Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående viss ändring i lagen om aktiebolag.

1914-02-20 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1914 A:9, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående viss ändring i lagen om aktiebolag.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 9.

Motionen.

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 20 februari 1914 kl. 3,so e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående viss ändring i lagen om aktiebolag.

Närvarande: herrar Pettersson i Södertälje, Trana, Gezelius, Stärner*,

greve Lagerbjelke, Alexanderson*, Johanson i Valared, L.

Olsson i Hot, greve Spens, Jansson i Edsbäcken, Olsson i

See*, Pettersson i Bjälbo, Lindqvist i Stockholm*, Cederborg*,

Persson i Norrköping och Holmdahl.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Uti en inom andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,

nr 83, har herr Erik Beting anfört:

»Ehuru lagen om aktiebolag den 12 augusti 1910 ännu icke varit

gällande mera än två år, har det redan visat sig, att denna lag är behäftad

med både många och svåra brister.

Ett av de betänkligaste felen består däri, att i lagen icke finnas några

dugliga bestämmelser, enligt vilka en bolagsstämma kan konstitueras. Då

man betänker, att varje bolag årligen måste hålla åtminstone en stämma,

torde man nödgas medgiva, att den nämnda bristen har mycket stor praktisk

betydelse. Likväl får det villigt erkännas, att man i de flesta fallen

icke har någon förnimmelse av svårigheterna, ty i regeln härskar dess

bättre en mer eller mindre fullständig enighet vid stämmorna, och under

sådana förhållanden finnas naturligtvis inga svårigheter. Men i alla de

fall, där någorlunda starka motstridiga intressen vilja göra sig gällande, har

lagen icke anvisat någon utväg, huru stridslinjerna skola ordnas. Lagen

sviker sålunda just då den skulle behövas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 9.

9

Lagen stadgar visserligen i 76 §, att rösträtt å bolagsstämma tillkommer

varje aktieägare, som är införd i aktieboken och anmäler sig till

deltagande i förbandlingarne eller, ifall aktierna äro ställda till innehavaren,

varje sådan aktieägare, som företer aktien eller eljest styrker sin äganderätt

till densamma. Denna rösträtt får dock i särskilda fall icke utövas,

såsom då förfallen betalning för aktie ej erlagts eller föreskriven ansvarsförbindelse

ej avlämnats, då sådan jävighet föreligger, som omnämnes i 77 §,

då aktieägaren icke tillräckligt länga varit införd i aktieboken eller då han

icke förmått att vid stämman avgiva sådan försäkran, som omförmäles i

76 §.

Men rättighet att verkligen få deltaga i stämmans förhandlingar och

där utöva rösträtten förvärvar aktieägaren icke förr, än han blivit införd

i den röstlängd, som vid stämman skall upprättas. Lyckas aktieägaren

icke att bliva upptagen i röstlängden, får lian icke deltaga i stämman,

även om han i rätt tid blivit införd i aktieboken och icke något av de

särskilda fall föreligger, som utesluter honom från rätten att deltaga i

besluten.

Under sådana förkållandon erhåller röstlängden en utomordentlig vikt,

och man skulle väntat sig, att lagen sörjt för, att längden kommer att

innehålla en förteckning på alla de aktieägare, som verkligen äro berättigade

att deltaga i stämman. Så är dock ingalunda förhållandet.

I 78 § stadgas endast, att å stämman skall upprättas och till godkännande

framläggas en förteckning å de närvarande aktieägarne och deras

aktier och att denna förteckning, sedan den blivit godkänd, skall tjäna

till röstlängd vid stämman. Innan förteckningen blivit godkänd, finnes

således ingen grund, enligt vilken beslut kan fattas. Icke ens val av ordförande

kan därför anställas, innan röstlängden godkänts.

När stämman sammanträder, måste således första åtgärden bliva att

åstadkomma eu röstlängd. Eftersom ordförande saknas, står det varje tilltagsen

person fritt att upprätta ett förslag till röstlängd och försöka att

få förslagat godkänt. Lagen bestämmer dock icke på vad sätt eller efter

vilka grunder ett sådant godkännande skall åstadkommas, utan blott att

förteckningen skall »till godkännande framläggas». Detta stadgande kan

under sådana förhållanden icke förstås annorlunda, än att alla de närvarande

måste ena sig om godkännandet, för att förteckningen skall bliva gällande

som röstlängd.

Om så kan ske, är ju allt gott och väl. Likaledes kan man åstadkomma

ett praktiskt, men föga tilltalande resultat, ifall vid stämman finnes

Bihang till riksdagens protokoll 1914. 9 samt. 7 höjt. Nr (8—9). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 9.

en betydande majoritet, åtminstone i fråga om röstresurserna, och denna

majoritet sammanhålles av en kraftig hand, som tillvälla! sig ordförandeklubban

och låter majoriteten dekretera ett godkännande av den enligt

dess sinne upprättade röstlängden. Den överväldigade minoriteten får sedan

på klagovägen hos domstolarne söka sin rätt, ifall denna rätt även

vid slutet av lång process skulle hava något värde. Finnas å ömse sidor

ungefär jämngoda stridbara krafter, kanske segern blir oavgjord. Så hände

på en även offentligen i Göteborg mycket omtalad stämma i ett stort bolag,

där de stridande efter många timmars arbete icke hunno över ordförandevalet

och stämman slutligen fick uppskjutas för att lämna de stridande

tillfälle att parlamentera.

Ingen torde vilja bestrida, att den anmärkta bristen i lagen är synnerligen

betänklig, och att rättelse snarast bör ske, så att lagligen ordnade

förhållanden må råda vid bolagsstämmorna, även då stridiga intressen där

göra sig gällande.

Ett av huvudsyftena vid aktiebolagslagens omarbetning bestod uti att

genom särskilda bestämmelser skydda minoriteternas berättigade intressen,

fastän de försök, som gjorts i sådan riktning, knappast kunna betecknas

såsom särdeles lyckade. Det kan då skäligen begäras, att lagen skall: tillförsäkra

minoriteten tillfälle att åtminstone i förhållande till dess andel i

bolaget få fritt deltaga i förhandlingarne å bolagsstämmorna utan att,

såsom nu är förhållandet, kunna berövas denna rätt genom eu hänsynslös

majoritets maktspråk.

Enklast torde en reform i denna riktning kunna genomföras genom

att i lagens 78 § införa en bestämmelse om att röstlängden vid stämman

skall upprättas och framläggas av styrelsen samt innehålla förteckning å

alla närvarande aktieägare, som finnas införda i aktieboken eller där aktierna

äro ställda till innehavaren, å de aktieägare, som genom aktiens företeende

eller på annat sätt styrka sin äganderätt. Därigenom skulle aktieboken

erhålla den betydelse, som åt densamma ursprungligen varit avsedd.

I 132 § under 4) torde därjämte lämpligen böra stadgas straff för styrelseledamot,

som mot bättre vetande deltager i upprättande av röstlängden

i strid mot därom gällande bestämmelser.

Med åberopande av vad nu anförts, får jag hemställa, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville för riksdagen

framlägga proposition om ändring av lagen om aktiebolag den 12

augusti 1910 i det syfte, som motionen innehåller.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 9.

11

Förevarande motion åsyftar införande i lagen om aktiebolag den 12

augusti 1910 av klarare och fullständigare regler för bolagsstämmas konstituerande,

än lagen för närvarande innehåller. Ett stadgande i sådan

riktning borde enligt motionärens åsikt erhålla plats i lagens 78 §, som

i dess nuvarande lydelse innehåller följande bestämmelser härom:

»Där ej annat finnes stadgat i bolagsordningen, välje bolagsstämman

själv ordförande att leda förhandlingarna.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en förteckning

över närvarande aktieägare och ombud för aktieägare med uppgift

å det antal aktier, för vilket en var av dem äger utöva rösträtt. Sedan

denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman, godkänts,

lände densamma till efterrättelse å stämman; dock att, där stämman uppskjutes

till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning skall

upprättas å den fortsatta stämman.»

Enahanda bestämmelser återfinnas beträffande bankaktiebolag och

solidariska bankbolag i lagen om bankrörelse den 22 juni 1911.

I förut gällande bolagslagstiftning saknades stadganden av motsvarande

innehåll. Yad angår föreskriften om sättet för utseende av ordförande å

bolagsstämma, lär stadgandet innefatta allenast ett fastställande av den

praxis, som vunnit tillämpning under den äldre lagstiftningen, liksom det

även före den nya lagens ikraftträdande torde hava varit vanligt, särskilt

beträffande bolag med ett större antal aktieägare och mera talrikt besökta

stämmor, att en förteckning över närvarande aktieägare upprättats för att

tjäna till ledning vid fattande av beslut.

Genom ovan återgivna stadgande har införts föreskrift därom, att

den upprättade förteckningen skall godkännas av stämman samt därefter

lända till efterrättelse. Det kommittcförslag, som ligger till grund för nu

gällande lag om aktiebolag, upptog icke bestämmelse om förteckningens

godkännande och synes därför icke hava avsett att tillägga densamma den

grundläggande betydelse för aktieägarnes rösträtt, som lagens nuvarande

avfattning medför. Föreskrift i nu berörda avseende inflöt först i Ivungl.

Maj:ts proposition till riksdagen, med anledning av eu inom lagrådet vid

granskningen av kommittéförslaget framställd anmärkning.

Utskottets

yttrande.

Utskottet finner för sin del obestridligt, att gällande lagstiftning i

det av motionären berörda hänseende lider av eu viss oklarhet. Denna

bristfällighet torde likväl endast undantagsvis medföra praktiska olägenheter,

något som även av motionären själv medgives. I de allra flesta fall lär

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets utlåtande Nr 9.

(let nämligen icke erbjuda några nämnvärda svårigheter att få alla vid

bolagsstämma närvarande aktieägare att ena sig om godkännande av ifrågavarande

förteckning. Att förvecklingar under stundom kunna inträffa,

framgår emellertid av det exempel, som i motionen anföres. Utskottet har

likväl icke kunnat finna det, såvitt utskottet har sig bekant, enastående

fall, som sålunda inträffat, utgöra tillräcklig anledning att nu vidtaga

ändring av ifrågavarande stadgande. Så mycket mindre finner utskottet

skäl att nu tillstyrka någon åtgärd i förevarande avseende, som åtskilliga

omständigheter synas giva vid handen, att det inom en ej avlägsen framtid

torde bliva av behovet påkallat att jämväl i andra delar överse den nya

bolagslagstiftningen. Åtgärder tillfundanröjande av den utav motionären

påvisade olägenheten torde därför lämpligen böra anstå till en dylik vidsträcktare

lagrevision.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 20 februari 1914.

På lagutskottets vägnar:

JAIvOB PETTERSSON.

Stockholm, Victor Pettersons A. B. tr., 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.