Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendomsamt av inkomst och till förordning om ändrad lydelse av 50 § i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
1914-07-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1914 B:17, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendomsamt av inkomst och till förordning om ändrad lydelse av 50 § i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.
1
Nr 17.
Ankom till riksdagens kansli den 27 juli 1914 kl. 6.30 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om vissa ändringar
i förordningen den 28 oktober 1910 angående
bevillning av fast egendom- samt av inkomst och till
förordning om ändrad lydelse av 50 § i förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering.
(2:a avd.)
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Eklund,
Lyckholm, Bäckström, Röing, Rune, Källman, Karlsson i Fjäl, Jonsson i Hökhult,
Danström, Forssman, Roman och Uddenberg.
Genom en den 3 juli 1914 dagtecknad proposition, nr 238, vilken
hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande
av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 28 mars 1913 och nyssnämnda den 3 juli 1914, föreslagit
riksdagen att antaga nedan återgivna förslag till
l:o) förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober
1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst; samt
2:o) förordning om ändrad lydelse av 50 § i förordningen den 28
oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 samt. 14 käft. (Nr 17.) 1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.
Förslag
till
Förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910
angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.
o Kap.
Om efterbeskattning.
13 §.
Har någon i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning
vid taxering, lämnat oriktigt meddelande eller har uppgiftspliktig underlåtit
avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har därav föranletts,
att inkomst icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, skall, då
sådant kommer till vederbörandes kännedom, den skattskyldige taxeras
till bevillning för det beskattningsbara inkomstbelopp, som genom berörda
förfarande förut undgått beskattning. Bevillningen skall härvid
påföras den skattskyldige till belopp, som genom förfarandet undandragits.
Efterbeskattning på grund av denna paragraf må icke ske senare
än fem år efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras. Har den
skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo; dock att sådan
taxering icke må ske senare än ett år efter utgången av det kalenderår,
under vilket bouppteckning blivit ingiven för registrering eller förrättad
av vederbörande domstol eller magistrat. Stärbhuset svare icke för
den på taxeringen belöpande skatten med mera än tillgångarna i boet.
År boet skiftat, påföres bodelägare icke mera än vad av skatten belöper
å hans lott och i intet fall mera än hans lott i boet utgör.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.
3
6 Kap.
Beskattningsort m. m.
14 §.
Skattskyldig taxeras — — — den avlidne senast varit eller bort
vara mantalsskriven; eller då sådan ort ej finnes: där inkomsten huvudsakligen
förvärvats.
Då efterbeskattning jämlikt 13 § äger rum, skall inkomsten taxeras
där, varest densamma, om den i rätt tid blivit taxerad, skolat vara
föremål för taxering.
15 §.
Konungen — — — uppsägning.
Denna förordning skall tillämpas från och med den 1 januari 1915.
Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.
3 §•
Med avseende å vad i 14 § h) av förordningen angående bevillning
av fast egendom samt av inkomst stadgas angående ort, där inkomst
av bankrörelse skall beskattas, iakttages, att, då rörelsen drivits
vid flera kontor, alla omkostnader och förluster under räkenskapsåret
av sådan beskaffenhet, att vid beskattning avdrag därför äger rum,
påföras rörelsen i dess helhet, varefter beräkningen av den del av beskattningsbara
inkomsten, som belöper å varje särskilt kontor, sker på följande
sätt. De belopp, som enligt kontorets månadsrapporter vid varje
månads slut balanserats å kontorets in- och utlåningsräkningar, sammanläggas
och summan delas med månadernas antal, varefter den sålunda
erhållna kvoten anses utvisa medelbeloppet av kontorets in- och utlå
-
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.
ning för året. Efter det förhållande, vari denna in- och utlåning står
till den på enahanda sätt bestämda, sammanlagda in- och utlåningssumman
för alla kontoren, uträknas den del av beskattningsbara inkomsten,
som bör taxeras i den ort, där kontoret är beläget. Utelöpande
postremissväxlar inräknas icke i in- och utlåningsrörelsen.
Vidkommande inkomst — — — — finna skälig.
4 §•
Utlänning, som efter därtill enligt särskild författning förvärvad
rätt reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder
ut till försäljning1 eller försäljer av honom medförda eller eljes i riket
befintliga varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i 8—14 §§
av bevillningsförordningen bestämda grunder; skolande vad sålunda är
vordet stadgat äga tillämpning även i det fall, att utlänning medför
utländska varor, som förut blivit under en eller annan form rekvirerade.
Efterbeskattning.
11 §•
Genom efterbeskattning enligt 13 § skall bevillning för den inkomst,
som undgått beskattning, påföras till det belopp, varmed den förut
erlagda skatten understiger det skattebelopp, som bort påföras, därest
den skattskyldiges hela till bevillning beskattningsbara inkomst i rätt
tid taxerats till riktigt belopp.
Exempel. En skattskyldig har år 1911 uppgivit sin inkomst till
750 kronor. Med anledning härav har bevillning påförts honom för ett
beskattningsbart belopp av 300 kronor med 30 öre. År 1915 upptäckes,
att uppgiften varit oriktig, i det att inkomsten utgjort 1,800 kronor.
Följaktligen skall år 1915 utan sammanblandning med den taxering,
som då må varda den skattskyldige åsatt för inkomst år 1914, genom
efterbeskattning påföras honom bevillning för ett beskattningsbart belopp
av 1,500 kronor med 1 krona 50 öre.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.
5
Förslag
till
Förordning om ändrad lydelse av 50 § i förordningen den 28 oktober 1910
om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.
50 §.
Den, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt å ort, där
han icke är mantalsskriven eller eljes skattskyldig för dylik skatt, så
ock dön, som taxerats till bevillning för samma inkomst å mer än en
ort eller eljes till inkomstbevillning å ort, där han icke varit för sådan
bevillning skattskyldig och ej heller mantalsskriven, äge att häröver
anföra besvär hos kammarrätten. Besvären skola, vid påföljd att eljes
icke varda upptagna till prövning, inom natt och år, efter det att utskylder
vederbörande avfordrats, ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande
i län, inom vilket taxering skett, varefter med ärendet förfares
i enahanda ordning, som i 49 § 2 mom. stadgas. Avse besvären taxeringför
samma inkomst å mer än en ort och hava utskylder därför avfordrats
vederbörande å olika tider, räknas besvärstiden från det senaste kravet.
Vad sålunda är föreskrivet gäller jämväl för de fall, att någon
obehörigen taxerats till bevillning för fast egendom eller att någon jämlikt
gällande bestämmelser efterbeskattats å ort, där han icke eljes är
skattskyldig för inkomst- och förmögenhetsskatt eller bevillning det år,
efterbeskattningen sker, och där han ej heller är mantalsskriven.
Denna förordning skall tillämpas från och med den 1 januari 1915.
Beträffande motiveringen för ovannämnda förslag får utskottet
hänvisa till propositionen.
Bihang till riksdagens senare protokoll 1914. 7 samt. 14 höft. (Nr 17.) 2
Utskottet.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.
På sätt i propositionen omförmäles, anhöll 1912 års riksdag i
skrivelse till Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t »ville låta utarbeta och för
riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i gällande förordning
angående bevillning av fast egendom samt av inkomst, att däri införes
stadgande om efterbeskattning i huvudsaklig överensstämmelse med
motsvarande bestämmelse i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.
))
Emot de nu framlagda förslagen, vilka synas motsvara och tillgodose
vad riksdagen åsyftat, har utskottet ej funnit något att erinra,
vadan utskottet hemställer,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition, nr 238, antaga ovan återgivna
förslag dels till förordning om vissa ändringar
i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning
av fast egendom samt av inkomst, dels ock till
förordning om ändrad lydelse av 50 § i förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering.
Stockholm den 27 juli 1914.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. Q. KARLSSON.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1914 B:218 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bev a1 i texten