Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl, Maj:t angående lagstiftning i fråga om offentlig revision av genom statsanslag eller tullskydd understödda företags räkenskaper och övriga handlingar.

1914-02-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1914 A:3, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl, Maj:t angående lagstiftning i fråga om offentlig revision av genom statsanslag eller tullskydd understödda företags räkenskaper och övriga handlingar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande, Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till Riksdagens kansli den 10 februari 1914 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl, Maj:t

angående lagstiftning i fråga om offentlig revision av genom

statsanslag eller tullskydd understödda företags räkenskaper

och övriga handlingar.

Närvarande: Herrar Pettersson i Södertälje, af Ekenstam, Söderbergh, Trana, *Gezelius,

Stämer * greve Lagerbjelke, Alexanderson, Johanson i Valared, Jansson i Edsbacken,

Olsson i See, Pettersson i Bjälbo, Lindqvist i Stockholm, Holmdahl, Olson i Torsby *

och Borg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom Andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad

motion, nr 7, har herr Ivar Saf strand hemställt, »att Riksdagen ville

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en utredning angående

lagbestämmelser, som tillerkänna Kungl. Maj:t rättighet att genom

fackligt utbildade revisorer i detalj granska genom statsanslag eller

tullar understödda företags alla räkenskaper och handlingar».

Till stöd för sitt berörda yrkande har motionären anfört följande:

»Det torde väl numera ha ingått i det allmänna rättsmedvetandet Motionen.

att en näring, som genom statsmakternas försorg erhållit ekonomiskt

understöd antingen direkt genom statsanslag eller indirekt genom tullskydd,

icke kan anses ha en lika fristående ställning gentemot staten

som näringar, vilka lita helt och hållet på sina egna krafter och de

möjligheter som den fria konkurrensen erbjuder. Men erkänner man

att ett av eu näring mottaget statsunderstöd i en eller annan form gör

denna näring i viss mån beroende av staten, så måste man ock erkänna

att staten äger icke blott rätt utan även skyldighet att tillse, att det

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 9 samt. 2 käft. (Nr 3.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets utlåtande, Nr 3.

understöd som utgår icke är större än som för det avsedda ändamålet

ar strängt nödvändigt.

Vi ha tillräckligt många exempel på varthän bibehållandet av ett

kanske från början i förhållande till omständigheterna lämpligt tullskydd

som sedermera på grund av utvecklingen visat sig alldeles för

kp.n , ec*a- Och aven beträffande för högt direkt statsunderstöd

åt ett foretag kunna olägenheter befaras, i det ett för stort tilltaget

statsunderstöd åt ett företag kan förorsaka, att detta företag aldrig:

kommer att anstränga sig för att helt och hållet kunna stå på egna hem

JS eu hur skall staten få vetskap om huruvida ett av densamma g-ivet

understöd blivit större än nödvändigt och lämpligt är? Tydligtvis därigenom

att åt staten gives rätt att i detalj sätta sig in i vederbörande

företags affärsställning. Enligt undertecknads mening kan detta icke

effektivt ske mer an på ett sätt, nämligen därigenom att i lag bestämmes

att. regeringen må, där den så finner behövligt, utse fackligt utbildade

revisorer, vilka naturligtvis under den strängaste tystnadsplikt — skulle

aga ratt att granska alla ett på ett eller annat sätt statsunderstött företag^

räkenskaper och handlingar. Det ligger i sakens natur att även av

granskmngsresultatet endast de för bedömandet av statsunderstödets

storlek absolut nödvändiga siffrorna skulle få offentliggöras.»

Utskottets

yttrande.

Förevarande motion synes huvudsakligen avse fastställande genom

lag av viss ordning för utövandet av den offentliga kontroll, vilken enligt

motionarens uppfattning de företag och näringar böra vara underkastade,

som erha ht en av staten gynnad ställning antingen genom direkt understöd

eller i följd av tullskydd. För vinnande av sådan kontroll och

darmed tillika en säkrare ledning för bedömande av näringslivets behov

av statens stöd har motionären föreslagit införandet av en fackmässiorevision,

vangenom staten skulle beredas möjlighet till ingående gransk”

nmg av ifrågavarande företags ekonomiska ställning.

Stadens direkta understöd till näringslivets främjande utgå i allmänet

antingen i form av anslag utan återbetalningsskyldighet eller såsom

ån från atskilhga fonder. _ Det synes härvid vara lika uppenbart, att

en kontroll från statens sida över användningen av dessa medel är

både nödvändig och nyttig, som att staten är oförhindrad att såsom

villkor för understödets åtnjutande föreskriva sådan kontroll. En undersökning

giver ock vid handen, att detta skett i stor utsträckning på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande, Nr 3. 3

olika sätt och efter föreliggande förhållanden. I ett stort antal fall

skall sålunda jämlikt tid efter annan därutinnan meddelade föreskrifter

offentlig myndighet utse representant för det allmänna att deltaga i

styrelse för eller revision av statsunderstött företag. I andra fall åter,

särskilt sådana där bokföringsskyldighet ej enligt lag föreligger och

sådan icke heller lämpligen kan åläggas, såsom exempelvis vid understöd

i olika former åt jordbruksnäringens idkare, tillförbindas vederbörande

understödstagare att ställa sig till efterrättelse särskilt meddelade

kontrollföreskrifter. Beträffande direkt statsunderstödda företag kunna

lagbestämmelser av antytt innehåll därför icke anses vara. av. behovet

påkallade. Enligt utskottets mening skulle en dylik lagstiftning fastmera

vara olämplig, då den anpassning efter växlande förhållanden, som

i detta avseende bör äga rum, helt visst måste försvåras genom uppställandet

av allmänna regler, vilkas tillämpning skulle möta praktiska

hinder. #

Vad vidare angår förslaget om införande av offentlig kontroll över

företag, som åtnjuta tullskydd, kan utskottet ej heller ! denna del tillstyrka

motionen. Tullsystemets inverkan på näringslivet är nämligen

av en så allmänt och mångsidigt ingripande art, att det näppeligen

skulle låta sig göra att avfatta klara och bestämda regler för den ifrågasatta

lagstiftningens räckvidd. Otvivelaktigt skulle dock under dess

tillämpning komma att dragas ett stort antal näringar, bland dem jordbruket

med dess talrika utövare. Redan härav torde slutas, att en dylik

lagstiftning skulle komma att ställa statsmakten inför en uppgift, som

den ingalunda kan anses vara beredd att fylla, samt att en sålunda

utvidgad statsverksamhet skulle fora allt för långt in på näringslivets

område.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 10 februari 1914.

På lagutskottets vägnar:

JAKOB PETTERSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.