Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riJcsstatens fjärde huvudtitel, omfattande anslagen till lantförsvarsdepartementet.

1913-02-25 · 80 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 74 av 80 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1913:4, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riJcsstatens fjärde huvudtitel, omfattande anslagen till lantförsvarsdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till Riksdagens kansli den 25 februari 1913 kl. 6 e. m.

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riJcsstatens

fjärde huvudtitel, omfattande anslagen till lantförsvarsdepartementet.

(l:a Avd.)

Departementet.

l:o) I den till Riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har, under åberopande

av det propositionen bilagda statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

för samma dag, Kung!. Maj:t under fjärde huvudtiteln i

punkten 1 föreslagit Riksdagen att medgiva dels att till arvode åt en extra

föredragande och en amanuens i lantförsvarsdepartementets avdelning av

Kungl. Maj:ts kansli må under år 1914 av tillgängliga medel utbetalas

ett belopp av 9,000 kronor för år räknat att ersättas från fjärde huvudtitelns

allmänna besparingar, dels och att till amanuenser, vikariatsersättningar,

extra vaktmästarebiträde, renskrivning m. in. vid kansliexpeditionen

må under år 1913 och 1914 utöver i staten upptaget belopp

av tillgängliga medel utbetalas ett belopp av 4,500 kronor för år

räknat att likaledes ersättas från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Departementschefens anförande i ämnet återfinnes i statsrådsprotokollet

sid. 24—26.

Departemen
tet.

[1-]°)

*) Hänvisar till punkt i Kungl. Maj:ts proposition.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 4 käft. (Nr 4).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Provisorisk

lönereglering

för befattningshavare

laritförsvarsdepartementet.

[2-]

Då utskottet icke haft något att erinra mot hvad Kungl. Maj:t sålunda

föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgiva,

a) att till arvode åt en extra föredragande och

en amanuens i lantförsvarsdepartementets avdelningav

Kungl. Maj:ts kansli må under år 1914 av tillgängliga

medel utbetalas ett belopp av 9,000 kronor

för år räknat att ersättas från fjärde huvudtitelns allmänna

besparingar, samt

b) att till amanuenser, vikariatsersättningar, extra

vaktmästarebiträde, renskrivning in. rn. vid kansliexpeditionen

må under åren 1913 och 1914 utöver i

staten upptaget belopp av tillgängliga medel utbetalas

ett belopp av 4,500 kronor för år räknat att likaledes

ersättas från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Provisorisk lönereglering för befattningshavare i Santförsvarsdepartementet.

2:o) Under punkt 2 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till provisorisk lönereglering för befattningshavare i lantförsvarsdepartementet,

i enlighet med av chefen för justitiedepartementet

under andra huvudtiteln förordade grunder och villkor, å extra

stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag av 8,070 kronor, därav högst

175 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning under

semester.

Departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet i fråga om

detta anslag återfinpes å sid. 27 av protokollet.

Med tillstyrkande av bifall till hvad Kungl. Maj:t i denna punkt

föreslagit, får utskotttet hemställa,

att Riksdagen må till provisorisk lönereglering

för befattningshavare i lantförsvarsdepartementet, i

enlighet med av chefen för justitiedepartementet under

andra huvudtiteln förordade grunder och villkor, å

extra stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag av

8,070 kronor, därav högst 175 kronor må användas

till höjning av vikariatsersättning under semester.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

3

SkrivmateriaBier och expenser, ved m. m. för departementet med dess

kommandoexpedition.

3:o) Kungl. Maj:t har under punkt 3 av denna huvudtitel föreslagit

Riksdagen att öka anslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

för departementet med dess kommandoexpedition, nu 12,952 kronor,

med 116 kronor till 13,068 kronor.

Då Kungl. Maj:t rörande detta anslag icke föreslagit annan ändring

än som erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma, får utskottet

hemställa, •

att Riksdagen må i riksstaten för år 1914 uppföra

förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. in. för departementet med dess kommandoexpedition

med oförändrat belopp av 12,952 kronor;

dock att i anslaget må göras den jämkning, som kan

erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Generalstabens fast anställda personal.

4:o) Kungl. Maj:t har under punkt 6 av denna huvudtitel föreslagit

Riksdagen dels att, med godkännande av det vid statsrådsprotokollet

fogade förslag till ny stat för generalstabens fast anställda personal

öka detta anslag, nu 322,815 kronor, med 530 kronor till 323,345

kronor,

dels ock att godkänna följande tillägg till nu gällande villkor och

bestämmelser för åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmånerna

för innehavare av civil beställning med lön på stat vid generalstaben,

nämligen:

att dylik beställningshavare må årligen, i den mån sådant kan

ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester: professorn

och krigsarkivarie!! vardera under sex veckor samt vaktmästarna

en var under 15 dagar,

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

Skrivmaterialier

och expenser,

ved in. m. för

departementet

med dess

kommandoexpedition.

[3.J

Generalstabens

fast

anställda

personal.

[6.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

StatsutsJcottets utlåtande Nr å.

Utskottets

yttrande.

tid, lian eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

uppehållit befattningen,

att vid beräknande av tidpunkten för inträdande av avlöningsförböjning

genom ålderstillägg icke må föras befattningshavare till last

den tid, han åtnjutit semester, samt

att, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren, eller när det

erfordras för beredande åt honom av semester, annan vaktmästare skall

vara skyldig att, om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre

månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i

stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall för

förste vaktmästaren de med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar,

och under hans semester ett mot samma tjänstgöringspenningar

svarande belopp.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 32—35 av statsrådsprotokollet.

Utskottet har intet att erinra emot att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit,

professorn vid generalstaben och krigsarkivarien genom tillägg

till gällande avlöningsvillkor uttryckligen tillérkännas semester samt att

i samband därmed staten för generalstaben ökas med 350 kronor för

vikariatsersättning.

Vid 1912 års Riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att vaktmästarna vid

åtskilliga ämbetsverk och överdomstolar måtte årligen, i den mån sådant

kunde ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

under 15 dagar, och godkände Riksdagen vad Kungl. Maj:t i ämnet

föreslagit. Riksdagen sade sig dock förutsätta att, såsom jämväl ställts

i utsikt, i ämbetsverk, där flere än en vaktmästare funnes och göromålen

under viss del av året vore av väsentligt mindre omfattning än

eljest, i allmänhet så ordnades beträffande semester för vaktmästare

och med dem likställda statstjänare, att särskild vikarie för den semesterledige

ej behövde förordnas.

I nära anslutning till nyssnämnda beslut har Kungl. Maj:t nu under

fjärde, femte, sjätte och åttonde huvudtitlarna föreslagit, att enahanda

förmån måtte beredas vaktmästarna eller andra därmed jämförliga

ordinarie befattningshavare vid följande statsinstitutioner nämligen:

under lantförsvarsdepartementet: generalstaben och artilleristaben; under

sjöförsvarsdepartementet: marinstaben, marinintendenturkåren och flottans

pensionskassa; under civildepartementet: länsstyrelserna och statsmedicinska

anstalten; samt under ecklesiastikdepartementet: landsarkiven med

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

5

undantag av arkivdepån i Visby, universiteten i Uppsala och Lund,

Karolinska institutet, tandläkareinstitutet och folkskollärarnas pensionsinrättning.

Utskottet, som nu endast har att yttra sig om anslag under fjärde

huvudtiteln, får, under åberopande av vad utskottet i utlåtande nr 6

angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel

anfört i detta ämne, meddela, att utskottet icke har något att erinra

emot att semester på de av Kungl. Maj:t föreslagna grunder beredes

vaktmästarna vid generalstaben och artilleristaben. I detta sammanhang

anser sig utskottet böra hänvisa till Riksdagens ovannämnda

uttalande i fråga om anordningar för undvikande av förordnande av

särskild vikarie för semesterledig vaktmästare.

I det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till stat för generalstabens

fast anställda personal förekommer i anmärkningen 6 en föreskrift

i fråga om vikariat för förste vaktmästare. Denna föreskrift

avviker till sin ordalydelse i någon mån från propositionen; och har

utskottet vidtagit rättelse härutinnan i det förslag till stat, som bifogas

detta utlåtande (bil. a).

På grund av vad utskottet nu anfört får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) med godkännande av vid detta utlåtande fogat

förslag till ny stat för generalstabens fast anställda

personal (bil. a) öka detta anslag, nu 322,815 kronor,

med 530 kronor till 323,345 kronor,

b) godkänna följande tillägg till nu gällande

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten

upptagna avlöningsförmånerna för innehavare av civil

beställning med lön på stat vid generalstaben, nämligen:
att

dylik beställningshavare må årligen, i den

mån sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, åtnjuta semester: professorn och krigsarkivarien

vardera under sex veckor samt vaktmästarna

en var under 15 dagar,

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast

för den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort

eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest

varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

att vid beräknande av tidpunkten för inträdande

av avlöningsförhöjning genom ålderstillägg icke må

föras befattningshavare till last den tid, han åtnjutit

semester, samt

att, vid sjukdomsförfall för förste vaktmästaren,

eller när det erfordras för beredande åt honom av

semester, annan vaktmästare skall vara skyldig att,

om han förordnas att uppehålla förste vaktmästarens

befattning, bestrida densamma, dock ej längre än

sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår,

med rätt att därunder, i stället för egna

tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall

för förste vaktmästaren de med dennes befattning

förenade tjänstgöringspenningar, och under hans semester

ett mot samma tjänstgöringspenningar svarande

belopp.

Artilleristaben.

Artilleri- 5:o) Under hänvisning till vad utskottet ovan i punkt 4:o anfört

staben, j fråga om semester åt vaktmästare får utskottet, med tillstyrkande av

[8-J vad Kungl. Maj:t i punkt 8 av fjärde huvudtiteln föreslagit, hemställa,

att Riksdagen må godkänna följande tillägg till

nu gällande villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de för vaktmästaren i staten för artilleristaben

upptagna löneförmåner, nämligen:

att vaktmästaren må årligen, i den mån sådant

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång,

åtnjuta semester under 15 dagar,

att tjänstgöringspenningar få av vaktmästaren

uppbäras under den tid, han åtnjutit semester, samt

att vid beräknande av tidpunkten för inträdande

av avlöningsförhöjning genom ålderstillägg icke må

föras vaktmästaren till last den tid, han åtnjutit semester.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Kommendantssiaten.

6:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t i punkt 9

av denna huvudtitel föreslagit och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet

å sid. 40—43 i ämnet innehåller får utskottet hemställa,

att Riksdagen må med godkännande av det vid

statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14

januari 1913 fogade förslag till ny stat för kommendantsstaten

(bil. nr 2) minska anslaget till kommendantsstaten,

nu 65,733 kronor, med 900 kronor till

64,833 kronor.

Krigshögskolor.

7:o) I punkt 10 av fjärde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att med godkännande av det vid ovannämnda statsrådsprotokoll

fogade förslag till ny stat för krigshögskolan (se bil. 3) öka

anslaget till krigshögskolor, nu 96,955 kronor, med 5,825 kronor till

102,780 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till statsrådsprotokollet sid. 43—50.

Framställningen om ökning av detta anslag är föranledd av krigshögskolans

tillämnade inflyttning i nya lokaler. I den föreslagna nya

staten för krigshögskolan hava införts två nya poster för utgifter, som

bliva gemensamma för krigshögskolan och vissa andra institutioner,

som äro avsedda att inrymmas i högskolebyggnaden, nämligen utgifter

för byggnadens uppvärmning, för vattenförbrukning, elektrisk ström

och städning av gemensamma lokaler, 5,130 kronor, samt arvode åt

en maskinist 1,200 kronor, tillhopa 6,330 kronor. Å andra sidan har

krigsskolans eget expensanslag, nu 3,100 kronor, ansetts kunna i samband

därmed minskas med 505 kronor till 2,595 kronor.

Skillnaden mellan nyssnämnda belopp, 505 kronor, och summan

av de nya posterna å tillsammans 6,330 kronor utgör 5,825 kronor

varmed Kungl. Maja föreslagit att anslaget måtte ökas.

Då utskottet icke haft något att erinra mot vad Kungl. Makt i

fråga om detta anslag föreslagit, får utskottet hemställa,

Kommen
dantsstaten.

[9.]

Krigshög
skolor.

[10.]

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Krigsskolan.

[11.]

Utskottets

yttrande.

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

att Riksdagen må, med godkännande av det vid

statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14

januari 1913 fogade förslag till ny stat för krigshögskolan

(bil. nr 3), öka anslaget till krigshögskolor,

nu 96,955 kronor, med 5,825 kronor till 102,780 kronor.

Krigsskolan.

8:o) Kung!. Maj:t har under punkt 11 av denna huvudtitel föreslagit

Riksdagen att, med godkännande av de vid ovannämnda statsrådsprotokoll

fogade förslag till nya stater för krigsskolan och reservofficerskurser

(se bil. 4 och 5), öka anslaget till krigsskolan, nu 130,165

kronor, med 2,695 kronor till 132,860 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 51—59 av statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om detta anslag innebär i korthet

följande.

Avlöningsförmånerna för den vid krigsskolan anställde bataljonsläkaren

skulle regleras enligt fältläkarkarens vid 1911 ars Riksdag beslutade

omorganisation och i enlighet därmed skulle det arvode om

150 kronor, som nämnde bataljonsläkare hittills uppburit för varje

reservofficerskurs såsom gottgörelse för ökade göromål, upphöra. Vidare

skulle i staten för krigsskolan uppföras en lärare i stats- och samhällslära

med ett arvode om 750 kronor och anslagsposten till biträdande

lärare i samma stat höjas med 500 kronor för att möjliggöra anställande

av ytterligare en biträdande lärare i krigskonst. Slutligen skulle läkarens

rätt" att disponera bostad å Karlberg upphöra med rätt för honom att

i stället uppbära inkvarteringsbidrag.

Vad den sistnämnda anordningen beträffar förutsätter utskottet, att

den av läkaren disponerade bostaden å Karlberg kommer att med större

fördel för krigsskolan bliva använd av annan befattningshavare därstädes;

och har utskottet under sådan förutsättning intet att erinra

mot förslaget. _ .

Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit, får inskottet

hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande av de vid

statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

9

januari 1913 fogade förslag till nya stater för krigsskolan

och reservofficerskurser (bil. nr 4 och 5), öka

anslaget till krigsskolan, nu 130,165 kronor, med 2,695

kronor till 132,860 kronor.

Avlöning och rekrytering m. m.

9:o) I punkt 12 av fjärde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit Avlöning och

Riksdagen '' rekrytering

~ < m. m.

dels att, med godkännande av de vid ovannämnda statsrådsproto- n 2 1

koll fogade förslag till nya stater för truppförband av infanteriet, kavalleriet,

artilleriet och trängen samt för fast anställda officerare och

underofficerare med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen (bil. nr

7—61), öka anslaget till avlöning och rekrytering m. in., nu 18,138,587

kronor, med 65,013 kronor till 18,203,600 kronor;

dels medgiva,

att, därest under år 1914 vakans i bataljonsläkarbeställning kommer

att inträffa vid något eller några av Svea livgarde, Göta livgarde, Livregementets

grenadjärer, Första livgrenadjärregementet, Upplands infanteriregemente,

Skaraborgs regemente, Södermanlands regemente,

Jönköpings regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Hallands

regemente, Värmlands regemente, Norra skånska infanteriregementet,

Södra skånska infanteriregementet, Vaxholms grenadjärregemente, Skånska

husarregementet, Positionsartilleriregementet, Svea trängkår eller Skånska

trängkåren, beställningen icke tillsättes, utan den nya organisationen

tillämpas vid dessa truppförband;

att, därest under år 1914 vakans i batalj onsläkarbeställning kommer

att inträffa vid Livregementets husarer eller Kronprinsens husarregemente,

beställningen icke tillsättes, men innehavaren av regementsläkarbeställningen

bibehålies vid sina innehavande avlöningsförmåner;

att, för den händelse under år 1914 vakans i regementsläkarbeställning

kommer att inträffa vid truppförband (med undantag för femskvadronsregemente),

där antalet beställningar skall minskas, beställningen

tillsättes med avlöning för nye tjänstinnehavaren enligt ny stat,

därest den nya organisationen kan genomföras, men eljest efter den

gamla staten, till dess genom en av bataljonsläkarnas avgång den nya

organisationen kan tillämpas vid detta truppförband;

att, därest under år 1914 vakans i regementsläkarbeställning kommer

att inträffa vid femskvadronsregemente, beställningen icke tillsättes, utan

den nya organisationen tillämpas vid sådant truppförband;

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 4 höft. (Nr 4.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

samt att för genomförandet av fältläkarkårens nya organisation, i

vad den avser de ordinarie läkarna vid andra truppförband än dem, där

läkarbeställningarna, i enlighet med vad förut anförts, redan hava blivit

i staterna uppförda enligt förenämnda organisation, må användas i

första hand de löner och dagavlöningar, som finnas uppförda i staterna

för läkarbeställningarna vid de truppförband, där sagda beställningar

ännu äro uppförda enligt äldre organisation och där vid vakans den nya

organisationen får genomföras i överensstämmelse med förut angivna

grunder, samt än vidare de medel, som i truppförbandsstaterna uppförts

för andra beställningar, men på grund av vakanser i dessa icke komma

till användning för desamma;

dels medgiva, att den, som vid ikraftträdandet av den nya staten

för artilleriets tygstater innehar beställningen såsom fortmaskinist vid

Tingstäde, må för åtnjutande av i staten uppförda ålderstillägg vara berättigad

att tillgodoräkna sig den tid, han dessförinnan tjänstgjort i beställningen

;

dels medgiva, att den, som, när den nya staten för fast anställda

officerare och underofficerare med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen

träder i kraft, innehar antingen beställningen såsom fortifikationskassör

och redogörare eller beställning såsom fortifikationskassör och

förrådsförvaltare, må för åtnjutande av de i nya staten uppförda ålderstillägg

vara berättigad att tillgodoräkna sig den tid, han dessförinnan

tjänstgjort i någondera av samma beställningar;

dels ock medgiva, att de i infanteritruppförbandens och ingenjörtruppernas

stater för år 1914 uppförda avlöningsmedel för sjukvårdsbeställningsmän

må under samma år, utan hinder av staternas bestämmelser,

användas för avlöning av dylik personal till det antal och de

grader, som den vid statsrådsprotokollet fogade tablå (bil. 6.) i fråga

om nyss nämnda truppförband utvisar.

Beträffande den i frågan lämnade utredningen får utskottet hänvisa

till sid. 60—90 av åberopade statsrådsprotokollet.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom Första kammaren

(nr 74) av herr I. von Stapelmohr m. fl. och den andra inom Andra

kammaren (nr 174) av herr J. Widén m. fl., har föreslagits, att Riksdagen

måtte för sin del besluta, att till underofficerare vid Västerbottens

regemente, Jämtlands fältjägare- och Västernorrlands regementen,

Norrlands dragonregemente, Norrlands artilleriregemente, Norrlands

trängkår samt i Boden förlagda truppförband må utgå ett

kallortstillägg av 240 kronor för år, motsvarande 10 procent av fan
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

11

junkares (styckjunkares) aflöning, eller, om detta ej kan bifallas, till så

stort belopp, som Riksdagen kan finna skäligt bestämma.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt förslag

får utskottet hänvisa till själva motionerna.

Vidare har herr F. W. Thorsson i en inom Andra kammaren väckt

motion (nr 114) föreslagit, att till fortifikationens vaktmästare i Karlsborg

må, så länge han åtnjuter bostad i slutvärnet å Karlsborg, utgå,

för lägenhetens uppvärmning, en årlig extra ersättning av 30 kronor

samt att denna ersättning lämpligen bör bestridas av anslaget till

arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Under anslagstiteln »avlöning och rekrytering» föreslår Kungl.

Maj:t i årets statsverksproposition reglering av fortifikationens vaktmästares

avlöning, varigenom dessa statstjänare skulle tillförsäkras en

årslön av 900 kronor, i dagavlöning 182 kronor 50 öre och för ved, ljus

m. m. 80 kronor 95 öre eller tillsammans 1,163 kronor 45 öre pr år

jämte fri bostad. I samband med denna lönereglering tillåter jag mig

att motionsvis framföra ett spörsmål, som jag vid 1912 års riksdag

berörde, då extra anslaget angående »tillfällig löneförbättring åt vissa

befattningshavare vid fortifikationen» behandlades i Andra kammaren.

Jag ifrågasatte då, om icke det skulle vara möjligt att tilldela eu vaktmästare,

som innehade bostad i det s. k. slutvärnet å Karlsborg, extra

ersättning till uppvärmning av denna efter samma grunder som dylik

ersättning utgick till övriga lägenhetsinnehavare i förut nämnda byggnad.

Jag hade så mycket större anledning härtill, som Kungl. Maj:t

genom särskilda sakkunniga låtit undersöka bostadslägenheternas beboelighet;

dessa yttrade i sitt betänkande angående undersökningen

följande. »Det vore otvivelaktigt, att de tjocka murarna i slutvärnet

vid ofullständig eldning alstrade en rå och kylig luft inom bostadslägenheterna.

Då därtill ett flertal av dessa voro belägna mot norr

och till följd härav i avsaknad av sol samt då de mot söder vettande

hade fönsteröppningar, som vore allt för små för att i tillräcklig grad

insläppa solvärmen och icke kunde utan stora svårigheter givas ökad

storlek, måste för erhållande av lämplig temperatur i dessa lägenheter

eldning äga rum under betydligt längre tid av året och i större omfattning

än i motsvarande lägenheter i allmänhet. Det hade därför

synts de sakkunniga billigt att ersättning för härigenom förorsakade

ökade utgifter för bränsle bereddes innehavare av lägenheter i slutvärnet,

och torde storleken av denna extra ersättning lämpligen böra

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottets

yttrande.

sättas för fanjunkare till 45 kronor och för gift sergeant till 30 kronor

om året.»

Då de sakkunnigas förslag, tillstyrkt av arméförvaltningen, av

Kungl. Maj:t framfördes inför 1911 års Riksdag, erkände denna det

berättigade i framställningen och biföll densamma samt beslöt, att

medlen skulle utgå ur anslaget till arméns kasernutredning samt ved,

ljus och vatten.

Då de sakkunniga undersökte lokaliteterna i slutvärnet, hade de

troligtvis icke observerat den lägenhet som då innehades och fortfarande

användes såsom bostad av fortifikationens vaktmästare; om‘de verkligen

hade undersökt den skulle otvivelaktigt även vaktmästaren blivit anbefalld

till erhållande av bränsleersättning. Nu blev endast fanjunkare

och gifta sergeanter rekommenderade till denna extra förmån med

resultat att vaktmästaren, som endast (enligt vad de militära myndigheterna

meddelat) innehar distinktionskorprals rang, av såväl myndigheter

som Kung!. Maj:t lämnats att i sin bostad värma sig och sin familj

med »åkarebrasor)>. Han har nämligen icke, ehuru betydligt sämre avlönad

än sina grannar, erhållit något bidrag till uppvärmning av sin

bostad. Då jag förmodar att detta mera beror på formella skäl än

på benägenheten att undandraga ifrågavarande statstjänare hans moraliska

rätt, att i detta stycke få åtnjuta samma förmån, som övriga i

slutvärnet boende, har jag dristat mig att i samband med den föreslagna

löneregleringen bringa detta ärende inför Riksdagens prövning.»

1912 års Riksdag lämnade föreskrifter om övergången till fältläkarkårens

nya organisation under år 1913 i mån av inträffade vakanser

och bestämde att härför skulle få användas dels avlöningsmedel till

vissa vakanta läkarbeställningar å truppförbandens stater, dels ock den

del av de till fältläkarstipendiater anslagna medel, som icke användes

för sitt egentliga ändamål. Enär dessa medel befunnits otillräckliga

för organisationens genomförande i mån av uppkommande vakanser,

har Kungl. Maj:t nu för att undanröja detta hinder för en snabbare

övergång till den nya ordningen föreslagit, att härför skulle få disponeras

dels, såsom förut, besparingar å avlöningsmedel till vissa läkarbeställningar,

dels ock besparingar å andra beställningar å truppförbandens

stater.

Då utskottet anser det fördelaktigt, att fältläkarkårens omorganisation

snart blir genomförd, har utskottet icke velat framställa någon

erinran mot nyssnämnda förslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets -utlåtande Nr 4.

13

Sedan befästningarna vid Tingstäde numera blivit fullbordade, har

Kung!. Maj:t föreslagit, att en för Maskinist., uppförd å staten för

artilleriets tygstater, skulle anställas för skötseln av de maskinella anordningarna

därstädes. För polisuppsiktens handhavande inom positionen

föreslås, att den vid Tingstäde tjänstgörande tygskrivaren skall erhålla

uppdrag att mot ett arvode av 200 kronor tillika vara väbel inom

befästningsområdet, vilket arvode skulle utgå från anslaget till arméns

byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens

övningar och materiel.

Enligt utskottets mening bör fortmaskinisten, som ständigt befinner

sig på platsen, jämväl kunna ombesörja en vähels göromål utan att

därför den för denna maskinist beräknade avlöningen, i ett för allt

1,910 kronor för år, skulle behöva höjas. Till denna fråga får utskottet

. återkomma i sitt yttrande i punkt 35:o här nedan om det anslag,

varifrån nyssnämnda arvode om 200 kronor enligt Kungl. Maj:ts förslag

skulle utgå.

För vissa befattningshavare vid fortifikationen har Kungl. Maj:t

föreslagit löneregleringar, nämligen för förråd svaktmästarna, fortifikationskassören

och redogöraren samt fortifikationskassörerna och förrådsförvaltarna,

varjämte föreslagits, att förrådsvaktmästarnas antal skulle

ökas från 3 till 4.

Häremot har utskottet intet att erinra.

Vidkommande det i herr Thorssons ovanberörda motion väckta

förslaget om årlig ersättning om 30 kronor till fortifikationens vaktmästare

å Karlsborg för uppvärmande av bostad anser utskottet skäl föreligga

för att en dylik ersättning i detta särskilda fall må utgå och får

därtör tillstyrka motionen. Då emellertid ersättningsbeloppet bör utgå

från reservationsanslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus och

vatten, får utskottet nedan i punkt 28:o återkomma till denna fråga.

Sjukvårdsbeställningarna vid arméns truppförband hava — enligt

vad departementschefens utredning giver vid handen — under de senaste

åren varit till mycket stort antal vakanta, varjämte det i stor

utsträckning lär hava visat sig omöjligt att för dylika befattningar

erhålla väl kvalificerade personer. För att förhållandena måtte förbättras

har Kungl. Maj:t nu föreslagit provisorisk lönereglering för

nämnda befattningshavare, vartill medel skulle erhållas genom användande

av avlöningsmedel vid vakanta sjukvårdsbeställningar.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Utskottet är emellertid icke övertygat om att det föreslagna provisoriet

kommer att medföra de åsyftade fördelarna och. har därför

ansett sig böra avstyrka detta förslag, i synnerhet som vissa olägenheter

därav icke torde kunna undvikas.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i fråga om detta anslag har

icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Utskottet övergår härefter till det i herr vonStapelmohrs m. fl. och herr

Widéns m. fl. ovannämnda motioner väckta förslaget om hällor tstillägg till

underofficerare vid vissa till det övre Norrland förlagda truppförband. Det

torde icke kunna förnekas, att på grund av de klimatiska förhållandena

i denna landsända aflöningsförmånerna för de dit förlagda befälskårerna

icke torde förslå till levnadskostnadernas bestridande i samma mån

som för deras vederlikar i sydligare delar av landet. Det vore. också

tänkbart, att sådana skiljaktigheter lämpligen skulle genom beviljande

av kallortstillägg i någon mån kunna utjämnas såsom förut skett beträffande

exempelvis telegraf- och järnvägstjänstemän, men då torde

sådant tillägg böra tillkomma såväl officerare som underofficerare ävensom

deras vederlikar. Utskottet håller emellertid före, att, därest

Kungl. Maj:t möjligen skulle finna omständigheterna i förenämnda

avseende giva anledning till någon åtgärd, Kungl. Maj:t icke lärer

underlåta att taga frågan under omprövning.

De nu väckta motionerna i ämnet anser emellertid utskottet sig

så mycket mindre kunna tillstyrka som, enligt vad utskottet redan

antytt, dessa endast avse en del av ifrågavarande befälspersonal.

På grund av vad sålunda blivit anfört får utskottet hemställa,

a) att Riksdagen, med avslag å herr von Stapelmohrs

m. fl. motion nr 74 och herr Widéns m. fl.

motion nr 174, må med godkännande av de vid statsrådsprotokollet

över lantförsvarsärenden den 14 januari

1913 fogade förslag till nya stater för truppförband

av infanteriet, kavalleriet, artilleriet och trängen samt

för fast anställda officerare och underofficerare, med

vederlikar samt betjänte vid fortifikationen (bil. , nr

7—61), öka anslaget till avlöning och rekrytering

m. m., nu 18,138,587 kronor, med 65,013 kronor till

18,203,600 kronor;

b) att Riksdagen må . medgiva,

att, därest under år 1914 vakans i batalj onsläkarbeställning

kommer att inträffa vid något eller några

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

15

av Svea livgarde, Göta livgarde, Livregementets grenad - järer, Första livgrenadjärregementet, Upplands infanteriregemente,

Skaraborgs regemente, Södermanlands

regemente, Jönköpings regemente, Dalregementet,

Hälsinge regemente, Hallands regemente, Värmlands

regemente, Norra skånska infanteriregementet,

Södra skånska infanteriregementet, Vaxholms grenadjärregemente,

Skånska husarregementet, Positionsartilleriregementet,

Svea Hängbår eller Skånska trängkåren,

beställningen icke tillsättes, utan den nya

organisationen tillämpas vid dessa truppförband,

att, därest under år 1914 vakans i batalj onsläkarbeställning

kommer att inträffa vid Livregementets

husarer eller Kronprinsens husarregemente, beställningen

icke tillsättes, men innehavaren av regementsläkarbeställningen

bibehålies vid sina innehavande avlöningsförmåner.

att, för den händelse under år 1914 vakans i regementsläkarbeställning

kommer att inträffa vid truppförband

(med undantag för femskvadronsregemente),

där antalet beställningar skall minskas, beställningen

tillsättes med avlöning för nye tjänstinnehavaren enligt

ny stat, därest den nya organisationen kan genomföras,

men eljest efter den gamla staten, till dess

genom en av bataljonsläkarnas avgång den nya organisationen

kan tillämpas vid detta truppförband,

att, därest under år 1914 vakans i regementsläkarbeställning

kommer att inträffa vid femskvadronsregemente,

beställningen icke tillsättes, utan den nya

organisationen tillämpas vid sådant truppförband,

samt att för genomförandet av fältläkarkårens

nya organisation, i vad den avser de ordinarie läkarna

vid andra truppförband än dem, där läkarbeställningarna,

i enlighet med vad förut anförts, redan hava

blivit i staterna uppförda enligt förenämnda organisation,

må användas i första hand de löner och dagavlöningar,

som finnas uppförda i staterna för läkarbeställningarna

vid de truppförband, där sagda beställningar

ännu äro uppförda enligt äldre organisation

och där vid vakans den nya organisationen får genom
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Ökad avlöning

för de till

tjänståldern

äldsta bataljonsläkarna

och batalj onsveterinärerna.

[13.]

föras i överensstämmelse med förut angivna grunder,

samt än vidare de medel, som i truppförbandsstaterna

uppförts för andra beställningar, men på grund av vakanser

i dessa icke komma till användning för desamma;

c) att Riksdagen må medgiva, att den, som vid

ikraftträdandet av den nya staten för artilleriets tygstater

innehar beställningen såsom fortmaskinist vid

Tingstäde, må för åtnjutande av i staten uppförda

ålderstillägg vara berättigad att tillgodoräkna sig den

tid, han dessförinnan tjänstgjort i beställningen;

d) att Riksdagen må medgiva, att den, som, när

den nya staten för fast anställda officerare och underofficerare

med vederlikar samt betjänte vid fortifikationen

träder i kraft, innehar antingen beställningen

såsom fortilikationskassör och redogörare eller beställning

såsom fortifikationskassör och förrådsförvaltare,

må för åtnjutande av de i nya staten uppförda ålderstillägg

vara berättigad att tillgodoräkna sig den tid,

han dessförinnan tjäustgjort i någondera av samma

beställningar; samt

e) att Kungl. Maj:ts förslag därom att de i infanteritruppförbandens

och ingenjörtruppernas stater

för år 1914 uppförda avlöningsmedel för sjukvårdsbeställningsmän

må under samma år, utan hinder av

staternas bestämmelser, användas för avlöning av dylik

personal till det antal och de grader, som den vid

statsrådsprotokollet fogade tablå i fråga om nyss

nämnda truppförband utvisar, icke må av Riksdagen

bifallas.

Ökad avlöning för de till tjänstålriern äldsta bataljonsläkarna och

bataljonsveterinärerna.

10:o) Med tillstyrkande av vad Kungl. Maj:t i punkt 13 av denna

huvudtitel föreslagit och under hänvisning till departementschefens anförande

å sid. 93 av åberopade statsrådsprotokollet får utskottet hemställa,

att Riksdagen må minska anslaget till ökad avlöning

för de till tjänståldern äldsta bataljonsläkarna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

IT

och bataljons veterinärerna, nu 77,406 kronor, med

9,117 kronor till 68,289 kronor.

Avlöning till extra bataljonsläkare.

.... 11:o) 1 punkt 14 av denna huvudtitel har Kung]. Makt föreslagit

Kksdagen dels att öka anslaget till avlöning till extra bataljonsläkare,

nu 24,000 kronor, med 12,000 kronor till 36,000 kronor, dels ock att

såsom tillagg till det vid 1911 års riksdag fattade beslutet rörande

avlöningsförmånerna för extra bataljonsläkare medgiva, att den som

redan utnämnts eller framdeles kommer att utnämnas till sådan bestallning,

skall i avseende å rätten att åtnjuta ålderstillägg äga tillo-odorakna

sig jämväl den tid, han dessförinnan innehaft beställning såsom

bataljonsläkare på stat vid armén.

Departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet i detta ärende

torekommer å sid. 94—95 av nämnda protokoll.

Med ^en begärda anslagsökningen avses att i enlighet med för

19U ars Riksdag framlagd plan öka antalet extra bataljonsläkare från

12 till 18.

Med tillstyrkande av vad Kung! Maj:t sålunda föreslagit får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må

a) öka anslaget till avlöning till extra bataljonsläkare,

nu 24,000 kronor, med 12,000 kronor till

36,000 kronor; samt

b) såsom tillägg till det vid 1911 års riksdag

fattade beslutet rörande avlöningsförmånerna för extra

bataljonsläkare medgiva, att den, som redan utnämnts

eller framdeles kommer att utnämnas till sådan beställning,

skall i avseende å rätten att åtnjuta ålderstillägg

äga tillgodoräkna sig jämväl den tid, han dessförinnan

innehaft beställning såsom bataljonsläkare på

stat vid armén.

Avlöning till

extra bataljonsläkare.

[14.]

Tillfällig löneförbättring åt vissa yngre bataljonsläkare.

12:°) Med tillstyrkande av vad Kung!. Maj:t i punkt 15 av denna

huvudtitel föreslagit får utskottet hemställa,

Bihang till Riksdagens protokoll 1918. 6 samt. 4 käft. (Nr 4.) 3

Tillfällig

löneförbättring

åt vissa

yngre bataljonsläkare.

[15.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

att Riksdagen må till tillfällig löneförbättring

(extra lönetillägg) åt högst 4 yngre bataljonsläkare

såsom extra anslag för år 1914 anvisa förslagsvis t.,000

kronor, att utgå med 500 kronor till envar under

förutsättning, att han icke åtnjuter löneförmåner enligt

deri nya organisationen för fältläkarkaren och att

han fullgör minst 50 dagars årlig tjänstgöring under

beväringsrekrytskola vid vederbörligt truppförband.

Extra lönetillägg för en de! betjänta.

Extra linie- 13:o) Då utskottet icke haft något att erinra emot hvad Kungl.

tillägg för en j\[akt i punkt 16 av denna huvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,

l16-] att Riksdagen i likhet med vad under föregående

år ägt rum må till beredande, i enlighet med de i

statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 januari

1913 angivna grunder, av extra lönetillägg för innevarande

år åt vissa betjänte, som åtnjuta avlöning

från fjärde huvudtitelns medel, å extra stat för år

1914 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp av 285

kronor.

Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation.

Ersättning åt 14:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts i punkt 17 av fjärde

vissa huvudtiteln framställda förslag far utskottet hemställa,

att Riksdagen må minska anslaget till ersättning

åt vissa löntagare i följd av arméns omorganisation,

nu 10,982 kronor, med 1,060 kronor till 9,922 kronor.

löntagare

i följd av

arméns omorganisation.

[17.]

Dagavlöningstillägg åt indeit manskap.

Dagavlöningstillägg

åt indeit

manskap.

[18.]

15:o) I punkt 18 av fjärde huvudtiteln har Kung!. Maj: t föreslagit

Riksdagen att för utbetalande av tillägg till dagavlöning åt indeit manskap

med 2 kronor till korpral, vicekorpral och menig beställningsman

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

19

samt 2 kronor 10 öre till annan menig för tjänstgöring i egenskap

av underbefäl, instruktör eller beställningsman vid skolor och övningar

utom vanliga repetitionsövningar å extra stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag

av 150,000 kronor.

Departementschefens anförande till statsrådsprotokollet i detta

ärende förekommer å sid. 99—100 av nämnda protokoll.

I eu inom Andra kammaren väckt, till statsutskottet hänvisad motion

nr 171 har herr A. von Sneidern in. fl. hemställt, att Riksdagen

måtte hos Kungl. Maj:t anhålla, det Kung!. Maj:t täcktes låta utreda,

huruvida vid regementet obefordrat indelt manskaps tjänstgöring kan

anses berättiga detsamma helt eller delvis till det befordrade manskapets

avlönings- och pensionsförmåner, samt för Riksdagen framlägga

de förslag, vartill denna utredning kan giva anledning.

Beträffande motionärernas till stöd för deras förslag anförda skäl

får utskottet hänvisa till själva motionen.

Emot Kungl. Maj:ts förslag i fråga om detta anslag har utskottet

intet att erinra.

I anledning av ovannämnda motion får utskottet framhålla, att

1901 års Riksdag vid behandlingen av det nya härordningsförslaget

uttalade, att från och med år 1904 indelningsverket borde i sin helhet

upphöra så fort ske kunde. Motionärernas förslag skulle emellertid —

vill det synas utskottet — verka i motsatt riktning mot nyssnämnda

uttalanden; och kan utskottet redan av denna anledning icke tillstyrka

detsamma.

På grund av det nu anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

a) för utbetalande av tillägg till dagavlöning åt

indelt manskap med 2 kronor till korpral, vicekorpral

och menig beställningsman samt 2 kronor 10 öre till

annan menig för tjänstgöring i egenskap av underbefäl,

instruktör eller beställningsman vid skolor och

övningar utom vanliga repetitionsövningar å extra

stat för år 1914 anvisa ett förslagsanslag av 150,000

kronor; samt

b) avslå herr von Sneiderns in. fl. ovannämnda

motion.

Utskottets

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Hyra,

expenser

m. m. vid

truppförbanden.

[19.]

De värnpliktigas

avlöning,

inskrivning

och redovisning

m. m.

[20.]

Utskottets

yttrande.

Hyra, expenser m. in. vid truppförbanden.

16:o) Med tillstyrkande av vad Kung!. Maj:t i punkt 19 av denna

huvudtitel föreslagit och under hänvisning till departementschefens yttrande

å sid. 101 av åberopade statsrådsprotokollet får utskottet hemställa,

att Riksdagen må minska anslaget till hyra, expenser

m. in. vid truppförbanden, nu 125,200 kronor,

med 2,000 kronor till 123,200 kronor.

De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning m. m.

17:o) Kungl. Maj:t har i punkt 20 av fjärde huvudtiteln föreslagit

Riksdagen att, med godkännande av det vid statsrådsprotokollet fogade

förslag till ny stat för rullföringsområdesbefälhavarna med biträden å

fastlandet, öka anslaget till de värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning m. in., nu 2,660,038 kronor, med i jämnt krontal 145,475

kronor till 2,805,513 kronor.

I fråga om departementschefens i ämnet lämnade utredning får

utskottet hänvisa till sid. 102—108 av statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:t föreslår i fråga om detta anslag, att ersättningen åt

de sex rullföringsbiträdena inom Stockholms stads rullföringsområde höjes

med 1 krona 50 öre om dagen, vilket skulle föranleda eu ökning av

slutsumman å staten för rullföringsområdesbefälhavarna med biträden å

fastlandet med 3,285 kronor. Vidare avses, att utgiftsposten: färdkostnader

skulle minskas med 145,000 kronor, men utgiftsposten: mönstringskostnader

m. m. ökas med samma belopp. Därjämte hava utgifterna

för penningbidrag och penningtillskott åt de värnpliktiga beräknats

med ledning av senare uppgifter om antalet av de värnpliktigas

tj änstgöringsdagar.

Enligt vad utskottet försport, hänföras under benämningen: mönstringskostnader

m. m. jämväl kostnader för inskrivningsförrättningarna

vid vårmönstringarna för inskrivning; och torde dessa senare utgifter

utgöra den jämförelsevis största delen av totalkostnaden under ifrågavarande

rubrik. Utskottet förmodar, att detta möjligen kan förklara

det av departementschefen anmärkta förhållandet, att utgifterna under

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

21

nyssnämnda rubrik varit i stigande. Slutligen bär utskottet funnit det

anmärkningsvärt, att från utgiftsposten: mönstringskostnader m. m. beräknats

utgå expenser till belopp av minst 10,000 kronor utan att närmare

angivits, av vilken natur dessa expenser äro.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med godkännande av det vid

statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14

januari 1913 fogade förslag till ny stat för rullföringsområdesbefälhavarna

med biträden å fastlandet (bil.

nr 64), öka anslaget till de värnpliktigas avlöning, inskrivning

och redovisning m. in., nu 2,660,038 kronor,

med 145,475 kronor till 2,805,513 kronor.

Ersättning för rustning och rotering.

18:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt

21 av denna huvudtitel föreslagit Riksdagen får utskottet hemställa,

att Riksdagen må minska anslaget till ersättningför

rustning och rotering, nu 770,000 kronor, med

70,000 kronor till 700,000 kronor.

Intendenturkåren.

19:o) I punkt 22 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att, med godkännande av det vid statsrådsprotokollet fogade

förslag till ny. stat för intendenturkåren, öka detta anslag, nu 679,380

kronor, med, i jämnt krontal, 5,179 kronor till 684,559 kronor.

Departementschefens utredning i fråga om detta anslag förekommer

å sid. 109—118 av statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om detta anslag innebär i korthet

följande. I likhet med vad 1912 års Riksdag beslöt, skulle en underintendentsbeställning

uppflyttas till intendentsbeställning av 2:dra klassen.

Vidare skulle i anledning av förestående kasernering av Skaraborgs

Ersättning för

rustning och

rotering.

[21.]

Intendentur
kåren.

[22.]

Utskottets

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Ålderstillägg.

[23.]

Arméns mathållning.

[24.]

och Bohusläns regementen vaktmästarbeställningarna vid dessa indragas.

På grund därav att intendenturförrådet i Boden inom kort träder i

verksamhet, skulle slutligen å intendenturkårens stat uppföras ytterligare

en fältintendentsbeställning av andra graden, avsedd för fästa ingsintendenten

i Boden.

Dessa Kungl. Maj:ts förslag och den därav påkallade förändringen

av förevarande anslags belopp lår utskottet tillstyrka.

Utskottet hemställer sålunda,

att Riksdagen må, med godkännande av det vid

statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 14

januari 1913 fogade förslag till ny stat för intendenturkåren,

öka anslaget till intendenturkåren, nu 6 79,380

kronor, med 5,179 kronor till 684,559 kronor.

Ålderstillägg.

20:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t i punkt 23

av denna huvudtitel föreslagit Riksdagen, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må öka anslaget till ålderstillägg,

nu 85,300 kronor, med 8,300 kronor till 93,600

kronor.

Ärmens mathållning.

21:o) Under punkt 24 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att öka anslaget till arméns mathållning, nu 6,929,292

kronor, med, i jämnt tal, 237,320 kronor till 7,166,612 kronor.

Departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet i fråga om

detta anslag återfinnes å sid. 119—120 av protokollet.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må öka anslaget till arméns mathållning,

nu 6,929,292 kronor, med 237,320 kronor till

7,166,612 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

28

Furagering av arméns hästar.

22:o) Kungl. Maj:t har i punkt 25 av denna huvudtitel föreslagit Purgering

Riksdagen att öka anslaget till furagering av arméns hästar, nu 3,292,176 a hästar,

kronor, med, i jämnt tal, 61,564 kronor till 3,353,740 kronor. [25-]

Departementschefens anförande i ärendet återfinnes å sid. 121 av

statsrådsprotokollet.

I en inom Andra kammaren väckt motion (nr 112) har herr F.

W. Thorsson hemställt, dels att Riksdagen måtte i skrivelse anhålla, att

Kungl. Maj:t ville oförtövat gå i författning om att kavalleriets mellan

de årliga repetitionsövningarna för tjänsten icke behövliga hästar utackorderas

till fodervärdar och dels att Riksdagen måtte vidtaga sådan

rättelse i beräkningen av furageringsanslaget, att detsamma, vad kavalleriet

angår, nedsättas med det belopp, som motsvarar i motionen

angivna antal underhållsdagar i depå eller 51,375 kronor.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Beträffande förslagsanslaget å fjärde huvudtiteln till furagering av

arméns hästar, såvitt detsamma angår kavalleriets stamhästar, får jag

härmed göra följande hemställan.

Enligt 1801 års härordning skola arméns sex fördelningskavallerires-ementen

vartdera hava 600 hästar och de två till kavalleirfördelningen

hörande stora regementena vartdera 1,200 hästar. Sistnämnda två

regementens hästantal uppgår för närvarande till 1,000 vid vartdera,

varemot alla de mindre regementena anses hava sitt i härordningen

bestämda antal hästar fyllt; dock beräknas ännu rusthållshästar till ett

sammanlagt antal av 45 förekomma vid tre av dessa regementen under

1914.

Enligt förslaget till härordningen kunde icke alla ett regementes

hästar året om tagas i anspråk för den dagliga tjänsten. Från och

med 1908, då den förlängda övningstiden i sin helhet började tillämpas

vid kavalleriet, komme de hästar, som bleve avsedda för de värnpliktiga,

som skulle fullgöra sin andra repetitionsövning, icke att tagas i

bruk mer än 42 dagar om året. Fråga uppstode alltså, huru dessa

hästar under den övriga tiden skulle omhändertagas, och man hade då

att välja mellan en utackordering av dem till fodervärdar och en uppställning

och utfodring av dem i depå. Ur militär synpunkt vore ett

depåsystem att förorda, enär befälet därigenom bleve i tillfälle att bestämma

hästarnas arbete och sysselsättning och att dagligen övervaka deras

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

skötsel och vård. Till följd härav skulle hästarna komma att längre

stanna i tjänst samt följaktligen en minskad omsättning vara att förvänta,

en minskning, som torde kunna beräknas till åtminstone 1 %.

Med hänsyn till mobilisering vore depåsystemet icke förenat med de

olägenheter och den tidsutdräkt, som vidlådde utackorderingssystemet.

Slutligen vore de årliga kostnaderna vid depåsystem lägre, vilket skulle

framgå av en uppgjord tablå.

Beträffande utackorderingssystemet anfördes i förslaget till härordningen,

att detsamma visserligen praktiserats i Skåne vid de därstädes

förlagda kavalleriregementena, därvid det i allmänhet visat sig möjligt

att erhålla goda fodervärdar, ehuru exempel på motsatsen ingalunda

saknats. Vid det i Umeå förlagda kavalleriregementet torde en utackordering

näppeligen låta sig göra, och beträffande de övriga kavalleriregementena

hade man icke någon erfarenhet att stödja sig på.

På grund av vad sålunda i korthet relaterats hemställdes i förslaget

till 1901 års härordning, att man vid kavalleriets organisation och uti

de för ändamålet erforderliga beräkningarna måtte utgå ifrån, att de

kavalleriet tillhöriga hästar, som icke vore i tjänstgöring mellan de

årliga repetitionsövningarna, skulle uppställas i depå vid regementena

och utfodras med eu till 80 % förminskad ration. Möjligheten att vid

de i Skåne förlagda regementena tillämpa utackorderingssystemet funnes

ju alltid kvar och kunde sålunda i händelse av behov tagas i anspråk.

I propositionen angående härordningen till 1901 års Riksdag anförde

chefen för lantförsvarsdepartementet:

»Då kavalleriets värde i högst väsentlig grad är beroende på dugliga

och i kraft varande hästar, har jag intet att erinra mot regementsvis

ordnade depåer för uppställning av hästar, som icke äro i ordinarie

tjänst, ehuruväl, såsom chefen för generalstaben anmärker, utackorderingssystemet

bör vid behov kunna tillgripas.»

Det särskilda utskott, som vid 1901 års riksdag behandlade härordningsfrågan,

gjorde ej något uttalande i fråga om användningen av

kavalleriets hästar under tiden mellan de årliga repetitionsövningarna.

Ej heller vid härordningsfrågans behandling i Riksdagen yttrades något

därutinnan.

Genom brev den 1 november 1901 föreskrev Kungl. Maj:t, att

kronan tillhöriga hästar, vilka icke äro till tjänstgöring uttagna, i allmänhet

skola mellan repetitionsövningarna uppställas i depå, samt att

hästar, vilka icke uppställas i depå, finge utackorderas till enskilda personer

mot ersättning av högst tio kronor i månaden för varje häst,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

25

Efter 1901 lära några kronans kavallerihästar icke hava varit utackorderade

till fodervärdar, ej ens i Skåne, ehuru sådant ställdes i

utsikt i härordningsförslaget. Vid sådant förhållande borde nu ifrågavarande

anslag, såvitt detsamma angår de i depå uppställda hästarna,

beräknas efter 80 öre för varje utfodringsdag. Varken i de senare

årens eller innevarande års statsverk sproposition har dock så ägt rum.

Alltsedan 1909 har depåutfodring beräknats endast för de två stora

kavalleriregementena. Därförinnan beräknades dylik utfodring under

några år jämväl för Norrlands dragonregemente.

Därest man vid beräkning av antalet underhålls- och tjänstgöringsdagar

för kavalleriets hästar år 1914 (se bilagan Nr 69 vid statsverksprop.

fjärde huvudtiteln), utgår från de i 1901 års härordning angivna

grunderna och därvid antager, att ett femskvadronsregemente under

tiden mellan de årliga repetitionsövningarna icke behöver för tjänsten

mera än 450 hästar, och flera lära icke behövas, samt att övriga 150

hästar uppställas i depå under 308 dagar på året, kommer man till det

resultatet, att av de i bilagan Nr 69 upptagna hästtjänstgöringsdagarna

256,872 böra överföras till kolumnen »underhållsdagar i depå». Då en

tjänstgöringsdag i furageringshänseende beräknas kosta en krona, men

en underhållsdag i depå endast 80 öre, finner man alltså, att furageringsanslaget,

såvitt detsamma angår kavalleriet, har beräknats för högt

med i runt tal 51,375 kronor. Emellertid lära en del kavallerihästar

under tiden mellan repetitionsövningarna begagnas vid vissa skolor,

kurser m. m. Därest nu dessa hästar nödvändigtvis böra uttagas så, att

antalet hästar, som kunna uppställas i depå, minskas, skulle därav följa,

att berörda antal depådagar jämväl måste minskas. Denna minskning

lär dock högt taget icke kunna uppgå till mera än 20,000 dagar.

Emellertid skulle det bliva för statsverket fördelaktigare, om de

hästar, som skulle uppställas i depå, kunde utackorderas till fodervärdar.

Härav skulle följa två högst väsentliga fördelar. Dels befrias

truppförbanden från skötseln av ett stort antal hästar under nästan hela

året, vilket givetvis har ganska stor betydelse för manskapets utbildning

och övningar, och dels framför allt kunna utgifterna för vård och

utfodring av arméns kavallerihästar nedbringas med rätt avsevärda

belopp.

Under de 42 dagar på hösten, som förflyta mellan repetitionsövningarnas

slut och beväringsrekrytskolans början, skola ett kavalleriregementes

alla hästar, med undantag av de få, som kommenderas till

skolor och kurser, ryktas, rastas och i övrigt skötas av det fast anBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 4 käft. (Nr 4.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

ställda manskapet. Då hästarna vid denna tid äro tre, ja, kanske fyra

gånger flera än det manskap, som skall sköta dem, torde det vara tydligt,

att mycken tid ej blir över för manskapets utbildning. I och med

beväringsrekrytskolans början blir ju tillgången på hästvårdande manskap

större, men under hela den tid, 281 dagar, skolan pågår, äro dock

de hästar, som skola ha vård och skötsel, åtskilliga flera än det manskap,

som därmed kan sysselsättas. Det torde ej kunna förnekas,_ att

detta är eu olägenhet, som inverkar menligt på manskapets utbildning.

Det kan därför sättas i fråga, huruvida icke olägenheterna av att å ett

regemente hava inne betydligt flera hästar än som erfordras för att

gorå befintligt manskap beridet äro så stora, att de i och för sig utgöra

tillräckligt skäl att utackordera de icke för den dagliga tjänsten

erforderliga hästarna, oavsett om genom utackorderingen för statsverket

uppkommer besparing i utgifterna för furagering eller icke.

De berörda olägenheterna erkännas också från militärt håll. Till

bevis härom tillåter jag mig åberopa, vad kavalleriinspektören, prins

Carl, samt chefen för Norrlands dragonregemente härutinnan anföra uti

av dem avgivna yttranden över en av civilkommissionen hos Kungl.

Maj:t i dec. 1911 gjord hemställan om remonteringen m. in.

Kavalleriinspektören anför på tal om lösning av hästskötarfrågan

vid kavalleriet följande:

»Särskilt under oktober och november månader, då de värnpliktiga

för året lämnat tjänsten och den nya årsklassen antingen ännu icke

inställt sig eller saknar även den allra nödvändigaste utbildning, komme

den av kommissionen förordade anordningen att medföra de allra största

svårigheter med hänsyn till vården av statens dyrbara häst materiel.

Redan för närvarande förorsakar skötseln och motionerandet av

120 hästar med en även för all övrig tjänst avsedd personal av i oktober

månad allenast omkring 50 man skvadroncheferna stora bekymmer.

Och ännu värre lärer det bli, sedan antalet samtidigt inkallade »icke

vapenföra» genom den nyligen antagna ändringen i värnpliktslagen

blivit så avsevärt reducerat. Bleve nu kavalleriet betungat med ytterligare

hästvård, kommer tillståndet vid vissa truppförband särskilt på

senhösten att hart när varda olidligt.»

Chefen för Norrlands dragonregemente yttrar sig på ungefär enahanda

sätt.

De olägenheter, som från militär synpunkt skulle vidlåda utackorderingssystemet,

kunna helt säkert undvikas, därest vederbörande befäl

intresserar sig för saken och söker genomföra densamma på bästa sätt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4. 27

Genom lämpliga kontraktsbestämmelser böra dessutom garantier kunna

skapas för att hästarna icke försämras under utackorderingen. För

öfrigt är att märka, att systemet, då det förut praktiserades i Skåne,

enligt vad militära myndigheter själva vitsordat, i allmänhet gav ett

gott resultat. Giltiga skäl för antagande, att systemet icke skulle kunna

med fördel tillämpas i övriga delar av landet, torde saknas.»

I anledning av den enligt motionärens mening högst onödiga och

onyttiga utgift, som således under flera år utgått, fortfarande ägde rum

å fjärde huvudtitelns furageringsanslag och då berörda anslag borde

beräknas efter de i 1901 års härordning angivna grunderna, vilka borde

förändras först efter det Riksdagen på uttryeldig hemställan därom uttalat

sig, hade motionären gjort sin ovan intagna hemställan.

Enligt 1901 års härordningsförslag beräknades, att 24 hästar å

varje skvadron skulle stå i depå emellan regementsövningarna. Enligt

denna plan skulle sålunda på ett fem-skvadronsregemente 120 hästar

och på ett tio-skvadronsregemente 240 hästar hava depåutfodring under

308 dagar om året.

Såsom motionären framhållit, har emellertid nyssnämnda plan endast

delvis blivit tillämpad. Depåutfodring beräknas numera endast

för de två tio-skvadronsregementena Skånska husarregementet och

Skånska dragonregementet, under det vid de övriga kavalleriregementena

beräknas full utfodring för alla hästar. Denna anordning grundar

sig, såvitt utskottet kunnat finna, icke på något medgivande från

Riksdagens sida. Vid sådant förhållande anser utskottet, att den i 1901

års härorduingsförslag angivna planen för depåutfodringen bör tillsvidare

ligga till grund för ifrågavarande anslags beräkning. I den av

Kungl. Maj:t framlagda uträkningen av anslaget hava underhållsdagarna

i depå angivits till 121,352, beräknade såsom nyss nämnts för de

båda skånska kavalleriregementena. Härtill bör läggas ett visst antal

depådagar vid de 6 fem-skvadronsregementena. Ovan har angivits,

att vid vart och ett av dessa skulle 120 hästar stå i depå under 308

dagar. Emellertid böra vid uträkningen av depådagarna antalet rusthållshästar

frånräknas, utgörande vid Livregementets dragoner 27, vid

Livregementets husarer 29 och vid Smålands husarregemente 10. Antalet

hästar i depå vid fem-skvadronsregementena visar sig efter

frånräknande av rusthållshästarna utgöra tillhopa 654 och antalet

underhållsdagar i depå 201,432. Då skillnaden mellan kostnaden för

depåutfodring och full utfodring utgör 20 öre pr dag, bör enligt ut
-

Utskottets

yttrande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

skottets mening den av Kung!. Maj:t angivna anslagshöjningen minskas

med (201,432x0.20=) 40,286 kronor 40 öre eller från 61,564 kronor

till 21,277 kronor 60 öre och anslaget i sin helhet alltså ökas från

3,292,176 kronor till 3,313,453 kronor 60 öre. Med utelämnande av

öretalet bör anslaget sålunda bestämmas till 3,313,453 kronor.

Den nu gjorda uträkningen av anslagets belopp skiljer sig i viss

mån från motionärens förslag, vilket utvisar en större avvikelse från

Kungl. Maj:ts förslag, än utskottet ovan angivit.

Vad beträffar motionärens förslag i fråga om utackordering av

hästar till fodervärdar i stället för deras uppställande i depå, får utskottet

erinra om att före år 1908 möjligen ett antal hästar vid varje

regemente kunnat undvaras under någon längre tid av året. Men från

och med nyssnämnda år, då beAmringsrekrytskolan från och med detta

år blev utsträckt till 281 dagar, som omedelbart efterföljas av en repetitionsövning

på 42 dagar, skulle detta varit möjligt endast under tiden

från repetitionsövningarnas slut till början av nästa beväringsrekrytskola,

således omkring 40 dagar på senhösten. Under denna tid torde emellertid

utackordering icke kunna komma i fråga. Vad motionären framhållit

därom, att det under denna tid råder brist på hästskötare, äger sin fulla

riktighet, men det torde icke vara rådligt att på grund av ett dylikt

organisationsfel tillgripa en åtgärd, som inverkar försämrande på hästmaterialet.

Utskottet vill snarare hänvisa till de möjligheter att vid

förekommande behov använda icke vapenföra värnpliktiga, som departementschefen

ställt i utsikt vid behandlingen i Första kammaren av det

vid sistlidne riksdag framlagda förslaget om inskränkning av de icke

vapenföra värnpliktigas utbildningstid. Departementschefen framhöll

nämligen då, att inkallandet av icke vapenföra värnpliktiga ständigt

reglerades i kommandoväg genom i sådant hänseende meddelade föreskrifter

samt att hela detta institut komme att bliva vida mera tänjbart,

än det varit hittills. Det vore också departementschefens fullständiga

förvissning, att man i kommandoväg skulle kunna tillgodose de anspråk

med avseende på ett lämpligt utnyttjande av de värnpliktigas arbetskraft,

som kunde komma att ställas från de olika truppförbanden.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må,

a) i anledning av Kungl. Maj:ts proposition och

herr Thorssons motion nr 112 öka anslaget till furagering

av arméns hästar, nu 3,292,176 kronor, med

21,277 kronor till 3,313,453 kronor; samt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

29

b) avslå herr Thorssons motion nr 112 i vad den

avser skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om ^ackordering.

till fodervärdar av kavalleriets för tjänsten icke

behövliga hästar.

Arméns munderingsutrustning.

23:o) I punkt 26 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att öka anslaget till arméns munderingsutrustning, nu 4,015,020

kronor, med, i jämnt tal, 137,170 kronor till 4,152,190 kronor.

Departementschefens utredning i ämnet återfinnes å sid. 121 och

122 av statsrådsprotokollet.

_ Utskottet har i nästföregående punkt ''i anledning av herr Thorssons

motion nr 112 uttalat sig för att underhållsdagarna i depå för hästar

vid kavalleriet, som av Kungl. Maj:t beräknats till ett antal av 121,352,

bort ökas med 201,432, samt förordat därav föranledd minskning i

Kungl. Maj:ts beräkning av anslaget till furagering av arméns hästar.

I överensstämmelse härmed får utskottet nu i fråga om anslaget till

armens munderingsutrustning föreslå en nedsättning i den av Kungl.

Maj:t beräknade förhöjningen med (201,432 x kronor 0: 05 —) 10,071

kronor 60 öre eller från 137,170 kronor till 127,098 kronor 40 öre eller

en anslagshöjning i sin helhet från 4,015,020 kronor till 4,142,118 kronor

40 öre. Med utelämnande av öretalet torde anslaget sålunda böra bestämmas

till 4,142,118 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen må öka anslaget till arméns munderingsutrustning,

nu 4,015,020 kronor, med 127,098

kronor till 4,142,118 kronor.

Anskaffning av nya uniformer för armén.

24:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt

21 av denna huvudtitel föreslagit och under åberopande av vad stats
-

Arméns mundering

sutrustninq.

[26].

Anskaffning

av nya uniformer

för

armén.

[27],

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

rådsprotokollet å sid. 123 i denna fråga innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må av det för anskaffning av nya

uniformer för armén beviljade anslag. 6,000,000 kronor,

å extra stat för år 1914 anvisa 400,000 kronor.

Arméns diverse intendenturbehov.

Arméns diver- 25''.oj Under punkt 28 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t före
SetMdoT

slagit Riksdagen att öka anslaget för arméns diverse intendenturbehov,

j-2g-j nu 692,152 kronor, med, i jämnt krontal, 24,509 kronor till 716,661

kronor.

Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 124 i statsrådsprotokollet.

utskottets Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

yttrande. hemstäUerj

att Riksdagen må oka anslaget till arméns diverse

intendenturbehov, nu 692,152 kronor, med 24,509 kronor

till 716,661 kronor.

Arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

Arméns lea- 96!0 ) I punkt 29 av fjärde huvudtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

lamtTeSs Riksdagen att öka anslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus

och vatten, och vatten, nu 1,759,010 kronor, med i jämnt krontal o0,613 kionoi

[29]. till 1,809,623 kronor. _ _ o

Departementschefens framställning i ämnet förekommer å sid. 124

—125 av statsrådsprotokollet.

I en inom Andra kammaren väckt motion, nr 114, som här ovan

under punkt 9:o i sin helhet införts, har herr F. W. Thorsson föieslao''it

att Riksdagen måtte medgiva, att till fortifikationens vaktmästare i

Ö 7 KJ i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

31

Karlsborg må, så länge lian åtnjuter bostad i slutvärnet å Karlsborg,

utgå, för lägenhetens uppvärmning, en årlig extra ersättning av 30

kronor, samt att denna ersättning lämpligen bör bestridas av anslaget

till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.

Vidare har herr E. Liljedahl i en inom Andra kammaren väckt

motion (nr 110) föreslagit,

att Riksdagen måtte för år 1914 bevilja ett anslag av 3,600 kronor

att lika fördelas mellan arméns under nämnda år icke kasernerade

regementen till bekostande av eldning och belysning i officerarnas och

underofficerarnas samlings- och mässlokaler efter samma grunder som

de, vilka gälla för de kasernerade regementena.

Till stöd lör detta förslag har motionären anfört följande:

»Med hänsyn till tjänstgöring och dagavlöning äro arméns regementen

och kårer uppdelade i tre grupper:

1) ständigt tjänstgörande, vilkas hela fast anställda personal ständigt

är samlad;

2) icke ständigt tjänstgörande, men kasernerade, vilkas hela fast anställda

personal är samlad endast vid tiden för de värnpliktiges tjänstgöring

och vilka äro förlagda i kaserner;

3) icke ständigt tjänstgörande och icke kasernerade, vilkas hela fast

anställda personal tjänstgör såsom grupp 2 och vilka fortfarande äro

förlagda i läger.

Till grupp 1 höra Svea och Göta livgarden, fästningsregementena

Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen samt Norrbottens regemente,

^ Gottlands infanteriregemente, alla truppförband inom kavalleriet,

artilleriet, ingenjörtrupperna och trängen samt Generalstaben och Intendenturkåren.

Till grupp 2 höra eller beräknas, enligt årets statsverksproposition,

före 1914 års utgång komma att höra Livregementets grenadjärer, Dalregementet,

Upplands, Skaraborgs, Jönköpings, Hälsinge, Hallands, Bohusläns,

Västmanlands, Västerbottens, Värmlands, Jämtlands och Västernorrlands

regementen.

d ill grupp 3 höra Första och Andra livgrenadjärregementena, Västgöta,

Södermanlands, Kronobergs, Ålvsborgs och Kalmar regementen

samt Norra och Södra skånska infanteriregementena.

För denna sista grupps otficerare och underofficerare betyder

kasernfrågans ännu olösta skick, som beror av att igångsatt utredning

av tillsatta sakkunnige ej hunnit avslutas för fem av dessa nio truppförband,

betydliga utgifter, särskilt för familjeförsörjare. Hushåll måste

lör mången nållas a två ställen, dels å mötesplatsen för familjefadern

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

under sex månader om året, vanligen i officers- och underofficei smässen,

dels för den övriga familjen i hemorten. Vid de truppförband, som

tillhöra grupp /, bortfaller denna dubblering och otta även för grupp .2,

som vanligen också har regementets förläggningsplats till hemort för

befälet. _ _

Förslag ha varit uppe och framställningar gjorts nos Kungl. Maj:t

att genom förhöjning av dagavlöningen för grupp 3 utjämna den anförda

skillnaden, men av flera skäl, såsom stora kostnader för statsverket,

torde denna väg ej böra väljas utan begäres härmed ett mindre

belopp ur synpunkten av ett påfallande iikställighetskrav.

Varje rättvist hänsynstagande till statstjänarna förblir alltid inramat

av statsintresset. En likställighet, som rättvisan kräver, mellan officerarna

och underofficerarna inom grupp 3 och den inom grupp 1 och 2,

kan åvägabringas i fråga om statens ekonomiska ställning till deias

mäss- och samlingslokaler. När ett regemente utbyter den gamla föiläggningen

i läger mot kasärnförläggningen, upplåter staten gratis

mäss- och samlingslokaler åt officerare, underofficerare och manskap samt

bekostar inom fixa gränser erforderlig eldning, belysning och vattenförbrukning

i nämnda lokaler. V id de lägerförlagda regementena måste

däremot officerarna och underofficerarna själva betala alla utgifterna föi

sina lokaler, vilket är eu uppenbar orättvisa. För att nå en rättelse av

detta missförhållande ingingo under år 1912 flera regementschefer med

skrivelser till Konungen. Här må anföras en från Första och Andra

livgrenadjär regementena:

Till Konungen.

Genom nådigt brev den 7 juli 1911 har Eders Kungl. Maj:t föreskrivit, att

— med vissa inskränkningar — eldning och belysning av samtliga^ i kronans

etablissement för arméns officerare, underofficerare och manskap upplåtna massoch

samlingslokaler skall bekostas av statsmedel.

Yid Kungl. Första och Andra livgrenadjärregementena äro ingå mass- och

samlingslokaler för officerare och underofficerare upplåtna i kronans byggnader,

utan hava respektive officers- och imclerofficerskarer själva måst bygga och underhålla

sådana. Redan i detta avseende befinna sig dessa kårer i en synnerligen

ogynnsam ställning. Under sådana förhållanden synes det vara med billighetens

fordringar överensstämmande, att omnämnda kårer åtminstone i avseende å_belysning"

och uppvärmning av mässlokalerna jämnställas med dem, som åtnjuta

förmånen av att hava inflyttat i kronans etablissement.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

33

På grund härav få vi hos Eders Kung! Maj:t i underdånighet anhålla, att

i ovannämnda kung!, brev stadgade rättighet till kostnadsfri eldning och belysning

måtte utsträckas till officerarnas och underofficerarnas vid de båda livgrenadjärregementena

mäss- och samlingslokaler.

Linköping den 20 april 1912.

Underdånigst

E. von Bornstedt. N. Blomstedt.

Chef för K. Första livgrenadjärregementet. Chef för K. Andra livgrenadjärregementet.

G. von Friesendorff.

Ärendet hänsköts till arméförvaltningen, som tillskrev chefen för

Andra arméfördelningen följande:

Till Chefen för Andra arméfördelningen.

; ’ Sedan Kungi. Maj:t genom nådigt brev den 7 juli 1911 föreskrivit, att —

med vissa inskränkningar — eldning, belysning och vattenförbrukning i samtliga

uti kronans etablissement för arméns officerare, underofficerare och manskap

upplåtna mäss- och samlingslokaler finge bekostas av vederbörliga statsmedel,

har fråga blivit väckt, att nämnda förmåner måtte i enahanda utsträckning beredas

arméns personal jämväl beträffande mäss- och samlingslokaler, vilka äro

inrymda uti de olika officers- och underofficerskårerna m. fl. enskilt tillhöriga

byggnader.

Innan Kung! Arméförvaltningens intendentsdepartement vidtager åtgärder

i nu antytt syfte, måste emellertid fullständig utredning föreligga såväl beträffande

omfattningen av de lokaler, för vilka eldning, belysning och vattenförbrukning

på kronans bekostnad sålunda kan ifrågakomma som ock beträffande de

ökade årliga kostnader, vilka av denna anledning komma att åsamkas statsverket,

och får departementet för den skull, under hänvisning till innehållet uti förenämnda

nådiga brev, äran anhålla, att I villen från de Eder underlydande truppförbandschefer

infordra samt hit före den 15 nästkommande juni med eget yttrande

insända uppgifter å

dels omfattningen av de vid icke kasärnerade truppförband i enskild ägo

befintliga mäss- och samlingslokaler för officerare, underofficerare och manskap,

varvid bör bland annat angivas rummens antal och storlek samt antalet eldstäder,

dels ock de kostnader, som kunna beräknas årligen uppkomma för eldning,

belysning och vattenförbrukning uti sagda lokaler i enlighet med bestämmelserna

uti meromnämnda nådiga brev.

Stockholm den 7 maj 1912.

P. F. Holm äldst.

M. Stendahl

Emil Nordblom.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 sand. 4 höft. (Nr 1.)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Den begärda utredningen erhölls och visade inga avskräckande

summor. Som exempel må här i sin helhet anföras uppgift från ett

av de icke kasärnerade truppförbanden:

Uppgift från Enligt. Första livgrenadjärregementet å omfattningen av i enskild

ägo befintliga mäss- och samlingslokaler ocii beräkning av årliga kostnader

för eldning och belysning i sagda lokaler i enlighet med bestämmelserna

i käng!, brev den ? juli 1911.

I. I enskild iigo befintliga mäss- ocli samlingslokaler.

Rum.

Eldstäder

Antal.

Storlek

kbm.

(kaminer).

a) Officerskårens

Matsal, gemensam för I 4:s och I 5:s officerskårer, hälften ...

i

7o8

1

Kafferum........................................................................

i

150

1

i

167

1

Tambur ........................................................................

i

100

—

Summa

4

1,155

3

b) Underofficer ''skål -ens

Matsal..........................................................................

1

490

1

Kafferum......................................................................

1

119

—

Tomrum .......................................................................

2

67

—

Tambur ........................................................................

1

54

—

Summa

5

730

1

Slutsumma

9

1,885

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

do

II. Beräkning av ärliga kostnaden för eldning och belysning i förenäumda

mäss- och samlingslokaler.

Antal

Å pr hl.

Summa

hl. kbm.

kbm.

Kostnad

kostnad

r» q y

O.

s. v.

kr.

kr

kr.

a) Officerskårens

eldning: äntra ritkol hl ......................................

25

3: 75

93: 75

» björkved kbm.......................................

1

(i

—

6: —

belysning: amerikansk fotogen, lit.......................

60

0

15

9: —

» rysk fotogen » ......................

300

0

15

45: —

» sprit, denaturerad » ......................

10

0

50

5: —

i) stearinljus, pkt .................................

75

0

60

45: —

» underhäll av belysningsmateriel..........

—

—

20: —

223: 75

b) Under officerskårens

eldning: antracitkol, hl...............................

30

3: 75

112:50

» björkved, kbm.............................

0,5

6

—

3: —

belysning: amerikansk fotogen, lit.....................

350

0:15

52: 50

» underhåll av belysningsmateriel...........

—

—

5: —

173: —

Summa

—

-

396: 75

Linköping den 31 maj 1912.

G. von Feiliteen.

Regementsbefälhavare.

Gr. von Friesendorff.

Det erforderliga beloppet per år för eldning och belysning av ett

icke kasärnerat regementes av officerare och underofficerare använda

mäss- och samlingslokaler kan således fastställas till i runt tal 400

kronor och då det endast avser nio regementen blir den behövliga totalsumman

3,600 kronor, vilken årligen minskas i mån som regementena

kasärneras. För närvarande äro åtta kasärnetablissemang under uppförande,

tillhörande grupp 2 och 3.

Arméförvaltningen tillstyrkte anslagets utgående av statsmedel men

Kungl. Maj:t fann, enligt skrivelse av den 6 september 1912 från lantförsvarsdepartementet

till arméförvaltningens intendentsdepartement, att

ansökan icke kunde bifallas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

36

Kung! Maj:ts avslag å den billiga begäran var utan motivering.

Förmodligen var deri bestämmande grundsatsen den, att i kronans hus

bör kronan betala eldning och belysning, men i officerarnas och underofficerarnas

privathus böra de själva bekosta detta. En sådan formalistisk

ståndpunkt synes mig här vara staten ovärdig och är främmande

för all känning med det verkliga sakläget. Det förhåller sig nämligen

så, att samlings- och mässlokaler för officerare och underofficerare å

våra lägerplatser äro ännu nödvändigare än i kasärnerna, som i regeln

äro förlagda till städerna, där det finnes gott om matställen och samlingsrum,

ehuru jag icke bestrider, att även kasärnerna av flera skäl

ha behov av dessa lokaler.

För egna medel ha de lägerförlagda officerarna och underofficerarna

måst uppföra sina samlings- och mässlokaler, emedan staten ej

lämnat dem annat än tält att vistas ifrån början av april till medio

av oktober. Till straff för denna uppoffring, som bort åligga staten

och ej enskilda, ålägger Kungl. Maj:t det lägerförlagda befälet att i

motsats till de kasärnerade självt betala eldning och betsning i lokaler,

som äro nödvändiga för Kungl. May.t själv, ty militärbefälet har

såsom sådant intet självändamål utan är till för Kungl. Maj:ts och rikets

skull.

På militärbefälet bör staten ställa stora fordringar, när det gäller

ett enkelt och nyktert levnadssätt på lägerplatserna och inom kasärnerna.

En sådan händelse — lyckligtvis enastående — som den vilken

under förra året inträffade vid ett regemente, att dess chef nödgades

arrestera ett antal officerare, därför att de överträtt hans befallning

och under förtäring av spritdrycker suttit uppe i mässen långt in på

natten och att de sedan ej insågo arten av sin förseelse mot disciplinen

och sitt ansvarsfulla kall som ungdomens lärare utan, åberopande

mässlokalens egenskap av officerarnas privata tillhörighet, överklagade

sitt straff, som nyligen fastställts av krigshovrätten — en sådan händelse

talar icke för drivandet av den satsen, att befälets samlings- och mässlokaler

böra vara privutängelägenheter, då de äro förlagda på kronans

mark. Anser sig staten ej böra inköpa dessa lokaler, vilket vore att

taga steget fullt ut i rätt riktning, så är det dock bättre att i nämnda

riktning taga ett förkortat steg än intet alls.»

I en likaledes inom Andra kammaren väckt motion (nr 119) har

herr C. Vahlquist föreslagit, att Riksdagen ville medgiva:

att i samtliga de av arméns officerare, underofficerare och manskap

använda mäss- och samlingslokaler, vilka äro inrymda uti kronan ej

tillhöriga byggnader, eldning belysning och vattenförbrukning må av

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

37

statsmedel bekostas i enlighet med de grunder, som angivits i Kungl.

Maj:ts nadiga brev den 7 juli 1911 angående bestridande av enahanda

kostnader i mäss- och samlingslokaler, inrymda i kronans etablissemang,

samt

att hårtur öka anslaget till armens kasärnutrsåning, samt ved, ljus

och vatten med 5,000 kronor.

I sistnämnda motion anföres till motiverande av nyssnämnda hemställan

följande:

»Kung!. Maj:ts nådiga brev den 7 juli 1911 föreskriver:

''»att för samtliga i kronans etablissemang för arméns officerare,

underofficerare och manskap upplåtna mäss- och samlingslokaler — med

undantag av dels de till sådana lokaler hörande kök och ekonomirum samt

bostäder för mässbetjäning, dels ock av de för manskapet avsedda dylika

lokaler, varest marketenterirörelse genom entreprenör bedrives — eldning

och belysning må bekostas av vederbörliga statsmedel, dock med den

inskränkning, att utgifter för lyse få med statsmedel bestridas endast

för tiden från revelj intill senast eu halv timme efter den s. k. tystnadssignalen

samt i fråga om officers- och underofficersmässar under

övrig tid av dygnet allenast då lokalerna användas för militärt ändamål,

såsom krigsspels utförande, vidtagande av förberedelser till nattliga

övningar, hållande av föredrag i ämnen, som beröra tjänsten in. m.

att kostnaderna för förbrukning av vatten uti ifrågavarande lokaler,

köken och betjäningsrummen däri inberäknade, skola gäldas av kronon,

varemot statsverket icke får belastas med några utgifter för lokalernas

städning och övriga renhållning.

att samtliga av dessa föreskrifter för kronan föranledda kostnader

skola beräknas, bestridas och redovisas på samma sätt som utgifterna

för eldning och belysning in. in. av övriga i kronans etablissemang för

arméns trupper upplåtna lokaler, samt

att vederbörande truppförbands- eller skolchefer och, beträffande

de för garnisonen å Karlsborgs fästning i det s. k. värdshuset för officerare

och underofficerare inrättade mässar, kommendanten å nämnda

fästning skola, utöver de föreskrifter arméförvaltningens intendentsdepartement

äger att meddela i ämnet, på vederbörliga mässars bekostnad

vidtaga de anordningar samt i övrigt utfärda de bestämmelser, som

prövas nödiga för utövande av effektiv kontroll däröver, att jämväl i

avseende å förbrukning av bränsle och lyse samma sparsamhet, parad

med klok omtänksamhet, som inom övriga militära förvaltningsområden

bör vara rådande, städse iakttages, samt att kronan icke får vidkännas

större utgifter för eldning och belysning m. in. av ifrågava
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

rande lokaler än de, som enligt nådigt beslut kunna komma att medgivas.

»

1 anslutning härtill hava cheferna för samtliga infanteriregementen

inom Andra arméfördelningen 1912 ingått till Kung!. Maj:t med underdånig

anhållan, att samma bestämmelser måtte få gälla för dessa regementens

mässlokaler, oaktat de icke äro förlagda i kronans byggnader.

Till stöd för denna framställning anföra cheferna för kungl. Första

och Andra livgrenadjärregementena: »Vid kungl. Första och Andra livgrenadjärregementena

äro inga mäss- och samlingslokaler för officerare

och underofficerare upplåtna i kronans byggnader, utan hava respektive

officers- och under officerskårer själva måst bygga och underhålla sådana.

Redan i detta avseende befinna sig dessa kårer i en synnerligen ogynnsam

ställning. Under sådana förhållanden synes det vara med billighetens

fordringar överensstämmande, att ovannämnda kårer åtminstone

i avseende å belysning och uppvärmning av mässlokalerna jämställas

med dem, som åtnjuta förmånen av att hava inflyttat i kronans etablissement.

))

Chefen för kungl. Jönköpings regemente yttrar: »Då emellertid

vid kungl. Jönköpings regemente underofficerarnas mäss- och samlingslokal

icke är inrymd i någon kronans byggnad, och således underofficerskåren

icke äger åtnjuta de förmaner, ovannämnda kungl. brev

stadgar, men rättvisan torde kräva, att i avseende å eldning och belysning

av mäss- och samlingslokalerna kåren komme i åtnjutande av

samma rättigheter som de, vilkas mäss- och samlingslokaler redan äro

inrymda i kronans byggnader, får jag hos Eders Kungl. Maj:t i underdånighet

anhålla, att kostnadsfri eldning och belysning av underofficerskårens

vid kungl. Jönköpings regemente mäss- och samlingslokal må

utgå enligt de grunder, som angivas i kungl. brevet den 7 juni 1911»,

och chefen för kungl. Kalmar regemente slutligen framhåller: »Vid

Kalmar regemente hava de byggnader, vilka inrymma. officers- och

underofficerskårernas mäss- och samlingslokaler, icke blivit av staten

inlösta, varigenom regementets officers- och underfficerskårer för närvarande

icke kunna komma i åtnjutande av den i ovan nämnda nådiga

brev medgivna förmån. Då den omständigheten, att mäss- och samlingslokalerna

äro inrymda i officers- och underofficerskårernas egna

bvggnader, ju icke bör för dem utgöra ett hinder för att komma i åtnjutande

av en förmån, som tillkommer arméns officers- och underofficerskårer

i allmänhet, får jag hos Eders Kungl. Maj:t i underdånighet

anhålla, att den i ovannämnda nådiga brev arméns officers- och

underofficerskårer med vissa inskränkningar medgivna rätten till kost
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utledande Nr 4.

39

nadsfri uppvärmning och belysning av mäss- och samlingslokaler må

tillerkännas även regementets officers- och underofficerskårer.»

I anledning härav infordrade Ivungl. Maj:t arméförvaltningens intendentsdepartements

yttrande, vilket avgavs den 18 juni 1912 och har

följande lydelse:

»Uti särskilda till Eders Kung!. Maj:t ställda, till arméförvaltningens

intendentsdepartement insända samt av chefen för Andra arméfördelningen

förordade skrivelser hava cheferna för Första och Andra livgrenad

järregementena samt Jönköpings och Kalmar regementen, de båda

förstnämnda gemensamt, i underdånighet anhållit, att de av Eders

Kungl. Maj:t i nådigt brev den 7 juli 1911 givna bestämmelser angående

gäldande av kostnader för eldning, belysning och vattenförbrukning

i de i kronans etablissemang för arméns officerare, underofficerare

och manskap upplåtna mäss- och samlingslokaler finge vid nämnda regementen

gälla även beträffande lokaler av enahanda art, vilka icke

vore inrymda i någon kronans byggnad, utan i byggnader enskilt tillhöriga

vederbörande officers- och underofficerskårer med flera.

Med anledning av dessa framställningar har arméförvaltningens intendentsdepartement

från de av arméns truppförband, vilka härvid kunnat

ifrågakomma, infordrat uppgifter å omfattningen av förevarande enskilda

tillhöriga lokaler ävensom å de ökade årliga kostnader, vilka

skulle uppkomma, därest Eders Kungl. Maj:t i nåder medgåve, att de

i regementschefernas skrivelser framhållna synpunkter bleve gällande

för armén i dess helhet. Av de i anledning härav till departementet

insända uppgifter framgår, att den ökade årliga kostnaden för hela

armén för närvarande komme att uppgå till omkring 5,000 kronor och

minskas i den man nya kaserner varda uppförda för ännu icke kasernerade

infanteritruppförband, ehuruväl samtidigt kostnaderna för de i

kasernerna befintliga mäss- och samlingslokalerna givetvis komme att

ökas och slutligen väsentligen överstiga nyssnämnda belopp.

Intendentsdepartementet finner för sin del billigheten kräva, att vid

de truppförband, där kronan ännu icke genom nybyggnad eller inlösen

av förut befintliga, i enskild ägo varande byggnader berett mäss- och

samlingslokaler åt officerare, underofficerare och manskap utan där

dylika lokaler uppförts och underhållas på enskildas bekostnad, kronan

genom övertagande av kostnaderna lör eldning, belysning och vattenförbrukning

i meranämnda lokaler bör i någon mån utjämna den ofördelaktiga

ställning, uti vilken officers- och underofficerskårerna vid

respektive truppförband befinna sig i jämförelse med motsvarande kårer

vid kasärnerade truppförband, där kronan bekostar lokalernas och in
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

ventariernas anskaffning och underhåll ävensom i enlighet med förberörda

nådiga brev av den 7 juli 1911 eldning, belysning och vattenförbrukning

med vissa inskränkningar. Departementet får därför, under

framhållande av att de ökade årliga kostnader, enligt vad ovan anförts,

beräknade till omkring 5,000 kronor, vilka skulle uppkomma vid eventuellt

nådigt gillande av departementets här nedan gjorda underdåniga

hemställan, kunna bestridas av anslaget till arméns kasernutredning

m. m., i underdånighet anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t i nåder

medgiva, att i samtliga de av arméns officerare, underofficerare och manskap

använda mäss- och samlingslokaler, vilka äro inrymda uti kronan

ej tillhöriga byggnader eldning, belysning oeh vattenförbrukning må av

statsmedel bekostas i enlighet med de grunder, som angivits i Eders

Kungl. Maj:ts nådiga brev den 7 juli 1911 angående bestridande av

enahanda kostnader i mäss- och samlingslokaler, inrymda i kronans

etablissemang.»

Enligt beslut den <3 september 1912 har Kungl. Maj:i emellertid

icke ansett sig kunna bifalla den av arméförvaltningens intendentsdepartement

tillstyrkta framställningen. Orsaken härtill lär hava varit

principiella skäl. I övrigt torde den beräknade kostnadsökningen hava

lagt hinder i vägen för ett bifall utan Riksdagens hörande.

Då emellertid enligt mitt förmenande alla skäl tala för att framställningen

bör vinna tillmötesgående, har jag ansett mig böra på detta

sätt söka utverka Riksdagens bifall till densamma.

Visserligen inträffar ju oftast vid genomgripande omorganisationer,

att en och annan icke kan komma i åtnjutande av varje ekonomisk förmån,

som en omorganisation möjligen medför, vilket särskilt måste

komma till synes under en i allmänhet bestämd längre eller kortare

övergångstid, men i detta fallet anser jag mig böra erinra om, att 1901

års härordning skulle vara fullt genomförd under 12 år, räknat från

och med 1902 (Riksdagens skrivelse nr 120 år 1901) och samtliga

kasernetablissemang färdiga 1909 (särskilda utskottet nr 1 utlåtande

nr 13 år 1901). Några regementen hava emellertid ännu icke kommit

i åtnjutande av fördelarna av egna kasernetablissemang, utan måste en

stor,'' ja, största delen av dessa regementens fasta personal vidkännas

avsevärda personliga extra kostnader för tjänstens utövande i jämförelse

med samma personal vid de regementen, som fatt sina kasernetablissemang

ordnade.

Det synes mig därför rimligt, rätt och billigt, att i här omskrivna

hänseende likhet måtte införas, och detta så mycket hellre, som numera

icke blott tidpunkten, då samtliga kasernetablissemang skulle vara fär
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

41

diga, för länge sedan inträffat, utan även tidpunkten för 1901 års härordnings

i sin helhet ikraftträdande med innevarande år går till ända.

Enligt armé förvaltningens utredning skulle årliga kostnadsökningen

belöpa sig till endast 5,000 kronor, om samtliga ännu icke kasernerade

regementen i ovan angivna hänseenden likställas med redan kasernerade,

ett belopp, vilket måste betecknas som ganska ringa som statsutgift,

men däromot ganska kännbart för de statstjänare, som nu måste utbetala

detsamma.

Några principiella betänkligheter mot ett bifall till framställningen

har jag icke kunnat finna.»

Såsom stöd för sin hemställan hänvisade motionären särskilt till

arméförvaltningens intendentsdepartements ovan återgivna tillstyrkande

yttrande i frågan.

Utskottet har redan i punkt 9:o) här ovan förklarat sig anse skäl

föreligga för att den i herr Thorssons motion ifrågasatta ersättningen till

fortifikationens vaktmästare å Karlsborg må i detta särskilda fall beviljas.

I likhet med motionärerna herrar Liljedahl och Vahlquist finne»

utskottet det vara billigt, att officers- och underofficerskårerna vid de

regementen, vilka ännu icke kasernerats, bliva befriade från skyldigheten

att bekosta eldning, belysning och vattenförbrukning i sina samlings-

och mässlokaler.

De bidrag av statsmedel, som för ändamålet böra utgå, synas utskottet

lämpligen kunna bestämmas till högst 400 kronor för varje

regemente, som härvid kommer i fråga, utgörande således tillhopa högst

3,600 kronor. I anseende därtill att dessa utgifter bliva av mera tillfällig

natur torde ifrågavarande anslag, som är ett reservationsanslag,

icke böra av denna anledning höjas, i synnerhet som besparingarna å

detsamma för närvarande uppgå till avsevärda belopp.

På grund av det nu anförda och då utskottet icke haft något att

erinra emot vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må

a) med bifall till herr Thorssons motion nr 114

medgiva att till fortifikationens vaktmästare i Karlsborg

må, så länge han åtnjuter bostad i slutvärnet å

Karlsborg, utgå, för lägenhetens uppvärmning, eu

årlig extra ersättning av 30 kronor;

Bihang till Riksdagens protokoll 19JS. 6 samt. 4 käft. (Nr 4.)

Utskottets

yttrande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Inköp av inventarier

i nya

kasernetablissemang.

[30.]

Anskaffning

av skidor m.m.

[31.]

b) i anledning av lierr E. Liljedahls och herr C.

Vahlquists ovannämnda motioner medgiva, att till bekostande

av eldning, belysning och vattenförbrukning

i samtliga de av arméns officerare, underofficerare och

manskap använda mäss- och samlingslokaler, vilka äro

inrymda uti kronan ej tillhöriga byggnader, må i enlighet

med de grunder, som angivits i Kung!. Maj:ts

brev den 7 juli 1911 angående bestridande av motsvarande

kostnader i mäss- och samlingslokaler inrymda

i kronans etablissemang från och med år 1914

av statsmedel utgå ett bidrag av högst 400 kronor

årligen till varje icke kasernerat regemente; samt

c) med bifall till Kung!. Maj:ts ovanberörda förslag

öka anslaget till arméns kasernutredning samt ved,

ljus och vatten, nu 1,759,010 kronor, med 50,613

kronor till 1,809,623 kronor.

inköp av inventarier i nya kaserneiablissemang.

27:o) På grund av Kungl. Maj:te därom gjorda framställning hemställer

utskottet,

att Riksdagen må för inköp av inventarier i nya kasernetablissemang

å extra stat för år 1914 anvisa ett

anslag av 106,039 kronor.

Anskaffning av skidor m. m.

28:o) Kungl. Maj:t har under punkt 31 av denna huvudtitel föreslagit

Riksdagen att för anskaffning av skidor m. m. å extra stat för

år 1914 anvisa ett anslag av 273,800 kronor med rätt för Kungl. Maj:t

att därav under år 1913 av omhänderhavande medel förskjuta 150,000

kronor för att sedermera ersättas av vad som anvisats.

Departementschefens framställning beträffande detta anslag återfinnes

å sid. 126—135 av statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Det har synts utskottet som om vissa i arméförvaltningens framställning

i detta ärende förekommande upplysningar rörande denna och

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

43

nästföljande anslagsfråga, knappast bort bliva offentliga utan med större

fördel kunnat lämnas i handlingar, som af Kungl. Maj:t hållits utskottet

tillhanda.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att Riksdagen må för anskaffning av skidor m. m.

å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 273,800

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav under

år 1913 av omhänderhavande medel förskjuta 150,000

kronor för att sedermera ersättas av vad som anvisats.

Anskaffning av pälsar.

29:o) I punkt 32 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för anskaffning av pälsar å extra stat för år 1914 anvisa

ett anslag av 390,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att därav

under år 1913 av omhänderhavande medel förskjuta 200,000 kronor för

att sedermera ersättas av förevarande anslag.

Den i ärendet av departementschefen lämnade utredningen återfinnes

i statsrådsprotokollet å sid. 135 och 136.

Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit,

får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för anskaffning av pälsar å

extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 390,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att därav under år

1913 av omhänderhavande medel förskjuta 200,000

kronor för att sedermera ersättas av förevarande anslag.

Flyttningshjälp.

30:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts därom gjorda

framställning och under hänvisning till utskottets yttrande i punkt 54:o)

i detta utlåtande hemställer utskottet,

att Riksdagen må i riksstaten under fjärde huvudtiteln

uppföra ett nytt ordinarie anslag ä 12,000 kronor,

benämnt »flyttningshjälp, förslagsanslag».

Anskaffning

av pälsar.

[32.]

Flyttnings''

hjälp.

[33.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Anskaffning

av nya eldhandvapen.

[34.]

Anskaffning

av ny fältartillerimateriel.

[35.]

Anskaffning av rsya eidhandvapen.

31:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkten

34 av denna huvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må av det utav 1911 års Riksdag

för fortsatt anskaffning av nya eldhandvapen för armén

beviljade anslaget, 1,200,000 kronor, å extra stat för

år 1914 anvisa återstoden, 500,000 kronor.

Anskaffning av siy fältartilSerimateriel.

32:o) Kungl. Maj:t har under punkten 35 av denna huvudtitel

föreslagit Riksdagen att utav det av 1909 års Riksdag till anskaffning

av ny fältartillerimateriel beviljade anslaget, 3,000,000 kronor, å extra

stat för år 1914 anvisa 380,000 kronor med rätt för Kungl. Magt att

av omhänderhavande medel under år 1913 förskjuta sist nämnda belopp

för att sedermera ersättas av vad som sålunda anvisats.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 154—156 av statsrådsprotokollet.

Uti en inom Första kammaren väckt motion (nr 38) har greve

C. Hamilton hemställt, att Riksdagen ville besluta att utav det av 1909

års Riksdag till anskaffning av ny fältartillerimateriel beviljade anslaget,

3,000,000 kronor, å extra stat för år 1914 anvisa utöver i Kung!. Maj:ts

proposition föreslagna 380,000 kronor ytterligare 620,000 kronor eller

tillsammans 1,000,000 kronor, medgivande Kungl. Magt rätt att av

omhänderhavande medel under år 1913 förskjuta sist nämnda belopp

för att sedermera ersättas av vad som sålunda anvisats.

Till stöd för sitt yrkande bär motionären anfört följande:

»I det vid årets statsvorksproposition fogade protokollet, fjärde huvudtiteln,

sid. 155, kan inhämtas följande:

Arméförvaltningen har funnit det vara synnerligen viktigt, att av

de 3 miljoner kronor, som 1909 års års Riksdag beviljade för anskaffning

av fälthaubitsmateriel, hela det återstående oanvisade beloppet, 1

miljon kronor, anvisades för år 1914 för att haubitsmaterielen i sin helhet

skulle kunna vara att påräkna vid mobilisering under sistnämnda år.

Till största delen behövde beloppet tagas i anspråk för ammunitions an
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

45

skaffande. För att materielen skulle kunna vara fullt disponibel till

krigsbruk vore det alldeles nödvändigt, att tillräcklig ammunition funnes

anskaffad redan i fredstid, ty vid krigsutbrott kunde sådan ej hinna

anskaffas i tillräcklig mängd och inom rimlig tid.

Departementschefen har emellertid under hänvisning till att artilleridepartementet

i en »föregående år» till honom lämnad uppgift angivit

totalbehovet ammunition för fälthaubitserna vara inalles 36,000 skott

och med framläggande av en beräkning, av vilken synes framgå, att

det sålunda angivna behovet väl kan fyllas genom en ytterligare anvisning

av 380,800 kronor, förklarat sig icke finna den förebragta utredningen

motivera större anvisning än i rundat tal 380,000 kronor.

I enlighet med departementschefens hemställan har också Kungl.

Maj:t föreslagit Riksdagen »att utav det av 1909 års Riksdag till anskaffning

av ny fn tiar tiller {materiel beviljade anslaget, 3,000,000 kronor,

a extra stat för år 1914 anvisa 380,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att av omhänderhavande medel under år 1913 förskjuta sistnämnda

belopp för att sedermera ersättas av vad som sålunda anvisats».

Av det relaterade framgår, att anvisningsbeloppets storlek blivit

bestämt med stöd av en tidigare lämnad uppgift å behovet ammunition

— en uppgift, som emellertid icke torde hava avsett totalbehovet ........

och icke på grund av det verkliga behovet såsom detta av arméförvaltningen

nu angives vara.

För mig synes dock vid beloppets bestämmande böra vara avgörande,

huruvida detsamma är tillräckligt eller icke för anskaffande av

erforderlig mängd mobiliseringsammunition.

Denna mängd brukar angivas i antal skott per pjäs, och lärer detta

antal för olika slag av artilleripjäser fastställas genom hemliga kungl.

brev. Någon dylik fastställelse beträffande fälthaubitsammunitionen torde

emellertid ännu icke föreligga. Att rätt avpassa detta antal erbjuder

vissa svårigheter, då man saknar stöd av egen krigserfarenhet, och då

utomlands vunnen erfarenhet härutinnan, liksom därstädes beräknat antal,

vanligen hemlighålles.

Fn god hållpunkt vid bedömandet av erforderliga antalet skott per

fälthaubits kan emellertid vinnas genom jämförelse med det antal, som

blivit fastställt för övriga inom vår armé för fält-kriget avsedda pjäser,

nämligen 7 cm. kanonen och 15 cm. haubitsen. Tydligen bör för 10.5

cm. fälthaubitsen detta antal, om icke fullt uppgå till, dock närma sig

det för fältkanonen bestämda och i varje fall väsentligen överstiga det

för den tyngre haubitsen bestämda. Verkställes en sådan jämförelse,

vilket icke kan ske här, då siffrorna ju äro hemliga, skall man säker
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

46 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

ligen finna, att de 38,600 skott, som genom antagande av Kungl. Maj:tsproposition

erhållas, ingalunda kunna anses fylla mobiliseringsbehovet.

De enda pålitliga uppgifter rörande mobiliseringsammunition för

fälthaubitser i utlandet, som jag lyckats anskaffa, lämna stöd för samma

uppfattning. I England beräknas för den betydligt grövre 11,4 cm.

haubitsen 800 skott per pjäs och i Schweiz för den ännu grövre 12

cm. haubitsen 608 skott.

Då det synes vara av obestridlig vikt, att stridsvärdet hos de pjäser,

som föras i fält, icke nedsättes genom brist på ammunition, och då

erforderlig ammunitionsmängd, enligt vad arméförvaltningen framhållit,

redan i fredstid måste finnas anskaffad, synes mig det av arméförvaltningen

begärda beloppet redan nu böra av Riksdagen anvisas. Beloppet

är ju dessutom, om ock endast till någon mindre del, även avsett att

användas för att komplettera haubitsmaterielen i övrigt.

I detta sammanhang bör måhända även erinras därom, att materielkostnaden

för fälthaubitsdivisionerna i 1909 års statsverkproposition beräknades

till 5,000,000 kronor, vadan, då Riksdagen förut ställt sammanlagt

3,350,000 kronor till disposition för detta ändamål, den slutliga

kostnaden kommer att med 650,000 kronor understiga den förut beräknade,

ävensom därom att, enligt den plan för anskaffningen, som

framlades för 1910 års Riksdag, materielen borde i sin helhet vara anskaffad

år 1913.»

Med den av Kungl. Maj:t begärda anvisningen å förevarande anslag

avses att bekosta anskaffande för mobiliseringsbehov av 26,000 spränggranater

och 12,600 granatkartescher för fälthaubitser. Enligt motionärens

förslag skulle dylik ammunitionsanskaffning ske i betydligt större

utsträckning.

Av vad motionären i ämnet anfört finner sig utskottet emellertid

icke övertygat därom, att anslaget på 1914 års stat behöver höjas utöver

vad Kungl. Maj:t i sådant avseende föreslagit och anser sig utskottet

därför böra avstyrka motionen.

På grund härav och då utskottet icke haft något att erinra mot

Kungl. Maj:ts framställning, får utskottet hemställa,

att Riksdagen, med avslag å greve Hamiltons

motion, nr 38, må utav det av 1909 års Riksdag till

anskaffning av ny fältartillerimateriei beviljade anslaget,

3,000,000 kronor, å extra stat för år 1914

anvisa 380,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

47

av omhänderhavande medel under år 1913 förskjuta

sist nämnda belopp för att sedermera ersättas av vad

som sålunda anvisats.

Anställande av försök sned bergsartilleri.

33:o) 1 en inom Första kammaren väckt motion (nr 39) bär friherre

II. Fleming föreslagit, att Riksdagen måtte dels i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla, att försök snarast möjligt anställas för utredning

rörande behovet av bergsartilleri samt lämpligaste anordnandet av sådant

med hänsyn till svenska förhållanden; dels ock för sagda ändamål

på extra stat för 1914 anvisa ett belopp av 70,000 kronor med rätt

för arméförvaltningen att under innevarande år förskottsvis utanordna

beloppet.

I fråga om de skäl motionären åberopat till stöd för sin framställning

får utskottet hänvisa till själva motionen.

Utskottet finner visserligen önskvärt att, därest införandet av bergsartilleri

skulle anses innebära ett avsevärt kraft-tillskott till vårt artillerivapen,

försök må anställas för utrönande av den lämpligaste typen in. m.

Då emellertid bergsartilleriet skulle vara för våra förhållanden ett nytt

vapen, om vars behövlighet yttranden från de militära myndigheterna

föreligga, anser sig utskottet icke böra föreslå Riksdagen att taga

initiativ i denna fråga.

Utskottet hemställer alltså,

att friherre Flemings motion nr 39 icke må av

Riksdagen bifallas.

Anskaffning av kulsprutemaieriel.

34:o) I eu inom Första kammaren väckt motion (nr 37) har greve

C. Ilamilton iöreslagit, att Riksdagen ville besluta dels att i skrivelse

till Konungen anhålla, att försök med kulsprutor avsedda för infanteriet

måtte med snaraste anordnas, ävensom för detta ändamål på extra stat

för. år 1914 anvisa ett belopp av 20,000 kronor med rätt för Kungl.

Maj:t att under innevarande år förskott-era nämnda belopp; dels att till

anskaffning av kulsprutemateriel avsedd för infanteriet å extra stat för

år 1914 bevilja ett anslag av 300,000 kronor.

Vad beträffar de skäl motionären åberopat till stöd för sin framställning

tillåter sig utskottet hänvisa till själva motionen.

Anställande

av försök med

bergsartilleri.

Utskottets

yttrande.

Anskaffning

av kulsprutemateriel.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottets

yttrande.

Arméns byggnader,

mötesfält

och kommendantskaps

utgifter

samt fortifikationens

övningar

och

materiel.

[36.]

Utskottets

yttrande.

Utskottet anser en snar lösning av frågan om kulsprn tevapnets införande

vid infanteriet vara av synnerligt stor betydelse, så mycket mer

som, enligt vad motionären tydligen påvisat, vårt infanteris beväpning

i detta avseende icke motsvarar vad man på grund av utvecklingen hos

våra grannländer måste finna eftersträvansvärt. Emellertid synes det

som om det av motionären åsyftade önskemålet, att försök matte anställas

för utrönande av lämplig typ m. m. för dessa vapen, skulle kunna

förverkligas genom användande av'' den materiel, som redan finnes eller

som på grund av enskild offervillighet är under anskaffande.

Sedan dessa försök blivit slutförda, torde Kungl. Maj:t icke underlåta

att för Riksdagen framlägga de förslag i ärendet, vartill försöken

kunna giva anledning.

Det av motionären åsyftade önskemålet torde därför kunna vinnas

även om motionen icke nu bifalles; och anser sig utskottet vid sådant

förhållande icke böra förorda bifall till densamma.

Utskottet hemställer sålunda,

att greve Hamiltons motion nr 37 icke ma av

O

Riksdagen bifallas.

Arméns byggnader, mötesfält cell kommendantskapsutgifter samt

fortifikationens övningar och materiel.

35:o) Under punkt 36 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att öka anslaget till arméns byggnader, mötesfält och

kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar och materiel, nu

1,279,390 kronor, med 20,550 kronor till 1,299,940 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 156—164 i statsrådsprotokollet.

Jämlikt för Riksdagen framlagda beräkningar och den av Kungl.

Maj:t fastställda staten för anslaget för år 1913 är anslaget fördelat

sålunda:

Tit. I. Lantförsvarets under arméförvaltningens

fortifikationsdepartements vård och

uppsikt ställda fastigheter.....................

Tit. II. Kommendantskapsutgifter .........................

Tit. III. Fortifikationens övningar..............................

Tit. IV. Fortifikationens materiel..............................

kronor

»

)>

1,038,000

97,640

93,750

50,000

Summa kronor 1,279,390

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

49

Enligt Kung!. Maj:ts förslag skulle följande utgiftsposter tillkomma

nämligen:

under Tit. IT.

arvode till den vid Tingstäde tjänstgörande tygskrivaren

för handhavande av väbelsgöromålen......... kronor 200: —

kostnaden för befästningarnas vid Tingstäde drift och

skötsel ............................................................................. » 1,600: —

under Tit. III:

övningar med den för Bodens fästning avsedda ballongutrustningen

............................................................ ). 9,000: —

samt under Tit. IV:

höjning av anslaget till underhåll av materielen vid

den strålkastaravdelning, vartill 1912 års Riksdag
anvisade

medel ...............................................................

höjning av anslaget till underhåll av vinterutrustning

för ingenjörtrupperna .................................................

underhåll av materiel för en ballongavdelning vid

Bodens ingenjörkår ........................................................

till underhåll av materiel för en tredje strålkastaravdelning

i Boden...........................................................

» 750: —

» 1,500: —

» 6,000: —

» 1,500: -

Summa ökning kronor 20,550: -—

Emot vad Kungl. Magt sålunda föreslagit har utskottet icke haft

annat att erinra än att, i enlighet med vad utskottet ovan i punkt 9:o)

uttalat, väbelsgöromålen vid Tingstäde synas kunna utan särskilt arvode

överlämnas åt den därstädes anställde fortmaskinisten, på grund varav

den ovan först upptagna utgiftsposten å 200 kronor bör ur anslagsberäkningen

utgå. Anslaget bör sålunda enligt utskottets mening ökas med

20,350 kronor till 1,299,740 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må öka anslaget till arméns byggnader,

mötesfält och kommendantskapsutgifter samt

fortifikationens övningar och materiel, nu 1,279,390

kronor, med 20,350 kronor till 1,299,740 kronor.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 4 käft. (Nr 4.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Kasernbygg
nader.

[37.]

Anskaffande

av ingenjörm

åter i el m. m

för Bodens

ingenjörkår.

[38.]

Anskaffning

av vinterutrustning

för

ingenjörtrupperna

m. m.

[39.]

Komplettering

av fältingenjör-

och krigsbromaterielen

vid Svea och

Göta ingenjörkårer.

[40.]

Kasernbyggnader.

36:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt

37 av denna huvudtitel föreslagit och under åberopande av vad statsrådsprotokollet

sid. 164—166 i denna fråga innehåller, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må utav det av 1906 års Riksdag till

uppförande av kasernetablissemang för femton infanteriregementen

beviljade anslaget, 21,744,000 kronor, å

extra stat för år 1914 anvisa 1,000,000 kronor.

Anskaffande av ingenjörmaierie! m. m. för Bodens ingenjörkår.

37:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom i punkt 38 av denna

huvudtitel gjorda framställning får utskottet hemställa,

att Riksdagen må av det för anskaffande av ingenjörmateriel

m. m. för Bodens ingenjörkår beviljade

anslaget, 117,000 kronor, å extra stat för år 1914

anvisa återstoden, 50,000 kronor.

Anskaffning av vinterutrusfning för ingenjörtrupperna m. m.

38:o). Då utskottet icke haft något att erinra mot vad Kungl.

Maj:t under punkt 39 av denna huvudtitel föreslagit, får utskottet

hemställa,

att Riksdagen må av det för anskaffning av vinterutrustning

för ingenjörtrupperna m. m. beviljade anslaget,

103,000 kronor, å extra stat för år 1914 anvisa

återstoden, 50,000 kronor.

Komplettering av fältingenjör- och krigsbromaterielen vid Svea och Göta

ingenjörkårer.

39:o) Under punkt 40 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att för komplettering av fältingenjör- och krigsbromaterielen

vid Svea och Göta ingenjörkårer bevilja ett anslag av 152,000

kronor och härav å extra stat för år 1914 anvisa 70,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr å.

51

Utskottet har tagit del av de av departementschefen å sid. 167 i

statsrådsprotokollet åberopade handlingar, och då utskottet icke funnit

något att erinra mot den gjorda framställningen, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för komplettering av fältingenjör-

och krigsbromaterielen vid Svea och Göta ingenjörkårer

bevilja ett anslag av 152,000 kronor och

härav å extra stat för år 1914 anvisa 70,000 kronor.

Anordnande av mässlokaier vid vissa truppförband.

40:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkten

41 av denna huvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må för anordnande av mässlokaler

vid Norrlands trängkår och Karlskrona grenadjärregemente

å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag

av 39,500 kronor, därav 22,500 kronor må användas

i avseende på det förra och 17,000 kronor i avseende

på det senare truppförbandet.

Anläggning av en elektrisk kraftstation i Boden m. m.

41:o) Kungl. Magt har under punkten 42 av denna huvudtitel

föreslagit Riksdagen att till anläggning av eu elektrisk kraftstation i

Boden in. m. bevilja ett anslag av 200,000 kronor samt härav å extra

stat för år 1914 anvisa 100,000 kronor, med rätt för Kungl. Magt att

av omhänderhavande medel under år 1913 förskjuta högst sistnämnda

belopp för att sedermera ersättas av vad som sålunda anvisats.

Beträffande den i ärendet av departementschefen lämnade utredningen

får utskottet hänvisa till vad statsrådsprotokollet å sid. 170—

177 innehåller.

Det synes utskottet vara påtagligt, att belysningen inom Bodens

fästningsområde icke kan under krigstid vara beroende av den nuvavarande,

utom nämnda område belägna kraftstationen, och måste, då

fråga är att träffa tillfredsställande anordningar i detta avseende, ett

enskilt bolags intressen vika. Emellertid finner utskottet den av Kungl.

Anordnande

av mässlokaler

vid vissa

ruppf örband.

[41.]

Anläggning

av en elektrisk

k raftstation i

Boden m. m.

[42.]

Utskottets

yttrande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Uppförande

av intendentur

förr åd

för vissa

truppförband

m. m.

[43.]

Maj:t föreslagna utvägen att inom fästningsområdet uppföra en belysningscentral,

med vilken samtliga etablissemangen genom långa ledningar

skulle stå i förbindelse och som även skulle uthyra elektrisk ström,,

icke vara ur alla synpunkter tilltalande. Skulle nämligen stationen

bliva beskjuten och förstörd, lomme alla av densamma beroende byggnader

att sakna belysning. Det kan ifrågasättas, huruvida det icke

vore en lämpligare utväg att åstadkomma belysning i de olika etablissemangen

vart och ett för sig genom särskilda anordningar såsom redan

skett, förutom å forten, uti artilleriets tygverkstäder samt intenednturförråden.

Den i tygverkstäderna gjorda belysnings- och kraftanläggningen,

bestående av en avancemotor med elektrisk generator, lär

hava betingat ett pris av omkring 17,000 kronor. Den vid intendenturförråden

befintliga kraftanläggningen, som består av en dieselmotor

med tillhörande elektriska maskiner, användes jämväl under fredstid för

dithörande byggnaders förseende med elektriskt ljus och kraft.

Med hänsyn till det sålunda anförda och då utskottet jämväl funnit

kostnaderna för den av Kungl. Maj:t föreslagna kraftstationen alltför

höga, hyser utskottet betänkligheter att för närvarande tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag. I en detta utlåtande bifogad skrivelse (bil. b) har Bodens

elektriska aktiebolag förklarat sig villigt nedsätta sitt förut betingade

pris å elektrisk belysning, och synes det utskottet som om i avvaktan

på vidare utredning i frågan förbindelsen med bolaget kunde fortfara

och dess anbud tills vidare antagas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke må

för närvarande av Riksdagen bifallas.

Uppförande av intendeniurförråd för vissa truppförband.

42:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Magt under

punkt 43 av denna huvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må för uppförande av intendenturförråd

för vissa truppförband m. m. bevilja ett anslag

av 406,000 kronor samt därav å extra stat för år 1914

anvisa 156,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

53

av omhänderhavande medel under år 1913 förskjuta

högst 100,000 kronor för att sedermera ersättas av

det anvisade beloppet

Uppförande av förrådsbyggnader för vinlerfordon vid vissa

truppförband.

43:o). Då utskottet icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t

under punkt 44 av denna huvudtitel föreslagit, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till uppförande av förrådsbyggnader

för vinterfordon vid vissa truppförband bevilja

ett anslag av 237,000 kronor och härav å extra stat

för år 1914 anvisa 75,000 kronor.

Uppförande av förrådsbyggnader för skädutrustning m. m.

44ro) I punkt 45 av fjärde huvundtiteln har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att till uppförande av förrådsbyggnader för skidutrustning

m. m. å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 75,000 kronor.

Departementschefens anförande till statsrådsprotokollet i detta ämne

förekommer å sid. 182—185 av protokollet.

Det hade visserligen varit önskvärt, att, innan anslag till nybyggnader

för ifrågavarande ändamål begärts, en mera ingående undersökning

blivit verkställd för utrönande av möjligheterna att för skidutrustningen

använda redan befintliga, lantförsVaret tillhöriga byggnader

t. ex. i Gävle, Sollefteå och Vännäs.

Utskottet anser sig likväl, med hänsyn till vad departementschefen

i ämnet till statsrådsprotokollet uttalat, kunna vara förvissat därom att

även om det nu begärda anslaget beviljas, en dylik undersökning kommer

att åvägabringas, och då det är uppenbart, att det nu ifrågavarande

anslaget, som endast avser att täcka en mindre del av kostnaderna

i deras helhet, under alla förhållanden kommer att behöva för

ändamålet tagas i anspråk, får utskottet tillstyrka, att anslaget beviljas.

Utskottet hemställer sålunda,

att Riksdagen må till uppförande av förrådsbygnader

för skidutrustning m. in. å extra stat för år 1914

anvisa ett anslag av 75,000 kronor.

Uppförande

av förrådsbyggnader

för

vinterfordon

vid vissa

truppförband.

[44.]

Uppförande

av förrådsbyggnader

för skidutrustning

m. m.

[45.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Fullbordande av fästniiigsarbetena i Boden.

Fullbordande

av befästningsarbetena

i Boden.

[46.]

Det frivilliga

sky tte väsendets

befrämjande.

[47.]

Garnisonssjukhusen

i

Stockholm, å

Karlsborg och

i Boden.

[48.]

45:o) Då utskottet icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maja

under punkt 46 av denna huvudtitel föreslagit, får utskottet — under

hänvisning till vad departementschefen till ovannämnda statsrådsprotokoll

sid. 185—188 i ämnet anfört — hemställa,

att Riksdagen må utav det till fullbordande av

befästningsarbetena vid Boden beviljade anslaget,

7,134,500 kronor, å extra stat för år 1914 anvisa

110,000 kronor.

De! frivilliga skyifeväsendets befrämjande.

46:o) Kung! Maj:t har under punkten 47 av denna huvudtitel föreslagit

Riksdagen att '' till det frivilliga skytteväsendets befrämjande å

extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 975,000 kronor samt medgiva,

att av detta anslag ett belopp av 432,000 kronor, motsvarande

ammunitionsbidraget, ställes till förfogande av arméförvaltningens artilleri

departement för anskaffning'' av spetskuleammunition, mot det att

departementet till skytteförbundens överstyrelse utlämnar 9 miljoner

skarpladdade patroner m/94.

Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under

Riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härmed för Riksdagen
anmäla.

Garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden.

47:o) Kungl. Maj:t liar vidare i punkt 48 av denna huvudtitel föreslagit

Riksdagen dels att, med godkännade av de vid statsrådsprotokollet

fogade förslag till stater för garnisonssjukhusen i Stockholm,

å Karlsborg och i Boden, öka anslaget till garnisonssjukhusen i Stockholm,

å Karlsborg och i Boden, nu 105,000 kronor, med 7,200 kronor

till 112,200 kronor, dels ock att medgiva, att reservationer å anslaget

må under åren 1914 och 1915 på i kungl. brevet den 10 juni 1910

angivet sätt användas till upphjälpande av underläkarnas vid garnisonssjukhuset

i Stockholm löneförhållanden.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

55

Departementschefens utredning i fråga om detta anslag förekommer

å sid. 207—222 av statsrådsprotokollet.

De av Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna i fråga om staterna utskottets

för garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden avse i yttrandehuvudsak

följande. Den av 1911 ars Riksdag beslutade löneregleringen

för fältläkarkåren skulle från och med nästkommande år tillämpas beträffande

de båda sjukhusläkarna vid garnisonssjukhuset i Stockholm.

Vidare skulle all den i staterna för sjukhusen i Stockholm och å Karlsborg

upptagna kvinnliga personalen, i likhet med den kvinnliga personalen

vid garnisonssjukbuset i Boden, tillerkännas fri bostad med möbler,

lyse och bränsle samt kost och tvätt. Vid garnisonssjukhuset i Boden

skulle arvodesförhöjningar äga rum för de båda sköterskorna och kokerskan,

varjämte vissa förändringar skulle vidtagas i staten för detta

sjukhus på grund av anläggningen av en epidemipaviljong vid detsamma.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj: t i

fråga om detta anslag föreslagit, hemställer,

att Riksdagen må

a) med godkännande av de vid statsrådsprotokollet

över lantförsvarsärenden den 14 januari 1913

fogade förslag till stater för garnisonssjukhusen i

Stockholm, å Karlsborg och i Boden (bil. 73—75), öka

förevarande anslag, nu 105,000 kronor, med 7,200

kronor till 112,200 kronor, samt

b) medgiva, att reservationer å anslaget må under

åren 1914 och 1915 på i kungl. brevet den 1.0 juni

1910 angivet sätt användas till upphjälpande av underläkarnas

vid garnisonssjukhuset i Stockholm löneförhållanden.

Arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag m. m.

48:o) I punkt 49 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit Arméns sjukRiksdagen

att öka anslaget till arméns sjuk- och veterinärvård samt och‘ veterinärhovbeslag

in. m., nu 351,527 kronor, med, i jämnt tal, 10,640 kronor, hovbes^

till 362,167 kronor. ’ m. m.k

Departementschefens yttrande i ärendet återfinnes å sid. 223_225 [49.]

av statsrådsprotokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Befrämjande

av det frivilliga

sjukvårdsväsendet

i krig.

[50.]

Remontering

m. m.

[52.]

Utskottets

yttrande.

50 Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Då utskottet icke käft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t

sålunda föreslagit, far utskottet hemställa,

att Riksdagen må öka anslaget till armens sjukoch

veterinärvård samt hovbeslag m. m., nu 351,o2t

kronor, med 10,640 kronor till 362,167 kronor.

Befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet i krig.

49:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt

50 av denna huvudtitel föreslagit, hemställer utskottet,

att Riksdagen må, i likhet med vad under föregående

år ägt ruin, till befrämjande av det frivilliga

sjukvårdsväsendet i krig å extra stat för år 1914

anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

Remontering m. m.

50:o) 1 punkt 52 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

Riksdagen att öka anslaget till remontering m. in., nu 641,155 kronor,

med 438,870 kronor till 1,080,025 kronor.

Departementschefens framställning beträffande detta anslag återfinnes

å sid. 228—235 av statsrådsprotokollet.

Den föreslagna betydliga ökningen av detta anslag beror i väsentlig

mån därpå, att dess nuvarande belopp blivit bestämt med hänsyn

till att å anslaget befintliga reservationer ansetts kunna till ett belopp

av 350 125 kronor tagas i anspråk för utgifterna under år 1913.

Då utskottet icke haft något att erinra mot vad Kungl. Mapt föreslagit

i fråga om detta anslag, far utskottet hemställa,

att Riksdagen må öka anslaget till remontering

m. m., nu 641,155 kronor, med 438,870 kronor till

1,080,025 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

57

Lega av hästar för artilleriets, ingenjörtrupperiias och trängens exercis.

51:o) Kungl. Maj:t har i punkt 53 av denna huvudtitel föreslagit

Riksdagen att öka anslaget till lega av hästar för artilleriets, ingenjörtruppernas

och trängens exercis, nu 710,088 kronor, med 17.640

kronor till 727,728 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 235 och 236 av statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom Andra kammaren av herr F. W. Thorsson väckt motion (nr 113),

däri hemställts, att Riksdagen måtte besluta, att det antal hästlejniugsdagar,

som av Riksdagen fastställes för artilleriets, ingenjörtruppernas

och trängens exercis för år 1914, icke får överskridas.

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

)>I 1911 års statsverksproposition beräknades under anslaget »lega

av hästar för artilleriets, ingenjörtruppernas och trängens exercis för år

1912» följande antal lejningsdagar, för artilleriet 116,260, för ingenjörtrupperna

29,962 och för trängen 11,040 eller tillsammans 157,262’lejningsdagar

å 4 kr. pr. dag = 629,048 kronor. Samma dagantal för

lejda hästar lades även till grund för beräkningarna av munderingsanslaget,

armens sjuk- och veterinärvård, samt furageringsanslaget.

Ett överskridande av det antal lejningsdagar, som fastställts i den

kungl. prop., inverkar även på de övriga här nänmda anslagen, och särskilt

blir furageringsanslaget utsatt för påkänningar.

Genom en generalorder, nr 38, utfärdad den 1 januari 1912 har

Kungl. Maj:t föreskrivit följande tillämpning av Riksdagens beslut.

''Sedan genom nådigt'' brev den 27 oktober 1911 fastställts stat

för. hästlejningsanslaget år 1912, har beträffande lejning av hästar vid

artilleriet, ingenjörtrupperna och trängen för innevarande års skolor och

övningar

dels befallts, att hästar skola lejas under minst nedanstående antal

dagar, nämligen

vid artilleriet''.

vid Svea artilleriregemente

Hästlejnings
dagar.

» Göta

» Vendes

»

»

och

såsom .ersättning för de hästar, som enligt generalorder

den 4 innevarande månad, nr 5, skola ställas till artilleriBihang

till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 4 höft. (Nr 4.)

13,500

13,500

22,662

Lega av hästar

för artilleriets,

ingenjörtruppernas

och trängens

exercis.

[53.]

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåt,ande Nr 4.

och ingenjörhögskolans förfogande............................................. 600

samt dessutom för utbildning av artilleriets officers- och reservofficer

svolontär er ............................................................................. 2,940

vid Norrlands artilleriregemente i Östersund ................................. 9,000

och såsom ersättning för de hästar, som enligt generalorder den

4 innevarande månad, nr 5, skola ställas till artilleri- och

ingenjörhögskolans förfogande................................................... 114

vid Norrlands artilleriregementes detachemang i Boden............... 4,500

)> Upplands artilleriregemente............................................................ 13,500

)> Smålands )> ....................................................... 13,500

samt dessutom för fältartilleriets skjutskola i enlighet med bestämmelsen

i punkt 10 av generalorder den 31 december

1909, nr 1,406.............................................................................. 2,952

ägande regementet enligt medgivandet nedan för eget behov an
vända

det antal hästlejningsdagar, som, utöver det ovan angivna, kan

erhållas för anvisat belopp,

vid Gottlands artillerikår ................................................................... 2,520

vid var och en av Boden—Karlsborgs artilleriregementes bataljoner

å Karlsborg och i Boden ........................................... 900

vid Positionsartilleriregementet ....................................................... 14,352

vid ingenjörtrupperna:

vid Svea ingenjörkår....................................-......................................... 10,960

)> Göta » ............................................................................ 9,960

» Fälttelegraf kåren .................................................................... 6,242

» Bodens ingenjörkår .......................................................................... 1,000

vid trängen (även beräknat för övningsmarscher):

» Svea trängkår..................................................................................... 1,440

» Göta » 1,440

» Norrlands trängkår ......................................................................... 1,440

samt dessutom för utbildning av trängens officers- och reserv
officersvolontärer.

............................................................................... 600

vid Skånska trängkåren...............................................................•........... 1,440

» Västmanlands trängkår.................................................................... 1,440

)> Östgöta » 1,440

dels medgivits, att hästar må vid vederbörliga truppförband lejas

staten, samt att anmälan göres

s. 59 Kontrollera mot PDF

StatsutsJeottets utlåtande Nr 4.

59

av chef för artilleriregemente till generalfälttygmästaren och inspektören

för artilleriet,

av chef för ingenjörkår till chefen för fortifikationen och

av chef för trängkår till vederbörande arméfördelningschef;

ägande generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet att

mellan Vendes och Norrlands artilleriregementen fördela det i staten

för hästlejningsanslaget år 1912 uppförda anslaget till artilleri- och

ingenjörhögskolan.

I sammanhang härmed har medgivits, att för fästnings- och positionsartilleriets

skjutskola erforderliga dragare må förhyras vid Boden—

Karlsborgs artilleriregemente intill en sammanlagd kostnad av det för

nämnda skjutskola uti staten anvisade beloppet.’

Truppförbanden erhålla genom denna generalorder en nästan obegränsad

frihet att röra sig med lejningsanslaget, blott de hålla sig inom

ramen för den dem anvisade anslagssumman. Denna rörelsefrihet hos

vissa truppförband inom artilleri- och ingenjörvapnen användes sålunda, att

de hyra hästar för ända till 9 å 12 månader. Genom denna åtgärd

kan visserligen lejningspriset nedbringas betydligt under det beräknade

4 kronor pr dag. Lyckas det att nedbringa detsamma till 2 kronor pr

dag eller därunder kan truppförbandet leja ett betydligt större antal

hästar än det i staten beräknade. Lejningsanslaget, som är av reservationsanslags

natur, har icke härigenom överskridits; men hur verkar

denna hästlejning på munderingsanslaget och anslaget till arméns sjukveterinärvård

och hovbeslag, samt slutligen på furag enlig samlag et, som i

en alldeles eminent grad beröres av denna Kungl. Maj:ts generalorder?

Denna Kungl. Maj:ts tillämpning av ett riksdagsbeslut måste betraktas

som konstitutionellt oriktig samt i fråga om statshushållningen

föra oss in i förvecklingar av stor omfattning och påtvinga statsverket

avsevärda utgifter, som Riksdagen icke har behörig möjlighet att kontrollera.

Då Riksdagen medgav att lejningsanslaget fick reservationsanslags

natur och truppförbanden därigenom skulle inbjudas till en bättre hushållning

av detta anslag, kan detta medgivande uppenbarligen ej ha

lämnats i annat syfte än att Kungl. Majd inom ramen av det bestämda

antalet lejningsdagar skulle lämnas största möjliga rörelsefrihet för

respektive truppförband.))

Emot Kungl. Majds förslag i fråga om detta anslag har utskottet

icke haft något att erinra.

Enligt vad utskottet inhämtat är det antal lejningsdagar, efter

vilket förevarande anslag blivit beräknat, upptaget med hänsyn till det

Utskottets

yttrande.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

minsta, ordinära behovet av hästlejning vid de särskilda truppförbanden.

Av olika skäl blir det emellertid vid derå eller färre truppförband behövligt

att lega hästar i större utsträckning. För tillgodoseende av

dylika extra behov äro vederbörande regementschefer hänvisade till de

besparingar å anslaget, som uppkomma genom lejningsprisets nedbringande

under det beräknade. Emellertid föranleder, såsom motionären

framhållit, en ökning av lejningsdagarnas antal onekligen större

utgifter från vissa förslagsanslag, såsom t. ex. anslaget till furagering

av arméns hästar, vilket givetvis är olämpligt. Utskottet får därför

framhålla önskvärdheten av att beräkningsgrunderna för det anslag,

varom nu är fråga, komma att närmare ansluta sig till det verkliga

behovet av hästlejning, så att icke bristande överensstämmelse mellan

det beräknade och verkliga antalet hästlejningsdagar åstadkommer avsevärda

rubbningar beträffande andra anslag, som äro beroende av detta

antal.

Däremot kan utskottet icke förorda motionärens förslag, som, såvitt

utskottet kunnat finna, skulle föranleda inskränkningar i truppernas

övningar och därmed inverka hämmande å deras utbildning.

På grund av det sålunda anförda får utskottet med tillstyrkande

av Rungl. Maj:ts förslag hemställa,

att Riksdagen må

a) öka anslaget till lega av hästar för artilleriets,

ingenjörtruppernas och trängens exercis, nu 710,088

kronor, med 17,640 kronor till 727,728 kronor; samt

b) avslå herr Thorssons förenämnda motion nr 113.

Ersättning för förskott.

Ersättning 52:o) Under punkt 54 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreför

förskott, slagit Riksdagen att till täckande av vissa förskott å extra stat för år

[54.] 1914 anvisa, i jämnt krontal, ett anslag av 132,594 kronor.

Under hänvisning till vad departementschefen till statsrådsprotokollet

(sid. 237—240) i detta ärende meddelat, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till täckande av vissa förskott

å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av 132,594

kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr å.

61

Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande.

53:o) Med anledning av Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning

och under hänvisning till utskottets yttrande i nästföljande punkt får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten under fjärde huvudtiteln

uppföra ett nytt ordinarie anslag å 18,000 kronor,

benämnt »understöd åt föreningar och till skrifters

utgivande, reservationsanslag».

Extra utgifter.

54:o) Kungl. Maj:t har i punkt 56 av denna huvudtitel föreslagit

Riksdagen att i riksstaten för år 1914 uppföra anslaget till extra utgifter

med oförändrat belopp, 80,000 kronor, men att i riksstaten beteckna

det såsom reservationsanslag.

Departementschefens framställning i fråga om detta anslag återfinnes

å sid. 240—246 av statsrådsprotokollet.

Från anslaget till extra utgifter skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag

utbrytas, de utgifter, som avse dels flyttningshjälp och dels understöd

åt föreningar och till skrifters utgivande; och skulle för det förra ändamålet

uppföras ett förslagsanslag å 12,000 kronor och för det senare

ett reservationsanslag å 18,000 kronor. Häremot har utskottet icke

haft något att erinra; och har utskottet i punkterna 30:o) och 53:o) i

detta utlåtande hemställt om bifall till dessa Kungl. Maj:ts förslag.

Då anslaget till extra utgifter är avsett att efter nämnda utbrytningar

upptagas till oförändrat belopp, 80,000 kronor, innebär detta

sålunda en icke obetydlig anslagsökning, men har utskottet även i denna

del ansett sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t föreslagit. Ej heller

har utskottet något att erinra emot att anslaget till extra utgifter erhåller

reservationsanslags natur.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1914 uppföra

anslaget till extra utgifter med oförändrat belopp,

80,000 kronor, men att i riksstaten beteckna det såsom

reservationsanslag.

Understöd åt

föreningar och

till skrifters

utgivande.

[55.]

Extra

utgifter.

[56.]

Utskottets

yttrande.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Generalstabens

översiktskarta

över Sverige.

[57.]

Övriga ordinarie

anslag.

[1, 4, 5,

7, 8, 51

och 58.]

Generalstabens översiktskarta över Sverige.

55:o) Uti punkt 57 av denna huvudtitel har Kungl. Maj:t föreslagit

.Riksdagen att till en generalstabens översiktskarta över Sverige

i skalan 1 :400,000 å extra stat för år 1914 anvisa ett anslag av

19,700 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att av omhänderhavande medel

under år 1913 förskjuta 13,200 kronor för att sedermera ersättas

av ifrågavarande anslag.

Under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 246—249 i

ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till en generalstabens översiktskarta

över Sverige i skalan 1 : 400,000 å extra stat

för år 1914 anvisa ett anslag av 19,700 kronor med

rätt för Kungl. Maj:t att av omhänderhavande medel

under år 1913 förskjuta 13,200 kronor för att sedermera

ersättas av ifrågavarande anslag.

Övriga ordinarie anslag.

56:o) Beträffande de i nu gällande riksstat under fjärde huvudtiteln

upptagna ordinarie anslag, som icke här ovan blivit särskilt omnämnda,

har någon förändring icke ifrågasatts; och får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslag under fjärde

huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,

må i riksstaten för år 1914 upptagas till oförändrade

belopp.

Stockholm den 25 februari 1913.

På statsutskottets vägnar:

F. GUSON WACHTMEISTER.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr i.

63

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från Första Kammaren: herrar greve F. Gl:son Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius,

O. Jonsson, friherre J. T. Gripensteclt, A. N. Halm, greve P. O. L. Klingspor, friherre

C. II. Falkenberg, IT. F. -Lamm, friherre J. G. Beck-Friis, C. G. Ekman, G. I. Asplund

och greve G. B. Hamilton samt

från Andra Kammaren: herrar A. Ekman, A. Wiklund, H. Andersson, F. W. Thorsson,

G. Persson, K. Starbäck, K. V. Rydén, N. E. Lindberg, J. Ström, G. Odqvist, E. A.

Nilson och H. Lemke;

med undantag av att vid behandling

av punkterna 32 och 33 deltagit i stället för herr II. Andersson herr A. P. Gustafsson,

» » 35—56 i stället för herr It. F. Lamm herr N. 0. Bruce och

» » 51—56 i stället för greve P. O. L. Klingspor herr II. It. K. Ericson.

Reservationer:

vid punkten 9:o (angående avlöning och rekrytering m. m.) af herrar

greve F. Cl:son Wachtmeister, friherre J. T. Gripenstedt, friherre C.

H. Falkenberg och friherre J. G. Beck-Friis mot viss del av motiveringen.

vid punkten 19:o (angående intendenturkåren) av herrar C. 1. Asplund,

F. W. Thorsson, K. V. Rydén och N. E. Lindberg:

»Då vi icke kunnat känna oss övertygade om behovet av den nya

fältintendentsbeställningen i Boden, utan hysa den uppfattningen, att

chefen för intendenturförrådet i Boden jämväl bör kunna bestrida befattningen

såsom fästningsintendent, så ha vi inom utskottet yrkat, att

utskottet hos Riksdagen ville hemställa,

att Riksdagen med avslag å Ivungl. Maj:ts begäran

om inrättande av en fältintendentsbeställning av

2:a graden i Boden ville minska anslaget till intendenturkåren,

nu 679,380 kronor, med 646 kronor till

678,734 kronor.»

vid punkten 22:o (angående furagering av arméns hästar)

vid mom. a) (angående anslagets belopp) av herrar greve F. Chson

Wachtmeister, O. Jonsson, friherre J. T. Gripenstedt, greve P. O. L.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

StatsutsJcottets utlåtande Nr 4.

Kling spor ^ friherre C. H. Falkenberg, II. F. Lamm, friherre J. G. BeckFriis,

greve C. B. Hamilton, //. Andersson, C. Persson, 6*. Odqvist och

H. Lemke, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag i denna del

bort hava följande lydelse:

»Såsom motionären framhållit, står beräkningen av förevarande anslag

icke i full överensstämmelse med vad dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet

vid framläggande av 1901 års härordningsförslag

anförde i fråga om depåutfodring av kavallerihästar. Men detta torde

förklaras därav, att förhållandena nu äro helt olika mot år 1901. Var
ken

depåsystemet eller utackorderingssystemet torde numera utan betydande

olägenheter kunna genomföras. Vad utackorderingssystemet

beträffar, har det under de senare åren icke alls tillämpats, och vidkommande

depåsystemet, har detta endast i ytterst ringa mån vunnit

tillämpning vid de skånska kavalleriregementena, om också i anslagsberäkningarna

för dessa regementen fortfarande upptages ett större antal

hästar på depå, än som varit ställt på sådan utfodring. Då emellertid

dessa hästar i själva verket lära utfodras lika med de övriga, vore det

riktigt att låta depådagarna utgå ur anslagsberäkningarna och uträkna

förevarande anslag efter samma dagkostnad för alla hästarna.

På grund härav får utskottet, som icke har något att erinra emot

Kung!. Maj:ts förslag i fråga om detta anslag, hemställa,

att Riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å herr Thorssons motion i denna del, i vad

den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, öka anslaget

till furagering av arméns hästar, nu 3,292,176

kronor, med 61,564 kronor till 3,353,740 kronor.»

vid mom. b) (angående ^ackordering av kavalleriets hästar) av

herrar S. H. Kvarnzelius, A. N. Halm, C. G. Ekman, C. I. Asplund,

F. W. Thorsson, K. Starbcick: K. V. Rydén, JK. E. Lindberg, J. Ström och

E. A. Nilson, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag i denna

del bort hava följande lydelse:

»Vad beträffar motionärens förslag i fråga om utackordering av

hästar till fodervärdar i stället för deras uppställande i depå, skulle

detta utan tvivel visa sig ur ekonomisk synpunkt synnerligen fördelaktigt.

Huruvida ur militär synpunkt några avsevärda olägenheter äro

förbundna med utackorderingssystemet, är utskottet däremot icke i tillfälle

att bedöma. För att härutinnan vinna klarhet anser sig utskottet

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

65

fördenskull böra tillstyrka eu skrivelse till Kungl. Maj:t i motionens

syfte.

Få grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen må

b) i anledning av herr Thorssons motion nr

112 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t ville låta snarast möjligt utreda, huruvida och i

vad mån kavalleriets mellan de årliga repetitionsövningarna

för tjänsten icke behövliga hästar må kunna

utackorderas till fodervärdar.»

vid punkten 23:o) (angående arméns munderingsutrustning) av herrar

greve F. Cl:son Wachtmeister, O. Jonsson, friherre J. T. Gripenstedt, greve

P. O. L. Kling spor, friherre C. H. Falkenberg, II. F. Lamm, friherre

J. G. Beck-Friis, greve C. B. Hamilton, H. Andersson, C. Persson, G.

Odqvist och H. Lemke: vilka ansett, att utskottet bort med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att Riksdagen må öka anslaget till arméns munderingsutrustning,

nu 4,015,020 kronor, med 137,170

kronor till 4,152,190 kronor.

vid punkten 25:o) (angående arméns diverse intendenturbehov) av

herrar C. I. Asplund, F. W. Thorsson, K. V. Rydén och N. E. Lindberg:

»Enligt av Kungl. Maj:t fastställd stat för detta anslag utgå därifrån

37,300 kronor såsom anslag till vissa truppförband för musikmateriel.

Enligt vad som meddelats under ärendets behandling erhåller

numera detta anslag motsvarande gottgörelse från arméns musikfond.

Vid sådant förhållande och då anslaget under en följd av år lämnar

avsevärda reservationer ha vi inom utskottet yrkat, att det av Kungl.

Maj:t föreslagna anslagsbeloppet måtte minskas med 37,300 kronor.

Vi hemställa således,

att Riksdagen må minska anslaget till arméns

diverse intendenturbehov, nu 692,152 kronor, med

12,791 kronor till 679,361 kronor.»

vid punkten 32:o) (angående anskaffning av ny fältartillerimateriel)

av herrar greve F. Cl:son Wachtmeister, O. Jonsson, friherre J. T. Gripenstedt,

greve P. O. L. Klingspor, friherre C. H. Falkenberg, friherre

J. G. Beck-Friis, greve C. B. Hamilton, C. Persson, G. Odqvist, A. P.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 4 höft. (Nr 4.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Gustafsson och H. Lonke, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Med den av Kung]. Maj:t begärda anvisningen å förevarande anslag

avses att bekosta anskaffande för mobiliseringsbekov av 26,000

spränggranater och 12,600 granatkartescher för fälthaubitser. Enligt

motionärens förslag skulle dylik ammunitio^anskaffning ske i betydligt

större utsträckning. _ , .,

Utskottet, som finner det synnerligen angeläget, att det _i fredstid

anskaffas en för mobiliseringsbehov fullt tillräcklig ammunitionsutrednin0-,

har av vad motionären i ämnet anfört och vad utskottet i övrigt

inhämtat blivit övertygat därom, att de till grund för motionärens förslag

liggande beräkningarna komma det verkliga mobiliseringsbehovei,

betydligt närmare än Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet anser sig därför

höra tillstyrka den av motionären förordade större anvisningen å ifrågavarande

anslag.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att Riksdagen må, med bifall till greve Hamiltons

motion nr 38, utav det av 1909 års Riksdag till anskaffning

av ny fältartillerimateriel beviljade anslaget,

3,000,000 kronor, å extra stat för år 1914 anvisa återstoden,

1,000,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att av omhänderhavande medel under år 1913 förskjuta

sistnämnda belopp för att sedermera ersättas

av vad som sålunda anvisats.»

vid punkten 34:o) (angående anskaffning av kulsprutematenel)

av friherre J. G. Beck-Friis^ som ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen ville besluta att i skrivelse till Konungen

anhålla, att försök med kulsprutor avsedda för

infanteriet måtte med snaraste anordnas, ävensom för

detta ändamål på extra stat för år 1914 anvisa ett

belopp av 20,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att under innevarande år förskottera nämnda belopp.

av greve C. B. Hamilton, som ansett att utskottet bort hemställa,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

67

att Riksdagen måtte

a) i skrivelse till Konungen anhålla, att försök

med kulsprutor avsedda för infanteriet måtte med snaraste

anordnas, ävensom för detta ändamål på extra

stat för år 1914 anvisa ett belopp av 20,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att under innevarande år

förskottera nämnda belopp; samt

b) till anskaffning av kulsprutemateriel avsedd för

infanteriet å extra stat för år 1914 bevilja ett anslag

av 300,000 kronor.

av herrar K. V. Rydén och N. E. Lindberg mot utskottets motivering.

vid punkten 35:o) (angående arméns byggnader, mötesfält, kommendantskapsutgifter

samt fortifikationens övningar och materiel) av herrar

greve F. Cl:son Wachtmeister, friherre J. T. Gripenstedt, friherre C. H.

Falkenberg och friherre J. G. Beck-Friis, vilka ansett, att utskottet bort

hemställa,

att Riksdagen må öka anslaget till arméns byggnader,

mötesfält och kommendantskapsutgifter samt

fortifikationens övningar och materiel, nu 1,279,390

kronor, med 20,550 kronor till 1,299,940 kronor.

vid punkten 41 :o) (angående anläggande av en elektrisk kraftstation

vid Boden) av herr E. A. Nilson, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att Riksdagen med bifall till Kungl. lVlaj:ts proposition

måtte till anläggning av en elektrisk kraftstation

i Boden m. m. bevilja ett anslag av 200,000

kronor samt härav å extra stat för år 1914 anvisa

100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av omhänderhavande

medel under år 1913 förskjuta högst

sistnämnda belopp för att sedermera ersättas av vad

som sålunda anvisats.

vid punkten 44:o) (angående uppförande av förrådsbyggnad för

skidutrustning) av herrar S. H. Kvarnzelius och E. A. Nilson, vilka

ansett, att sista stycket av utskottets motivering'' bort hava följande

lydelse:

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

»Utskottet anser sig likväl, med hänsyn till vad departementschefen

i ämnet till statsrådsprotokollet uttalat, kunna vara förvissat därom att,

även om det nu begärda anslaget beviljas, en dylik undersökning kommer

att åvägabringas och att de lantförsvaret tillhöriga äldre byggnader,

som lämpligen kunna användas, även komma till användning i största

möjliga utsträckning. Vid det förhållandet och då det därjämte är

uppenbart, att de äldre byggnader, varom här är fråga, i någon mån

torde behöva förändras för att bliva fullt lämpliga för det avsedda ändamålet

samt det dessutom erfordras medel för anordnande vid förråden

av nödiga verkstäder och således’ det nu ifrågavarande anslaget, som

endast avser att täcka eu mindre del av kostnaderna i deras helhet,

under alla förhållanden kommer att behöva för ändamålet tagas i anspråk,

får utskottet tillstyrka att anslaget beviljas.»

av herrar C. G. Ekman, C. I. Asplund, F. TF. Thorsson, K. V.

Rydén och N. E. Lindberg, vilka ansett, att utskottets yttrande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Innan anslag till nybyggnader för nu ifrågavarande ändamål beviljas,

finner utskottet nödvändigt, att en mera ingående undersökning

företages för utrönande av möjligheterna att för skidutrustningen använda

vissa redan befintliga, lantförsvaret tillhöriga byggnader, exempelvis

i Gävle, Sollefteå och Vännäs. De upplysningar, som i detta

avseende lämnats, kunna enligt utskottets mening icke anses tillfyllestgörande;

och har även departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet

antytt behovet av ytterligare utredning i ämnet.

På grund av det nu anförda anser sig utskottet icke för närvarande

kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, utan hemställer,

att Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag icke må

av Riksdagen bifallas.»

vid punkten 51:6) (angående lega av hästar för artilleriets, ingenjörtruppernas

och trängens exercis) av herrar S. H. Kvarnzelius, C. G.

Ekman, N. 0. Bruce, J. Ström och E. A. Nilson, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Såsom motionären framhållit, kommer ett överskridande av det

antal lejningsdagar, efter vilket det nu ifrågavarande anslaget, som är

ett reservationsanslag, blivit beräknat, att i icke ringa grad återverka

på vissa förslagsanslag, särskilt anslaget till furagering av arméns

hästar. Utskottet finner det emellertid angeläget, att utgifterna å förslagsanslag

komma att utgå enligt av Riksdagen prövade grunder.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

69

Däremot tilltror sig icke utskottet att utan en närmare undersökning

än den, som utskottet varit i tillfälle att företaga, kunna avgöra,

om motionärens under denna punkt omförmälda förslag är det lämpligaste

med tagen nödig hänsyn till truppens övningar.

Med framhållande av önskvärdheten av att grunderna för anslagets

användning så bestämmas, att icke bristande överensstämmelse

mellan det beräknade och det verkliga antalet hästlejningsdagar åstadkommer

rubbningar beträffande andra anslag, som kunna röna påverkan

av detta antal, hemställer utskottet,

att Riksdagen må

a) — — (lika med utskottet) — —

b) att herr Thorssons förenämnda motion ej måtte

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.»

av herrar C. I. Asplund, F. TF. Thorsson, K. V. Rtjdén och N. E.

Lindberg, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Emot Kungl. Maj:ts förslag i fråga om detta anslag har utskottet

icke haft något att erinra.

_ Såsom motionären framhållit, kommer ett överskridande av det antal

lejningsdagar, efter vilket det nu ifrågavarande anslaget, som är ett

reservationsanslag, blivit beräknat, att i icke ringa grad återverka på

vissa förslagsanslag, särskilt anslaget till furagering av arméns hästar.

Utskottet finner det emellertid angeläget, att utgifterna å förslagsanslag

komma att utgå enligt av Riksdagen prövade grunder och anser det

därför vara önskvärt att nyssnämnda antal lejningsdagar icke överskrides.

Utskottet får på grund härav tillstyrka det av motionären

väckta förslaget, dock med någon förändring av dess ordalydelse.

Utskottet hemställer sålunda,

att Riksdagen må

. a) öka anslaget till lega av hästar för artilleriets,

ingenjör truppernas och trängens exercis, nu 710,088

kronor, med 17,640 kronor till 727,728 kronor; samt

b) med bifall till herr Thorssons motion, nr 113,

besluta, att det antal hästlejningsdagar för artilleriets,

ingenjörtruppernas och trängens exercis, som

upptages i de av Kungl. Maj:t framlagda beräkningar

av förevarande anslag för år 1914, icke får överskridas.»

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Bilaga a.

Stat

för Generalstabens fast anställda personal.

Kronor.

Kronor.

Summa

kronor. |

A. Militärstaten.

Chefen för staben uppbär lön på generalitetsstaten.

Öfveradj utanför.

1 överste, lön ...................

dagavlöning å G kronor i 365 dagar.......

lönetillägg för 2 tjänsteliästar ä 400 kronor . . .

furageersättning å 1 krona om dagen för varje häst..

6,000

2,190

800

730

—

9,720

9,720

—

—

1 överstelöjtnant, lön..........-.....

dagavlöning å 5 kronor i 365 dagar......

lönetillägg för 2 tjänsteliästar ä 400 kronor . . .

furageersättning å 1 krona om dagen för varje häst..

4,500

1,825

800

730

—

7,855

15,710

—

—

—

1 major, lön.....................

dagavlöning ä 5 kronor i 365 dagar.....

lönetillägg för 2 tjänsteliästar å 400 kronor . . .

furageersättning å 1 krona om dagen för varje häst..

4,000

1,825

800

730

-

11 d:o .......................

—

—

80,905

—

Statsäd j utanter.

1 kapten av 1. klassen, lön.............

dagavlöning ä 4 kronor i 365 dagar......

lönetillägg för 2 tjänsteliästar å 400 kronor . . .

furageersättning å 1 krona om dagen för varje häst..

3,400

1,460

800

730

_

6,390

121,410

19 d:o .......................

—

-

1 löjtnant av 1. klassen, lön.............

dagavlöning ä 3 kronor i 365 dagar......

lönetillägg för 2 tjänsteliästar å 400 kronor . . .

furageersättning å 1 krona om dagen för varje häst

1.500

L095

800

730

—

4,125

37,125

—

—

—

300,315

_

Transport

—

—

_

—

300,315

-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande JSr 4.

71

Kronor

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

—

—

—

300,315

—

B. Civilstaten.

1 professor, lön...................

5,900

tjänstgöringspenningar.............

1,200

7,100

_

Efter 5 år kan lön eu höjas med 600 kronor.

!

1 krigsarkivarie, lön.................

3,600

—

tjänstgöringspenningar.............

1,800

—

ortstillägg...................

400

—

5,800

_

Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor och

• efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

1 bibliotekarie, arvode ...............

—

—

1,500

—

1 aktuarie, d:o ...............

—

—

1,500

—

—

1,500

—

1 förste vaktmästare, lön..............

900

—

tjänstgöringspenningar.............

450

ortstillägg...................

150

—

1.500

''

—

Efter 5 år kan lönen liöjas med 100 kronor.

1 vaktmästare, lön.................

700

—

tjänstgöringspenningar.............

350

—

ortstillägg...................

150

—

1,200

—

Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor och

efter 10 år med ytterligare 100 kronor.

I

2 d:o........................

—

2,400

—

Till vikariatsersättning under semester för civila be-

530

-

ställningsinnehavare med lön på stat ......

-

—

—

23.030

—

Summa kronor

—

—

_

323,345

— 1

Amu. 1.

Anm. 2.

Amu. 8.

Amu. 4.

Anm. 5.

Anm. 6.

Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå, varjämte å lönen avdrages 100

kronor årligen.

Denna lönestat gäller under förutsättning, att föreskrift finnes därom, att samtliga

ordinarie civila tjänstinnehavare med lön på stat vid generalstaben skola, i den mån

ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda fall efter pröfning medgivas,

vara å tjänsterummet tillstädes minst 6 timmar varje söckendag.

Civil beställningsinnehavare med lön på stat må årligen, i den mån sådant kan ske

utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester: professorn och krigsarkivarien

under vardera sex veckor samt on. var av vaktmästarna under 15 dagar.

Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningsinnehavare verkligen

tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid. han eljest varit från tjänstgöring

befriad, skola de utgå till den, som uppehållit befattningen.

Vid beräknande av tidpunkten för inträdande av avlöuingsförhöjning genom ålderstillägg

må icke föras befattningshavare till last den tid, han åtnjutit semester.

Vid sjukdomförfall för förste vaktmästaren, eller när det erfordras för beredande åt

honom av semester, skall annan vaktmästare vara skyldig att, om han förordnas att

uppehålla förste vaktmästarens befattning, bestrida densamma, dock ej längre än

sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår, med rätt att därunder, i stället

för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsfall för förste vaktmästaren de

med dennes befattning förenade tjänstgöringspenningar, och under hans semester ett

mot samma tjänstgöringspenningar svarande belopp.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Avskrift.

Bilaga b.

Till statsutskottet.

Efter föregående underhandling med vederbörande,_ varigenom visshet erhölls,

att ett bolag för distribution av elektrisk _ kraft i Boden skulle erhålla

statsverket som abonnent för kaserner m. m. därstädes, bildades år 1904 Bodens

Elektriska aktiebolag, som efter utbyggandet av fallet vid Ljuså, där maskiner

om tillsammans 975 kilowatt finnas monterade, erhöll ett tioarskontrakt med

med staten och började sin leverans av ljus och kraft enligt detta kontrakt år 1906.

De första åren var statens behov jämförelsevis ringa, men har strömförbrukningen

ökats år från år, så att den år 1912 utgjorde sammanlagt 126,500 kilowattimmar,

däri inbegripet förbrukningen av enskilda inom kasernomradet.

De olika forten och själva fästningen hava sina egna inom forten belägna

särskilda belysningsstationer, som äro fullständigt oberoende av kraftstationen

vid Ljuså.

Det torde ej kunna bestridas, att staten haft synnerligen god nytta av

bolaget under hela byggnadsperioden där uppe, likasom ej heller, att bolagets

vinst såsom företagare varit minimal, då någon utdelning på bolagets aktier hittills

ej lämnats.

Emellertid har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition föreslagit Riksdagen

bevilja anslag till egen av dieselmotorer driven kraftstation, varigenom

bolaget skulle förlora såväl staten, såsom ljus- och kraftabonnent, som även

statens tjänstemän och måhända även andra.

Som motiv för anläggningen har i den kungl. propositionen bland annat anförts,

att staten skulle göra en ekonomisk vinst därpå.

De uppgifter, som i samband därmed lämnats, torde dock böra något korrigeras

Det uppges, att 1812 för kronans räkning förbrukats c:a 90,000 kilowattimmar

och för enskilda 58,000, tillsammans sålunda 148,000 kilowattimmar. Förbrukningen

har dock i själva verket endast varit 126,500 kilowattimmar för såväl

kronan som enskilda.'' Skillnaden, 21,500 kilowattimmar, bör alltså, då kronan

själv förbrukar 90,000, falla på den enskilda förbrukningen. Den^ av. fortifikationsbefälhavaren

för år 1915 beräknade förbrukningen bor alltså minskas

med 21,500 kilowattimmar.

Man erhåller då en förbrukning sagda år av c:a 141,000 kilowattimmar,

vadan, då den uppgivna årskostnaden utgör 29,000 kronor, kilowattimmepriset

sålunda skulle utgöra 20,5 öre i stället för de 18 öre, som uppgivits i den kungl.

propositionen. . .

Jämför man departementschefens beräkning med de av oss angivna sitirorna,

blir statens årsutgift 1915 med eget elektricitetsverk omkring 20,185 kronor

i stället för 25,764 kronor, som fortifikationsbefälhavaren beräknat kostnaden

till, om kontraktet med oss skulle bibehållas. Eu besparing alltså av 5,579

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

73

kronor, ° vilket belopp torde vara för ringa att i och för sig motivera en anläggning

på ° 200,000 kronor. Yi äro även fullt beredda att sänka priset på belysningen

så, att denna skillnad alldeles försvinner.

Beträffande de övriga motiv, som Kungi. Maj:t anfört för byggnadsförslaget,

tillåta vi oss ej uttala någon mening.

Yi vilja dock giva uttryck åt den förmodan, att, då tygstaten redan äger

reservstation och intendenturen egen kraftstation, finnes väl bra ringa anledning

för staten att bygga en dyrbar kraftstation endast för kasernernas belysning

under krigstid. Mera ändamålsenligt för sådant ändamål vore det väl, enligt välmening,

att . endast utöka dessa inom kasernområdet redan befintliga stationer.

Som _ förut anförts har staten haft synnerligen stor nytta av bolaget under

kontraktstiden. Det synes då vara hårt, om ett företag, som tillkommit på föranledande

av statsverket -—- naturligtvis också i hopp om ekonomisk vinst för

företagarne — skulle genom statens åtgörande fullständigt ruineras, därigenom

att bolaget berövas 50 % av sina inkomster.

Som ovan omnämnts, äro vi, för att undgå detta, beredda till medgivanden

i ett förnyat kontrakt och tillåta oss här erbjuda oss att lämna statsverket och

militärpersonalen inom kasernområdet ett från 276, öre till 20 öre per kilowattimme

nedsatt belysningspris. Kraftpriset, 15 öre, är redan förut lägre än vartill

staten kan erhålla kraft från egen kraftstation, och torde således ej erfordra

någon förändring.

"Vi tillåta oss även bifoga eu skrivelse i ärendet, som den 9 december 1912

inlämnades till Kungl. Maj:t, ehuru bolaget därpå ännu ej erhållit svar.

Ludvika den 7 februari 1913.

BODENS ELEKTRISKA AKTIEBOLAG.

Herman Duse.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 6 samt. 4 käft. (Nr 4.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

Tabell över anslagen under riksstatens fjärde huvudtitel.

Lantförsvarsdepartementet.

1913 års

riksstat anslår:

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag.

Ordinarie

anslag.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Departementet.

17,000

—

Departementschefen.......................................

—

—

—

—

17,000

—

61,450

—

Departementet .............................................

—

—

—

—

61,450

—

Till provisorisk lönereglering för befattningshavare

i departementet, förslagsanslag .....................

—

—

—

—

-

—

8,070

—

12,952

—

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m. för depar- tementet med dess kommandoexpedition, förslags- anslag....................................................

12,952

7,000

—

Tryckningskostnader för departementet med dess

kommandoexpedition, förslagsanslag ...............

_

—

—

—

1 7,000

—

98,402

_

Säger för departementet

—

—

—

—

98,402

—

8,070

—

Arméförvaltningen.

•

268,665

—

Arméförvaltningen .......................................

—

—

—

—

268,665

—

30,900

—

Skrivmaterialier, expenser och bränsle m. m. för

arméförvaltningen, reservationsanslag ...........

_

_

_

—

30,900

—

299,565

_

Säger för arméförvaltningen

—

—

—

299,565

—

(Jeneralitetet, staberna in. m.

156,035

—

Generalitetsstaten .......................................

—

—

—

—

| 156,035

—

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

75

1913 års

riksstat anslår:

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag.

Ordinarie

anslag.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Generalstaben:

322,815

—

—

—

Fast anställd personal. Nuvarande

belopp................................. 322,815: —

ökas med ........................... 530: —

323,345

78,175

—

400.990

Stabens övningar, expenser m. m., reservations-

anslag ................................................

78,175

—

—

—

401,520

_

16,200

—

Artilleristaben..................................

—

—

—

—

16,200

_

65,733

—

Kommendantsstaten. Nuvarande belopp 65,733: —

minskas med .......................... 900: —

—

—

—

_

64,833

_

638,958

—

Säger för generalitetet, staberna m. m.

—

—

—

—

638,588

—

Undervisningsverken.

96,955

—

Krigshögskolor, reservationsanslag. Nuvarande

belopp .................................... 96,955: —

ökas med ................................. 5,825: —

102.780

46,250

—

ltidskolan, reservationsanslag...........................

—

—

—

—

46,250

_

60,000

—

Skjutskolan för infanteriet oeh kavalleriet, reserva- tionsanslag .............................................

_

_

60,000

27,000

-

Artilleriskjutskolor, reservationsanslag ...............

—

—

—

—

27,000

—

130,165

—

Krigsskolan, reservationsanslag. Nuvarande be- lopp....................................... 130,165: —

ökas med................................ 2,695: —

_

132,860

130,000

130,000

—

Volontärskolor, förslagsanslag .......................

—

—

—

—

—

6,350

—

Militärläkares undervisning, reservationsanslag......

—

—

—

—

6,350

—

496,720

—

Säger för undervisningsverken

—

—

—

—

505,240

—

Avlöning, rekrytering, (trupp- förbanden), arvoden in. m.

18,138,587

—

Avlöning och rekrytering m. m. Nuvarande be- lopp ................................. 18,138,587: -

ökas med .............................. 65,013: —

_

_

_

_

18,203,600

_

s. 76 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

76

1913 års

riksstat anslår:

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag.

Ordinarie

anslag.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Kronor

Ö.

Kronor | ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

77,406

Ökad avlöning för de till tjänståldern äldsta ba- talj onsläkarn a och batalj onsveterinärern a,/örÄ&iys- anslag. Nuvarande belopp............ 77,406: —

''

minskas med.............................. 9,117: —

_

_

_

_

68,289

_

24,000

—

Avlöning till extra bataljonsläkare, förslagsanslag.

Nuvarande belopp .................... 24,000: —

Skot med ................................ 12,000: —

_

36,000

__

Till tillfällig löneförbättring (extra lönetillägg) åt

vissa yngre bataljonsläkare, för slag samla// ......

_

_

2,000

_

Till beredande av extra lönetillägg för år 1913 åt

en del betjänte, förslagsanslag .....................

_

_

_

_

_

_

285

_

10,982

—

Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns

omorganisation, förslag samlag, högst. Nuvarande

belopp .................................... 10,982: —

minskas med.............................. 1,060: —

_

9,922

120,000

120,000

_

Arméns personal över stat, förslagsanslag .........

—

—

—

—

Till dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslags- anslag ...................................................

_

_

_

_

_

150,000

_

1

125,200

—

Hyra, expenser m. m. vid truppförbanden, reserva- tionsanslag. Nuvarande belopp...... 125,200: —

minskas med ........................... 2,000: —

123,200

204,225

204,225

—

Landstormen, reservationsanslag .....................

—

—

—

—

—

2,660,038

—

De värnpliktiges avlöning, inskrivning och redo- visning m. m., förslagsanslag. Nuvarande be- lopp .................................... 2,660,038: —

ukas med.............................. 145,475: —•

2,805,513

770,000

—

Ersättning för rustning och rotering, förslagsan- slag. Nuvarande belopp ........... 770,000: —

minskas med ........................... 70,000: —

_

—

_

_

700.000

—

679,380

—

Intendenturkåren. Nuvarande belopp 679,380: —

ökas med .............................. 5,179: —

_

_

_

_

684,559

_

85,300

—

Ålderstillägg, förslagsanslag. Nuvarande be- lopp ................................... 85,300:-

ökas med ................................... 8,300: —

—

—

—

—

93,600

—

22,895,118

—

Säger för avlöning, rekrytering (trupp- förbanden), arvoden m. m..........

—

—

—

—

23,048,908

152,285

=

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

77

1913 års riksstat anslår:

Ordinarie Ordinarie

anslag1

Kronor ö.

anslag.

Kronor

- 6,929,292

3.292.176

4,015,020

Intendenturen m. in.

692,152

1,759,010

116,687,650

1,088,307

21,450

195,000

belopp ......

ökas med ...

6,929,292:

237,320: —

Furagering av arméns hästar, förslagsanslag. Nuvarande

belopp ..................... 3,292,176: —

ökas med .............................. 21,277:

Arméns munderingsutrustning, reservationsanslag.

Nuvarande belopp ................. 4,015,020:

ökas med.

127,098:

Till anskaffning av nya uniformer för armén

— Arméns diverse intendenturbehov, reservationsanslag.

Nuvarande belopp ... ...... 692,152: —

ökas med.

24,509:

Arméns kasemutredning samt ved, ljus och vatten, reservationsanslag.

Nuvarande belopp 1,759,010: —

ökas med.............................. 50,613: —

I

1,304,757 -

Till inköp av inventarier i nya kasernetablissemang

Till anskaffning av skidor m. m......................

Till anskaffning av pälsar..............................

Säger för intendenturen m. m.

Inkvarterings-, rese- och traktamentskostnader.

Inkvarteringskostnader, förslagsanslag................

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservationsanslag

..................................................

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag ....

Flyttningshjelp, förslagsanslag ........................

Säger för inkvarterings-, rese- och

traktamentskostnader............

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag.

anslag.

anslag.

Kronor

ö.

Kronor | ö.

Kronor

1 ö-

Kronor

ö.

7,166,612

—

-

—

—

3,313,453

—

—

—

_

___

4,142,118

—

—

—

—

—

400,000

—

—

—

—

—

716,661

—

—

_

_

_

1,809,623

—

—

—

—

—

—

106,039

—

—

—

—

—

--

—

273,800

—

—

—

—

—

—

—

390,000

—

—

—

—

—

17,148,467

—

1,169,839

—

1,088,307

—

—

—

—

21,450

—

—

-

—

—

195,000

—

—

—1

—

—

12,000

—

—

_ |

—

1,316,757

_

|

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

1913 års riksstat anslår:

Ordinarie

anslag.

Ordinarie

anslag.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

2,708,850

—

2,708,850

—

1

1

1,279,390

1,279,390 -

Ordinarie

anslag.

Kronor

Artilleribehov.

Arméns vapen, ammunition och målskjutningsraateriel

samt artilleriets övningar och materiel,

reservationsanslag ....................................

Till fortsatt anskaffning av nya eldhandvapen......

Till anskaffning av ny fältartillerimateriel ..........

Säger för artilleribehov

Fort ifikati on sb eh o v.

Arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter

samt fortifikationens öyningar och

materiel, reservationsanslag. Nuvarande belopp.

................................... 1,279,390: —

ökas med............................. 20,350: —

Till uppförande av kasernetablissemang för femton

infanteriregementen...................................

Till anskaffande av ingenjörmateriel m. m. för

Bodens ingenjörkår...................................

Till anskaffning av yinterutrustning för ingenjörtrupperna

.................................................

Till komplettering av fältingenjör- och krigsbromaterielen

vid Svea och Göta ingenjörkårer......

Till anordnande av mässlokaler vid vissa truppförband

.................................................

Till uppförande av intendenturförråd för vissa

truppförband m. m...................................

Till uppförande av förrådsbyggnader för vinterfordon

vid vissa truppförband......................

Till uppförande av förrådsbyggnader för skidutrustning

m. m......................................

Till fullbordande av befästningsarbetena vid

Boden ..................................................

Säger för fortifikationsbehov

Förslag till blivande riksstat:

Extra

anslag.

Kronor ö

Ordinarie

anslag.

Kronor ö

Extra

anslag.

Kronor ö

2,708,850

500.000

380.000

880,000

I

1,299,740

1,000,000

50,000

50.000

70.000

39,500

156.000

75.000

75,000

110.000

|-| 1,299,7401 -| 1,625,500|—

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

79

1913 års riksstat anslår:

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag.

Ordinarie

anslag.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

Ö.

Övningar.

500,000

— Arméns fält- och fälttjänstöyningar, reservations- anslag ..............................

500,000

Till det frivilliga skytteväsendets befrämjande____

—

—

—

__

_

* 975,000

500,000

Säger för övningar —

—

—

—

500,000

_

975,000

Sjukvård.

105,000

— Garnisonssj ukhusen i Stockholm, å Karisborg

och i Boden, reservationsanslag. Nuvarande be- loPP....................................... 105,000: —

ökas med ...... 7 900._

_

_

112,200

351,527

— Arméns sjuk- och veterinäryård samt hofbeslag m. m.,

reservationsanslag. Nuvarande belopp 351,527: —

ökas med .............................. 10,640:_-

_

_

362,167

Till befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet

i krig ..

10,000

456,527

Säger för sjukvård —

—

—

_

474,367

_

10,000

Stipendier.

7,000

— Resestipendier åt artilleri- och ingenjörofficerare,

reservationsanslag .

7,000

15,000

— Resestipendier åt officerare och intendenturtjänste- män, reservationsanslag .

15,000

29,100

— Stipendier för fältläkarkåren och veterinärstaten.

—

—

—

—

29,100

_

2,000

Resestipendier åt militärläkare, reservationsanslag...

—

—

—

—

2,000

_

53,100

— Säger för stipendier

—

—

—

—

53,100

—

Remontering och iiästlega.

641,155

Remontering m. m., reservationsanslag. Nuvarande

belopp................................... 641,155: —

ökas med................................. 438,870:

—

—

—

—

1,080,025

—

*) Kungl. Maj:t föreslaget belopp, yaröyer utskottet framdeles kommer att avgiya särskilt utlåtande.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 4.

1913 års riksstat anslår:

.

Förslag till blivande riksstat:

Ordinarie

anslag.

Ordinarie

anslag.

Lega av hästar för artilleriets, ingenjörtruppernas

och trän gens exercis, reservationsanslag. Nu- varande belopp ....................... 710,088: —

ökas med .............................. 17,640: —

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Ordinarie

anslag.

Extra i

anslag. |

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor | ö.

Kronor

Ö.

710,088

—

727,728

1,351,243

Säger för remontering och hästlega

—

—

—

-

1,807,753

—

Diverse.

Till täckande av vissa utav arméförvaltningen och

statskontoret utgivna förskott .....................

—

-

Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande,

reservationsanslag .....................................

—

—

18,000

80,000

—

Extra utgifter, reservationsanslag .....................

—

—

—

—

80,000

--

Till en generalstabens översiktskarta över Sverige

—

—

—

—

—

—

19,700

—

80,000

_

Säger för diverse

—

-

—

98,000

—

152,294

-

! !

IN.V50.2M»

Summa

—

—

—

—

1

49,997,787:-

4,972,988

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1913:4 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, omfattande anslagen till lantförsvarsdepartementet. a1 i texten