Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring i 13 § mom. 1 c) i förordningen med tulltaxa för inkommande varor. i \
1914-07-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1914 B:10, Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring i 13 § mom. 1 c) i förordningen med tulltaxa för inkommande varor. i \
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.
1
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 9 juli 1914 kl. 12 m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion
om ändring i 13 § mom. 1 c) i förordningen med tulltaxa
för inkommande varor. i \
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Hammarström, frih. C. J. Beck-Friis,
Eklund, Lyckholm, frih. Fleming, frih. Palmstierna, Röing, Sandler, Rune, Jeansson i
Kalmar, Karlsson i Fjäl, Jonsson i Hökhult, Danström, K. A. Nilson, J. E. Berglund,
Berg i Staby och Holmström.
I fråga om restitution av tullmedel vid utförsel sjöledes från stapelstad
av vissa, utav utländskt råämne inrikes tillverkade varor stadgas i §
13 mom. 1 av gällande tulltaxeförordning, att iakttagas skall, bland annat:
e) att utförseln verificeras genom intyg av vederbörande ämbetsmyndigbet
å lossningsorten, det varan därstädes blivit lossad,
vilket intyg bör vara av svensk konsul eller vice konsul, därest
sådan å berörda ort finnes anställd, behörigen legaliserat; dock
att, därest utförseln skett i fartyg av 30 tons dräktighet eller
därutöver och vid utförseln iakttagits den kontroll, som i § 39
tullstadgan för reexportgods finnes föreskriven, något bevis om
varans ankomst till den utländska lossningsorten ej må för
restitutionens beviljande erfordras; ävensom att, därest utförseln
skett i passagerarångfartyg, som efter förut kungjord turlista
gör reguljära resor och äger en dräktighet av 30 ton eller därutöver,
utförseln må anses behörigen styrkt, då densamma verificeras
genom anteckning å fartygets tullpass samt vederbörande
tullbetjänts intyg, att exportvaran med orubbad tullförsegling
blivit under hans tillsyn i fartyget inlastad och fartyget av
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 sand. 10 käft. (Nr 10). 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.
honom bevakat intill dess avgång; skolande, därest annan svensk
tullplats under resan anlupits, jämväl intyg av där varande tullbevakning
bifogas, att fartyget därstädes bevakats och att varan
med orubbad tullförsegling därifrån avgått.
. 1 en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad
motion, nr 36, har herr Indebetou hemställt om följande ändrade lydelse
av den anförda punkten:
»c) att utförseln verificeras genom intyg---skolande, därest
annan svensk tullplats under resan anlupits, jämväl intyg av
dervarande tullbevakning bifogas, att varan med orubbad tullförsegling
därifrån avgått».
Motionären åsyftar sålunda upphävande av bestämmelsen, att intyg
av tullbevakning vid tullplats, som fartyg under resan anlöper, skall innefatta
»att fartyget därstädes bevakats».
I fråga om motiveringen åberopar motionären en av honom vid årets
första lagtima riksdag väckt motion (nr 17) med samma hemställan som
i den nu föreliggande. I denna motivering hänvisar motionären till fall,
då ifrågavarande bestämmelse tillämpats så, att fartyg av tullverket debiterats
för bevakningskostnad under hela den tid, det legat vid annan under
resan anlupen svensk tullplats, även om det restitutionsgods, bevakningen
avsett, varit inlastat i ett särskilt fartygsrum, varå förseglingen ej rubbats
under fartygets uppehåll i sådan hamn. Huruvida en sådan dubbel försiktighet
från statens sida med både tullsigill och ständig bevakning å
restitutionsgods verkligen vore behövlig, kunde, enligt motionärens mening,
med fullt fog ifrågasättas. I stället borde det vara till fyllest, om vederbörande
tullmyndighet å platsen tillsåge, att tullförseglingen vore orubbad
såväl vid fartygets ankomst till som vid dess avgång från hamn.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till berörda,
vid förra riksdagen väckta motion.
Bevillningsutskottet har i föreskriven ordning begärt general tullstyrelsens
yttrande över det föreliggande förslaget. Styrelsen har numera med eget
utlåtande överlämnat yttranden i ämnet av tullbevakningsinspektionerna i
Stockholm, Göteborg och Malmö samt tullkamrarna i Norrköping, Kalmar,
Karlskrona, Karlshamn, Landskrona, Hälsingborg, Trelleborg, Halmstad,
Yarberg, Gävle, Härnösand, Sundsvall och Luleå.
För egen del har generaltullstyrelsen till eu början erinrat, hurusom
den bestämmelse, mot vilken motionären riktat sig, influtit första gången
Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.
3
år 1899 i § 9 mom 1 c) av underrättelserna till tulltaxan i sammanhang
med det då lämnade medgivandet, att, därest ifrågavarande restitutionsgods
utfördes i pas3agerarångfartyg av minst 30 tons dragighet, den dittills
ovillkorliga fordran på utförselns verificerande genom s. k. ruckattest eller
eventuellt bevakning till öppen sjö eftergåves. Den lydelse, sagda författningsrum
i dess helhet erhållit jämlikt nådiga kungörelsen den 5 maj 1899,
hade, anförde styrelsen vidare, endast i det avseendet avvikit från lydelsen
av nu ifrågavarande § 13 mom. 1 c) tulltaxeförordningen, att det upptagit
hänvisning till § 42 av då gällande tullstadgan av år 1877, under
det att nyssnämnda paragraf i tulltaxeförordningen hänvisade till § 39 av
nu gällande tullstadga. I § 42 av 1877 års tullstadga hade såsom regel
— endast med vissa undantag — föreskrivits, att fartyg, som innehade
reexportgods, skulle åtföljas av tullbevakning till öppen sjö. Genom den
förändring, som i motsvarande § 39 av 1904 års tullstadga givits bestämmelserna
rörande kontrollåtgärderna vid återförsel av oförtullat gods, hade
emellertid regeln blivit den motsatta, nämligen att tullbevakning å fartyget
icke erfordrades. Kontrollen vore nu i allmänhet grundad uteslutande på
undersökning av verkställd sigillring eller plombering, och i detta hänseende
vore i paragrafen föreskrivet bland annat, att, om fartyget efter
inlastningen under resan anlöpte en eller flera svenska tullplatser, det
ålåge tullförvaltningen å den ort, som sist anlöptes, att i meddelat intyg
upplysa, huruvida plomberingen eller förseglingen vid fartygets ankomst
dit och avgång därifrån varit i orubbat skick.
Generaltullstyrelsen framhöll härefter, att av ifrågavarande motion
framginge, att den åsyftade ändringen egentligen gällde sådana fall, då
restitutionsgodset vore inlastat i särskilt förseglat fartygsrum, varå förseglingen
ej rubbades under fartygets uppehåll å svensk tullplats, som under
resan passerades. Styrelsen erinrade vidare, att flertalet av de hörda tullförvaltningarna
även förklarat sig anse särskild bevakning å fartyget obehövlig
i dylika fall, en åsikt, vilken styrelsen förklarade sig kunna biträda.
Därest emellertid förseglingen av någon anledning skulle behöva brytas,
t. ex. för in- eller urlastning av annat gods, borde, enligt styrelsens mening,
liksom i de fall, då fartyget medförde restitutionsgods, som icke
införseglats i särskilt rum, fordran på fartygets bevakning kvarstå.
Till ernående av en förändring i den av generaltullstyrelsen antydda
riktningen har styrelsen avfattat följande förslag till ändrad lydelse av
§ 13 mom. 1 c) tulltaxeförordningen:
c) att utförseln verificeras-----avgång; skolande, därest
c annan svensk tullplats under resan anlupits, jämväl intyg av
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 10.
därvarande tullbevakning bifogas, att fartyget därstädes bevakats
och att varan med orubbad tullförsegling därifrån avgått, eller,
om varan förvarats i särskilt, förseglat lastrum, vars försegling i
anloppsorten icke rubbats, att denna försegling vid fartygets
ankomst dit och avgång därifrån varit i orubbat skick.
Bevillningsutskottet har funnit sig kunna biträda den av generaltullstyrelsen
sålunda uttalade uppfattningen i föreliggande ämne och har icke
haft något att erinra mot den avfattning av ifrågavarande bestämmelse,
styrelsen föreslagit.
I anslutning till generaltullstyrelsens hemställan får utskottet därför
föreslå,
att riksdagen måtte, i anledning av herr Indebetous
förevarande motion, II: 36, besluta, att 13 § mom. 1 c)
i gällande förordning med tulltaxa för inkommande
varor skall erhålla följande ändrade lydelse:
c) att utförseln verificeras genom intyg av vederbörande
ämbetsmyndighet å lossningsorten, det varan
därstädes blivit lossad, vilket intyg bör vara av svensk
konsul eller vice konsul, därest sådan å berörda ort
finnes anställd, behörigen legaliserat; dock att, därest
utförseln skett i fartyg av 30 tons dräktighet eller
därutöver och vid utförseln iakttagits den kontroll,
som i § 39 tullstadgan för reexportgods finnes föreskriven,
något bevis om varans ankomst till den utländska
lossningsorten ej må för restitutionens beviljande
erfordras; ävensom att, därest utförseln skett i passagerarångfartyg,
som efter förut kungjord turlista gör
reguljära resor och äger en dräktighet av 30 ton eller
därutöver, utförseln må anses behörigen styrkt, då
densamma verificeras genom anteckning å fartygets
tullpass samt vederbörande tullbetjänts intyg, att exportvaran
med orubbad tullförsegling blivit under hans
tillsyn i fartyget inlastad och fartyget av honom bevakat
intill dess avgång; skolande, därest annan svensk
tullplats under resan anlupits, jämväl intyg av därvarande
tullbevakning bifogas, att fartyget därstädes bevakats och
att varan med orubbad tullförsegling därifrån avgått,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 10. 5
eller, om varan förvarats i särskilt, förseglat lastrum,
vars försegling i anloppsorten icke rubbats, att denna
försegling vid fartygets ankomst dit och avgång därifrån
varit i orubbat skick.
Stockholm den 9 juli 1914.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 samt. 10 käft. (Nr 10.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.