksgäldskontorets pensionsfond .................... 12,158: 97 16,211,061: 8 5

52,608,907 12

Inkomster:

Inflytande räntor:

å lån tillhörande järnvägslånefonden........................................

å lån tillhörande allmänna byggnadslånefonden....................

å riksgäldskontorets tillfälligt förräntade medel (efter gjort

avdrag av de räntor, som tillkomma likvidations- och

amortissementsfonden, fonden för statsskuldens amortering

och riksgäldskontorets pensionsfond)....................................

1,680,000: —

83,000: -

500,000:

2,218,000

Inflytande kapitalavbetalningar:

å lån tillhörande järnvägslånefonden .................................... 626,000: —

å lån tillhörande allmänna byggnadslånefonden.........................36,000: —

Medel att överföras till fonden för statsskuldens amortering ............................

Tjänstinnehavares pensionsavgifter ........................................................................

Ersättning för beräknat förskott för uppförande av nya byggnader för naturhistoriska

riksmuseum.......................................................................................

D:o för utbetalt förskott för uppförande av nya byggnader för allmänna barnbördshuset

i Stockholm .......................................................................................

662,000

2,155,702

2,160

2 4

5 0

990,000 —

574,860 -

Anslag å riksstaten för år 1914:

a) förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader in. in. ...................

b) förslagsanslaget till räntor å statsskulden ........................ 24,353,000: —

varifrån avräknas förestående beräknade ränteinkomster

å lån tillhörande järnvägslånefonden och allmänna

1,500,000

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

57

nr 3.

inkomster och utgifter år 1S14.

Kronor. ö.

Utgifter.

Riksdags- och revisionskostnader m. in.:

riksdags- och revisionskostnader ................................................ 1,225,000: —

kostnader för Riksdagens hus .................................................... 75,000: —

» » » bibliotek............................................ 7,000: —

avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret 162,000:

avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition .................................................... 31,000: —

Räntor ä statsskulden m. m.:

ränta å

de fonderade statslånen:

3 B/,o

% lånet .........................................

........... 3,053,481: 12

1880

års

3 Va % lån .........................

........... 2.331,964: 64

1886

»

3 Vo % » .........................

........... 1.951.697: 74

1888

»

3 % » .........................

........... 725,733:3 3

1890

»

3 V‘2 % » .........................

........... 906.601:11

1894

»

3 % » ........................

........... 525,096: —

1899

»

3 Vo % » .........................

........... 1.138,762:80

1900

»

3 Va % » .........................

........... 1.271.200:

1904

»

3 ■■/, % » .........................

........... 1,260,000: —

1906

»

3 V2 % » .........................

........... 1,512.000: —

1907

»

lån å 4 % .........................

........... 1.872,000: —

1908

»

» ä 4 ''% .........................

........... 2.179,200: —

1911

»

» å 4 % .........................

........... 2,880.000: —

ränta å svenska skattkammarväxlar per 15/4 1915................

ränta å medgiven och beräknad ännu icke verkställd upplåning

ränta å följande av riksgäldskontoret övertagna lån:

kommunlån .................................................... 19,918: si

Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån

........................................................ 25,860: —

21,607.736: 74

799.040: —

1.407.000: —

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 89 Käft. (Nr 158.)

1,500,000

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets memorial Nr 158.

byggnadslånefonden samt å riksgäldskontorets tillfälligt

förräntade medel, tillsammans ........................................

c) anslaget till avbetalning å statsskulden............................

varifrån avräknas förestående beräknade kapitalavbetalningar

å lån tillhörande järnvägslånefonden och allmänna

byggnadslånefonden, tillsammans........................

Kronor.

ö.

2,218,000: —

6,599,000: —

22.135.000

662,000: —

5,937,000

i

I

I

t

__________ ■ - _—t__

Summa kronorj 88,783,629js6

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 158.

59

järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens

obligationslån:

av år 1898 ................................................

» » 1902 ................................................

årsanslaget till Hans Maj:t Konungen

ränta å köpeskillingen för fastighet

Lejonet i Stockholm ..................................

ränta å konung Carl XIILs hemgiftskapital

ränta å Göta kanals reparationsfond .........

57,720: —

31,680: —

nr 1 i kvarteret

Avbetalning å statsskulden:

stadgad amortering å följande fonderade statslån:

1880 års 3 % lån........................................ 2,831,400: -

1886 » 31/2 % » ........................................ 522,258:0 9

1890

1899

. %

3 V, *

598,666: 6 7

384,840: —

avsättning till fonden för statsskuldens amortering i anledning

av upptagandet av nedannämnda fonderade statslån:

3 «/10 % lånet .................................................... 770.898: 24

1888 års 3 % lån ............................................ 159.600: —

1894 »

3

%

»

.................. 147,204: —

1900 »

3

7,

%

lån ......................

................... 181,600: —

1904 »

3

7.

%

» ......................

.................. 120,000: —

1906 »

3

1/

2

%

» ......................

................... 144,000:

1908 »

3

72

%

» ......................

................... 272,400: —

1911 »

3

7-2

%

» ......................

................... 360.000:

134,678: 8i

300,000: —

90,000: —

7,500: —

7,044: 4 5

4,337,164: 7 6

Kronor.

24,353,000

2.155.702: 24

stadgad amortering å följande av riksgäldskontoret övertagna

lån:

kommunlån........................................................ 45,133: —

Örebro - Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån

....................................................... 16,000: —

järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens

obligationslån:

av år 1898 .................................................... 30,000: —

» » 1902 .................................................... 15,000: —

106,133:

Beräknad behållning vid, 1914 års slut:

riksgäldskontoret........................................................................ 37,962,705: 2 7

varuti ingår valutan för 1913 års tillfälliga lån med

kronor 19,976,000.

likvidations- och amortissementsfonden .... 4,352,912: 8 2

fonden för statsskuldens amortering ........ 14,001,692: 3 o

riksgäldskontorets pensionsfond ...................14,319: 47 18,368,924:5 9

Summa kronor

6,599,000

56,331,629

88,783,629:8 6;

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:294 Skrivelse till Konungen, angående statsreglering en för år 1914 och sättet för anvisande av vissa anslag sbelopp. a1 i texten