Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om dels ändring i lagen om förbud mot handels idkande under vissa tider av dygnet, dels ock meddelande av lagbestämmelser i syfte att på lämpligt sätt begränsa den tid å sönoch helgdagar, under vilken motvärn-, fruktoch blomsterbutiker må hållas öppna.

1914-02-24 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1914 A:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner om dels ändring i lagen om förbud mot handels idkande under vissa tider av dygnet, dels ock meddelande av lagbestämmelser i syfte att på lämpligt sätt begränsa den tid å sönoch helgdagar, under vilken motvärn-, fruktoch blomsterbutiker må hållas öppna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 10.

1

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1914 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om dels ändring i lagen

om förbud mot handels idkande under vissa tider av dygnet,

dels ock meddelande av lagbestämmelser i syfte att på lämpligt

sätt begränsa den tid å sön- och helgdagar, under vilken

motvärn-, frukt- och blomsterbutiker må hållas öppna.

Närvarande: Herrar PetterssBn i Södertälje, Lindhagen, af Ekenstam, Söderbergh®, Gezelius,

Starn er, greve Lagerbjelke, Alexanderson, greve Spens, Dahl*, Jansson i Edsbäcken,

Olsson i See*, Pettersson i Bjälbo, Behn, Persson i Norrköping och Holmdahl.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft dels två

motioner, nr 38 i första kammaren, av herr August Ljunggren, och nr

184 i andra kammaren, av herr E. Palmstierna, om viss ändring i lagen

om förbud mot handels idkande under vissa tider av dygnet, dels ock

en likaledes av herr August Ljunggren inom första kammaren väckt

motion, nr 39, om meddelande av lagbestämmelser i syfte att på lämpligt

sätt begränsa den tid å sön- och helgdagar, under vilken matvara-,

frukt- och blomsterbutiker må hållas öppna.

Den av herr Ljunggren väckta motionen nr 38 är av följande

lydelse:

»Genom lag av den 6 juni 1912 (svensk författningssamling 1912,

nr 73) erhöll § 1 i lag om förbud mot handelsidkande å söckendag

utöver viss tid (svensk författningssamling 1909, nr 50) följande ändrade

lydelse (tillägget med kursiv stil): »Därest inom stad, köping eller

Bihang till riksdagens protokoll 1914. 9 samt. 8 käft. (Nr 10.) 1

Herr Ljunggrens

motion

nr 38.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 10.

municipalsamhälle yppas behov av förbud mot att handelsbod å söckendag

hålles till salu öppen utöver viss tid, må sådant förbud meddelas

i enlighet med vad nedan sägs.

Varder dylikt förbud för viss ort meddelat, må ock förhud i enahanda

ordning meddelas mot att handelsbod å sön- och helgdagar hålles till salu

öppen under sådan tid, som enligt 7 kap. 3 § strafflagen ej är att hänföra

till sahhatstidy>. Samtidigt med denna tilläggsbestämmelse stadgades, att

»förbud, som i § 1 andra stycket sägs, skall avse hela tiden före klockan sex

förmiddagen och efter klockan nio eftermiddagen».

Vid detta ärendes behandling inför Konungen i statsrådet den 23

februari 1912 påpekade justitieministern, vilka olägenheter, som i vissa

fall uppstått därigenom, att de kommunala myndigheterna i fråga om

sön- och helgdagar dittills icke ägt någon befogenhet att, såsom med

avseende å söckendag kunnat ske, inskränka butikshandeln till viss tid

av dagen. Före och efter den i ovannämnda § av strafflagen angivna

sabbat.stiden (6 f. m. — 9 e. m.) kunde sålunda butik obehindrat hållas

öppen å sön- och högtidsdagar, även om förbud utfärdats mot att under

söckendag idka handel å motsvarande tid.

Detta hade, såsom justitieministern påvisade, på flera håll framkallat

vissa olägenheter i fråga om handelsbutikers öppethållande. Sålunda

hade det förekommit i stor utsträckning, att butiker, som på

grund av utfärdat förbud hållas stängda intill kl. 12 på natten mellan

lördag och söndag, vid nämnda tid åter öppnas för allmänheten och

därpå hållas öppna under flera timmar av natten. Vidare var det

ganska vanligt, att butiker, som på vardagskvällarna måste stängas

kl. 8 eller 9, på söndagsaftnarna hållas öppna mellan kl. 9—12.

Med rätta påtalades de olägenheter, som härigenom uppstått i fråga

om butikspersonalens anspråk på vila från arbetet nattetid, varjämte

anmärktes, att en stor del av de butiker, som hållas öppna under natten,

utgöras av cigarraffärer med kvinnlig betjäning.

Justitieministern trodde, att om de kommunala myndigheterna erhölle

beslutanderätt i fråga om söndagshandeln, skulle man ej behöva

befara, att de skulle underlåta att begagna nämnda rätt å alla de

platser, där inskränkande bestämmelser äro av nöden.

Denna justitieministerns förmodan har emellertid visat sig icke

hålla streck. På grund utav att framför allt inom huvudstaden det av

justitieministern påtalade oskicket tagit större dimensioner än å någon

annan plats i riket, väcktes av bland andra undertecknad inom Stockholms

stadsfullmäktige motion om »sådant tillägg till bestämmelserna

angående butiksstängningen i Stockholm, att förbudet mot handelsid
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 10. 3

kande utöver viss tid å söckendagar måtte utsträckas även till sou- och

helgdagar under sådan tid, som enligt 7 kap. 3 § strafflagen ej är att

hänföra till sabbatstid, det vill säga tiden mellan 12 6 f. m. och 9

12 e. m.

(Motion nr 7 för år 1913 i stadsfullmäktiges handlingar).

Denna motion blev emellertid, ehuru med knapp majoritet, avslagen.

Visserligen var man ense om, att öppethållande mellan 12 6 f. m.

var ett oskick, men då man icke ägde befogenhet att meddela förbud

enbart för denna tid, ansåg man sig böra avvisa hela förslaget.

Hänvisande till debatten inom stadsfullmäktige (yttranden till

Stockholms stadsfullmäktiges protokoll häftet 23 för 1913) ävensom

till uttalanden av Stockholms speceri- och blomsterhandlareförening

samt poliskommissariernas och polismästarens utlåtande (bihang nr 189

till beredningsutskottets utlåtande och memorial för år 1913) och understrykande

justitieministerns uttalande till statsrådsprotokollet, att något

behov att för sön- och helgdagar medgiva det undantag, varom här är

fråga, näppeligen torde föreligga, anser jag mig härmed höra påkalla

en lagändring i denna fråga. Det kan icke ha varit lagstiftarnas mening,

att butiker, som under vardagar hållas stängda mellan kl. 12 6

f. in. samt 9—12 e. m., skola tillåtas att hålla öppet samma tider å

sön- och helgdagar. För att råda bot häremot torde § 1 i lag om

förbud mot handelsidkande under vissa tider av dygnet böra erhålla

följande förändrade lydelse i andra stycket:

»Varder dylikt förbud för viss ort meddelat, skall ock förbud i

enahanda ordning meddelas mot att handelsbod å sön- och helgdagar

hålles till salu öppen under sådan tid, som enligt 7 kap. 3 § strafflagen

ej är att hänföra till sabbatstid.»

Skulle riksdagen däremot anse skäl föreligga att låta förbud för

öppethållande mellan 12—6 f. m. och 9 12 e. m. å sön- och helg
dagar

fortfarande bliva beroende på de kommunala myndigheternas prövning,

synes det vara nödvändigt — för så vitt syftemålet med lagen

av den 6 juni 1912 i någon mån skall vinnas — att andra stycket i § 2

av samma lag antingen alldeles utgår eller ock gives en sådan lydelse,

att ovannämnda kommunala myndigheter erhålla befogenhet att, meddela

förbud, varom nu är fråga, även för viss del av sådan tid, som

enligt anförda § i strafflagen ej är att hänföra till sabbatstid.

På grund av vad sålunda anförts får jag härmed vördsamt hemställa,

att riksdagen ville besluta sådan ändring i »lag om förbud

mot handels idkande under vissa tider av dygnet», att, därest lörbud

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 10.

Herr Palmstiernas

motion.

varder meddelat i enlighet med första stycket av § 1 i nämnda lag, dylikt

förbud även skall meddelas mot att handelsbod å sön- och helgdagar

hålles till salu öppen under sådan tid, som enligt 7 kap. 3 § strafflagen

ej är att hänföra till sabbatstid eller att, om detta finnes icke kunna

bifallas, 2 § andra stycket av nämnda lag ändras därhän, att de kommunala

myndigheterna tillerkännas befogenhet att meddela förbud, varom

i 1 § andra stycket sägs, även för viss del av tiden före kl. 6 f. m. och

efter kl. 9 e. in. å sön- och helgdagar».

Den av herr Palmstierna väckta motionen är av följande lydelse:

»Med stöd av lagen den 5 juni 1909 om förbud mot handels idkande

å söckendagar utöver viss tid beslöto Stockholms stadsfullmäktige

den 3 januari 1913 antaga och för fastställelse hos överståthållarämbetet

anmäla nu gällande föreskrifter till reglerande av tiden för uppehållande

av salubodar i Stockholm. Sedan stadsfullmäktiges beslut i frågan

blivit av överståthållarämbetet fastställt, trädde dessa föreskrifter i kraft

den 1 oktober 1910.

De av stadsfullmäktige antagna föreskrifterna hade erhållit följande

lydelse:

»Inom Stockholms stads område må, med undantag som här nedan

angivas, handelsbod å söckendag ej öppnas före klockan sju förmiddagen

och ej stängas senare än klockan åtta eftermiddagen. ''

Å aftonen före sön- och helgdag ävensom två veckor närmast före

julaftonen må handelsbod hållas öppen till klockan nio eftermiddagen.

Bod, där handel idkas allenast med livsförnödenheter, må öppnas

klockan sex förmiddagen. Bod, där huvudsakligen tobak eller vad

därav är förfärdigat eller tidningar hållas till salu, må hållas öppen till

klockan nio eftermiddagen samt å aftonen före sön- och helgdag ävensom

under två veckor närmast före julaftonen till klockan tio eftermiddagen.»

Enligt lag den 6 juni 1912, som trädde i kraft den 1 närmast följande

juli, infördes det tillägg i § 1 av förstnämnda lag den 5 juni

1909, att, därest förbud, varom denna lag stadgade, bleve meddelat för

viss ort, förbud i enahanda ordning finge meddelas mot att handelsbod

å sön- och helgdagar hålles till salu öppen under sådan tid, som enligt

§ 7 kap. 3 i strafflagen ej är att hänföra till sabbatstid.

Enligt samma lag den 6 juni 1912 infördes därjämte i § 2 av lagen

den 5 juni 1909 den bestämmelsen, att förbud mot handelsbods öppenhållande

å viss tid « å sön- och helgdagar skulle avse hela tiden före

klockan 6 f. m. och efter kl. 9 e. m.

Nu föreslogs uti en vid stadsfullmäktiges sammanträde den 17

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets utlåtande Nr 10.

mars 1913 väckt motion på anförda grunder, att stadsfullmäktige ville

besluta sådant tillägg till bestämmelserna angående butikstängningen

i Stockholm, att förbudet mot handels idkande utöver viss tid å söckendag

må utsträckas även till sön- och helgdagar under sådan tid som

enligt 7 kap. § 3 strafflagen ej är att hänföra till sabbatsstid. Avsikten

härmed var förnämligast att få ett slut på det förekommande oskicket

att tobaksbutik öppnas efter kl. 12 på natten till söndag. Nu visade

det sig emellertid vid ärendets behandling, att det icke var enligt gällande

lag möjligt att besluta ensamt om butikstängning mellan kl. 12

e. m. och 6 f. in. natten till sön- eller helgdag utan samtidigt måste

beslut fattas om att butikerna på sistnämnda dagar skola hållas stängda

mellan kl. 9 e. in.—12 e. in. Vad sistnämnda stadganden angår väckte

det på sina håll betänkligheter och det framhölls uti beredningsutskottets

utlåtande i ärendet att »det kunde vidare ifrågasättas, om ej, särskilt

ur allmänhetens synpunkt, lämplighetsskäl tala för att jämväl vissa

matvarubutiker» — således icke endast tobakshandlares — »under denna

tid kunna hållas öppna». I varje fall var det ett av de avgörande skälen

för stadsfullmäktiges beslut att icke biträda motionen att denna

skulle ha medfört stängning av butikerna även mellan hela tiden kl. 9

e. in. —12 e. m. på sön- och helgdag. Några timmars öppethållande då

fann mången vara skäligt.

Tydligen föreligger här en lucka i lagen, vilken medför så oanade

konsekvenser att när en stadsfullmäktigekår vill hindra det kringgående

av lagen butikernas öppnande efter kl. 12 e. in. får anses innebära, så

måste den stänga butikerna även å tid, då den önskar ha dem öppna.

Detta bör hindras och ett stadgande i lagen tillkomma, som ger vederbörande

större frihet i detta avseende. Nu har lagen emellertid ändrats

så nyligen som år 1912, utan att ändringen kan sägas ha varit fullt

lycklig, varför det knappast är skäl uti att riksdagen utan förberedande

behandling av ärendet går att för sin del besluta om ny ändring av lagen.

Det synes vara lämpligare att i skrivelse till Kungl. Maj:t framhålla

berörda olägenhet och anhålla om förslag till dess avhjälpande.

Ett allsidigt övervägande av saken främjas bäst därigenom.

På grund av det anförda hemställes alltså: att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Magt, ville föranstalta om en utredning

angående ändring av lagen den 5 juni 1909 om förbud mot handels

idkande å söckendag utöver viss tid i det syfte att möjlighet beredes

att besluta om butiks stängande mellan kl. 12 e. m. och 6 f. m. natten

till sön- och helgdag utan att beslutet samtidigt måste innebära butiks

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets utlåtande Nr 10.

stängande även under hela tiden kl. 9 e. m.—12 e. m. å sön-och helgdag.

»

Herr Ljunggrens

motion

nr 39.

Herr Ljunggrens motion nr 39 är af följande lydelse:

»I 7 kap. 3 § strafflagen stadgas följande: »Idkar någon å söneller

högtidsdagar emellan kl. 6 om morgonen och kl. 9 om aftonen

hantverk eller annat arbete, som uppskov tåla kan, straffas med böter,

högst tjugo riksdaler, utan det sker till egen eller annan nödtorft.»

Lag samma vare, om kramlåda eller annan dylik kod å sådan sabkatstid

till salu öppnas.

Genom prejudikat har emellertid blomsterhandel, handel i fruktbod

och handel med matvaror undantagits från dessa bestämmelser,

varigenom speceri-, kött-, matvaru-, mjölk- och brödaffärer ävensom

frukt- och blomsteraffärer äga rättighet att hålla till försäljning öppet

alla sön- och helgdagar året om med undantag för gudstjänsttiden

kl. 11 f. m.— 1 e. in. samt kl. 6—7 e. m.

Det torde vara uppenbart för alla, att ett sådant tillstånd skall innebära

stora olägenheter icke blott för innehavarne av dylik handel,

utan jämväl för dess personal, som där är anställd.

I en skrivelse till Kungl. Majlt av den 19/10 1910 har också Stockholms

matvaruhandlareförening betecknat detta sakernas tillstånd såsom

olidligt.

»Tusentals handlare samt flera tusen biträden måste arbeta alla

dagar på året och veta ej av någon vilodag.»

»Enligt byggnadsstadgan för huvudstaden byggas i allmänhet matvarubutikerna

ett eller flera trappsteg under plans nivå, den s. k. suterrängvåningen.

Dessa lokaler, där väggar och golv äro av cement, äro kända för

stor fuktighet. Därtill kommer, att eldning i matvaruaffärer i allmänhet

ej förekommer, av den orsaken att färska matvaror ej lämpligen kunna

förvaras i eldad lokal. Att det under sådana mindre goda förhållanden

är för matvaruhandlare och deras biträden av stor vikt att åtminstone

under sön- och helgdagar få så mycket som möjligt vistas ute i friska

luften, är tydligt. Aven med avseende fäst härvid, vore en reglering

av söndagshandeln särdeles lämplig.»

»Att allmänheten å sön- och helgdagar behöver göra inköp av matvaror,

vilja vi gärna medgiva, men ett öppethållande av 4 timmar anse

vi fullt tillräckligt. Allt tal om bageri- samt bröd- och mjölkaffärer

måste hållas öppna hela söndagen, därför att allmänheten skall kunna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets utlåtande Nr 10.

köpa färskt bröd, mjölk och grädde under hela dagens lopp, kunna vi

ej betrakta annat än som ett uttryck av bristande insikt om vilodagens

betydelse.»

Den 29 mars 1910 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte verkställa

undersökning, i vad mån inom vårt land behövlig söndagsvila

utan berättigad anledning åsidosättes, särskilt inom industri, handel

och andra närliggande arbetsområden, ävensom, därest utredningen skulle

därtill giva anledning, för riksdagen framlägga erforderligt lagförslag i

ämnet.

Emellertid ha nu snart fyra år gått till ända utan att den sålunda

begärda utredningen blivit verkställd och ännu mindre något förslag

framlagts.

Det ligger också i sakens natur, att en så vittomfattande utredning

skall kräva avsevärd tid, och det torde få antagas för givet, att

det ännu kommer att dröja rätt länge, innan den kan leda till några

lagstiftningsåtgärder.

Däremot torde dylika åtgärder på ett till butikshandeln begränsat

område kunna utan vidare företagas. Missförhållandena äro här så

stora, vad ovannämnda handelsbutiker beträffar, att ett snabbt ingripande

är av nöden.

Matvaruliandlarne anhöllo också i den här ovan delvis refererade

skrivelsen, att Kungl. Maj:t, oberoende av den mera vittomfattande utredningen,

måtte framlägga proposition i ämnet redan vid 1911 års

riksdag, en anhållan, som dock icke hittills lett till någon påföljd.

Ävenledes har jag mig bekant, att jämväl frukt- och blomsterhandlarne

anse ett ordnande av söndagsstängningen vara en trängande

angelägenhet. I sin förut nämnda skrivelse hade, såsom synes, matvaruhandlarne

velat begränsa öppethållandet till kl. 10 f. m.

Det torde emellertid vara lämpligt att här lämna en något bredare

mariginal till förmån för konsumenternas intresse. Om däremot

tiden för butikernas öppethållande begränsas till tiden 6—11 f. m., torde

alla rimliga och lojala intressen vara väl tillgodosedda. Det bör då vara

möjligt för alla att under denna tid förse sig med behovet av förnödenheter

för dagen och butikernas innehavare och biträden erhålla söndagseftermiddagen

obeskuren för vila och rekreation.

På grund av vad sålunda anförts får jag härmed vördsamt hemställa,

att riksdagen ville för sin del besluta — såsom ändring av

eller tillägg till 7 kap. 3 § strafflagen eller ock såsom särskild författning

— lagbestämmelser av innehåll, att tiden för öppethållande å sön
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

8 Lagutskottets utlåtande Nr 10.

och högtidsdagar av matvara-, frakt- och blomsterbutiker må erhålla

lämplig begränsning, exempelvis till kl. 6—11 f. m.»

Under ärendets behandling har utskottet mottagit skrivelser i ämnet

från Stockholms matvaruhandlareförening, Stockholms specerihandlareförening,

Stockholms blomsterhandlareförening, Sveriges minuthandlares

riksförbund samt Stockholms med förstäder minuthandlareförbund.

På sätt motionärerna angivit, gäller i fråga om butikshandeln i allmänhet

å sön- och helgdagar under sabbatstid, eller tiden mellan

klockan 6 om morgonen och 9 om aftonen, stadgandet i 7 kap. 3 §

strafflagen, vilket lagrum dock ansetts icke äga tillämpning i fråga om

handel med livsmedel och en del andra nödvändighetsvaror, samt beträffande

övriga tider lagen den 5 juni 1909 om förbud mot handels

idkande under vissa tider av dygnet enligt den lydelse denna lag erhållit

genom lagen den 6 juni 1912.

Förevarande motioner avse dels åstadkommande av lagbestämmelser

i syfte att på lämpligt sätt inskränka den handel, som sålunda

under gällande lagstiftning är tillåten å sabbatstid, och dels ändring

av bestämmelserna i lagen den 6 juni 1912 i syfte att denna lag måtte

kunna erhålla större verkningskraft i fråga om inskränkning av butikshandeln

å sön- och helgdagar.

Av de framställningar, som i motionerna lämnas, finner utskottet

för sin del ådagalagt, att lagstiftningen rörande butikshandeln å

sön- och helgdagar är i behov av omarbetning och komplettering uti de

i motionerna angivna hänseenden. Denna uppfattning vinner ock stöd

av uttalanden i ovannämnda under ärendets behandling till utskottet

inkomna skrivelser till förmån för motionärernas yrkanden. Eu förändring

av hithörande lagbestämmelser i angiven riktning synes utskottet

innebära allenast ett fullföljande av ifrågavarande lagstiftnings allmänna

syfte och ej heller vara av beskaffenhet, att behöva föranleda praktiska

olägenheter. Dock torde densamma icke böra verkställas genom omedelbar

lagstiftningsåtgärd utan först efter närmare utredning. Å andra sidan har

frågan för .de kretsar, som därav närmast beröras, den betydelse att dess

avgörande icke bör undanskjutas längre än nödigt är. Utskottet har därför

ansett sig böra uttala önskvärdheten av att frågan redan till nästföl
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtande Nr 10.

jande år genom förslag från Kungl. Maj:t till riksdagen måtte kunna

beredas slutlig lösning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, i vad mån butikshandeln

å sön- och helgdagar lämpligen må kunna

underkastas begränsning utöver den, som för närvarande

gäller eller kan bestämmas, samt för nästkommande

års riksdag framlägga de förslag, vartill utredningen

kan föranleda.

Stockholm den 24 februari 1914.

På lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Särskilt yttrande

av herr Lindhagen, som anfört:

»Åren 1910 och 1911 har andra kammaren i anledning av väckta

motioner beslutit för sin del hos Kungl. Maj:t anhålla om undersökning

och lagförslag, varigenom i den mån sådant lämpligen kan ske försäljning

av tobaksvaror å kaféer, restauranger med flera dylika ställen må

förbjudas å tid, då dylik handel i bod är förbjuden. Enahanda önskemål

uttalades redan i motiven till 1909 års proposition med förslag till lag

om butikstängningstid. I anledning av interpellation i ämnet vid 1913

års riksdag förklarade civilministern sig vilja upptaga detsamma till

närmare utredning.

Detta de små cigarrhandlarnes bekymmer bör beaktas även uti

förevarande ärende. Nu få de ej halla sina bodar öppna undei sönoch

helgdagar annat än mellan kl. 9—12 e. m., under det att deras

ovannämnda konkurrenter fa sälja tobaksvaror hela dagen utom undei

gudstjänsttider. Båda frågorna måste därför enligt min uppfattning

övervägas i ett sammanhang, så att man ej ytterligare inskränker de

små cigarrhandlarnes försäljningsrätt ovannämnda kvällar men fortfarande

bibehåller konkurrenternas försäljningsrätt obeskuren.»

Bihang till riksdagens protokoll 1014. 0 saml. 8 höft. (Nr 10.J

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 A:56 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om dels ändring i lagen om förbud mot handels idkande under vissa tider av dygnet, dels ock meddelande av s. 6 i texten