Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående stämpelavgiften samt i ämnet väckta motioner.

1914-08-21 · 51 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 50 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1914 B:29, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående stämpelavgiften samt i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 21 augusti 1914 kl. 6 e. m.

Bevillning sutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående stämpelavgiften

samt i ämnet väckta motioner.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Ollas A. Ericsson, Lyckholm,

frih. Fleming, Bäckström, Sandler, Rune, Källman, Jonsson i Hökhult, Elof

Ljunggren, Forssman, Roman, Bondeson, frih. Hermelin, Hamrin, Holmström,

Jonsson i Hå och Jönsson i Boa.

Genom en den 29 maj 1914 dagtecknad proposition, nr 165, vilken

hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bifogade utdrag av statsrådsprotokoll över finansärenden

för den 14 mars 1913 och berörda den 29 maj 1914, föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning angående

stämp elavgiften.

I sammanhang med ifrågavarande kungl. proposition bar utskottet

till behandling förebaft två inom andra kammaren väckta, till bevillningsutskottet

likaledes hänvisade motioner rörande hithörande frågor.

Uti den ena av dessa motioner, nr 7 av herr Molin i Dombäcksmark,

bar hemställts, »att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t måtte efter vederbörlig utredning för riksdagen

framlägga förslag till sådan ändrad lydelse av kungl. förordningen den

18 september 1908 angående stämpelavgiften i vad sagda förordning

avser återfående av erlagd stämpelavgift, att vederbörande ämbets- eller

tjänsteman, som genom feldebitering eller annorledes uppburit för hög

stämpelavgift, också få sig ålagt att, då skäl därför förefinnes, jämväl

utan onödigt dyrbara formaliteter, återbetala vad för mycket erlagts.»

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 saml. 24 käft. (Nr 29.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

I den andra av ifrågavarande motioner, nr 238 av herr ZetterstrandT

har föreslagits, att de kontrollbestämmelser, vilka återfinnas i den förevarande

propositionens 34 § andra stycket sista punkten samt 39 §

sista stycket, »måtte utbytas mot det i 1899 års förordning 34 § sista

stycket förekommande stadgande, möjligen kompletterat med föreskrift

därom, att i överensstämmelse med gällande praxis ämbets- eller tjänsteman

vid mottagande av stämpelmedel skall därom göra anteckning å

den handling, för vilken stämpeln avses.»

Beträffande motiveringarna till de av motionärerna sålunda framställda

förslagen får utskottet hänvisa till den vid innevarande års första

riksdag i andra kammaren väckta motionen nr 40 ävensom till ovanberörda

motion nr 238.

I samband med den proposition med förslag till förordning om

arvsskatt och skatt för gåva, som Kungl. Maj:t föreläde 1913 års riksdag,

avgav Kungl. Maj:t förslag till ny förordning angående stämpelavgiften.

Detta förslag var närmast föranlett av den i förstnämnda

proposition föreslagna utbrytningen ur stämpelförordningen av bestämmelserna

om arvsskatt och skatt för gåva. Därjämte avsåg förslaget

åtskilliga andra ändringar i stämpelförordningen.

1 sitt den 27 juli 1914 avgivna betänkande, nr 18, i anledning av

den proposition med förslag till förordning om arvsskatt och skatt för

gåva, som förelagts innevarande riksdag, har utskottet erinrat, att 1913

års riksdag icke till behandling upptog den då avgivna propositionen i

sistberörda ämne. Icke heller propositionen angående en ny stämpelförordning

upptogs till prövning, utom i vad den avsåg dels vissa ändringar,

som i huvudsak hänförde sig till beslut, som redan fattats,

antingen av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt eller av Kungl.

Maj:t ensam, dels ock vissa av justitieombudsmannen väckta förslag.

Berörda bägge kategorier av ändringar blevo i enlighet med utskottets

hemställan av riksdagen godkända och äro, jämlikt kungl. förordning den

12 september 1913, sedan den 1 januari innevarande år i gällande kraft.

Det nu föreliggande förslaget är i övriga delar av i huvudsak

enahanda lydelse som det förra året framlagda. Jämte utbrytningen ur

stämpelförordningen av allt som rör arvsskatt och skatt för gåva avser

detsamma en omläggning av stämpelförsäljningsväsendet, enligt vilken

postverket skulle ombesörja den försäljning av stämplar, som nu skötes

av särskilt utsedda stämpelförsäljningsmän, varjämte generalpoststyrelsen

skulle övertaga den befattning med stämplars anskaffande och distribue
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

rande, som nu tillkommer statskontoret. Förslaget innehåller vidare en del

ändringar, som föranletts av tidigare av riksdagen gjorda framställningar.

Slutligen innefattas i den föreliggande propositionen åtskilliga

mindre ändringar, påkallade av förhållanden, som inträtt sedan proposition

i ämnet avläts till 1913 års riksdag. I fråga om sistnämnda ändringar

torde få hänvisas till ovan omförmälda protokollsutdrag för den 29maj 1914.

Beträffande först utbrytningen ur stämpelförordningen av de bestämmelser,

som avse arvsskatt och skatt för gåva, är densamma påkallad

av riksdagens numera i huvudsak fattade beslut om antagande av en

förordning om arvsskatt och skatt för gåva. De ändringar i sistnämnda förslag,

som riksdagen vidtagit eller kan komma att, vid ärendets slutliga

behandling, vidtaga, torde icke föranleda några ändringar i det nu föreliggande

författningsförslaget.

Vidkommande härefter omläggningen av stämpelförsäljningsväsendet,

tillåter sig utskottet här införa vad enligt ovanberörda statsråds '' väsendets omprotokoll

den 14 mars 1913 dåvarande departementschefen härom i läggning.

huvudsak anfört.

Departementschefen yttrade:

»Beträffande frågan om omläggning av stämpelförsäljning sväsendet

föreligger till en början den utredning, som lämnats av 1910 års stämpel - kommitterade i deras betänkande den 27 januari 1912. I denna relateras

bland annat, hurusom bestyret med stämplarnas tillverkning och distribuering

vilar på statskontoret, som genom särskilda försäljningsmän,

antagna i Stockholm av statskontoret och i länen av Kungl.

Maj:ts befallningshavande, tillhandahåller allmänheten stämplar av de

särskilda slag, som enligt gällande författningar skola vara att tillgå.

Stämpelförsäljarna äro skyldiga att ställa säkerhet för sin uppbörd och

för densamma avgiva årliga redovisningar. Därjämte åligger det dem

att, då upplysning begäres om det stämpelbelopp, som erfordras för en

viss handling, utan ersättning meddela sådan upplysning.

Vissa ämbets- och tjänstemän äga emellertid att tillhandahålla allmänheten

stämplar utan att vara antagna till stämpelförsäljare. Sålunda

har ämbets- och tjänsteman, vilken har att å tjänstens vägnar mottaga

handlingar, som vid ingivandet till offentlig myndighet skola förses med

stämpel, befogenhet att tillhandahålla sådana stämplar för sin tjänsteutövning,

varjämte den förmånen är honom tillförsäkrad, att, därest han

begagnar sig av denna befogenhet, ifrågavarande stämplar skola hos

honom köpas. Såväl särskilt förordnad försäljningsman som ämbetseller

tjänstemän, som här avses, äga såsom ersättning för besvär och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

kostnader uppbära provision å försålda stämplar. Provisionen utgår för

de i allmänna stämpelförordningen omförmälda stämplar i Stockholm

med två procent och i landsorten med tre procent av det belopp, för

vilket stämplar försålts till och med en årlig försäljningssumma av

20,000 kronor, dock att domhavande å landet, även om han är boende

i Stockholm, äger intill samma försäljningssumma åtnjuta provision efter

tre procent; för överskjutande belopp till och med 200,000 kronor beräknas

provisionen efter en procent och för belopp utöver 200,000 kronor efter

en tiondels procent. För punschstämplar och överlåtelsestämplar äger

försäljningsman i redovisning tillgodoräkna sig en procent av de belopp,

för vilka stämplar av berörda slag blivit av honom under året försålda.

Enligt en av kommitterade för år 1910 gjord sammanställning över

statsverkets uppbörd av och provisionskostnader för stämpelförsäljninguppgick

försäljningssumman för stämplar av alla slag, frånsett den direkt till

statskontoret inbetalda stämpelavgiften för där verkställd stämpling av

aktiebrev, lottbrev och obligationer, till 16,558,450 kronor 70 öre och försäljningsmännens

provisioner till 241,200 kronor 15 öre, utgörande i

medeltal 1.4 6 procent av försäljningssumman. I dessa siffror ingick

försäljningssumman för i allmänna stämpelförordningen omförmälda

stämplar med 14,283,962 kronor 75 öre, dragande en provisionskostnad

av 218,457 kronor 53 öre eller i medeltal 1.5 3 procent. Av övriga

stämpélomkostnader spelar tillverkningskostnaden den största rollen och

uppgick år 1910 till 102,483 kronor 62 öre, under det att distributionskostnaderna

och kostnaden för statskontorets stämpelkontor äro av jämförelsevis

mindre betydelse. Sistnämnda kostnad uppgick för nämnda

år till 17,968 kronor 45 öre.

Såväl av kommitterades uttalanden som av de uttalanden i övrigt,

som gjorts på frågans förberedande stadium, framgår, att det icke vore

uteslutande eller ens huvudsakligen med hänsyn till behovet att nedbringa

statsverkets kostnader för stämpelförsäljningen, som den företagna

revisionen av bestämmelserna angående stämpelförsäljningsväsendet

blivit påkallad. Den synpunkt, som i första rummet lagts på

frågan, synes hava varit en strävan att göra stämpelförsäljningen

mindre centraliserad än det nuvarande systemet med särskilt antagna

försäljningsmän medgiver. Kunde detta ske, sade sålunda dåvarande

chefen för finansdepartementet i ett anförande till statsrådsprotokollet

den 23 december 1909, utan ökade eller kanske med minskade kostnader,

vore detta helt säkert ej blott från statsverkets sida utan även

för den stämpelköpande allmänheten mycket välkommet. Och i sitt

anförande till statsrådsprotokollet den 14 maj 1910 preciserade departe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. ö

mentschefen det uppdrag han ville lämna de sakkunniga, som han anhöll

att få för frågans behandling tillkalla, såsom avseende en utredning, om

och i vad mån en fullständig omläggning av stämpelförsäljning sväsen det

lämpligen kunde äga rum i syfte att, jämte det stämplarna gjordes lätt

tillgängliga för de stamp els kattesky Idig a, begränsa statsverkets med försäljningen

förenade kostnader. Departementschefen anförde därjämte, att,

därest utredningen skulle resultera i ett förslag, varigenom den nuvarande

ordningen för domstolsstämplarnas tillhandahållande åt allmänheten

skulle omläggas på sådant sätt, att domhavandena samt rådstuvurätternas

ledamöter eller tjänstemän förlorade dem hittills tillkommande

provision, förslaget givetvis borde förbindas med utredning och förslag,

i syfte att ersättning för sådan förlust bereddes nämnda personer eller,

vad anginge rådstuvurätterna, eventuellt vederbörande städer, vilka avlönade

de provisionsberättigade ledamöterna och tjänstemännen.

I sitt nu föreliggande betänkande anföra kommitterade rörande

frågan om stämpelförsäljningens ordnande på annat sätt än det nuvarande,

att med hänsyn till allmänhetens intresse den nuvarande anordningen

icke för närvarande giver anledning till några mera väsentliga

anmärkningar. Särskilt vad beträffar försäljningen av de i stämpelförordningen

omförmälda dubbla beläggningsstämplarna kunde, enligt

vad kommitterade förmenade, icke uttänkas någon för allmänheten mera

tilltalande form än den nu gällande, som gåve den stämpelskatteskyldige

tillfälle att av den ämbets- eller tjänsteman, som har att mottaga, den

stämpelpliktiga handlingen, inköpa behövliga stämplar och att samtidigt

av honom erhålla beredvilligt lämnad upplysning rörande stämpelbeloppet.

Beträffande åter enkla beläggningsstämplar och överlåtelsestämplar kunde

det understundom förekomma, att avlägset boende personer hade besvär

och svårigheter vid deras anskaffande. Detta vore givetvis en olägenhet,

som förtjänade beaktande, om den än icke, såvitt kommitterade hade

sig bekant, föranlett något allmänt klagomål. Nu gällande bestämmelser

medgåve visserligen möjlighet att tillgodose en mera konstant ökning

av stämpelbehovet å viss ort, i det att Kungl. Maj:ts befallningshavande

jämlikt stämpelförordningen hade qtt för landet utse stämpeltörsäljare

till erforderligt antal. Men det sade sig själv, att stämpelförsäljare

svårligen kunde förordnas å varje liten plats, där behov av stämplar

kunde förefinnas. I högre grad än nu komme ifrågavarande olägenhet

att göra sig gällande, därest behovet av stämplar även på mindre trafikerade

orter komme att i framtiden ökas. Det torde vara att förutse

att så komme att ske. Med statens alltjämt växande behov av inkomster

komme sannolikt stämpelbeskattningen att vidare utsträckas. Och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

i samma män som stämpelbeläggningen därmed bleve allt oftare förekommande

i den allmänna rörelsen, skulle säkerligen kravet på att

stämplarna finnas tillgängliga på så många ställen som möjligt göra sig

allt starkare gällande. Om redan under nuvarande förhållanden en förändring

i angiven riktning kunde finnas önskvärd, innebure givetvis

den omständigheten, att en sådan förändring i en kanske nära framtid

kunde komma att av ändrade förhållanden påkallas, ett ytterligare skäl

att redan nu söka finna en utväg till dess genomförande.

Efter att hava framlagt en utredning angående de kostnader, som

stämpelförsäljningen under nuvarande förhållanden vållade statsverket,

och i korthet redogjort för motsvarande förhållanden i några främmande

länder, därvid kommitterade framhållit, att de icke funnit anledning att

hysa den uppfattningen, att svenska statsverkets kostnader för stämpelväsendet

äro oskäligt höga i förhållande till inflytande stämpelmedels

belopp, anföra kommitterade, att de emellertid sökt utreda, huruvida icke

en omläggning av stämpelförsäljningsväsendet kunde ske på sådant sätt,

att jämväl en nedsättning av berörda kostnader därmed vunnes.

I fråga om de olika sätt, på vilka en omläggning i berörda syfte

och med beaktande av allmänhetens intresse kunde tänkas genomförd,

hava kommitterade efter därom förda överläggningar kommit till det

resultat, att den befattning med stämplars tillhandahållande åt allmänheten,

som för närvarande tillkomme ämbete- och tjänstemän, vilka

hava att å tjänstens vägnar mottaga och i avseende å stämpelbeläggningen

kontrollera vissa stämpelpliktiga enskilda handlingar, ur bägge

de anförda synpunkterna borde åt dem bibehållas, att likaledes de ämbetsoch

tjänstemän, som hade ansvarighet därför, att statsmyndigheternas

expeditioner . bleve i vederbörlig ordning försedda med stämpel, borde

bibehållas vid nu åtnjutna rätt att tillhandahålla härför erforderliga

stämplar och i form av provision åtnjuta ersättning för härav föranledda

besvär och kostnader, men att den försäljning, som ombesörjdes av de

antagna försäljningsmännen, lämpligen kunde överflyttas på någon statsmyndighet,

vare sig ett statens verk eller någon grupp av statens

tjänstemän.. Kommitterade hava därvid av anförda skäl till en början

förklarat sig icke kunna förorda framkomna förslag, att stämpelförsäljningen

måtte överlämnas åt riksbanken. Det vore lätt att inse, att därigenom

ingen fördel skulle vinnas för allmänheten, utan fastmera i många

trakter av landet stämplarna skulle bliva betydligt mera svåråtkomliga

än nu. Under det att de särskilt förordnade stämpelförsäljningsmännen

för närvarande till antalet utgjorde omkring 230, fördelade på ett stort

antal städer och åtskilliga andra orter, hade riksbanken, inberäknat huvud
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 7

kontoret i Stockholm, endast 26 kontor, till största delen förlagda till

residensstäderna. I fråga om statsverkets intresse skulle ur besparingssynpunkt

en tillfredsställande anordning med anlitande av riksbanken

möjligen kunna genomföras, men det vore för statsverket ävenledes av

betydelse, att redovisningen av de genom stämpelförsäljningen inflytande

inkomsterna skedde under liknande former, som beträffande annan statens

uppbörd vore föreskrivna, ävensom att för revisionen av stämpelredovisningarna

komme till tillämpning enahanda regler, som eljest gällde för

granskning: av redovisningar för influtna statsinkomster. Det kunde

ifrågasättas, huruvida med hänsyn till riksbankens särskilda ställning

och den för densamma gällande arbetsordning bestämmelser i sådant

syfte skulle kunna utan olägenhet genomföras beträffande riksbankens

befattning med stämpelmedlen. Därtill komme, att, då vid de utredningar,

som föregingo lantränteriernas år 1908 beslutade indragning, fråga väckts

att åt riksbankskontoren överlämna länsstyrelsernas stämpelförråd, riksbanksfullmäktige

förklarade sig icke vara benägna för en sådan anordning.

Genom att förbinda den ifrågasatta försäljningen genom riksbankens

förmedling med en försäljning genom enskilda bankers kontor i

den utsträckning, som kunde finnas erforderlig, skulle visserligen för

allmänheten ett väsentligen bättre resultat ernås, än om riksbankskontoren

ensamma skötte försäljningen. Men för staten skulle en sådan

anordning säkerligen vara föga tilltalande. Till en början vore staten

beroende av de enskilda bankernas goda vilja att var för sig åtaga sig

förpliktelse att tillhandahålla stämplar. Vidare skulle bankerna otvivelaktigt

kräva ersättning och det vore föga sannolikt, att densamma

komme att utgå efter lägre grunder än nuvarande provisioner till särskilt

antagna försäljningsman. Slutligen kunde påstås, att staten icke

hade anledning att tillgripa en utväg, varigenom enskilda anlitas för ombesörjandet

av vissa funktioner i statsförvaltningen, förrän det visat sig

att stateos egna tjänstemän icke lämpligen kunde därtill användas. Med

hänsyn härtill hade kommitterade ansett sig böra utan vidare lämna ur

räkningen den ifrågasatta utvägen att få till stånd stämpelförsäljning

genom riksbankens förmedling, vare sig med eller utan anlitande därjämte

av enskilda banker.

Vidkommande stämpelförsäljningens anordnande med anlitande av

vissa statens tjänstemän, skulle, enligt vad kommitterade vidare anföra,

för en sådan uppgifts fyllande kunna ifrågakomma kronofogdar, häradsskrivare,

länsmän m. fl. Åven om hinder icke skulle anses möta att

ålägga dessa tjänstemän dylikt uppdrag utan särskild ersättning, skulle

säkerligen anordningen ur andra synpunkter stöta på avsevärda svårig
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

heter. Lian kunde nämligen icke, syntes det, utan obillighet ålägga

ifrågavarande tjänstemän skyldighet att ställa borgen för en uppbörd,

av vilken de icke åtnjöte någon särskild ekonomisk fördel. För att vid

sådant förhållande åstadkomma en betryggande kontroll skulle givetvis

erfordras både invecklade och kostsamma anordningar. De med dessa

kontrollanordningar förenade olägenheter skulle också växa i samma

mån ett större antal tjänstemän erhölle i uppdrag att sälja stämplar.

Anordningen skulle sålunda icke hava den utvecklingsmöjlighet för tillgodoseende

av allmänhetens bekvämlighet, som utmärkte redan det nuvarande

systemet med särskilda försäljningsmän, vilkas antal kunde i

ganska stor utsträckning lämpas efter behovet. Dessutom erinrades om

att ifrågavarande tjänstemän ofta vore frånvarande på tjänsteresor.

Med fullföljande av ett redan tidigare framkommet uppslag hava

kommitterade efter inhämtande av yttranden från statskontoret och generalpoststyrelsen

stannat vid den uppfattningen, att den ifrågasatta omläggningen

av stämpelförsäljningsväsendet med iakttagande av såväl allmänhetens

intresse som statens berättigade krav på billig försäljningskostnad

lämpligast kunde ske på det sättet, att postverket övertoge all den

stämpelförsäljning, som för närvarande ombesörjes genom särskilt antagna

försäljningsmän, och utövade densamma på postkontoren och

jämväl i erforderlig omfattning å övriga postanstalter. Och kommitterade

hava efter undersökning av olika metoder för omläggning i sådan

riktning omsider funnit sig böra föreslå, att icke blott själva stämpelförsäljningen

skulle ombesörjas av postverket, utan även all den befattning

med tillverkning och distribuering av stämplar samt uppbörd och

redovisning av stämpelmedel, som nu tillkomme statskontoret, överflyttas

på generalpoststyrelsen. Med avseende å de slutledningar, som

så småningom fört kommitterade till denna ståndpunkt, tillåter jag mig

att hänvisa till kommitterades tryckta betänkande. Endast beträffande

kostnadsfrågan skall jag nu upprepa en del av vad kommitterade i

nämnda betänkande andragit.

Med beloppet av 1910 års stämpelomkostnader till utgångspunkt

hava kommitterade gjort en beräkning över det belopp, vartill nämnda

kostnader kunde antagas hava uppgått, om den föreslagna omläggningen

samma år varit genomförd. Med frånseende av kostnaderna för kortstämplingen

hade den verkliga kostnaden för statsverket uppgått till

374,827 kronor 27 öre. Av dessa kostnader hade enligt kommitterades

beräkningar följande kunnat genom den föreslagna nya ordningen för

stämpelförsäljningen undvikas:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

provisioner till belopp av omkring................................. kronor 75,000: —

distribution av stämplar genom statskontoret ............ » 2,711: 8 4

distribution av punschstämplar genom riksbankens

sedeltryckeri .............................................................. » 1,500: —

postavgifter för stämpelförsändelser ............................. » 8,229: o 7

statskontorets stämpelkontor.......................................... » 17,968: 4 5

Summa kronor 105,409: 3 6

Kommitterade påpeka med avseende å bär angivna kostnader för

postavgifter, att de icke utgöra någon verklig utgift för statsverket,

enär motsvarande belopp i postverkets redovisningar torde upptagas

såsom inkomst, och, med avseende å kostnaden för distribution av punschstämplar

genom riksbankens sedeltryckeri, att densamma även efter postverkets

övertagande av stämpelväsendet möjligen torde visa sig erforderlig.

Av kostnaderna för statskontorets stämpelkontor anse kommitterade

att därest nämnda kontor icke helt och hållet överflyttas till

generalpoststyrelsen, icke för närvarande kunde besparas större del av

stämpelkassörens avlöningsförmåner än 1,000 kronor, motsvarande till

honom utgående arvoden, varemot hans lön och tjänstgöringspenningar,

tillhopa 4,500 kronor, fortfarande och till dess någon tjänst i första

lönegraden i statskontoret bleve ledig, måste till den nuvarande stämpelkassören

utbetalas. Emellertid torde, intill dess detta inträffar, ifrågavarande

tjänsteman kunna tagas i anspråk för annat arbete inom ämbetsverket.

Kommitterade ha emellertid minskat den beräknade besparingen

med samtliga här angivna belopp, tillhopa 14,229 kronor 7 öre, varefter

å besparingssidan skulle kvarstå 91,180 kronor 29 öre. Till minskning

av sistnämnda besparade belopp skulle enligt generalpoststyrelsens beräkningar

endast komma omkring 10,000 kronor, som ansetts tillräckliga

för bestridande av postverkets utgifter vid övertagande av försäljningen

och distributionen av stämplar. Kommitterade hava dock anfört,

att även om man bortser från att denna kostnadsberäkning grundar

sig på uppgifter angående omläggningens omfattning, som icke överensstämma

med vad kommitterade slutligen föreslagit, det kan sättas i

fråga, huruvida densamma kan anses vara fullt exakt. Åtskilliga omständigheter

gåve kommitterade anledning antaga, att vid bedömandet av de med

stämpelförsäljningen förenade administrationskostnaderna generalpoststyrelsen

i någon mån underskattat omfattningen av det arbete, som bestyret

med stämpelväsendet för med sig. Med hänsyn härtill vågade kommitterade

Bihang Ull senare riksdagens protokoll 1914. 7 saml. 24 käft. (Nr 29.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

c

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

såsom sin mening uttala, att postverkets kostnader skulle bliva i avsevärd

mån högre än beräkningen visar. Kommitterade ville dock därmed

icke hava sagt, att omlägggningen icke även i ekonomiskt avseende

skulle visa sig vara fördelaktig för statsverket. Åven om nämnda utgiftssiffror

höjdes från 10,000 till 30,000 kronor, kvarstode enligt de gjorda

beräkningarna en besparing av över 60,000 kronor, vilken summa ju

vore tillräckligt betydande att i och för sig väl motivera en omläggning,

som därjämte av andra skäl funnes önskvärd.

Om man icke begränsade synpunkten till nuvarande förhållanden

utan såge även på framtiden, torde man av ett genomförande av kommitterades

förslag kunna även ur kostnadssynpunkt vänta mera väsentliga

fördelar. I den mån en sådan utveckling av stämpelväsendet genom

stämpelbeskattning av nya föremål, som kommitterade angivit såsom

sannolik, komme att äga rum, torde statsverkets ekonomiska fördel av

den ifrågasatta omläggningen bliva ganska avsevärd. En genom postverket

bedriven stämpelförsäljning hade nämligen den obestridliga fördelen

framför en försäljning genom provisionsberättigade försäljare, att

densamma icke kunde väntas medföra ökade kostnader i samma proportion

som försäljningen tilltoge i omfattning. Därför komme den ekonomiska

vinsten av postverkets övertagande av befattningen med stämpelväsendet

att bliva större ju mera stämpelväsendet utvecklas.

Åven fördelarna för allmänheten av en omläggning i föreslagen

riktning torde hava sin största betydelse för framtiden. Med införande

av nya stämpelskatter komme säkerligen olägenheterna med nuvarande

anordningar att bliva alltmera kännbara, likasom ock omläggningen

komme att uppvisa allt större fördelar. Härjämte kunde framhållas, att

en blivande lönereglering för häradshövdingarna möjligen kunde medföra,

att stämpelförsäljning vid tingen icke vidare komme att av dem ombesörjas.

I sådant fall kunde det för allmänheten svårligen tänkas någon

lämpligare anordning än att vid postanstalterna kunna få köpa även de

stämplar, som nu i regel tillhandahållas vid tingen.

I sitt den 11 november 1912 avgivna underdåniga utlåtande över

det förslag, för vars allmänna innehåll jag sålunda redogjort, säger statskontoret,

att, vad anginge själva huvudfrågan, statskontoret vore ense

med kommitterade därutinnan, att något principiellt hinder för en omläggning

av stämpelförsäljningsväsendet i den förordade riktningen icke

förefunnes. Statskontoret delade också kommitterades uppfattning, att,

även om för närvarande stämpelförsäljningens anordning icke kunde

anses giva anledning till mera väsentliga anmärkningar, det i allt fall

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 11

och särskilt med tanke på den vidare utveckling av stämpelskatteformen,

man även hos oss torde hava att motse, måste anses önskvärt, att

åtgärder vidtagas, varigenom för allmänheten underlättades tillgången

till stämpelmärken av alla de slag, varav den kuude vara i behov.

Slutligen ansåge ock statskontoret, att postverket med synnerlig fördel

torde kunna anlitas såsom mellanhand för vinnande av detta mål.

Från nu angivna synpunkter — åt vilka avseende borde i främsta

rummet inrymmas — syntes alltså intet vara att erinra mot det föreliggande

omläggningsförslaget.

Tvivelsutan vore även det andra syftet med omläggningen eller

begränsning av statsverkets utgifter för skatteuppbörden att vinna genom

den föreslagna förändringen om också icke i den mån, generalpoststyrelsen

syntes hava tänkt sig skola bliva förhållandet. Att söka uppgöra

någon mera tillförlitlig kalkyl, medelst vilken i siffror kunde uppvisas

den besparing i uppbördskostnad, som härigenom skulle uppstå, torde

helt visst visa sig lönlöst. Postverkets befattning med stämpelväsendet

skulle nämligen endast komma att bliva en av de många faktorer, vilka

var i sin mån inverkade på storleken av detta verks omkostnadsstat.

Statskontoret delade emellertid den av kommitterade uttalade uppfattningen,

att generalpoststyrelsen helt visst underskattat omfattningen av

det arbete, som stämpelväsendets handhavande för med sig, och att de

för postverket därav föranledda kostnader komme att bliva kanske icke

så litet högre än generalpoststyrelsens, dock under delvis annan förutsättning

uppgjorda beräkningar visa.

I detta sammanhang ville statskontoret något beröra det av generalpoststyrelsen

framkastade förslaget, att postverket måtte få åtnjuta provision

av lVa procent å den av postverket ombesörjda stämpeluppbörden.

Kommitterade hade uttalat den förmodan, att under förutsättning att

deras förslag; till stämpelväsendets omläggning i sin helhet komme till

utförande, IV2 procent av stämpeluppbörden under nuvarande förhållanden

måhända icke skulle räcka till för utgifternas täckande, och då kommitterade,

detta oavsett, funnit berörda förslag röra en bokföringsfråga,

om vilken i varje fall bestämmelse icke hade sin plats i de författningar,

som reglera stämpelväsendet, hade de förklarat sig saknat anledning att

ingå i närmare prövning av samma förslag. Ur statsfinansiell synpunkt,

säger statskontoret för egen del, vore den förevarande frågan väl utan

vidare betydelse, men betraktade man densamma ur finansstatistisk synpunkt,

torde det få anses riktigast, att alla de med stämpelväsendet förenade

kostnader fortfarande såsom hittills avföras å särskilt avsett anslag

å riksstaten. Detta gällde tydligen i främsta rummet de utgifter, som

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

föranleddes av stämplarnas anskaffande, men även sådana, som vore att

hänföra till uppbörds- och kontrollkostnader såsom provisioner åt försälj

ningsmännen samt arvoden åt kontrollanterna och tillsyningsmännen.

Alla dessa utgifter kunc^e alltid exakt uppgivas och för deras avförande

å nämnda anslag kunde alltså icke gärna möta något hinder även efter

en sådan omläggning av stämpelförsäljnings väsendet, som nu blivit

ifrågasatt. Att hänföra utgifter av detta slag till postverkets driftkostnader

borde tydligen icke ifrågakomma, och enligt statskontorets

mening borde alltså under sjunde huvudtiteln uppföras etf ordinarie

förslagsanslag under titeln »stämpelkostnader». Däremot torde det, såsom

redan blivit anmärkt, icke låta sig göra att med någon större grad av

tillförlitlighet uppskatta den ökning i kostnader, som, om omläggningen

genomfördes, komme att tillskyndas postverket i följd av dess åliggande

att distribuera och försälja stämplar genom postanstalterna. Praktiska

svårigheter torde alltså möta mot det uppställda önskemålet, att åt postverket

skulle lämnas en gottgörelse, som kunde anses motsvara den

verkliga kostnadsökning övertagandet av det nya bestyret komme att

draga med sig.

Emot vissa av förslagets detalj bestämmelser hade statskontoret

framställt erinringar, för vilka jag skall redogöra, då jag ingår på motiveringen

till de särskilda paragraferna. 1 detta sammanhang vill jagblott

fästa uppmärksamheten på av statskontoret gjorda uttalanden i två

med omläggningsspörsmålet i nära sammanhang stående frågor. Uttalandenas

innebörd framgår av följande utdrag ur statskontorets utlåtande.

»Skulle åt postverket komma att överlämnas befattningen med övriga stämpelsorters

anskaffande och tillhandahållande, anser statskontoret, att det icke skulle

förefinnas någon anledning att hos statskontoret bibehålla den enligt nådiga kungörelsen

den 1 maj 1896 angående kortstämplingens verkställande detta ämbetsverk

nu tillkommande bestyret med anskaffning, utlämnande och utbyte av kortkonvolut,

vadan allt under nämnda förutsättning berörda kungörelse torde böra underkastas

en omredigering i vissa punkter. Slutligen har statskontoret icke ansett sig böra

underlåta att med kommitterade framhålla det på en gång lämpliga och billiga

däruti, att vid genomförande av den föreslagna omläggningen av stämpelväsendet

åtgärd vidtages varigenom den å statskontorets stämpelexpedition tjänstgörande

personalen, i den mån den finnes villig därtill, kunde finna användning vid utförandet

av de nya* göromål, som i sammanhang med stämpelväsendets omläggning komme

att tillföras generalpoststyrelsen.»

Beträffande den ställning generalpoststyrelsen intagit till det förslag,

vai’om här är fråga, tillåter jag mig hänvisa till nämnda styrelses utlåtande

den 13 sistlidne februari — — —.

Av nämnda utlåtande framgår, att generalpoststyrelsen för sin del

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 13

biträtt förslaget om överflyttning på postverket av bestyret med hela

stämpelväsendets handhavande ävensom om stämplarnas försäljning till

allmänheten genom postanstalterna, där försäljningen icke förbehållits vissa

ämbets- och tjänstemän. Generalpoststyrelsen har härutöver förklarat sig

villig dels att anordna stämpelförsäljning å alla postanstalter, således icke

blott, såsom kommitterade föreslagit, å postkontoren och de postanstalter

i övrigt, där sådant kunde finnas erforderligt, dels att övertaga statskontorets

befattning med stämpling av blanketter till aktiebrev och

obligationer m. fl. handlingar i hela dess av kommitterade i betänkandet

den 15 december 1910 föreslagna utsträckning, vilket åtagande sålunda

innebär förpliktelse för generalpoststyrelsen att jämväl fastställa det

belopp, med vilket stämpel i varje fall skall författningsenligt utgöras.

Innan jag för tillfället lämnar de frågor som beröras i generalpoststyrelsens

utlåtande, vill jag med några ord behandla ett spörsmål,

som av styrelsen blivit väckt och som även gjorts till föremål för

uttalanden av 1910 års stämpelkommitterade samt av statskontoret. Jag

åsyftar härmed generalpoststyrelsens hemställan om rätt att i bokföringsväg

räkna sig tillgodo någon ersättning för dess befattning med stämpelväsendet

efter den föreslagna omläggningens eventuella genomförande.

Förslaget, sådant det slutligen preciserats i utlåtandet den 13 februari

1913, avser, att såsom ersättning i ett för allt för postverkets omhändertagande

av stämpelförsäljningsväsendet och samtliga därmed förenade

utgifter enligt 31 § i förslaget till stämpelförordning postverket måtte

tillerkännas 1.8 procent av stämpelförsäljningssumman.

Enligt de beräkningar som ligga till grund för detta förslag

skulle postverkets direkta utgifter för stämpelförsäljningen med 1911

års förhållanden till utgångspunkt efter omläggningen kunna uppskattas

till i runt tal 290,000 kronor, motsvarande 1.5 procent av stämpelförsäljningssumman.

Härtill komme postverkets utgifter för personal i

generalpoststyrelsen, vikariatsersättning, blanketter och övriga expenser

samt distributionskostnader, sammanlagt beräknade till 20,000 kronor.

Den övriga ersättning, som borde tillkomma postverket, särskilt för

arbetet å postanstalterna, och vilken ersättning nu ej kunde närmare

angivas, hade generalpoststyrelsen ansett sig kunna uppskatta till omkring

30,000 kronor. Dessa sistnämnda båda summor motsvarade ungefär

0.3 procent av stämpelförsäljningssumman för 1911.

I likhet med statskontoret håller jag det för lämpligt att de

utgifter, som postverket får vidkännas på grund av den befattning med

stämpelväsendet, som blivit ifrågasatt att till detta verk överflytta, utan

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

sammanblandning med postverkets övriga driftkostnader avföras å särskild

räkning, ocn jag anser det fördenskull vara ändamålsenligt att det å

sjunde huvudtiteln nu uppförda förslagsanslaget till stämpelomkostnader

allt fortfarande uppföres i riksstaten och får av generalpoststyrelsen för

sådant ändamål disponeras. A detta anslag skulle då omedelbart avföras

generalpoststyrelsens alla direkta utgifter för stämpelväsendet, sådana

de närmare angivas i 31 § av stämpelförordningen i dess av statskontoret

formulerade, och av mig godkända lydelse. Då det emellertid synes

mig vara billigt, att den ökning av postverkets allmänna driftkostnader,

som uppkommer genom stämpelväsendets handhavande, men icke är av

natur att såsom därav direkt föranledd utgift kunna avföras å anslaget

till stämpelkostnader, även i någon form gottskrives postverket såsom

en med dess egentliga verksamhet icke sammanhörande utgift, har jag

efter samråd med chefen för civildepartementet trott mig kunna antaga,

att denna fråga bör kunna ordnas på ett för postverket tillfredsställande

sätt utan anlitande av den utväg, som blivit av generalpoststyrelsen

föreslagen och vilken jag i likhet med 1910 års stämpelkommitterade

och statskontoret funnit möta vissa praktiska betänkligheter. Enligt

vad jag sålunda tänkt mig, skulle saken kunna ordnas så, att generalpoststyrelsen

för varje år gjorde en beräkning över den icke såsom

direkt utgift för stämpelväsendet synliga ökning av driftkostnader, som

skäligen vore att tillskriva dess befattning med stämpelväsendets handhavande,

samt hos Kung!. Maj:t anmälde det sålunda beräknade beloppet

till eisättande av anslaget till stämpelkostnader. Härigenom vunnes

önskvärd säkerhet därför, att postverkets kostnader för ifrågavarande

ändamål gottgjordes detsamma även i det fäll, att kostnaderna överstege

den procent av stämpelförsäljningssumman, om vars utbetalande

under alla förhållanden generalpoststyrelsen hemställt, varjämte på samma

gång samtliga av stämpelväsendet föranledda kostnader till deras verkliga

belopp komme att visa sig av bokföringen över anslaget till dessa

kostnader.

Efter att hava gjort dessa uttalanden får jag nu anmäla, att jag

funnit det av 1910 års stämpelkommitterade utarbetade förslaget till

omläggning av stämpelväsendet i alla väsentliga delar kunna av mig

godkännas såsom ägnat att tillmötesgå de krav, som ur två synpunkter

ställts på en reform på detta område, att nämligen dels begränsa

statsverkets med .stämpelförsäljningen förbundna kostnader dels göra

stämplarna lätt tillgängliga för allmänheten. Jag har i överensstämmelse

härmed och med beaktande av de på det hela taget oväsentliga

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 15

ändringsförslag, som framställts av statskontoret och generalpoststyrelsen,

i den mån jag funnit dem beaktansvärda, låtit inarbeta de nya bestämmelser,

som för reformens genomförande påkallas, i det förslag till

förordning om stämpelavgiften, som jag i dag anmäler för Kungl. Magt.

Den ifrågasatta reformen är avsedd att träda i tillämpning med ingången

av år 1914. På sätt under utredningen enstämmigt framhållits,

torde, under förutsättning att förslaget antages, även bestyret

med kortstämplingen böra överlåtas på postverket, och har jag för avsikt

att framdeles framlägga förslag till de ändrade bestämmelser i nådiga

kungörelsen den 1 maj 1896 angående kortstämplingens verkställande,

som med anledning härav må finnas erforderliga.

Vad beträffar den under utredningen framförda tanken därpå, att

vid genomförandet av den föreslagna omläggningen av stämpelväsendet

åtgärd vidtages, varigenom den å statskontorets stämpelexpedition tjänstgörande

personalen, i den mån den funnes villig därtill, kunde finna

användning vid utförandet av de nya göromål, som i sammanhang med

stämpelväsendets omläggning komme att tillföras generalpoststyrelsen,

anser jag denna tanke synnerligen värd att beakta såväl av billighetsskäl

gentemot nämnda personal som av praktiska hänsyn, då det måste vara

till gagn för hithörande göromåls handläggning, att den inom statskontorets

stämpelkontor samlade erfarenheten på området varder tillgodogjord.

Och jag förutsätter såsom möjligt, att generalpoststyrelsen

i sådant avseende skall finna användning icke blott för de två stämpelexpeditriser,

om vilkas eventuella överflyttande till generalpoststyrelsens

stämpelexpedition styrelsen uttalat sig, utan även för den övriga personal

å statskontorets stämpelexpedition, som på grund av omläggningen

skulle bliva utan anställning.))

Av de bägge krav, vilka den föreslagna omläggningen av stämpelförsäljningen

är avsedd att tillgodse, nämligen å ena sidan en begränsning

av statsverkets därmed förenade kostnader och å andra sidan

lättare tillgång till stämplar för allmänheten, har ju redan från början

det senare kravet ställts i främsta rummet. Och den förebragta utredningen

synes utskottet icke giva vid handen, att ur kostnadssynpunkt

någon större vinst av förslagets genomförande kan för närvarande med

säkerhet påräknas. Däremot torde det vara ovedersägligt, att, därest en

utveckling av stämpelväsendet kommer att äga rum genom införande

av nya stämpelpliktiga föremål, det föreslagna försäljningssättet erbjuder

den stora, redan av 1910 års stämpelkommitterade framhållna fördelen,

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Sättet för

verkställande

av stämpcll

el äggning av

stämpelpliktiga

handlingar

och

kontrollen

därå.

16 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

att detsamma icke kan medföra ökade kostnader i samma proportion,

som försäljningen tilltager i omfattning.

I fråga om syftet att göra de stämplar, försäljningen genom postverket

skulle i huvudsak omfatta, lättare tillgängliga för allmänheten,

utvisar den föreliggande utredningen visserligen knappast, att något

oavvisligt krav på förbättringar i sådant hänseende hittills gjort sig

gällande. A andra sidan kan det nuvarande försäljningssättet onekligen

medföra vissa olägenheter vid anskaffning av en del stämplar och vidare

erbjuder detsamma icke den anpassningsmöjlighet efter växande efterfrågan

på stämplar, som måste anses önskvärd. Sistnämnda brist

kommer givetvis att göra sig alltmera kännbar och säkerligen att medföra

avsevärda olägenheter, om och i den mån stämpelväsendet på sätt

nyss antytts utvecklas. Det ligger ju också, såsom kommitterade påpekat,

i statens fiskaliska intresse, att stämplar äro så lätt tillgängliga

som möjligt. Då vidare, på sätt statskontoret bestyrkt, omläggningen

icke möter några principiella betänkligheter, utan tvärtom stämpelförsäljningen

kan anses bliva genom bifall till förslaget på ett fullt naturligt

och med dess karaktär överensstämmande sätt inordnat i förvaltningen,

har utskottet icke tvekat att tillstyrka det föreliggande förslaget.

I fråga om omläggningens genomförande har utskottet icke velat

underlåta att uttala sin anslutning till vad det ovan återgivna yttrandet

till statsrådsprotokollet den 14 mars 1913 innehåller om önskvärdheten

därav, att den å statskontorets stämpelexpedition tjänstgörande personalen,

i den mån den kan vara villig därtill, finner användning vid utförandet

av de nya göromål, som i sammanhang med stämpelförsäljningsväsendets

omläggning komma att tillföras generalpoststyrelsen.

Beträffande de delar av det föreliggande förslaget, som tillkommit

i anledning av framställningar av riksdagen, torde utskottet få meddela

följande.

I fråga om sättet för verkställande av stämpelbeläggning av stämpelpliktiga

handlingar och kontrollen därå anhöll 1907 års riksdag i en till

Kungl. Maj:t avlåten skrivelse om utredning, huruvida genom förändrade

eller förenklade bestämmelser härom skulle kunna utan ökade kostnader

för det allmänna åstadkommas en fullständigare kännedom om vad

de särskilda stämpelavgifterna inbringade åt statsverket, ävensom en mer

tillfredsställande kontroll över att stadgade avgifter behörigen erlades.

I avseende å riksdagens nu berörda framställning har till statsråds
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 17

protokollet den 14 mars 1913, sedan redogörelse lämnats för den i

ämnet åstadkomna utredningen, dåvarande departementschefen anfört,

bland annat, följande.

»Beträffande de i riksdagens skrivelse den 8 mars 1907 framhållna

önskemålen synes mig frågan om bättre kontroll över stämpelavgifternas

behöriga fullgörande vara av den största betydelsen. Frågan om anordningar

för vinnande av mera fullständig statistisk kännedom om de särskilda

stämpelavgifternas avkastning är ju även av stort intresse, men

torde dock icke vara av den vikt, att för dess skull de stämpelskatteskyldiga

böra betungas med besvärliga åtgärder, som endast för vinnande

av detta mål äro erforderliga. Däremot lär man icke uteslutande

av hänsyn till de skattskyldigas bekvämlighet kunna underlåta

att giva föreskrifter, som äro ägnade att bereda nödig garanti för, att

stampelskattesky 1 dighet fullgöres i de fall, då sådan skyldighet blivit

stadgad. Såsom statskontoret (i utlåtande den 31 december 1908 i anledning

av riksdagens berörda skrivelse) framhållit, lämna dock redan

nu gällande bestämmelser en ganska god trygghet för att statens rätt

till stämpelskatt behörigen tillgodoses. Genom de av mig i sammanhang

med den nya förordningen om arvsskatt och skatt för gåva föreslagna

särskilda bestämmelser om fullgörande av skatteplikten med avseende

å gåva och sådant testamente, som ej stämpelbelägges i samband

med testamentets bevakning, ävensom genom riksdagens år 1912 fattade

beslut att i väsentlig mån begränsa stämpelskatteskyldigheten för avhandlingar

om skogsavverkningsrätt har antalet stäm*pelpliktiga enskilda

handlingar, vilkas stämpelbeläggning icke är underkastad direkt kontroll

av offentlig myndighet, blivit än ytterligare begränsat. Och genom den

i nu föreliggande förslag införda stämpelskatteskyldigheten för promesser

samt det ifrågasatta förfaringssättet för stämpling av såväl dylika

handlingar som aktiebrev, lottbrev, vissa andels- och delaktighetsbevis

samt obligationer, enligt vilket stämplingen av dessa handlingar ovillkorligen

skall ske genom statsmyndighets försorg, torde beredas ökad

trygghet för, att stämpelskatteskyldigheten med avseende å dem blir

behörigen fullgjord. Härefter återstående stämpelpliktiga enskilda handlingar,

vilkas stämpelbeläggning är överlämnad åt de skattskyldiga

själva utan direkt tillsyn av offentlig myndighet, äro endast

avhandling om köp eller byte av fartyg, vars dräktighet överstiger

40 ton;

bevis om insättning å depositions- eller kapitalräkning hos bank

eller bankir; samt

växel och med växel likställd handling (anvisning, check, invisBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 7 sand. 24 höft- (Nr 29.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

ning, handling, som omfattar uppdrag om inkassering av penningar och

mot vars företeende eller avlämnande betalning fordras, kvittens, som,

för inkassering av penningar genom annan person än fordringsägaren,

från en ort till en annan försändes, och postremissväxel).

Vad beträffar stämpelbeläggningen av växlar och därmed likställda

handlingar samt de omförmälda insättningsbevisen, torde densamma

i största utsträckning ombesörjas genom bankinrättningar eller

bankirer eller kunna av bankinrättning kontrolleras, och det har icke försports

och finnes ej heller anledning antaga, att stämpelbeläggning av

dessa handlingar i någon nämnvärd omfattning skulle uraktlåtas. En

viss trygghet mot överträdelse av gällande bestämmelser härutinnan

ligger därjämte onekligen även i det bötesansvar, som härför finnes

stadgat. Bestämmelsen om sådant ansvar är åter den enda garanti,

som finnes för fullgörandet av stämpelplikten beträffande köpe- och

bytesbrev om fartyg. De fall, då denna stämpelplikt föreligger, äro

emellertid relativt få och stämpelavgiften för dessa handlingar torde helt

säkert icke vara av den betydelse för statskassan, att för dess skull

särskilda kontrollanordningar kunna anses erforderliga.

För vinnande av fullständigare kännedom om vad de särskilda

stämpelavgifterna inbringa åt statsverket kan, med bibehållande av nuvarande,

såväl med hänsyn till enkelhet som ur kostnadssynpunkt mycket

tillfredsställande anordning för stämpeluppbörden, knappast tänkas annan

utväg än införandet av särskilda stämpeltyper för de olika slagen av

stämpelavgifter. En alltför långt driven ökning av stämpeltypernas antal

bör emellertid undvikas av många skäl, för vilka statskontoret och

1909 års stämpelkommitterade (betänkande den 29 december 1909) i deras

av mig nyss återgivna utlåtanden huvudsakligen redogjort. Med hänsyn

härtill bör, synes det mig, därest statistisk kännedom om stämpelavgifternas

avkastning i önskvärd måtto kan vinnas på annan väg,

den utvägen i första hand anlitas. Enligt vad statskontoret framhållit,

finnes redan nu möjlighet att vinna kännedom om avkastningen av

ett stort antal stämpelavgifter och särskilt av de mest givande. Bland

de stämpelavgifter av större betydelse för statskassan, för beräkning

av vilkas avkastning lätt användbart material för närvarande ej står

till buds, lära avgifterna för bevis om insättning å depositions- och

kapitalräkning samt växlar jämte därmed likställda handlingar vara de

oftast förekommande och mest betydande. För dessa slag av stämpelpliktiga

handlingar synas ock stämplar av en särskild typ utan fara

för de av statskontoret i utlåtande den 31 december 1908 och 1909

års stämpelkommitterade i betänkandet den 29 december 1909 fram
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 19

liållna olägenheter kunna med fördel användas, och jag ansluter mig i

fråga härom till det förslag, som avgivits av 1910 års stämpelkommitterade

i deras betänkande den 15 december 1910 och som sedermera vunnit även

statskontorets gillande, såsom framgår av det uttalande härom statskontoret

gjort i sitt utlåtande den 31 januari 1911. Statistiska uppgifter om utbytet

av stämpelavgiften för aktiebrev, lottbrev, vissa andels- och delaktighetsbevis

ävensom obligationer torde vid bifall till förslaget om dessa handlingars

stämpling genom generalpoststyrelsens försorg lätteligen stå att

vinna. Och de stämpelpliktiga enskilda handlingar, om vilkas bidrag till

stämpelskatten uppgift allt fortfarande skulle saknas, äro både till antal och

avkastning av så ringa betydelse, att särskilda anordningar för vinnande

av dylika uppgifter icke torde vara påkallade av något trängande behov.»

Vad departementschefen vid denna punkt sålunda anfört och vad

författningsförslaget i anslutning härtill innehåller giver icke utskottet

anledning till någon erinran.

Samtidigt med att 1908 års riksdag antog nu gällande förordning

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper,

ifrågasatte riksdagen jämväl stämpelbeskattning av lotter i kommanditbolag,

rederibolag, gruvbolag och andra liknande sammanslutningar samt

avlät härom en skrivelse till Kungl. Maj:t i syfte att erhålla utredning,

huruvida och i vad mån den ifrågasatta stämpelbeskattningen borde

genomföras. Det kunde nämligen, enligt riksdagens mening, behöva

tagas i övervägande, huruvida icke överlåtelse av lotter i gruvbolag,

rederibolag in. m. borde liksom överlåtelse av aktier och banklotter draga

Överlåtelsestämpel. Frågan om skattskyldighetens utsträckning till överlåtelse

av kommanditlotter m. m. syntes emellertid riksdagen böra tills

vidare anstå för att komma under bedömande i sammanhang med införande

av emissionsstämpel å dylika värdepapper.

I anledning av berörda framställning hava i föreliggande förslag

bestämmelser införts om skattskyldighet för lotter i kommanditbolag

''samt andels- eller delaktighetsbevis i penninginrättningar, som driva

rörelse utan av Konungen fastställt reglemente.

Mot förslaget i denna del förekommer från utskottets sida icke

någon anmärkning.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 mars 1912 framhöll riksdagen i

anledning av en i ämnet väckt motion, hurusom vid en viss typ av aktie
-

Utskottet.

Stämpelbeskattning

av lotter i

kommanditbolag

m. m.

Utskottet.

Om åtgärder

mot kringgående

av bestämmelserna

om stämpelskatt

å aktier

ochlotterm.m.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

bolag en tendens gjort sig gällande att kringgå bestämmelserna i 8 §

av stämpelförordningen i fråga om stämpelbeläggning av aktiebrev i

inländska aktiebolag, och hemställde, att Kungl. Maj:t ville låta utarbeta

och för riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar i gällande

förordning angående stämpelavgiften, eventuellt även i andra författningar,

att säkerhet vunnes för att den i denna förordning avsedda stämpelskatt

för aktier bleve i varje fall behörigen utgjord. Enligt vad vid ärendets

behandling inom riksdagen meddelats, skulle det angivna missförhållandet

kunna äga rum genom användande av interimsbevis, som icke utbytas

mot aktiebrev, och förekomma särskilt då aktiebolag bildas antingen för

ett företag, som beräknas vara slutfört inom kort tid, varefter bolaget

kunde upplösas, eller för att övertaga eu redan existerande intressegemenskap.

Det förra förekomme till exempel, då bolag bildades för att

inköpa fast egendom, därå avverka skog och sedermera efter styckning

sälja egendomen i mindre lotter. Det senare skedde då stärbhusdelägare

eller andra samägare satte enskild rörelse på aktier eller då fordringsägare

övertoge gäldenärens egendom under formen av ett aktiebolag.

I riksdagens skrivelse påpekades jämväl, hurusom fall skulle hava

förekommit, då vid bildande av aktiebolag, där samtliga aktier tillhörde

en trängre krets av personer, t. ex. medlemmar av samma familj, aktiebrev

visserligen upprättats men, vid det förhållande att breven icke

behövt fördelas mellan aktieägarna, någon stämpelbelägguing av desamma

icke ägt rum.

Då riksdagen funnit angeläget att, även i sådana fall som de sist

berörda, stämpelskatt erlades samt att avseende borde fästas vid de olika

möjligheter att undgå stämpelbeläggning av aktiebrev, vilka med nuvarande

lagstiftning på området ytterligare kunde förefinnas, hade riksdagen

velat giva sin framställning till Kungl. Maj:t en härtill syftande

avfattning.

I underdånigt utlåtande i anledning av sistnämnda riksdagsskrivelse

anförde statskontoret, bland annat, följande.

»Vad först angår de i riksdagens skrivelse omförmälda fall, då

aktiebrev blivit utfärdade, utan att stämpelbeläggning ägt rum, är uppen-''

bart, att ''vederbörande för underlåtenheten att förse aktiebreven med

stämpel sökt stöd i den omständigheten, att desamma icke skulle hava,

på sätt stämpelförordningen såsom villkor för stämpelskyldighet fordrar,

''av bolaget utgivits’. Då, såsom i det förutsatta fallet, rättigheter för

aktieägarna gent emot bolaget grunda sig på de i någon styrelsemedlems

eller annan aktieägares förvar befintliga aktiebreven, måste dessa visserligen

enligt statskontorets mening anses utgivna och således vara under
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 21

kastade stämpel, men då vid en strängt bokstavlig tolkning av ordet

''utgivna’ en annan ''slutsats möjligen skulle kunna dragas, synes lämpligt,

att det allmänna stadgandet iör detta särskilda fall lörses med det förtydligande

tillägg, att upprättat aktiebrev skall, ändock att det icke

blivit av aktieägaren mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då aktieägaren

äger att detsamma hos bolaget utbekomma. Statskontoret vill

slutligen i detta sammanhang erinra, hurusom i (1910 års) stämpelkommitterades

den 15 december 1910 avgivna förslag till förordning angående

stämpelavgiften finnes under 27 § intaget ett stadgande, enligt vilket all

stämpelbeläggning av aktiebrev och lottbrev skulle ske genom statskontorets

försorg. Skulle detta förslag — vilket visserligen framställts i

statistiskt syfte — bliva antaget, torde det i sin mån vara ägnat att

minska tillfällena till undandragande av stämpelskatt vid utfärdande av

aktiebrev och lottbrev.

Vidkommande därefter frågan om åtgärders vidtagande i syfte att

hindra det kringgående av de givna stadgandena om stämpel till aktiebrev,

som ligger däri att i stället för aktiebrev endast interimsbevis

utfärdas, så synas de upplysningar, som inom riksdagen lämnats om

förekomsten av sådant missbruk, giva vid handen, att något bör göras

för stävjandet av detta ofog.

I 27 § av lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag föreskrives:

’Ej må aktiebrev utgivas, innan registrering enligt 33 § skett därom,

att etc.’

''Utgives, innan aktiebrev utfärdats, bevis om rätt till delaktighet

i bolaget (promess) eller om verkställd inbetalning å aktie (interimsbevis,

interimskvitto), skall sådant bevis ställas till viss man.’

Såsom härav synes, medgiver aktiebolagslagen att, i avbidan på

aktiebrevs utfärdande, delaktighetsbevis (promess) må utgivas. Någon

föreskrift, att delaktighetsbevis av detta slag skall förses med stämpel,

är dock icke meddelad, och detta tydligen av den anledning, att det

förutsättes, att dessa delaktighetsbevis skola komma att inom kort utbytas

mot aktiebrev, stämpelbelagda i enlighet med gällande stämpelförordnings

stadganden.

Om det nu visat sig, att man söker undgå aktiestämpeln genom

användande av delaktighetsbevis (promess), som sedermera icke utbytes

mot aktiebrev, synes anledning förefinnas att i stämpelförordningen införa

stadgande, enligt vilket promess skall vid utfärdandet åsättas stämpel

enligt enahanda grund som aktiebrev eller lottbrev.»

I anslutning till vad sålunda anförts avgav statskontoret förslag

till viss ändring av 8 § och 52 § 2 mom. i stämpelförordningen i syfte

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Ändringar

påkallade av

lagstiftningen

rörande

fartygskontrollen.

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

att förebygga ett kringgående på antytt sätt av bestämmelserna angående

stämpelbeläggning av aktier ävensom av lottbrev, varjämte statskontoret,

under förutsättning att det av 1910 års stämpelkommitterade

avgivna förslaget om stämpling av alla aktiebrev och lottbrev genom

statskontorets försorg bleve antaget, ansåg att ett sådant stadgande

borde omfatta jämväl promess å aktiebrev och lottbrev.

Sedermera hördes i ärendet patent- och registreringsverket, som i

avgivet utlåtande, beträffande statskontorets förslag att stämpelbelägga

promess enligt enahanda grund som aktiebrev erinrade, att enär intet

hindrade, att promess kunde utgivas, innan inbetalning å aktien ägt

rum, det kunde, sedan promessen utfärdats, inträffa, att aktierätten till

följd av utebliven likvid förverkades och att således aktiebrev aldrig

komme att utfärdas. Statskontorets förslag i denna punkt skulle således

kunna innebära ett frångående av den princip, som läge till grund för

stämpelbeläggning av aktiebrev, nämligen att med skatt belägga den

kapitalöverflyttning, som ägde rum genom inbetalning å aktie.

I Kungl. Maj:ts förslag äro de omförmälda paragraferna avfattade

i enlighet med statskontorets förslag, varjämte, i anledning av patentoch

registreringsverkets erinring, i 20 § föreslagits ett stadgande om

rätt till restitution av erlagd stämpelavgift för promess i det fall, att

den å promessen grundade aktie- eller andelsrätten till följd av utebliven

likvid blivit förverkad. Därjämte har i den paragraf, som handlar om

skyldighet att låta verkställa stämpling av aktie- och lottbrev samt

obligationer m. fl. handlingar genom statsmyndighets försorg, inrymts

bestämmelse, att denna skyldighet skall gälla även med avseende å

promesser.

Utskottet har intet att erinra mot vad propositionen i förevarande

punkt innehåller.

Till statsrådsprotokollet den 29 maj 1914 har chefen för finansdepartementet

omförmält, att, därest ett av Kungl. Maj:t i propositionen nr

122 till nu pågående riksdag framlagt förslag till anordnande av utvidgad

statskontroll å fartygs sjövärdighet m. m. godkändes, härav borde föranledas

åtskilliga ändringar i förordningen angående stämpelavgiften.

Erforderligt förslag i sistberörda syfte hade utarbetats inom finansdepartementet,

men innan detsamma i sinom tid, efter det riksdagen

fattat beslut rörande fartygskontrollen, upptoges till slutlig prövning,

borde statskontorets yttrande över förslaget inhämtas.

Sedan riksdagen numera fattat beslut i anledning av nämnda

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 23

proposition nr 122 har Kung!. Maj:t till bevillningsutskottet överlämnat

ett inom finansdepartementet utarbetat förslag till de ändringar i föreliggande

författningsförslag, som påkallades av riksdagens omförmälda

beslut. Tillika med berörda förslag har överlämnats ett av statskontoret

och kommerskollegium den 12 augusti 1914 i frågan gemensamt avgivet

utlåtande, däri ämbetsverken på två punkter ifrågasatt ändringar i

förslaget och förklarat sig i övrigt icke hava något mot detsamma att

invända.

Med iakttagande av vad ämbetsverken sålunda anmärkt, varemot,

efter vad utskottet inhämtat, från finansdepartementets sida ingen erinran

förekommer, har utskottet på behöriga ställen i 1 och 3 §§ av Kungl.

Maj:ts förslag infört de sålunda föreslagna ändringarna; och upptagas

paragraferna med sin sålunda ändrade lydelse i utskottets hemställan

här nedan.

40 § i författnings förslaget innehåller bestämmelser om inventering

hos stämpelförsäljare. Sådan inventering skall varje år å sista sockendagen

genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes försorg förrättas hos

stänipelförsäljare, som, »enligt vad generalpoststyrelsen hos Kungl.

Maj:ts befallningshavande anmält», erhållit stämplar i räkning.

Det har synts utskottet, att föreskriften om skyldighet för generalpoststyrelsen

att till befallningshavandena lämna meddelande om fungerande

stämpelförsäljare bör erhålla en något mera preciserad avfattning.

I sådant hänseende har utskottet velat ifrågasätta, att i förevarande

paragraf staten »enligt vad generalpoststyrelsen hos Kungl. Maj:ts befallningshavande

anmält» uteslutes och att i stället såsom ett särskilt

stycke sist i paragrafen införes föreskrift om skyldighet för generalpoststyrelsen

att under loppet av november månad tillställa Kungl. Maj:ts

befallningshavande förteckningar över stämpelförsäljare i länen. Genom

en sådan anordning erhåller befallningshavande förteckningen i god

tid för anordnande av den årliga inspektionen.

Utskottet har slutligen ansett, att den i det föreliggande författningsförslaget

bibehållna beteckningen artikel för de olika huvudavdelningarna

lämpligen bör utbytas mot kapitel.

40 § i förfaHningsförslaget.

Vad Kungl. Maj:ts förslag innehåller i de delar, om vilka utskottet

nu icke yttrat sig, föranleder ingen erinran från utskottets sida.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Motionerna.

II: 7.

Utskottet.

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

Utskottet övergår nu till att yttra sig i anledning av de bägge föreliggande

motionerna.

Herr Molin i Dombäcksmark vänder sig i sin motion mot den

i det föreliggande förslaget med oförändrad lydelse bibehållna bestämmelsen

i gällande stämpel förordning, enligt vilken, där någon vill föra

talan om återfående av stämpelavgift, som av ämbets- eller tjänsteman

debiterats eller i enlighet med dennes tillsägelse blivit erlagd för sådan

handling, vars stämpelbeläggning skall granskas i hovrätt, sådan talan

skall anhängiggöras i vederbörande hovrätt och fullföljas hos Konungen.

Motionären anser, att det bör åligga den ämbets- eller tjänsteman, som

uppburit för hög stämpelavgift, att »utan onödigt dyrbara formaliteter»

återbetala vad för mycket erlagts.

Till en början må då anmärkas, att de stämplar anmärkningen

gäller äro s. k. dubbla beläggningsstämplar, vilkas med nr 2 märkta

delar skola, jämlikt 40 § i gällande stämpelförordning (35 § i förslaget)

i syfte av kontroll insändas till vederbörande hovrätt. Det torde ligga

i öppen dag, att det icke bör ifrågasättas att en tjänsteman skall vidtaga

ändring i en åtgärd, för vilken han avgivit redovisning till överordnad

myndighet. Och intill dess sådan redovisning på angivet sätt

ägt rum, torde det vara honom obetaget att, där för hög stämpelbeläggning

uppvisas, återbära vad för mycket uppburits. År saken tvistig,

tillhör den givetvis rätteligen domstols behandling.

För övrigt vill utskottet påpeka, hurusom den granskning av insända

stämpeldelar, som jämlikt 41 § i stämpelförordningen (36 § i det

föreliggande förslaget) skall verkställas i hovrätterna icke, enligt paragrafens

ordalydelse är inskränkt till fall, då för låg stämpelavgift uttagits,

utan skall omfatta även sådana fall, där åsatt stämpel är högre

än den bort vara. Utskottet har gjort sig underrättat om det förfaringssätt,

som i Svea hovrätt tillämpas i fall av sistnämnda art. Advokatfiskal

plägar till vederbörande tjänsteman avlåta en skrivelse med

föreläggande för denne att till advokatfiskalen ingiva bevis, att det för

högt debiterade stämpelbeloppet blivit återbetalt. Sedan sådant bevis

inkommit, berättigas tjänstemannen att återfå de kontrollstämplar, som

motsvara det återbetalta beloppet. Utskottet förutsätter, att liknande

förfaringssätt tillämpas vid rikets övriga hovrätter.

Slutligen må framhållas, att jämlikt 7 § i stämpelförorduingen

(samma paragraf i förslaget) stämpelfrihet äger rum i frågor angående

stämpelavgifter.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 25

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde det i nu ifrågavarande

motion framställda yrkandet icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Den bestämmelse, som avses i herr Zetterstrands motion, tillkom

år 1908 med den då antagna, ännu gällande stämpelförordningen, som

trädde i kraft den 1 januari 1909. Förut gällde enligt 34 § i 1899 års

stämpelförordning, dels att, då ämbets- eller tjänsteman, vilken hade att

å tjänstens vägnar emottaga handling, som enligt II Art. skulle vid

företeende inför offentlig myndighet förses med stämpel, tillika vore

försäljningsman, de till handlingen erforderliga stämplar skulle köpas

hos honom, i vilket fall han borde verkställa stämpelbeläggningen, dels

ock att å medel, som blivit för inköp av stämplar avlämnade till ämbets-

eller tjänsteman, denne skulle vara pliktig utan ersättning meddela

kvitto, därest köparen avlämnade två lika lydande, av honom underskrivna

reversal, angivande medlens belopp och den handling, för

vilken stämplarna avsåges; av dessa reversal skulle det ena kvarstanna

hos ämbets- eller tjänstemannen och det andra återställas kvitterat.

Avsikten med den senare bestämmelsen var att bereda den, som varit

skyldig att avlämna kontanter till inköp av stämplar utan att i utbyte

genast kunna återfå den ingivna handlingen, belagd med stämplar till

motsvarande belopp, tillfälle att styrka den av honom gjorda inbetalningen,

dock att köparen för att erhålla kvitto skulle vara skyldig att

låta betalningen åtföljas av reversal.

I justitieombudsmannens ämbetsberättelse till 1903 års riksdag

riktades åtskilliga anmärkningar mot de i stämpelförordningen intagna

stadgandena beträffande kontrollen över uppbörd och redovisning av

stämpelmedel samt därmed sammanhängande bestämmelser. Bland

annat anförde justitieombudsmannen: att enligt gällande stadganden

vissa försäljningsman kunde komma att av den rättssökaude allmänheten

förskottsvis uppbära stämpelavgifter, angående vilka medels

inlevererande föreskrifter visserligen givits men någon direkt kontroll

över dessa föreskrifters iakttagande ej stadgats; att försälj ningsmannen

icke ens vore lagligen förbunden att över ifrågavarande medel föra

anteckningar, i följd varav beloppet av de stämpelavgifter, en försäljningsman

vid ett givet tillfälle rätteligen skulle innehava, i många

fall icke kunde med ledning av tillgängliga officiella handlingar fastställas;

att de föreskrivna inventeringarna avsåge allenast det förlag av •

stämplar, försäljningsmannen fått emottaga, ävensom för stämplar, som

till försäljningsmannen utlämnats, influtna och vid inventeringstillfället

ännu icke inlevererade medel; att säkerheten, som försäljningsmannen

Bihang till senare riksdagens ■protokoll 1914. 7 samt. 24 höft. (Nr 29.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

skulle ställa för sin uppbörd, ofta vore formligen begränsad till de

mottagna stämplarna och torde, även där detta icke vore förhållandet,

näppeligen i och för sig medföra trygghet för de i förskott inbetalda

stämpel medlens behöriga inlevererande, enär ju under nuvarande förhållanden

t. ex. kunde inträffa, att eu stämpelförsäljai-e, som i förskott

mottoge en stämpelavgift, redan häftade i skuld för uttagna och använda

stämplar, fullt motsvarande beloppet av den av honom ställda säkerheten,

vartill komme att gällande lagstiftning icke hide hinder i vägen

ens därför, att en tjänsteman, som alls icke ställt någon säkerhet, kunde

vid emottagande av stämpelpliktiga handlingar uppbära stämpelavgifter;

att det saknades varje föreskrift om sättet, varpå försäljningsman borde

hava stämpelmedel förvarade; att det tillika torde saknas verksam kontroll

däröver, att handlingar, för vilka stämpelavgifter förskottsvis inbetalts,

bleve inom föreskriven tid med stämplar försedda; samt att domhavande

å landet och expeditionshavande vid rådstuvurätt kunde, genom

underlåtenhet att iakttaga den i lag stadgade expeditionstiden eller genom

att tillika försumma att i behörig tid till vederbörande hovrätt insända

renoverade exemplar av småprotokollen, fördröja stämpelbeläggningen

och på sådant sätt förlänga tiden för omhänderhavandet av de i förskott

erlagda stämpelavgifterna.

De sålunda omförmälta oegentligheterna i stämpellagstiftningen hade

synts justitieombudsmannen äga den betydelse, att han trott sig böra

fästa uppmärksamheten å desamma.

I anledning av denna justitieombudsmannens framställning förklarade

sig riksdagen uti skrivelse den 20 februari 1903 hava funnit det

tydligt framgå, att i stämpelförordningen förekommande bestämmelser

om redovisning av stämpelmedel icke vore så fullständiga och klara,

att de kunde anses fullt tillfredsställande. Enligt vad riksdagen vidare

förmält, komme härtill ytterligare, att alla föreskrifter saknades om

kontroll däröver, att av ämbete- eller tjänstemän, vilka hade att å

tjänstens vägnar mottaga enskilda stämpelpliktiga handlingar, i förskott

uppburna stämpelmedel bleve behörigen till statsverket inlevererade och

således den enskilde, som inbetalt stämpelmedel, skyddad mot eventuell

förlust genom bristande redovisning av uppbördsmannen. Det vore tydligt,

fortsatte riksdagen, att kontrollföreskrifter i detta hänseende vore

av behovet påkallade.

Riksdagen anhöll fördenskull, att Kungl. Maj:t måtte låta utarbeta

och för riksdagen framlägga förslag till bestämmelser, varigenom en ej

mindre för statsverket än även för den enskilde betryggande kontroll över

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

redovisningen och inlevereringen till statsverket av stämpelmedel skulle

kunna åvägabringas.

I anledning av riksdagens nämnda framställning hördes dels samtliga

länsstyrelser dels statskontoret. Länsstyrelsernas yttranden överensstämde

alla däri, att stämpelförordningens stadganden i ifrågavarande

delar borde fullständigas i det av riksdagen angivna syftet.

Statskontoret påpekade i sitt utlåtande, bland annat, hurusom

ovetenhet om det stadgande, enligt vilket kvitto å erlagda stämpelmedel

kunde fordras, eller obenägenhet att synas på något sätt misstänksam

sannolikt i många fall gjort och fortfarande gjorde, att kvitto å stämpelförskottsmedel

icke ifrågasattes. Såväl ur ordnings- och kontrollsynpunkter

som med hänsyn till den betalningsskyldiges befogade anspråk

på något erkännande av det honom avfordrade skattebeloppets mottagande

vore det emellertid, enligt statskontorets mening, önskvärt, att

kvitto å dylika medel alltid och oberoende därav, huruvida särskild begäran

därom framställdes eller icke, bleve avlämnat till inbetalaren. Vid sådant

förhållande borde det knappast råda någon tvekan.om lämpligheten

och rättmätigheten av eu sådan förändring av meranämnda stadgande,

att skyldighet att omedelbart avlämna kvitto å inbetalda stämpelförskottsmedel,

varom fråga vore, ålades den, som å tjänstens vägnar

hade att emottaga den handling, för vars stämpelbeläggning medlen

vore avsedda, ävensom att denna skyldighet icke ställdes i beroende

av det förhållande, huruvida de inlevererade medlen hade åtföljts av

reversal eller icke. Genom införande av en dylik bestämmelse skulle,

i den mån sådant vore förenligt med nuvarande uppbördssätt för stämpelskatt,

i statskontorets tanke kunna anses sörjt för att enskild part

icke skulle blottställas för krav å stämpelbelopp, som en gång blivit av

honom erlagt, och, därest sådant krav skulle framställas, vara i tillfälle

att styrka dess obefogenhet.

Statskontoret anförde vidare, att statens intresse syntes kräva, att

inbetalta stämpelförskottsmedel snarast möjligt förvandlades i stämplar,

och jämväl för den enskilde borde det vara av vikt, att icke expeditionen

av ärendet obehörigen fördröjdes till följd av åstundan å någon

expeditionshavandes sida att för egen räkning få under längre eller

kortare tid förfoga över de till stämpelinköp avsedda medlen. Statskontoret

förklarade sig därför anse, att i stämpelförordningen borde

införas ett stadgande av innehåll, att det skulle åligga ämbets- eller

tjänsteman, som uppburit betalning för dubbel beläggningsstämpel utan

att handlingen samtidigt därmed belagts med stämpel, att så snart

lämpligen kunde ske och minst en gång i månaden, i Stockholm till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

statskontoret och i länen till lantränteriet, inleverera dessa medel; och

skulle, erinrade statskontoret, därest ett sådant stadgande komme att

meddelas, därigenom även vinnas den fördel, att ämbetsmännens behov

av på kredit inköpta stämplar i ganska väsentlig mån inskränktes.

Bleve det, såsom statskontoret redan föreslagit, en ovillkorlig

skyldighet för emottagaren av en viss stämpelpliktig handling att genast

meddela kvitto å de kontanta medel, som för handlingens förseende

med stämplar till erforderligt belopp avlämnats, syntes det statskontoret

ligga nära till hands att förbinda nämnda skyldighet med ett av ordningshänsyn

fullt påkallat åliggande att föra räkning över sådan penningeuppbörd.

För dessa medel måste nämligen vederbörande tjänsteman,

enligt statskontorets mening, under alla omständigheter anses

bära uppbördsmannaansvar gent emot såväl deu person, som varit förpliktad

att inbetala medlen, som staten, intilldess handlingen blivit

belagd med stämplar till belopp motsvarande uppbördsmedlen; och

statskontoret hemställde därför, att, i sammanhang med införande i

stämpelförordningen av föreskrift om skyldighet för emottagare av

stämpelförskottsmedel att därå meddela kvitto, det måtte utfärdas eu

bestämmelse, varigenom det ålades uppbördsmannen att bokföra alla

dylika medel.

Då det, såsom statskontoret antytt, vore av vikt att icke utöver

det nödväudiga betunga vederbörande domstolstjänstemän med de ifrågasatta

njm bestyren, och då statskontoret föreställde sig, att detta besvär

skulle i väsentlig grad underlättas genom användandet av för ändamålet

avpassat blankettryck, uttalade sig statskontoret för meddelande av en

föreskrift därom, att kvitto å förskottsmedel för inköp av stämplar skulle

utfärdas å tryckt blankett enligt antaget formulär, i vilken händelse

bokföringen av medlen borde kunna inskränka sig till en kvittots huvudsakliga

innehåll motsvarande anteckning å en talong. För berörda ändamål

borde alltså enligt statskontorets mening komma till användning

blanketthäften, i vilka talougbladen, liksom kvittensblanketterna, skulle

vara numrerade i löpande följd och för övrigt så inrättade, att de använda

talongbladen med lätthet kunde avskiljas från de ännu obegagnade

för att såsom verifikationer åtfölja den remiss av stämpelmedel, till

vilken de hörde; och har statskontoret för åskådliggörande av denna

anordning bifogat ett förslag till kvittensblankett med tillhörande talong.

I anslutning till vad sålunda andragits avgav statskontoret förslag

till ny formulering av stämpelförordningens 34 och 35 §§.

Vid underdånig föredragning av förslag till 1908 års stämpelförordning

anförde vid nu ifrågavarande punkt dåvarande chefen för finans
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 29

departementet (proposition nr 160) år 1908 efter att hava lämnat den redogörelse

för utredningen i ämnet, som här ovan i sammandrag återgivits,

bland annat, att departementschefen funne genom utredningen ådagalagt,

att de i 34 och 35 §§ av stämpelförordningen förekommande stadganden

behövde i berörda delar fullständigas; och då statskontorets förslag till

omredigering och komplettering av nyssnämnda bägge paragrafer borde

vara ägnat att icke blott bereda väsentligen ökad trygghet för den enskilde

mot krav på redan fullgjord skatteplikt, utan även tillgodose

kravet på en mera effektiv kontroll, särskilt över uppbörden av den betydande

inkomst, som genom bouppteckningsstämpeln tillflöte statskassan,

förordade departementschefen framställning till riksdagen i enlighet med

detta förslag. Det besvär, som genom dess antagande komme att tillskyndas

underdomstolarnas expeditionshavande, syntes, uttalade departementschefen

slutligen, icke bliva i avsevärd grad större än vad nödig

reda och överskådlighet beträffande en uppbörd av ifrågavarande slag

i allt fall måste anses kräva. ,

Den av Kungl. Maj:t sålunda föreslagna lydelsen av ifrågavarande

paragrafer blev av riksdagen godkänd.

Då ifrågavarande nu gällande bestämmelser tillkommit i anledning

av en framställning av riksdagen, då alla i anledning av riksdagens

i ämnet avlåtna skrivelse hörda myndigheter voro ense om de förut

gällande stadgandenas otillfredsställande beskaffenhet, då vidare vid de

nuvarande bestämmelsernas avfattning, efter vad av utredningen framgår,

särskild hänsyn tagits därtill att vederbörande domstolstjänstemän

icke skulle bliva utöver det nödvändiga betungade med de nya bestyren och

då slutligen motionären icke uppvisat, att ifrågavarande stadganden i

tillämpningen visat sådana brister, att ändring är påkallad, har utskottet

ansett sig böra avstyrka den förevarande motionen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med avslag å motionerna II: 7 av

herr Molin i Dombäcksmark och II: 238 av herr Zetterstrand,

måtte antaga Kungl. Maj:ts förevarande proposition

med förslag till förordning angående stämpelavgiften,

dock att

dels det i författningen såsom beteckning för

huvudavdelningarna använda ordet artikel skall utbytas

mot kapitel,

Utskottet.

*

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

dels ock att 1, 3 och 40 §§ skola erhålla den

lydelse, den vid detta betänkande fogade bilagan utvisar.

Stockholm den 21 augusti 1914.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. Gr. KARLSSON.

«

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

31

Bilaga.

Förslag

till

förordning angående stämpelavgiften.

I KAP.

Om stämpel till statsmyndigheternas expeditioner.

1 §•

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna

till följande avdelningar:

Första avdelningen:

Underdomstolar i stad; gränsetullrätter; krigsrätter; överståthållarämbetet

för uppbördsärenden och överståthållarämbetet för polisärenden;

magistrater och övriga till statsförvaltningen hörande myndigheter i

städer och köpingar; notam publici; granskningsmän av biograf bilder;

bergmästare; direktioner för sjömanshus; tullkamrar och tullinspektioner;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

biskopsämbetea, hovkonsistorium och myndigheter, vilka handhava styrelsen

eller förvaltningen vid statens undervisningsanstalter;

ävensom alla statsmyndigheter, vilka icke finnas i denna eller

övriga avdelningar upptagna.

Andra avdelningen:

Underdomstolar på landet.

Tredje avdelningen:

Chefsämbeten och förvaltande myndigheter vid armén och marinen;

överståthållarämbetets kansli; Kungl. Maj:ts befallningshavande och till

landsstaten hörande tjänstemän; chefer för väg- och vattenbyggnadsdistrikten;

yrkesinspektörer och underinspektörer inom yrkesinspektionen;

fartygsinspektörer ; justerare; domkapitel och Stockholms stads konsistorium;

lantmäterikontor; lantmätare.

Fjärde avdelningen:

Rikets hovrätter; krigsöverdomstolar; fångvårdsstyrelsen; arméförvaltningen;

marinförvaltningen; lotsstyrelsen; generalpoststyrelsen; medicinalstyrelsen;

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; telegrafstyrelsen; järnvägsstyrelsen;

riksförsäkringsanstalten; försäkringsinspektionen; vattenfallsstyrelsen;

socialstyrelsen; pensionsstyrelsen; kammarkollegium; statskontoret;

kommerskollegium; kammarrätten ; generaltullstyrelsen; statistiska

centralbyrån; överintendentsämbetet; patent- och registreringsverket; bankinspektionen;

kontrollstyrelsen; mynt- och justerings ver ket; riksarkivet;

läroverksöverstyrelsen; folkskolöverstyrelsen; lantmäteristyrelsen med

generallantmäterikontoret; domänstyrelsen; lantbruksstyrelsen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

33

Femte avdelningen:

<P

Statsdepartementen; nedre justitierevisionen; justitiekanslersämbetet;

Riksdagens justitieombudsman; riksrätten; bovexpeditionen; och sekreterarämbetet

vid Kungl. Maj:ts orden.

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de

bär nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

1

2

3

1

4 5

Avd.

Avd.

Avd.

Avd. 1 Avd.

Kr.

Kr.

ö. j Kr. | ö. !

Adelsbrev............. .

Anordning..............

Antagning sbevis å ämbete eller

tjänst; lika med Fullmakt

eller Förordnande.

Anvisning eller Assignation . .__

Apoteksprivilegium i stad eller

köping............. .

,, på landet..........I _ _

Avflyttningsbetyg för sjöman. .__

Avsked, då den avskedstagande

tillägges värdighet av högre

ämbete eller tjänst, förses

med stämpel lika med Fullmakt

å karaktär av ämbete

eller tjänst.

» i annat fall............

Avskrift av lantmätares eller

med honom i avseende påj

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914.

-fri
-

-fri
-

-fritt
-

-fritt
-

7 samt. 24 höft.

Kr.

ö. ! Kr. j

— 250''

100

40

(Nr 29.)

ö.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

behörighet till vissa förrättningar

likställd tjänstemans

förrättningshandlingar,

ävensom av dylika

handlingar från generallantmäterikontoret

och

lantmäterikontoren i länen,

varje ark...........

Avskrift, som meddelas för vetenskapligt

ändamål . . . .

„ ur fartygsregistret; se Fartygsregistret.

„ ur jordregister; se Jordregister.

„ annan, varje ark......

Besiktning; se Protokoll.

Betyg över avlagt kunskapsprov,

utfärdat av domkapitel

eller Stockholms

stads konsistorium.....

„ över avlagt kunskapsprov,

utfärdat av annan myndighet

............

„ avflyttnings-, för sjöman; se

Avflyttning sbetyg.

„ annat; se Bevis.

Bevis angående domstols beslut

om ersättning av allmänna

medel åt vittnen och upplysningsvis

hörda personer

i brottmål, åt den, som enligt

lagen angående förordnande

av rättegångsbiträde

åt häktad till sådant biträde

förordnats, åt personer, till

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

1

ö.

25

Kr.

ö.

—

50

—

50

fn

3

50

tf

1

1

—

J ''

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

35

1

2

3

4

5

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Kr.

ö.

Kr. I ö.

Kr. I ö.

Kr. I ö.

Kr. ! 0.

vilka jämlikt lagen om

handräckning åt utländsk

domstol sådan ersättning

må utgå, eller åt den, som

enligt lagen om tolks anlitande

vid domstol biträtt

såsom tolk utan att vara

till allmän tolk förordnad

Bevis av underdomstol eller därstädes

anställd tjänsteman,

tecknat å företedd handling

............

„ å dom eller utslag, att däremot

är vädjat......

„ att begärd expedition icke

utbekommits.........

,, vederhäftighets-.......

„ som avses i 2 och 3 §§ av

lagen den 26 mars 1909

angående verkställighet i

straff, ådömt

laga kraft

ägande utslag........

av chefen för justitiedepartementet

på anmälan om tidnings

utgivande......

rörande anmälan om idkande

av handel eller annat nä
ringsyrke.

.........

rörande tillstånd för utövande

av tillverkning i

skattefritt bryggeri.....

över verkställd deklaration

angående arv eller gåva ..

som jämlikt förordningen om

automobiltrafik meddelas an
-

visa fall av

genom icke

ii

ii

-fritt
-

-fritt

_fritt
-

-fritt-fritt.

-fritt
-

50

-fritt
-

25

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

gående igenkänningsmärke

för automobil........

Bevis av lantmätare och juste- rare .............

l

Avd.

2

Avd.

3 | 4

Avd. j Avd.

| ^

Kr.

10

ö.

Kr.

0.

Kr.

10

ö.

tf

Kr.

ö.

Kr.

ö.

„ om uppvisning av pass . .

,, som erfordras för utbekom- mande av belöning för rov- djurs dödande

fritt

1

|

1

fritt

„ antagnings-; se Antag ning s- bevis.

„ över på- eller avmönstring

av sjöman.....

fri

tt- tt_

tt

,, präst-.........

... fri

„ innefattande meddelande

eller utdrag ur kyrkobok,

som förvaras i landsarkiv

„ av läkare eller karantäns- tjänsteman..........

__ fri

fritt

,, vidimation-.........

„ om registrering, tecknat å

ordning för aktiebolag eller

stadgar för förening för

ekonomisk verksamhet eller

å protokoll om beslut an- gående ändring i sådant

bolags ordning eller sådan

förenings stadgar eller å

framställning om medlems

inträde i eller avgång ur

sådan förening.......

fritt

„ lagfarts-, angående fång

till fast egendom, där taxe- ringsvärdet eller köpesum- man för den egendom, som

beviset avser, icke uppgår

till 1,000 kronor......

J ''

—fri

tt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29

37

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Bevis, annat.........

„ ; se även Intyg.

Burbrev i Stockholm och Göteborg

............

,, i andra städer......

Certifikat, allmänt, rörande fartygs

säkerhet, förses med

stämpel till följande belopp:

för fartyg under 100 bruttoton

» » om 100 intill 300 )>

» » » 300 » 1,000 »

» » » 1,000 » 2,000 »

» » » 2,000 bruttoton eller

däröver ..........

Certifikat, beträffande särskilt

förhållande, som rör fartygs

säkerhet ...........

Diariibevis; se Bevis, annat.

Diplom för konsul eller vice

konsul; se Fullmakt.

„ att vara provisor ....

Doktorsbr ev ^ som utfärdas efter

avlagt prov.......

„ som utfärdas utan avlagtprov

Dom med rubrik; lika med Utslag

med rubrik.

Kr.

50

20

ö.

50

Kr.

Kr.

100

Kr.

1

ö.

Kr.

1

3

5

10

20

-fritt

10

20

ö.

150

Fartyg sregistret, avskrift av, som

enligt lagen om inteckning

i fartyg meddelas inteck
ningsdomstolen.

......

Fastighetsbok, utdrag av, som

tecknas på lagfartsbevis eller

på utdrag av lagfarts- eller

inteckningsprotokoll . . . .

Fiskepass; se Pass.

Fribordscertifikat, förses med

stämpel till följande belopp:

-fritt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

för fartyg, som har klass

klassificeringssällskap:

under 300

om 300 intill 1,000

» 1,000 » 2,000

» 2,000 )) 3,000

» 3,000 » 4,000

» 4,000 bruttoton eller

över............

för fartyg, som icke har k

i klassificeringssällskap:

under 300 brutto

om 300 intill 1,000 »

)) 1,000 » 2,000 ))

» 2,000 » 3,000 »

» 3,000 » 4,000 »

)> 4,000 bruttoton eller c

över............

Friherrebrev .........

Frisedel..........

rådet

vice konsul, som icke

njuter fast avlöning . .

för hovrättskommissarie

för notarius publicus:

i Stockholm och Götefo

i övriga städer....

för mäklare eller skeppsklarerare

:

i Stockholm och Göteborg

i övriga städer....

för annan, å ämbete eller

tjänst, förses för den, som

första gången undfått be
-

1

2

3

4

5

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Kr.

i

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

o.

Kr.

ö.

1 -

—

—

—

19

_

_

_

—

—

—

—

—

—

38

57

76

—

—

—

—

—

—

_

_

_

z

—

—

—

—

—

95

—

—

—

—

—

—

—

114

—

—

—

—

_

_

_

38

_

95

—

—

—

—

—

114

—

—

—

—

—

—

—

152

—

—

—

—

—

—

190

—

500

—

J ''

J1 i

fri

—

—

—

—

—

10

—

100

25

—

—

—

—

_

—

200

50

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

39

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

i

Avd.

5

Avd.

Kr. ö.

Kr. ö.

Kr. 0.

Kr.

ö.

Kr. ö.

fordran till ämbete eller

tjänst med ordinarie lön

med stämpel till belopp av

3 kronor för varje fulla

100 kronor av lönen, men

för den, som erhållit befordran,

som medför högre

lön, till belopp av 3 kronor

för varje fulla 100 kronor av

skillnaden mellan den stämpelavgift

underkastade lön,

löntagaren näst förut innehaft,

och den, som erhålles;

dock att stämpel för fullmakt

å ämbete eller tjänst,

som icke medför rätt till

tjänstgöringspenningar, beräknas

för allenast två tredjedelar

av lönen.

Vid löneförhöjning i följd

av ålderstillägg, därmed jämförlig

uppflyttning från lägre

till högre lönegrad eller lönereglering

utgöres stämpel

med 3 kronor för varje

fulla 100 kronor av skillnaden

mellan den stämpelavgift

underkastade lön, löntagaren

näst förut innehaft,

och den, som erhålles.

Fullmakt för kyrkoherde att vara

prost över egen församling

,, å karaktär av ämbete eller

tjänst förses för den, som

är eller varit i allmän tjänst,

med stämpel till belopp av

50

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

20 kronor för varje fulla

100 kronor av den ordinarie

lön, som åtföljer dylik eller

därmed jämförlig beställ- ning, men för annan person

till belopp av 70 kronor lika- ledes för varje fulla 100

kronor av sådan lön.

Fullmakt för riksdagsman . . .

Se för övrigt 4 och 5 §§.

Förbud mot nyttjande av fartyg

eller fartygs inrättningar

eller redskap, besked därom

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

J ''

fri)

lt

Förmyndarförordnande; se Pro- tokoll.

Förmyndarkammar es uträkning

å omyndiges medel . . . .

Förordnande, varigenom äm- bete eller tjänst tillsättes;

lika med Fullmakt.

,, att viss tid eller tills vidare

förvalta ämbete eller tjänst,

då därmed följer rätt till den

med ämbetet eller tjänsten

förenade inkomst......

Förordnande, annat.......

fr i

3

3

3

t

3

6

Förrättning shandling, lantmäta- res eller med honom lik- ställd tjänstemans; se Lant- mätares förrättningshandling.

Förpassning, tull- . . .

j i ii

Gravationsbevis; se Bevis.

Grevebrev ......

—

—

—

j''

_

1,000

—

Instrument; se Protokoll.

Interims nationalitets- och regi- streringseertifikat . . .

)) passagerarfartygscertifikat

i

2

2

—

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

41

1

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

Intyg om registrering av mönster

„ att ansökning om varumärkes

registrering mottagits

eller att registrering

av varumärke förnyats. . .

Jordregister: avskrift eller ut-j

drag av upplägg i,

som jämlikt § 28 i förordningen

angående jordregister

rekvireras av lantmätare

som eljest begäres:

om avskriften eller utdraget

omfattar blott ett inskriv
-

mngsrum........

om avskriften eller utdraget

omfattar mera än ett inskrivningsrum:

för det första rummet

för vartdera av det andra

och tredje rummet . .

för ett vant av efterföljande

rum......

Kallelse å okända borgenärer i

anledning av ansökning om

tillstånd att nedsätta aktiebolags

kapital........

Kallelsebrev i anledning av ansökning

om tillstånd att nedsätta

aktiebolags kapital eller

till aktieägare om bolagsstämma

eller till medlem

av registrerad förening om

sammanträde........

„ i mål angående konkurs,

boskillnad, årsstämning eller

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 samt. 24 käft. (Nr 29 )

Kr. ö

Kr. | ö.

-fritt
-

-fritt
-

Kr. i ö.

-fritt
-

-fritt
-

Kr.

ö.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

försäljning av utmätt fast

egendom ..........

i

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ö.

it

Kr.

ö.

Kr.

5.

Karaktärsfullmakt; se Fullmakt.

Karta, geometrisk.......

Dessutom förses kopia eller

utdrag av karta, som från

generallantmäterikontoret

* utgives, med stämpel, sva- rande mot den för annan

dylik karta stadgade lösen.

Kommunikationsresolution/ se

Resolution.

Konstitutorial; lika med Förord- nande.

Kontrakt angående arrende,

kronoleverans eller entre- prenad ............

Kvittens

J ''

fr

50

if.t

50

fritt.

Lag fartsbevis; se Bevis.

Lantmätares eller med honom

i avseende på behörighet

till vissa förrättningar lik- ställd tjänstemans förrätt- ning shandling ........

frt

•

Missiv för predikoprovs avläg- gande ............

Motbok, utfärdad av direktion

för sjömanshus eller av post- sparbank ...........

—

—

2

fn

—

—

—

—

—

Matsedel.............

Mäklareslutsedel; se Slutsedel.

Mätbrev förses med stämpel till

belopp av 20 öre för varje

fulla 10 ton av fartygets

dräktighet.

Nationalitets- och registrerings- certifikat förses med stämpel

10

_

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

43

1

2

3

4

5

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

av

10

40

ton

öre för|

far

av

dräktighet.

beställning

till belopp

varje falla

tygets

Notarialprotest; se Protest.

Order, varigenom

med lön på stat tillsättes

Pass, fiske-..........

„ rese-:

för den, som reser i kronans

ärende............

för annan person:

till inrikes orter......

till utrikes orter:

för invånare i Torneå

fögderi för resa till Uleåborgs

län i storfursten
dömet

Finland.....

annat...........

„ tull-: för utrikes sjöfart:

för öppen båt....

för annat fartyg . .

för inrikes sjöfart eller

s. k. årspass.....

Passagerarfartygscertifikat förses

med stämpel till följ ande belopp:

för fartyg under 50 bruttoton

om 50 intill 100 »

» 100 » 300 »

» 300 » 1,000 »

)> 1,000 » 2,000 »

» 2,000 bruttoton eller däröver

............................................

Passager arfartyg scer tifikat, '' förlängning

därav; lika med Bevis.

Patentbrev............

Pensionsbrev...........

Kr.

Kr.

Kr.

ö.

50

25

3

_fritt_

_fritt_

Kr.

ö. Kr.

3 —

— 150

-fritt

o

fritt _

5.

so:

1

2

5

10

20

40

-fritt
-

_

—

2

—

1

2

—

—

—

5

—

10

—

—

20

—

40

—

_

10

—

—

—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

Permissionssedel.........

Praktika; se Bevis av karantänstj

änsteman.

Privilegium, apoteks-; se Apoteksprivilegium.

Protest, notariat-: protokoll där
•

över, varje ark......

Protokoll, varigenom ämbete

eller tjänst tillsättes; lika

med Fullmakt.

„ angående förordnande eller

entledigande av nämndeman,

stämningsman, ledamot av

ägodelningsrätt eller god man

vid lantmäteriförrättning, av

god man, syssloman eller

rättens ombudsman i konkurs

samt av annan person

i avseende å uppteckning

eller vård av konkursbo,

ävensom rörande av någon

bland dem avlagd föreskriven

ed...........

„ angående lagfart å fång

till fast egendom, där taxeringsvärdet

eller köpesumman

för den egendom, varå

lagfart sökes, icke uppgår

till 1,000 kronor......

,, förmynderskaps-, vid underdomstol,

utdrag därav . . .

„ vid underdomstol, om förordnande

eller entledigande

av god man för frånvarande

dödsbodelägare eller om

i

Avd.

Kr.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr. ( ö. Kr. I ö.

50

fri
-

Kr.

Kr.

_fritt.

-fritt.

-fritt.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

45

föreläggande för förmyndare

eller sådan god man att ingiva

bevis om avlämnande

av årsräkning över sin förvaltning

eller om föreläggande

för dödsbodelägare att

ingiva bouppteckning . .

Protokoll vid underdomstol, om

förordnande eller entledigande

av god man för hustru,

som är ur stånd att vårda

sitt gods, eller om föreläggande

för sådan god man

att ingiva bevis om avlämnande

av årsräkning över

sin förvaltning......

„ vid underdomstol, om förordnande

av gode män eller

likvidatorer enligt lagen om

aktiebolag eller lagen om

registrerade föreningar för

ekonomisk verksamhet . .

„ vid lantmäteriförrättning;

se Lantmätares förrättnings

handling.

„ över ekonomisk besiktning

„ över annan besiktning,

värdering, utmätning, kvarstad

eller dylik förrättning,

varje ark.........

„ angående inregistrering av

bouppteckning, då sådant

erfordras för återfående av

erlagd stämpelavgift . . .

annat:

som utgives till part, vil
-

11

i

Avd.

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö. Kr.

5.

Kr.

ö.

_fritta

-fritta

Kr.

ö.

Kr.

50

-fritt
-

50

-fritt
-

50

-fritt
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

1

2

3

4

5

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

: Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr. ö.

Kr.

ö.

ken utan särskild begäran!

författningsenligt är skyldig

att lösa detsamma:

första arket.......

andra arket .......

varje av de övriga . . .

som på begäran utgives

till part, vilken eljest

icke författningsenligt är

skyldig att lösa detsamma:

första arket.......

andra arket .......

varje av de övriga . . .

som eljest utgives; lika

med Avskrift.

Prästbevis: se Bevis.

Prästebrev ............

Resolution, vilostånds-, för

varje gruveutmål, vilket

beviljat vilostånd avser,

samt för varje år, viloståndet

medgivits att gälla . .

skolande dock resolution,

varigenom vilostånd medgivits

för stenkolsgruveanläggning,

varå koncession

meddelats, förses

med stämpel till belopp

av:

75 öre för varje hektar,

som viloståndet avser,

till och med etthundra

hektar,

50 öre för varje hektar

därutöver till och med

trehundra hektar, och

1

1

1

1

1

1

5

25

25

2

1

1

50

50

2 —

1 50

1 50

I 2 5

1

1

1

tO tO 4^

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

47

1

2

3

4

5

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

Avd.

25 öre för varje hektar

därutöver, allt beräknat

för varje år,, viloståndet

medgivits att

gälla.

Resolution, kommunikations- . .

dock skall stämpel för kommunikationsresolution

icke

mera än en gång i varje

mål utgöras, ändå att handlingar

flera gånger kommuniceras

eller till påminnelser

utlämnas.

„ angående föreläggande en

ligt lagen om registrerade

föreningar för ekonomisk

verksamhet......''. .

,, på ansökning om förordnande

för lantmätare eller

med honom i avseende på

behörighet till vissa förrättningar

likställd tjänsteman

att verkställa lantmäteri''

förrättning i ändamål att

vinna avsöndring av jord,

vattenfall, fiske eller annan

dylik lägenhet......

„ eljest innefattande huvudbeslut,

tecknad å

sakligt

företedd handling.

„ med rubrik; lika med Utslag

med rubrik.

Se för övrigt G §.

Salubrev å utmätningsvis försåld!

fast egencTom........j

Sjelf artsbok...........j

Kr.

fri

Kr. ö.

fri

Kr. I ö.

-fri—

Kr. ö.

Kr.

— 2

ö.

-fri.

3 —

3 j—

-fri
-

10 !—

20

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

Sjökaptensbrev........

Sjömansrulla eller folkpass:

för utrikes sjöfart . . .

för inrikes sjöfart . . .

Skeppsdagbok........

Skiljobrev i äktenskap eller trolovning

.........

Slutsedel...........

Styrmansbrev........

Stämning..........

Tillståndsbrev för utövande av

näring eller yrke......

Tomträttsbok, utdrag av, som

tecknas å tomträttsbevis eller

å utdrag av protokoll angående

inskrivning av eller

inteckning i tomträtt . . .

Tullförpassning; se Förpassning.

Tullpass; se Pass.

Tulluträkning, specifik.....

Underrättelse eller uppgift rörande

utmätning, som av utmätningsman

meddelas gäldenär

„ angående beslut om vägrad

registrering av anmälan till

aktiebolagsregistret eller för
eningsregistret.

......

Underrättelse angående brist i

fullgörande av sådant, som

* åligger sökande av patent

eller registrering av mönster

.............

,, angående beslut, att ansökning

om patent eller om registrering

av mönster av
-

i

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

ö.

Kr.

0.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

ö.

—

—

—

—

—

—

5

—

—

—

1

—

—

—

fn

—

—

—

—

—

fn

1

1

3

2

5

fritt_

fri—

i

-fri—

5

2

-fri
-

-fri
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

49

slagits eller förklarats hava

förfallit; att registrering av

varumärke eller förnyelse

av sådant märkes registrering

vägrats; eller att varumärke

avförts ur registret

Utdrag av fastighetsbok; se

Fastighetsbok.

„ av dombok eller protokoll;

se Protokoll.

„ av ^ordregister; se Jordregister.

Utnämning sbrev för:

riddare och kommendör av

Kungl. Maj:ts orden . . .

kommendör med stora korset:

av Svärdsorden . . . . I

av Nordstjerneorden. . ,

av Vasaorden.....I

kommendör:

av Svärdsorden. . . .

av Nordstjerneorden.

av Vasaorden......)

riddare av Konung Carl

XIII:s orden

riddare av Svärdsorden . j

riddare eller ledamot av

Nordstjärneorden. . . . ,

riddare eller ledamot av

Vasaorden........j

dock är riddare- eller

kommendörsbrev, som i

följd av utnämning under

fälttåg meddelas, från

stämpel

t

Avd.

2

Avd.

Kr.

Kr.

3

Avd.

4

Avd.

Kr. ö. Kr. ö.

-fri.

5

Avd.

Kr.

ö.

. fritt

400

200

150 -

i

150 j—

so 1—;

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 saml. 24 höft. (Nr 29.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29.

Utslag med rubrik:

att lösa detsamma:

första arket ....

andra arket ....

varje av de övriga

som på begäran utgives

till part, vilken eljest

skyldig att lösa detsamma:

första arket ....

andra arket.....

varje av de övriga

som eljest utgives; lika med

Avskrift.

Vattenfallsrättsbok, utdrag

som tecknas å vattenfallsrättsbevis

eller å utdrag av

protokoll angående inskrivning

av eller inteckning i

vattenfat lsrätt........

Veder Imftiglietsbevis; se Bevis.

Viloståndsresolution; se Resolution.

Årspass; se Pass.

Expedition, som icke här ovan

av.

1

Avel.

1

2

! Avel.

3

Avd.

4

Avd.

5

Avd.

Kr.

6.

Kr.

ö.

Kr.

ö

Kr.

ö.

Kr.

ö.

1

3

10

20

1

—

—

—

2

—

2

—

5

_

1

2 5

2

2

5

1

1

1

1

1

—

—

—

1

—

1

—

1

-_

1

2 5

1

2 5

1

1

tt~

J f v

50

50

i

5 0

1

1

40 §.

Varje år å sista söckendagen skall genom Klinik Maj:ts befallningshavandes

försorg hos stämpelförsäljare, som erhållit stämplar i räkning,

inventering anställas till utrönande, huru mycket av mottagna

stämpla!’ är osålt; och må därvid hos domare på landet stämplar, som

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 29. 51

blivit använda till sådana, något årets ting tillhörande expeditioner vilka

vid inventeringstillfället, enligt intyg av förrättningsmannen, kronofogde

eller länsman, ännu icke äro utlösta, i instrumentet över förrättningen

upptagas såsom osålda. . . n . , ,

Inom den 15 januari skola av Kungl. Mapts befallnmgshavande

till generalpoststyrelsen insändas instrumenten över de hos försäljnings
männen

sålunda hållna inventeringar.

Jämväl å annan tid må, när omständigheterna därtill föranleda,

inventering i enahanda ordning hos stämpelförsäljare kunna äga rum,

och skall då tillika redovisning avgivas för vad av mottagna stämplar icke

finnes i behåll. ..

Förteckning för varje län över stämpelförsäljare, som aga erhålla

stämplar i räkning, skall generalpoststyrelsen årligen under loppet av

november månad upprätta och tillställa Kungl. Maj:ts vederbörande befallning

skavande.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 B:252 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ls proposition med förslag till förordning angående stämpelavgiften. s. 1 i texten