Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungi. Maj:t angående utredning och förslag rörande skatt å jordvärde.

1914-06-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1914 B:3, Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungi. Maj:t angående utredning och förslag rörande skatt å jordvärde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 3.

1

Nr 3

Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1914 kl. 8,35 e. m.

Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungi.

Maj:t angående utredning och förslag rörande skatt å jordvärde.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Hammarström, *) Ollas A. Ericsson,

Eklund, Lyckholm, Antonsson, ICobb, *)frih. Fleming, Bäckström, Jesperson, frih. Palmstierna,

Röing, *) Sandler, *) Jeansson i Kalmar, *) Källman, Karlsson i Fjäl, Jonsson i

Höklnilt, Danström och Jönsson i Revinge.

*) Ej deltagit i justeringen av betänkandet.

I eu inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 129, har herr Lindhagen, med åberopande av eu av honom

vid innevarande års första riksdag väckt motion (nr 176), hemställt, »att

riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om en skyndsam och uttömmande

behandling av jordvärdespörsmålet i hela dess vidd samt framläggande

för riksdagen av de förslag, vartill denna beskattningsfråga

närmast befinnes böra föranleda, i vilket senare avseende torde särskilt

övervägas antagandet av författningar rörande dels särtaxering av jordvärdet

å jord och naturatillgångar av olika slag samt eventuellt koncessionsvärden

och dels rätt för kommuner att, i den utsträckning de

finna lämpligt, ersätta skatter på byggnader och arbetsinkomster med

jordvärdeav gifter.»

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till

ovannämnda, vid förra riksdagen väckta motion.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 samt. 3 käft. (Nr 3 )

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 3.

Utskottet.

Utskottet får till en början erinra, att vid 1913 års riksdag en

motion av enahanda lydelse som den nu ifrågavarande förelåg till riksdagens

behandling och blev av bägge kamrarna avslagen. Utskottet

har vidare att meddela att, enligt vad upplyst blivit, frågan om nya

grunder för fastighetstaxeringen för närvarande är under behandling

av kommunalskattekommitterade, vilka därvid samarbeta med en av de

på sin tid utsedda värdestegringsskattekommitterade, samt att utredning

av spörsmålet om jordens beskattning ingår i det uppgjorda arbetsprogrammet.

Med avseende särskilt å frågans utgång vid nästlidet års riksdag

torde utskottet kunna nu inskränka sig till att, under hänvisning till

den pågående utredningen av jordbeskattningsspörsmålet, hemställa,

att herr Lindhagens förevarande motion, II: 129, om

skrivelse till Kung!. Maj:t angående utredning och

förslag rörande skatt å jordvärde, icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 juni 1914.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservation:

av herrar Bäckström-, friherre Falmstierna, Sandler och Källman, vilka

anfört:

När den av herr Lindhagen vid 1913 års riksdag väckta motionen

av enahanda innebörd som den nu föreliggande behandlades inom bevillningsutskottet

yrkades av herrar Bäckström, Falmstierna, Källman och

Månsson att »riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att

Kungl. Maj:t ville låta verkställa eu skyndsam utredning angående möjligheten

och lämpligheten av att vid fastighetstaxering särskilt taxera

jordvärdet, och i vad mån kommun bör berättigas att upptaga skatt å

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

BevillningsutsJcottets betänkande, Nr 3.

detsamma, samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill denna utredning

må föranleda.»

Såsom motivering härför anfördes följande:

»Vid en granskning av frågan finner man emellertid, att det för

vinnande av erforderlig klarhet är nödvändigt att skilja mellan den s. k.

georgeismen, en samhällsåskådning och folkrörelse, som har amerikanaren

Henry George till upphovsman, samt andra jordreformsträvanden,

uti vilkas program. ingår en reform av fastighetsbeskattningen vid sidan

av andra förslag till åtgärder i syfte att underlätta tillgången till jorden

och åstadkomma en förvaltning av densamma uti hela samhällets intresse.

Den georgeistiska åskådningen framställes såsom en nutida avläggare

till fysiokratismen under 1700-t.alet, vilken ansåg jordvärdet utgöra

den fond, vari resultatet av hela det samhälleliga utvecklingsarbetet

hopades. Det vore fördenskull fullt tillräckligt att från densamma taga

vad som behöves för bestridande av det allmännas omkostnader, och

rättvisan av en sådan åtgärd vore även uppenbar, emedan jordvärdet

inte tillkommit genom ägarens eget arbete. Med reformens genomförande

anser georgeismen också, att arbetarnas villkor skulle förbättras,

deras löner stiga och kapitalräntan falla, samt de förödande kriserna

vid växling av ekonomisk konjunktur undgås och jord till ökad omfattning

komma i marknaden.

_ Denna samhällsuppfattnings brister äro påtagliga, Särskilt uti den

nutida kapitalistiska hushållningen framstår det tydligt, att resultatet

av den ekonomiska utvecklingen långt ifrån enbart samlas uti stigande

jordvärden. Detta faktum har nyligen blivit belyst av den officiella

utredning aktuarien I. Flodström verkställt angående Sveriges nationalförmögenhet.

Denna uppskattas av honom till 14 V2 miljarder kronor,

varav uti s. k. »jordvärden» 2,577,7 miljoner kronor, nämligen: åker och

äng 400 miljoner kronor; fiskevatten 31 miljoner kronor; skogsmark

336. miljoner kronor; torvmossar 15,3 miljoner kronor; ljungmarker 13,8

miljoner kronor; outbyggda vattenfall 77,7 miljoner kronor; utbyggda

vattenfall 60,9 miljoner kronor; gruvor och fyndigheter 518 miljoner

kronor; obebyggda och bebyggda tomter 1,125 miljoner kronor. '' Vad

gruvor och fyndigheter angår kan det likväl starkt ifrågasättas, om de

höra medräknas bland »jordvärden». Från hela beloppet av dessa bör

jordvärdet å statens egendom 303,3 miljoner kronor dragas, emedan

endast, resten — 2,273,9 miljoner kronor — kan bli föremål för beskattning.

Om eu dylik pålägges med 1 procent, något som får anses

motsvara ej mindre än cirka 20 procent av inkomsterna, uppnås likväl

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 3.

icke högre skatteinkomst än 22,7 miljoner kronor, vilket belopp i betraktande

därav att det årliga beloppet av våra direkta och indirekta

skatter utgör cirka 270 miljoner kronor, varibland även till viss grad

ingår fastighetsskatter, vilka drabba jordvärdet, tydligen omöjligt kan

förslå att ersätta samtliga dessa skatter. Åven om man skulle förmoda

att en betydande felmarginal förefinnes i beräkningarna, visa dessa likväl

ohållbarheten av den georgeistiska samhällsuppfattningens förhoppning

att samtliga skatter i huvudsak kunde bestridas med en jordvärdeavgift

i vårt land.

Man kan icke heller utan vidare godtaga påståendet att det vore

rättvist att genom beskattning verkställa eu fullständig indragning just

av jordvärdet, medan andra nuvarande beskattningsobjekt skulle fritagas.

Det finns t. ex. näppeligen större skäl att beslagtaga småfolkets sparpengar,

sedan de nedlagts uti ett dyrt förvärvat »egna hem» än tidigare,

då medlen voro innestående i bankinrättning. Inte heller förefaller det

lämpligt att låta t, ex. det betydande handelskapitalet vara befriat från

skatt.

Det bör också erinras om att numera har andra och bättre tillfyllestgörande

förklaringar rörande orsakerna till arbetslönens storlek, kapitalräntans

natur och krisernas uppkomst än de, vilka komma till synes i

georgeistiska skrifter. Det bör tillika framhållas, att det är synnerligen

ovisst om jordräntan oupphörligt stiger. Erfarenheten visar fallande

och stigande konjunkturer såväl i fråga om jordbruksjord som byggnadsgrund,

vattenfall och malmfält.

Den praktiska utförbarheten av det »rena» märk val, rena

jordvärdets indragning beror också av möjligheten att särskilja detsamma

från resultatet av i fastigheten nedlagt arbete och kapital. Hittills synes

man icke ha lyckats att i detta avseende uppvisa taxeringar, vilka

kunna vara ägnade att fullt motsvara de krav man från georgeistisk

ståndpunkt behöver ställa på desamma.

Åven om man sålunda finner sig böra avvisa georgeismen såsom

eu på oriktiga förutsättningar uppbyggd samhällsåskådning, vars utförbarhet

också kan starkt betvivlas, bör det likväl betonas, att det finns

vissa grundtankar uti densamma, vilka böra vinna beaktande och äro

av värde att tillvarataga. De ingå också uti jordreformsträvanden i flera

länder. Bland dessa grundtankar bör särskilt anföras, att beskattningen

uti största möjliga utsträckning skall vila på värden, vilka tillkommit

utan ägarens åtgörande, medan inkomst av eget arbete såvitt möjligt förblir

obeskattat. Denna princip är riktig och bör i all synnerhet hävdas

i Sverige, där skattesystemet, oaktat särskilt byggnadsgrunden till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 3.

följd av konjunkturer stegrats enormt i värde, utvecklats i den riktningen

att de skattebördor, vilka gravera fastigheterna såsom sådana,

minskats.

Vår stats- och kommunala beskattning har undan för undan förändrats

på det sätt, att inkomsttagare och förmögenhetsinnehavare blivit

föremål för ökade pålagor, medan de speciella fastighetsskatter, vilka

tidigare förekommit, avlyftats. Under lång tid utgjorde grundskatterna

kärnan av vårt statliga skattesystem, men de tyngde ojämnt, och de

»sekelgamla orättvisorna» avskrevos med en tredjedel år 1885 och efter

1892 års beslut ha de successivt nedgått, så att de alldeles försvunnit

ur budgeten efter år 1903. En årlig statsinkomst av c:a 11 miljoner

kronor, "som vilade på jorden, bortgick därigenom. Vår »allmänna bevillning»,

som är eu fastighetsskatt sammankopplad med partiell inkomstskatt,

har 1910 utbytts mot en inkomst-och förmögenhetsbeskattning,

varigenom såväl inkomst som förmögenhet över huvud blivit mer

beskattad, men staten utkräver icke längre någon skatt av den fasta

egendomen såsom sådan. Den kommunala beskattningen bär likaledes

visat förskjutningar av skattebördan från fastigheterna till inkomsttagarna.

Det må erinras om de »likställighetsöverenskommelser» i fråga

om gatuunderhåll, renhållning och dylikt, vilka träffats i städerna, och

de ökade bidrag inkomsttagarna såväl direkt som indirekt fått lämna

till väghållningsbesvärets utgörande å landet.

Denna avlastning från jorden har synbarligen gått alldeles för långt

och framkallat strävanden i motsatt riktning, vilka höra vinna beaktande

vid den förestående omläggningen av vårt kommunala skattesystem. I

den mån intressebeskattningens princip härunder vinner tillämpning blir

det nödvändigt att omdana fastighetsbeskattningen, så att den framtida

jordvärdestegringen i största möjliga utsträckning indrages. Frågan

härom har, såsom motionärerna och även utskottet anfört, varit föremål för

sakkunnig utredning inom finansdepartementet samt torde, om ej förr,

vinna sin lösning i samband med den kommunala skattereformen. Däremot

har spörsmålet om vår fastighetsbeskattnings omdaning i

övrigt, så att jorden företrädesvis beskattas med hänsyn till sitt värde,

men arbetet och förbättringarna å densamma bliva något mindre belastade,

icke upptagits till prövning på samma sätt. Det är därom

motionärerna framställt sitt yrkande utan att av »riksdagen begära

intagandet av någon viss ståndpunkt i förevarande fråga». En dylig

förutsättningslös utredning synes vara befogad och bör näppeligen lämnas

å sido vid utarbetandet av den nya kommunala skattelagstiftningen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande, Nr 3.

i all synnerhet som åtskilliga fördelar torde kunna vinnas genom doft

förordade reformen.»

Sedan det emellertid blivit upplyst att de inom finansdepartementet

för utredning av frågor rörande det kommunala boskattningsväsendets

reformering tillkallade sakkunnige skulle till »uttömmande behandling»

upptaga »jorvärdesspörsmålet i sin helhet» och särskilt frågan om särtaxering

av jord och förbättring av jord och vad i motionen föreslogs

sålunda komma att bli föremål för begärd utredning, saknades anledning

att bifalla densamma. Samma skäl härtill föreligger även detta år, enär

meddelanden lämnats, att de sakkunnige, ehuru deras arbete på grund

av värnskattspropositionens utarbetande fördröjts, inom kort kunna avgiva

utlåtande i ärendet. Det bör även framhållas att de sakkunnige

hunnit så långt med sitt arbete att tillsättandet av en ny beredning

icke vore ägnat att påskynda ärendets behandling.

På grund av vad sålunda anförts hemställes,

att herr Lindhagens motion nr 129 icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm, K. B. Boströms Boktryckeri, 1914-,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.