Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om lagstiftning angående bidrag av allmänna medel, annorledes än genom fattigvård, till underhåll åt barn av ogift moder samt övergiven eller frånskild hustru.

1914-02-24 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1914 A:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t i fråga om lagstiftning angående bidrag av allmänna medel, annorledes än genom fattigvård, till underhåll åt barn av ogift moder samt övergiven eller frånskild hustru.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1914 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till

Kungl. Maj:t i fråga om lagstiftning angående bidrag

av allmänna medel, annorledes än genom fattigvård, till

underhåll åt barn av ogift moder samt övergiven eller

frånskild hustru.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Lindhagen, af Ekenstam, Trana,

greve Lagerbjelke, Alexanderson, Johanson i Valared, greve Spens,

J. E. Berglund, Eliasson, Petersson i Lidingö villastad*), Jansson i

Edsbäcken, Olsson i See*), Pettersson i Bjälbo, Cederborg*) och Persson

i Norrköping.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Lagutskottet har till behandling förehaft två till utskottet hänvisade,

lika lydande motioner, nr 41 inom första kammaren av herr Jan Erik Befrglund

och nr 188 inom andra kammaren av herr (Jarl Lindhagen, i vilka

motioner hemställts, »att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla att till

de uppdrag om utredning angående barns rätt gentemot försumliga försörjare,

som redan givits fattigvårdslagstiftningskommittén och lagberedningen,

desamma även måtte få i uppdrag att inkomma med utredning angående

sådan lagstiftning, varigenom för barn till ogift moder, övergiven och frånskild

hustru bidrag till underhåll utbetalas av det allmänna, utan att ett

hänvändande för att erhålla sådant bidrag behöver ske genom fattigvården

och utan att det av mottagaren erhållna bidraget anses såsom erhållen

fattighjälp».

Bihang till riksdagens protokoll 1914. 9 samt. 11 käft. (Nr 13.) 1

Motionerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Lagutskottets utlåtande Nr 13.

Till stöd för denna sin hemställan hava motionärerna anfört:

»Till lagberedningen och fattig vårdslagstiftningskommittén har uppdrag

givits att avgiva särskilda förslag dels till lagstiftning, som på ett

effektivt sätt tillgodoser utom äktenskapet födda barns och deras mödrars

rättsliga ställning, dels ock- till lagstiftning angående mera effektiva bestämmelser

mot gifta familjeförsörjare, som försumma sin försörjningsplikt.

I vårt land är lagstiftningen inom detta område synnerligen otillfredsställande,

varför dessa utredningar äro av brådskande natur och måste på

samma gång också med nödvändighet omfatta hela frågan i så stor räckvidd

som möjligt.

I våra grannländer har förbättrad lagstiftning rörande barns och mödrars

rätt redan antagits eller förslag därom framlagts. I Danmark har sådan

ny lag antagits 1908 och vissa ändringar och tillägg till densamma

år 1913. I Finland har lantdagen 1913 antagit förslag till ny lag om

barn, som fötts utom äktenskap. I Norge ha regeringspropositioner framlagts

1909 och 1912 och nu åter i januari 1914 med förslag till betydande

förbättringar i den gamla norska lagstiftningen å detta område, vilken

dock redan sedan länge givit ensamställda mödrar och deras barn en

betydligt bättre ställning än fallet varit i svensk lagstiftning.

Av utredningarna till dessa olika lagar och lagförslag liksom även i

den eitarenhet man redan i Danmark hunnit vinna under de nya lagarnas

tillämpning synas vi här i Sverige kunna hava mycket att lära, då vi själva

stå inför ifrågavarande frågors snara lösning.

Vad angår bevakandet av barnets rätt, finnes i Norge det rättsinstitut,

att myndigheterna själva bevaka detta, om så begäres. Nu föreslås

den ändringen, att s. k. »bidragsresolution» alltid skall utfärdas utan häns.

>n till, om modern begär det eller ej, och att »verge» kan utses vid vissa

särskilda tillfällen. I Finland upptager lantdagens förslag, att förmyndare

föroidnas, där ej modern prövas fullt lämplig att vara barnets lagbestämda

förmyndare, och i Danmark kan »verge» i vissa fall tillsättas genom

»vergeraadets» försorg.

En fråga av synnerlig vikt är emellertid icke blott att barnets rätt

blir bevakad, utan även att barnets och moderns ekonomi får ett stöd i

lagstiftningen. Den stora barnadödligheten bland barn födda utom äktenskapet

liksom det alltför vanliga förhållandet, att bandet mellan mödrar

och barn, även om mödrarna under amningstiden kunna få vara tillsammans

med sina barn, sedan slites, då barnet blir några månader gammalt,

har till stor del sin grund i mödrarnas dåliga ekonomi. I Danmark är

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 13.

redan infört och i Norge och Finland föreslås, att särskilt bidrag skall lämnas

modern vid nedkomsten och viss tid före och efter densamma. För

att detta bidrag med säkerhet skall komma modern och barnet till godo,

skall detta bidrag utlämnas av kommunen, om fadern icke fullgör sin skyldighet.

Särskilt må uppmärksamhet fästas vid sådan utbetalning såsom det

enda verkligt effektiva medlet att skydda ensamställda mödrar. I Danmark

lämnas förskottsutbetalning på grund av den danska alimentationslagstiftningen

icke blott i samband med barnets födelse och amning, utan ända

tills barnet nått vuxen ålder.

En sådan lag ger naturligtvis ensamstående mor en viss ekonomisk

trygghet. Hon får visshet att kunna utfå det s. k. normalbidraget såsom

en rättighet. (I Köpenhamn är detta 144 kronor under barnets två första

levnadsår, och under de senare åren 120 kronor; det lägsta normalbidraget

å landsbygden lär vara 60 kronor.) För att utfå detta är hon icke beroende

av om det kan uttagas av barnafadern eller ej, icke heller är bon

beroende av att vända sig till fattigvården och ej heller blir det av benne

mottagna bidraget räknat som av benne mottagen fattigvård. En alimentationslagstiftning

kan ock tänkas föreskriva, att ett sådant bidrag även kan

tagas ut av modern, om bon icke genom att vårda barnet eller på annat

sätt själv bidrager till dess försörjning.

Med anledning av de ändringar och tillägg till den danska lagen, som

föreslogos vid 1913 års riksdag och sedan antogos, skrives:

»Ministeriet är av den meningen, att lagen nr 130 av den 27 maj 1908

i det hela verkat tillfredsställande och i överensstämmelse med sin uppgift,

nämligen till värn för utanför äktenskapet födda barn och deras mödrar;

lagen har nu de sista åren blivit väl inarbetad både i folkmedvetandet

och bos de kommunala myndigheter och andra myndigheter, som

beröras av lagen. Och de tvivel, som i början efter lagens trådande i kraft

i betydlig omfattning gjorde sig gällande, äro nu i det väsentligaste lösta

genom de judiciella och administrativa myndigheterna. Däremot må det

erkännas, att lagen på vissa punkter lider av fel, som det är anledning till

att försöka avhjälpa.»

Angående den danska lagen nr 131 av den 27 maj 1908, som bevakar

övergiven och frånskild hustrus rätt, säges även, »att denna på det

hela taget bar verkat tillfredsställande, men på vissa punkter bar det visat

sig behov av tilläggsbestämmelser». Sådana antogos också av 1913 års

riksdag, så att nu försumlig försörjare, som är gift eller frånskild, kan

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 13.

åläggas lämna bidrag efter samma regler som den ogifte barnafadern och

sådant bidrag kan även utfås i förskott.

I samband med 1913 års svenska regeringsproposition om ålderdomsocb

invalid itetsförsäkring framkom även förslag om barnpensionering åt

barn till invalid änka, änkling och ogift moder. Med anledning härav

väcktes samma år i riksdagens båda kamrar motioner om utredning angående

införande av alimentationslagstiftning, varigenom även övriga ensamställda

mödrars (övergivna och frånskilda hustrurs) rätt skulle på något

ekonomiskt betryggande sätt tillvaratagas samt i syfte att ogift moders

rätt skulle på liknande sätt betryggas, d. v. s., så att de medel, som utlagts

av det allmänna, av barnafadern skulle kunna utkrävas. Motionen

antogs av andra kammaren, men avslogs i första kammaren, närmast av

det skälet att frågan ej ansågs sammanhöra med förslaget om lag till ålderdoms-

och invaliditetsförsäkring.

Förslaget om barnpensionering gick ej igenom vid förra riksdagen,

men det är att hoppas, att förslaget snart återkommer och då utan den

begränsningen att endast omfatta barn till invalid mor eller far. I Danmark

antogs av 1913 års riksdag en lag om pension åt barn till änka utan

invaliditetsvillkor.

En annan rättsfråga, som ock måste få sin snara lösning, är oäkta

barns arvsrätt efter fader. Förslag även härom föreligger i norska regeringspropositionen

i år och är med anledning av motion i svenska riksdagen

frågan under utredning hos oss.

Arvsrätt för utom äktenskapet födda barn kan emellertid ej garantera

mer än en mindre del av sådana barn någon ekonomisk trygghet och i

alla händelser icke förrän efter faderns död. Det är då av synnerlig vikt,

att, då utredning pågår om ny lagstiftning för bevakande av barns och

mödrars rätt, därvid även behjärtas vikten av att i allmänhet barn till ensamställda

mödrar i ekonomiskt hänseende på något sätt betryggas. Moderskapsförsäkring

är ett led i detta betryggande. Men lika viktigt är, att

för sådana barn underhåll kan utbetalas förskottsvis av det allmänna, när

försörjare ej fullgör sina skyldigheter, såväl under barnsängs- och amningstiden

som under barnets hela uppväxtålder.

I detta sammanhang tillåter jag mig till sist erinra om vikten, att så

vitt möjligt de olika frågorna inom barnavårdslagstiftningen kunna få en

enhetlig behandling.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 13. 5

Den fråga, som i motionerna beröres, har redan förut dragits under

Kungl. Maj:ts prövning. Genom en till Kungl. Maj:t ingiven, i december

1910 dagtecknad petition hava nämligen ett stort antal prästmän, medlemmar

av fattigvårdsstyrelser, advokater, läkare och barnmorskor med liera

inom Stockholms stad och Stockholms län bosatta personer framhållit, att enligt

deras övertygelse skyndsamma åtgärder vore av nöden till förbättrande av övergivna

mödrars och deras barns ävensom fattigvårdssamhällenas rättsliga ställning

gentemot barnafäderna samt hemställt, att lagberedningen och fattigvårdslagstiftningskommittén,

vilka hade hithörande frågor under utredning, måtte

erhålla uppdrag att avgiva särskilda förslag dels till lagstiftning, som på

effektivt sätt tillgodosåge utom äktenskapet födda barns och deras mödrars

rättsliga ställning, dels ock till lagstiftning angående mera effektiva bestämmelser

mot gifta familjeförsörjare, som försummade sin försörjningsplikt.

I anledning av denna hemställan beslöt Kungl. Maj:t den 10 februari

1911, att petitionen skulle överlämnas till lagberedningen och nämnda kommitté

att tagas i övervägande vid fullgörande av dem givna uppdrag, med

förordnande, att beredningen och kommittén skulle undersöka, huruvida

de ämnen, som i petitionen avsåges, skulle kunna särskilt för sig behandlas

och, därest sådan behandling funnes kunna äga rum, snarast möjligt

inkomma med förslag till lagstiftning i berörda hänseende, samt med förklarande

tillika, att lagberedningen och kommittén skulle äga att, i den mån

sådant funnes lämpligt, sammanträda för gemensamma överläggningar i förevarande

ämnen.

Samma spörsmål har även, på sätt motionärerna omnämnt, tidigare

underställts riksdagens prövning, nämligen i samband med den vid sistförflutna

riksdag handlagda frågan om allmän pensionsförsäkring. Med anslutning

till den kungl. propositionen i nämnda fråga väcktes inom båda

kamrarna motioner med enahanda yrkande som i de nu förevarande. Det

särskilda utskott, till vars granskning förslaget om allmän pensionsförsäkring

och därmed sammanhängande spörsmål hänsköts, avstyrkte emellertid

motionerna, enär de ämnen, som berördes i desamma, sannolikt redan vore

eller inom kort skulle bliva föremål för utredning inom fattigvård slagstiftningskommittén

eller lagberedningen. Vid ärendets behandling i kamrarna

godkände första kammaren utskottets^hemställan, varemot andra kammaren

biföll motionerna.

Utskottets

yttrande.

Frågan om understöd i lämplig form av allmänna medel till ensam
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 13.

stående mödrar är enligt utskottets uppfattning förtjänt av synnerligt bebjärtande.

Av Kungl. Majrts ovan återgivna uppdrag till lagberedningen

och fattigvårdslagstiftningskommittén framgår ock, att Kungl. Maj:t beaktat

angelägenheten därav, att de allvarliga missförhållanden, som för närvarande

obestridligen råda uti här ifrågavarande avseende, bliva med det

snaraste avhjälpta. Utskottet har även inhämtat, att lagberedningen och

nämnda kommitté till prövning förehaft hithörande frågor samt att förslag

till lagstiftningsåtgärder i ämnet från deras sida torde vara att emotse

inom en snar framtid, därvid uppmärksamhet lär komma att ägnas jämväl

den främmande lagstiftning, till vilken motionärerna hänvisat. Under sådana

förhållanden får utskottet hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 februari 1914.

På lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Reservation

av herr Lindhagen, som anfört:

»Det erkännande utskottet givit motionens ändamål synes mig kunnat

ännu bättre utlösas till verkligt gagn för den viktiga saken, om utskottet

i likhet med andra kammaren år 1918 ansett, att till vederbörande borde

framföras även riksdagens behjärtande av densamma; och hemställer jag

därför,

att ifrågavarande motion måtte av riksdagen bifallas.

»

CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.