Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om stiftsbandets upphävande vid tillsättning av prästerliga tjänster.

1914-02-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1914 A:16, Utlåtande i anledning av väckt motion om stiftsbandets upphävande vid tillsättning av prästerliga tjänster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 25 februari 1914, kl. 12 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om stiftsbandets upphävande

vid tillsättning av prästerliga tjänster.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Lindhagen, Söderbergh,* Trana, Genius,

* greve LagerbjeJke, Johansson i Valared, Valerius Olsson,*

Igel, Svensson i Salang, Kehn, Persson i Norrköping, Holmdahl

och Olofsson i Åvik.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Lagutskottet har till förberedande behandling fått till sig hänvisad

en inom andra kammaren väckt motion, nr 129, däri herrar C. E. Anderson

i Knapasjö, Harald Hallén, August Danielsson och Mauritz Enderstedt

anfört:

»Frågan om huruvida och i vilken mån stiftsbandet — begränsningen

av prästs ansökningsrätt till prästsyssla inom det stift han tillhör — bör

bibehållas eller upplösas, har ofta varit föremål för såväl riksdagens som

kyrkomötets behandling. Eedan 1867 uttalade riksdagen den åsikten, att

det vore önskvärt att rättighet att söka prästsyssla över hela riket medgåves

varje präst, vilket stift han än tillhörde.

Motioner i ärendet vid 1869, 1877 och 1878 års riksdagar avslogos.

varefter frågan fick vila till 1900 års riksdag, då andra kammaren

biföll en motion i frågan, vilken dock föll på grund av första kammarens

motstånd. Samma öde rönte frågan vid förnyad behandling under de tre

följande riksdagarna 1901, 1902 och 1903. Vid 1909 års riksdag kom

åter frågan till behandling i sammanhang med då beslutade genomgripande

förändringar i lagen rörande tillsättning av prästerliga tjänster, även denna

gång på grund av enskild motion.

Bihang till riksdagens protokoll 1014. .9 samt. 14 haft. (Nr 16).

Motionen.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

Andra kammaren hävdade också nu sin flera gånger förut uttalade

ståndpunkt, vilken dock även denna gång förkastades av första kammaren,

utom vad beträffar befordringsrätt till domprostbefattning samt upplösande

av stiftsbandet emellan landets tvenne nordligaste stift. På grund av

samma riksdags skiljaktiga beslut i kamrarna rörande ovannämnda lagförslag

framlade dess särskilda utskott nr 1 ett sammanjämkningsförslag utmynnande

i en skrivelse till Kungl. Maj:t rörande utredning och förslag

angående stiftsbandets upphävande, vilket skrivelseförslag också blev riksdagens

beslut. Emot detta skrivelseförslag reserverade sig en av första

kammarens ledamöter i nämnda utskott under åberopande av »att stiftsbandets

upplösning ej bör sättas i fråga, förrän riksdagen fattat beslut om

reglering och bättre utjämning av prästerskapets löner». Ett sådant beslut

fattades ock av nämnda riksdag.

Vid kyrkomötet förekom frågan till behandling redan 1868, då

Kungl. Maj:t framlade 1867 års riksdags framställning i ärendet, varvid

kyrkomötet dock avslog densamma med 32 röster mot 16. Vid senare

arens kyrkomöten har saken ständigt återkommit till behandling, nämligen

åren 1903, 1908, 1909 och 1910. Visserligen har frågan vid varje behandling

fallit, men ofta med ringa majoritet. Sålunda vid 1908 års

kyrkomöte med 28 röster mot 24 och vid 1910 års kyrkomöte med 85

röster mot 21. Ett av huvudskälen för avslag vid senare årens kyrkomöten

synes också hava varit riksdagens härovan omförmälta skrivelse till

Kungl. Maj:t om utredning och förslag i ärendet. Å andra sidan framhölls

dock vid behandling av frågan under 1910 års kyrkomöte, att någon

visshet icke föreligger, att Kungl. Maj: t låter verkställa den begärda utredningen.

Slutligen må erinras, att prästmötena i tvenne stift, nämligen Västerås

och Uppsala, uttalat sig för en av stiftsgränserna oberoende ansökningsrätt

i likhet med vad fallet är för folk- och småskollärarne i riket.

Den betänksamhet mot stiftsbandets borttagande, som förefunnits,

har synnerligast berott på att avsevärd ojämnhet mellan stiften i fråga om

prästerskapets löneförmåner varit för handen, vadan man kunde befara, att,

därest stiftsbandet borttogs, en viss benägenhet skulle uppstå att företrädesvis

ansöka till vissa stift, under det att andra stift flngo lida av kännbai

bi ist på prästerliga krafter. Dessa befarade missförhållanden äro numera

undanröjda. Genom 1909 års riksdagsbeslut och Kungl. Maj:ts utfärdande

av lag angående prästerskapets lönereglering enligt enhetliga grunder

i hela riket, äro de ekonomiska betingelserna för prästerskapet likartade i

alla stift. Visserligen genomföres sagda lönereglering successivt, men dess

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

3

genomförande har redan tagit sin början och fullföljes till siD huvudsakliga

omfattning under närmaste åren.

Vi anse oss icke behöva vidare ingå på utvecklande av övriga skäl,

som tala för stiftsbandets fulla eller delvisa upphävande vid tillsättning

av prästerliga tjänster, vilka för övrigt blivit framlagda vid den ofta förekommande

behandlingen i riksdag och kyrkomöte. Då nu emellertid snart

fem år förflutit sedan riksdagen hos Kungl. Maj:t gjorde hemställan om

utredning och framläggande av det förslag, vartill en sådan kunde föranleda,

utan att oss veterligt Kungl. Maj:t tagit frågan under omprövning,

få vi vördsamt hemställa, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t ånyo anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning

angående stiftsbandets upphävande samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill en sådan utredning kan föranleda.»

Såsom motionärerna erinrat, bär det i motionen berörda spörsmål förut

vid upprepade tillfällen och senast år 1909 varit föremål för riksdagens

prövning.

Vid 1909 års riksdag väcktes i anledning av Kungl. Maj:ts då framlagda

proposition med förslag till lag angående tillsättning av prästerliga

tjänster inom andra kammaren två motioner i förevarande ämne. Den ena

motionen innefattade yrkande, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning, under vilka

villkor och i vilken utsträckning den i § 3 mom. 1 av lagen den 26 oktober

1883 angående tillsättning av prästerliga tjänster stadgade inskränkningen

i prästernas befordringsrätt måtte kunna upphävas samt för riksdagen

framlägga det förslag till lagändring, vartill en sådan utredning

kunde föranleda. I den andra motionen hemställdes, att riksdagen vid antagande

av Kungl. Maj:ts berörda proposition behagade besluta sådan ändring

i förslaget, att ansökningsrätt till ordinarie prästerlig befattning inom

svenska kyrkan måtte stå öppen för varje därtill behörig prästman i hela

riket. Det särskilda utskott, till vilket omförmälda proposition och motioner

hänvisats, avstyrkte i avgivet utlåtande de båda motionerna. Mot utskottets

ifrågavarande beslut reserverade sig emellertid nio ledamöter, vilka

hemställde, att 3 § i lagen angående tillsättning av prästerliga tjänster

måtte erhålla följande lydelse:

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

»Ansökningsrätt till prästerlig tjänst skall stå öppen för hela rikets prästerskap.

»

Vid ärendets behandling i kamrarna biföll första kammaren utskottets

hemställan, varemot andra kammaren utan votering biträdde reservanternas

yrkande. För sammanjämkning av kamrarnas skiljaktliga beslut hemställde

utskottet därefter i avgivet memorial, dels att andra kammaren, med frånträdande

av sitt beslut rörande upphävande av stiftsbandet, måtte ansluta

sig till utskottets av första kammaren godkända förslag till lydelse av § 3

i berörda lag, enligt vilket stiftsbandet skulle till viss del upphävas, dels

att riksdagen måtte till Kungl. Maj:t avlåta en skrivelse av enahanda avfattning,

som i nu förevarande motion föreslås. Utskottets sammanjämkningsförslag

blev därefter av riksdagen bifallet, av första kammaren med 63

röster mot 56 och av andra kammaren utan votering. Detta riksdagens

beslut anmäldes hos Kungl. Maj:t genom skrivelse den 22 maj 1909.

Såsom bekant pågår för närvarande, i enlighet med bestämmelserna i

lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 dec. 1910, över hela

riket en successiv reglering av det svenska prästerskapets löneförhållanden,

vilken tills vidare avser en utjämning av de ordinarie prästernas löneförmåner,

varefter eu motsvarande reglering för de extra ordinarie prästmännen är

avsedd att genomföras. Enligt vad för utskottet uppgivits, lär prästlöneregleringskommittén,

sedan den fullgjort sitt uppdrag med avseende å löneregleringen,

komma att till behandling upptaga riksdagens framställning i

fråga om stiftsbandets upphävande.

Med hänsyn till det nära sammanhanget emellan denna fråga och prästerskapets

löneförhållanden och då densamma i dess nuvarande läge i allt fall

icke torde bringas närmare sin lösning genom att riksdagen nu upprepar

sin föregående framställning i ämnet, får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 februari 1914.

På lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 16.

Reservation:

5

av herrar Lindhagen och Persson i Norrköping, vilka anfört:

»Enär fem år förflutit sedan riksdagen genom skrivelse anhöll om

utredning angående stiftsbandets upphävande utan att något sedan gjorts

i frågan, och enär de upplysningar, som lämnats utskottet, voro svävande

och icke syntes garantera att frågan blir slutförd inom rimlig tid, synes en

påminnelse kunna vara ägnad att befrämja ärendets framfärd, och hemställa

vi därför att riksdagen måtte bifalla motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.