Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendomsamt av inkomst och till förordning om ändrad lydelse av 50 § i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

1914-07-27 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1914 B:17, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendomsamt av inkomst och till förordning om ändrad lydelse av 50 § i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 27 juli 1914 kl. 6.30 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om vissa ändringar

i förordningen den 28 oktober 1910 angående

bevillning av fast egendom- samt av inkomst och till

förordning om ändrad lydelse av 50 § i förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering.

(2:a avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Eklund,

Lyckholm, Bäckström, Röing, Rune, Källman, Karlsson i Fjäl, Jonsson i Hökhult,

Danström, Forssman, Roman och Uddenberg.

Genom en den 3 juli 1914 dagtecknad proposition, nr 238, vilken

hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 28 mars 1913 och nyssnämnda den 3 juli 1914, föreslagit

riksdagen att antaga nedan återgivna förslag till

l:o) förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober

1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst; samt

2:o) förordning om ändrad lydelse av 50 § i förordningen den 28

oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 samt. 14 käft. (Nr 17.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

Förslag

till

Förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst.

o Kap.

Om efterbeskattning.

13 §.

Har någon i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning

vid taxering, lämnat oriktigt meddelande eller har uppgiftspliktig underlåtit

avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har därav föranletts,

att inkomst icke blivit taxerad eller blivit för lågt taxerad, skall, då

sådant kommer till vederbörandes kännedom, den skattskyldige taxeras

till bevillning för det beskattningsbara inkomstbelopp, som genom berörda

förfarande förut undgått beskattning. Bevillningen skall härvid

påföras den skattskyldige till belopp, som genom förfarandet undandragits.

Efterbeskattning på grund av denna paragraf må icke ske senare

än fem år efter det år, då inkomsten rätteligen bort taxeras. Har den

skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo; dock att sådan

taxering icke må ske senare än ett år efter utgången av det kalenderår,

under vilket bouppteckning blivit ingiven för registrering eller förrättad

av vederbörande domstol eller magistrat. Stärbhuset svare icke för

den på taxeringen belöpande skatten med mera än tillgångarna i boet.

År boet skiftat, påföres bodelägare icke mera än vad av skatten belöper

å hans lott och i intet fall mera än hans lott i boet utgör.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

3

6 Kap.

Beskattningsort m. m.

14 §.

Skattskyldig taxeras — — — den avlidne senast varit eller bort

vara mantalsskriven; eller då sådan ort ej finnes: där inkomsten huvudsakligen

förvärvats.

Då efterbeskattning jämlikt 13 § äger rum, skall inkomsten taxeras

där, varest densamma, om den i rätt tid blivit taxerad, skolat vara

föremål för taxering.

15 §.

Konungen — — — uppsägning.

Denna förordning skall tillämpas från och med den 1 januari 1915.

Särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen.

3 §•

Med avseende å vad i 14 § h) av förordningen angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst stadgas angående ort, där inkomst

av bankrörelse skall beskattas, iakttages, att, då rörelsen drivits

vid flera kontor, alla omkostnader och förluster under räkenskapsåret

av sådan beskaffenhet, att vid beskattning avdrag därför äger rum,

påföras rörelsen i dess helhet, varefter beräkningen av den del av beskattningsbara

inkomsten, som belöper å varje särskilt kontor, sker på följande

sätt. De belopp, som enligt kontorets månadsrapporter vid varje

månads slut balanserats å kontorets in- och utlåningsräkningar, sammanläggas

och summan delas med månadernas antal, varefter den sålunda

erhållna kvoten anses utvisa medelbeloppet av kontorets in- och utlå
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

ning för året. Efter det förhållande, vari denna in- och utlåning står

till den på enahanda sätt bestämda, sammanlagda in- och utlåningssumman

för alla kontoren, uträknas den del av beskattningsbara inkomsten,

som bör taxeras i den ort, där kontoret är beläget. Utelöpande

postremissväxlar inräknas icke i in- och utlåningsrörelsen.

Vidkommande inkomst — — — — finna skälig.

4 §•

Utlänning, som efter därtill enligt särskild författning förvärvad

rätt reser omkring i landet och för egen eller annans räkning bjuder

ut till försäljning1 eller försäljer av honom medförda eller eljes i riket

befintliga varor, skall erlägga bevillning i enlighet med de i 8—14 §§

av bevillningsförordningen bestämda grunder; skolande vad sålunda är

vordet stadgat äga tillämpning även i det fall, att utlänning medför

utländska varor, som förut blivit under en eller annan form rekvirerade.

Efterbeskattning.

11 §•

Genom efterbeskattning enligt 13 § skall bevillning för den inkomst,

som undgått beskattning, påföras till det belopp, varmed den förut

erlagda skatten understiger det skattebelopp, som bort påföras, därest

den skattskyldiges hela till bevillning beskattningsbara inkomst i rätt

tid taxerats till riktigt belopp.

Exempel. En skattskyldig har år 1911 uppgivit sin inkomst till

750 kronor. Med anledning härav har bevillning påförts honom för ett

beskattningsbart belopp av 300 kronor med 30 öre. År 1915 upptäckes,

att uppgiften varit oriktig, i det att inkomsten utgjort 1,800 kronor.

Följaktligen skall år 1915 utan sammanblandning med den taxering,

som då må varda den skattskyldige åsatt för inkomst år 1914, genom

efterbeskattning påföras honom bevillning för ett beskattningsbart belopp

av 1,500 kronor med 1 krona 50 öre.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

5

Förslag

till

Förordning om ändrad lydelse av 50 § i förordningen den 28 oktober 1910

om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering.

50 §.

Den, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt å ort, där

han icke är mantalsskriven eller eljes skattskyldig för dylik skatt, så

ock dön, som taxerats till bevillning för samma inkomst å mer än en

ort eller eljes till inkomstbevillning å ort, där han icke varit för sådan

bevillning skattskyldig och ej heller mantalsskriven, äge att häröver

anföra besvär hos kammarrätten. Besvären skola, vid påföljd att eljes

icke varda upptagna till prövning, inom natt och år, efter det att utskylder

vederbörande avfordrats, ingivas till Kungl. Maj:ts befallningshavande

i län, inom vilket taxering skett, varefter med ärendet förfares

i enahanda ordning, som i 49 § 2 mom. stadgas. Avse besvären taxeringför

samma inkomst å mer än en ort och hava utskylder därför avfordrats

vederbörande å olika tider, räknas besvärstiden från det senaste kravet.

Vad sålunda är föreskrivet gäller jämväl för de fall, att någon

obehörigen taxerats till bevillning för fast egendom eller att någon jämlikt

gällande bestämmelser efterbeskattats å ort, där han icke eljes är

skattskyldig för inkomst- och förmögenhetsskatt eller bevillning det år,

efterbeskattningen sker, och där han ej heller är mantalsskriven.

Denna förordning skall tillämpas från och med den 1 januari 1915.

Beträffande motiveringen för ovannämnda förslag får utskottet

hänvisa till propositionen.

Bihang till riksdagens senare protokoll 1914. 7 samt. 14 höft. (Nr 17.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

På sätt i propositionen omförmäles, anhöll 1912 års riksdag i

skrivelse till Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t »ville låta utarbeta och för

riksdagen framlägga förslag till sådan ändring i gällande förordning

angående bevillning av fast egendom samt av inkomst, att däri införes

stadgande om efterbeskattning i huvudsaklig överensstämmelse med

motsvarande bestämmelse i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt.

))

Emot de nu framlagda förslagen, vilka synas motsvara och tillgodose

vad riksdagen åsyftat, har utskottet ej funnit något att erinra,

vadan utskottet hemställer,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, nr 238, antaga ovan återgivna

förslag dels till förordning om vissa ändringar

i förordningen den 28 oktober 1910 angående bevillning

av fast egendom samt av inkomst, dels ock till

förordning om ändrad lydelse av 50 § i förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering.

Stockholm den 27 juli 1914.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. Q. KARLSSON.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 B:218 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 angående bev a1 i texten