Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om upphävande av stämpelskatten å inrikes växlar.

1914-06-12 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1914 B:2, Betänkande, i anledning av väckt motion om upphävande av stämpelskatten å inrikes växlar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutslcoitets betänkande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1914 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion

om upphävande av stämpelskatten å inrikes växlar.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Hammarström,* Ollas A. Ericsson,

Eklund, Lyckholm, Antonsson, Kobb,* frih. Fleming, Bäckström, Jesperson, frih. Palmstierna,

Röing,* Sandler,* Jeansson i Kalmar,* Källman, Karlsson i Fjäl, Jonsson i Hökhult,

Danström och Jönsson i Revinge.

* Ej deltagit i justeringen av betänkandet.

I en inom andra kammaren av herr Bengtsson i Kullen väckt motion, nr

79, vilken hänvisats till bevillningsutskottet, har hemställts, »att riksdagen

ville besluta sådan ändring i kungl. förordningen den 18 september 1908

angående stämpelavgiften, att stämpelskatten å inrikes växlar uppkäves».

I fråga om motiveringen får utskottet, i likhet med motionären, hänvisa

till den vid innevarande års första riksdag i andra kammaren väckta motionen

nr 70.

Nu gällande stämpelskatt å inrikes växlar infördes enligt beslut av Utskottet.

1909 års riksdag och trädde i kraft med 1910 års ingång. Kedan vid

1911 års riksdag och sedermera såväl år 1912 som år 1913 väcktes

motioner om växelstämpelns upphävande. År 1911 avstyrktes den i ämnet

gjorda framställningen av bevillningsutskottet och sedan första kammaren

biträtt utskottets hemställan, under det andra kammaren beslutat i enlighet

med motionen, blev denna av riksdagen genom gemensam omröstning avslagen

med 179 röster mot 122.

År 1912 avslog riksdagen motionen i ämnet, men då det med visshet

kunde förutses, att frågan om växelstämpelns avskaffande inom en

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 sand. 2 käft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 2.

nära framtid åter koinme att föreläggas riksdagen ock då det icke kunde

vara med en sund skattepolitik förenligt att gång efter annan införa och

efter någon kortare tid åter avskaffa växelst ampelit allt efter skiftande

statsfinansiella konjunkturer, anhöll riksdagen, i enlighet med bevillningsutskottets

hemställan, i skrivelse till Kungl. Maj:t, att Kungl. Muj:t

måtte taga under övervägande, huruvida ifrågavarande stämpelskatt kunde

upphävas och ersättning för de genom densamma inflytande medel beredas

statsverket på sådant sätt, att växelstämpeln även för den närmaste

framtiden kunde beräknas icke bliva behövlig för statsregleringen.

Med anledning av riksdagens nämnda skrivelse avgav sedermera statskontoret,

på Kungl. Maj:ts befallning, utlåtande, däri statskontoret till en

början framhöll statsverksamhetens givna tendens i vår tid att utsträckas

över allt mer vidgade områden, varav hos oss komme att framkallas efter

våra förhållanden ofantliga krav på statskassan med därav följande nödvändighet

att skaffa nya inkomstkällor.

Vidare anförde statskontoret: »Vid jämförelse med de utvägar, som

i andra länder anlitats till de allt mera stegrade statsbehovens fyllande,

faller, såsom ofta blivit erinrat, i ögonen, hurusom den hos oss jämförelsevis

föga anlitade stämpelskatten i andra länder spelar en mycket betydande

roll och i vissa länder rent av är den till storleken främsta av statens

inkomstkällor. Med avseende på den i nutidens stater i det stora hela

likartade utvecklingsgången på det statsfinansiella området kan det, trots

den utpräglade motvilja mot denna skatteform, som hos oss ofta kommit

till synes, icke förutsättas, att vårt land skall kunna undgå att i en betydligt

större utsträckning än för närvarande anlita denna skattekälla.

Av synnerlig vikt borde därför de skäl vara, som skulle föranleda till

avskaffandet av en hos oss redan befintlig stämpelavgift, vilken, såsom

förhållandet är med stämpelavgiften för inrikes växlar, förekommer i alla

andra länder utom Finland.

Det är möjligt att, helst om övriga statsinkomster inflyta rikligt,

stämpelavgiften skulle i statsregleringen för ett eller annat av de närmaste

åren kunna undvaras. Intet synes dock statskontoret vissare än

att växelstämpeln, om den avskaffas, i en antagligen nära framtid därefter

kommer att återinföras för att framgent bibehållas. Olämpligheten av

dylika växlingar har blivit av riksdagen i dess förevarande skrivelse framhållen,

uti vilket uttalande statskontoret instämmer.»

Chefen för finansdepartementet återgav i sitt anförande till det statsrådsprotokoll

över finansärenden, varav utdrag bifogades 1913 års stats
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottet* betänkande Nr. 2.

verksproposition, statskontorets ifrågavarande utlåtande i dess helhet; och

med förmälan att för uppgörande av 1914 års budget med dess stegrade

anslagskrav växelstämpelskatten vore behöflig samt att de förhandenvarande

utsikterna att ersätta denna skatt med annan statsinkomst vore

ringa, förklarade sig departementschefen icke för det dåvarande kunna tillstyrka

åtgärder i det av riksdagen angivna syftet. ■

Bevillningsutskottet vid 1913 års riksdag hänvisade i sitt betänkande

(nr 58) i anledning av då väckta motioner om upphävande av stämpelskatten

å inrikes växlar till vad chefen för finansdepartementet, med stöd

av statskontorets yttrande, anfört och, under förklaring att utskottet delade

den av departementschefen sålunda uttalade uppfattningen, hemställde utskottet,

att de ifrågavarande motionerna icke måtte av riksdagen bifallas.

Bägge kamrarna biföllo utskottets hemställan, första kammaren utan votering

och andra kammaren med 116 röster mot 48.

Den av statskontoret uttalade uppfattningen, att man måste hos oss

räkna med en betydligt utsträckt tillämpning av stämpelbeskattningen, vinner

stöd i ett uttalande av den jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1

december 1911 tillsatta första försvarsberedningen. I ett i februari 1914 avgivet

betänkande (del II, preliminär) anför beredningen, att densamma, vid

övervägande av förefintliga möjligheter att i skatteväg vinna ökade statsinkomster

och utgående från att dessa borde tagas från håll, där den större

bärkraften fö re funnes, fäst sin uppmärksamhet på det förslag till utvidgning

av stämpelbeskattningen, som avgivits den 29 december 1909 av

därtill förordnade kommitterade, vilka beräknat, att de av dem föreslagna

förhöjda och nya stämpelskatterna skulle bereda statsverket eu ökad inkomst

av 3,685,000 kronor. I likhet med dessa kommitterade ansåge

beredningen, att stämpelbeskattningen, som i de flesta andra länder vore

vida mer använd än hos oss, borde kunna utan egentlig olägenhet i vårt

land utnyttjas i något högre grad än hittills ägt rum. Beredningen hade

funnit sig kunna antaga, att ett belopp av omkring 3 miljoner kronor

skulle kunna uttagas genom ökad stämpelbeskattning; och syntes detta

belopp i mån av den ekonomiska utvecklingens fortgång böra kunna växa

med ungefär 3 procent årligen.

Med hänvisning till vad sålunda beträffande ifrågavarande spörsmål

förekommit och med betonande särskilt, att 1913 års riksdag efter den

då förebragta utredningen i ämnet — eu utredning, vars resultat sedermera

på sätt nämnts ytterligare bestyrkts — med bägge kamrarnas sammanstämmande

beslut avslog då föreliggande motioner, får utskottet

hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 2.

att förevarande motion, II: 79, av herr Bengtsson

i Kullen, om upphävande av stämpelskatten å inrikes

växlar, icke må av riksdagen bifallas.^

Stockholm den 12 juni 1914.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Keservationer:

av herr Beting; samt,

i fråga om motiveringen, av herrar Bäckström, friherre Palmstierna, Källman

och Uddenberg.

Stockholm 1914, O. L. Svanbäcks Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.