Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om utveckling av landets handelspolitik i riktning mot frihandel m. m.

1914-06-15 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1914 B:6, Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag i fråga om utveckling av landets handelspolitik i riktning mot frihandel m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1914 kl. 3 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion

om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och

förslag i fråga om utveckling av landets handelspolitik i

riktning mot frihandel m. m.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Hammarström, Ollas A. Ericsson,

Eklund,* Lyckholm, Antonsson, Kolli),* frih. Fleming, Bäckström,* Jesperson, frih.

Palmstierna, Röing, Sandler,* Jeansson i Kalmar,* Källman, Karlsson i Fjät, Jonsson

i Hökhult, Danström, Jönsson i Revinge,*.

Ej deltagit i justeringen av betankandet.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 80, har friherre Palmstierna m. fl., med åberopande av

en av motionärerna vid innevarande års första riksdag väckt motion (nr

68), hemställt,

»1) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att

Kungl. Maj :t ville snarast låta verkställa eu utredning angående på

vad sätt Sveriges handelspolitik måtte, i överensstämmelse med vad som

ovan anförts, utvecklas i riktning mot frihandel och för riksdagen framlägga

de förslag, vartill denna utredning må föranleda; samt

2) att riksdagen omedelbart måtte besluta en nedsättning av samtliga

i nu gällande tulltaxa upptagna tullsatser med 10 procent av deras nuvarande

belopp, dock med undantag för tullsatserna å alkoholhaltiga drycker,

kaffe, tobak och sidenvaror.»

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till

ovannämnda, vid förra riksdagen väckta motion.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 sand, 6 höft. (Nr 6).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

Utskottet.

Utskottet får till en början erinra, att vid 1913 års riksdag en motion

av enahanda innehåll som den nu ifrågavarande förelåg till behandling.

I sitt i anledning av densamma avgivna betänkande (nr 42), hemställde

utskottet, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kung],

Maj:t i samband med fullföljande av då påbörjade undersökningar angående

orsakerna till levnadskostnadernas stegling och medlen häremot även

måtte låta verkställa en objektiv och allsidig utredning av det gällande

tullsystemets verkningar samt för riksdagen framlägga de förslag, vartill

undersökningarna i deras helhet kunde föranleda.

Mot detta bevillningsutskottets beslut anfördes derå reservationer. I

en av dessa, framburen av åtta ledamöter av utskottet, hemställdes, att motionen

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda. Första kammaren

biföll nämnda reservation, andra kammaren däremot godkände utskottets

hemställan. Frågan hade alltså för 1913 års riksdag förfallit.

I sitt betänkande hade bevillningsutskottet, länder framhållande att

levnadskostnadernas fördyrande syntes vara den förnämsta grunden för

den då framlagda motionen, anfört, bland annat, att en djupgående undersökning

säkerligen skulle visa, att det vore många och mångskiftande

faktorer, som medverkade till ifrågavarande företeelse. Att icke frihandelssystemet

vore ett ofelbart botemedel mot det onda, därpå tydde det faktum,

att man exempelvis i England, jordens förnämsta frihandelsland, sedan

flera år tillbaka kunde iakttaga en fortgående stegring av varupriserna.

Bland orsakerna till den fortskridande prisförhöjningen pekade utskottet

särskilt på den sedan mitten av 1890-talet abnormt stegrade guldproduktionen

och erinrade även om den ökade kreditmedelcirkulationen

(växlar, checker o. d.).

I ovannämnda reservation framköllos såsom ytterligare orsaker till

dyrtiden den ökade och allt mera utbredda efterfrågan på industriella råvaror

samt befolkningens växande och nya behov. Vidare framhölls, hurusom

dyrtiden är internationell, att den härskar både i frihandels- och

tullskyddsländer och berör tullfria varor — både födoämnen och råvaror

— fullt ut lika mycket som tullbelagda varor.

Såväl utskottet som reservanterna pekade sålunda på åtskilliga andra

orsaker till den rådande dyrtiden än tullsystemet.

I reservationen betonades därjämte, att arbetslönerna stigit i ännu

högre grad än varupriserna ävensom att stegringen i arbetslönerna vore

på samma gång en följd av och en orsak till den allmänna prisstegringen.

Vidare berördes där en del synpunkter, ägnade att belysa de skadliga

verkningar, som skulle inträda med den i motionen förordade utvecklingen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande dsJr 6. 3

mot frihandel. I sådant hänseende anfördes, att om tullskyddet i Sverige

nu upphörde eller i betydande grad försvagades, många därav berörda

grenar av inhemsk industri skulle bliva ett lätt byte i händerna på utländska

sammanslutningar, vilka genom sin prispolitik säkerligen skulle

draga försorg om att konsumenternas fördelar av den ändrade tullpolitiken

bleve fullständigt illusoriska.

Vidare framhölls, att såväl industri som jordbruk äro känsliga för

hastiga växlingar och att ofta förekommande omkastningar alltid medföra

oro, förvirring och depression.

Beträffande särskilt spannmåls- och övriga livsmedelstullar anfördes,

att en utveckling i riktning mot deras försvinnande skulle såsom slutlig

följd leda till att Sverige från att vara ett land, där jordbruket är den

viktigaste näringen, skulle bliva övervägande ett industriland. Med fullt

erkännande av industriens betydelse hävdade reservanterna gent emot en

sådan tendens den uppfattningen, att i bibehållandet av jordbruksbefolkningen

läge landets främsta styrka och att en ensidig industrialisering

vore den största fara för nationens bestånd. Särskilt framhölls i detta

sammanhang lantbefolkningens betydelse för vidmakthållandet av eu sund

och kraftig folkras. Lantbefolkningens avtagande vore redan nu ett faktum,

som just ur rashygienisk synpunkt krävde all uppmärksamhet, och

komme nu det skydd, som lantbruket ägde i tullarna, att bortfalla, skulle

säkerligen den genom jordbruksbefolkningens minskning uppkommande

faran bliva ännu mera överhängande.

Gent emot motionärernas kategoriska förklaring, att den lämpliga tiden

för tullnedsättning nu skulle vara inne, erinrade reservanterna om de

säregna tullpolitiska förhållanden, som rådde i Europa. I sådant hänseende

framhölls, hurusom med hänsyn till att de flesta handelsfördrag

utlöpa år 1917, i ett stort antal länder påginge ett intensivt arbete för

att förbereda de förhandlingar, som dessförinnan komme att föras. Reservanterna

ansågo icke lämpligt att närmare ingå på dessa internationella

frågor, men ville dock påpeka vad ingen med saken någorlunda förtrogen

kunde dölja för sig, nämligen att läget vore sådant, att därest

Sverige vid åsyftade tidpunkt icke vore rustat med försvars- och bytesmedel,

den period av ekonomiskt och därmed kulturellt framåtskridande,

som rått och ännu rådde i vårt land, vore tillända.

Med vad nu i sammandrag återgivits ville reservanterna framhålla,

att spannmålstullarnas avskrivning, under rådande förhållanden såväl inom

opaginerad Kontrollera mot PDF

"* Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

som utom vårt land, skulle vålla oberäknelig skada, samt att verkningarna

av industritullarnas borttagande skulle bliva lika ödesdigra för landet.

Beträffande 1913 års utskotts förslag om skrivelse till Kungl. Maj:t

med begäran om utredning påpekade reservanterna till en början, att den

av utskottet avsedda utredningen vore en helt annan än den motionärerna

föreslagit. Vidare anförde de, att hur starkt man än framhölle kravet

på, objektivitet och allsidighet det knappast vore möjligt, att en kommittébehandling

av hithörande frågor kunde hållas fjärran från politiskt

inflytande; och ur praktisk synpunkt kunde en dylik utredning aldrig

hava annat än ett momentant värde, enär produktionstekniken och

andra inverkande omständigheter befunne sig i ständig växling. Vidare

framhölls, att redan ett riksdagens beslut om eu utredning, även av

den modifierade art utskottet föreslagit, men dock med motionen som

utgångspunkt, utan tvivel skulle medföra en känsla av osäkerhet, en

allvarlig förstämning och betänksamhet hos den svenska produktionens

män samt föranleda en stagnation inom den privata företagsamheten.

Härtill komrne säkerligen, att den utländska konkurrensen, som på grund

av en målmedveten och följdriktig svensk tullpolitik hittills sett sina avsättningsmöjligheter

på vårt land förminskade, med förnyade krafter och

eventuellt med ekonomiska uppoffringar skulle söka tränga sig in för att,

i den man tullpolitiken omlades, vara beredd att fullständigt erövra den

svenska marknaden.

1913 års motionärers förslag, i vad det avsåg en omedelbar sänkning

av så gott som samtliga i gällande tulltaxa upptagna tullsatser, förklarade

sig samma års bevillningsutskott bestämt avstyrka. Utskottet framhöll

därvid, att, därest ändringar i tulltaxan skulle vidtagas, dessa förvisso

måste föregås av en noggrann prövning av varje särskild position med

strängt beaktande av att icke jordbruket, industrien eller andra näringar

genom förhastade åtgärder skadades i sina berättigade intressen.

De nu återgivna skäl, som vid 1913 års riksdag inom bevillningsutskottet

anfördes mot den då föreliggande motionen, såväl i vad den

rörde omedelbar nedsättning av tullsatser, som i vad den avsåg en handelspolitisk

utredning med syftning mot frihandel, äga, anser utskottet, fortfarande

oförminskad giltighet. Detsamma gäller om de invändningar,

som, på sätt utskottet ovan erinrat, reservanterna gjorde mot framställning

om en utredning i enlighet med vad utskottet då föreslog.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

5

Med hänsyn till den utförliga behandling, som från bevillningsutskottets

sida kora 1913 års ifrågavarande motion till del, finner sig utskottet

nu kunna inskränka sig till att, med åberopande av vad utskottet

från nämnda behandling nu bragt i erinran, hemställa,

att förevarande motion, II: 80, av friherre Palmstierna

m. fl. icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 15 juni 1914.

På bevillningsutskottets vägnar;

K. G. KARLSSON.

Reservationer:

av herrar K. G. Karlsson, Eklund, Kobb, Beting, Karlsson i Fjäl och

Jönsson i Revinge, vilka anfört:

Såsom utskottet erinrar om, förelåg även vid 1913 års riksdag en

motion av samma innehåll och med samma yrkande som den nu av utskottet

behandlade. I sitt då avgivna betänkande, nr 42, framhöll utskottet,

att den företeelse, som syntes vara den förnämsta grunden för

ifrågavarande motion, nämligen levnadskostnadernas fördyrande, för visso

vore en angelägenhet av den ingripande betydelse för både den enskilda

och allmänna hushållningen, att den påkallade allvarsamt och omedelbart

beaktande från statsmakternas sida. Samtidigt gjordes dock det uttalandet,

att orsakerna till denna dyrtid äro av mångskiftande art och att en

djupgående undersökning säkerligen skulle visa, att det är många faktorer

som medverka till ifrågavarande oroväckande fenomen. Att frihandelssystcmet

ensamt icke vore ett ofelbart botemedel mot det onda, fann utskottet

bestyrkt av den omständigheten, att man exempelvis i England,

jordens förnämsta frihandelsland, sedan flere år tillbaka kunde iakttaga en

fortgående stegring av varupriserna.

Motionärernas förslag att företaga en omedelbar sänkning av så gott

som samtliga i nu gällande tulltaxa upptagna tullsatser med 10 % av

deras nuvarande belopp, ansåg sig utskottet höra bestämt avstyrka. »Skola

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 sand. 6 käft. (Nr 6.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5 Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

ändringar vidtagas», yttrade utskottet, »måste de för visso föregås av en

noggrann prövning av varje särskild position med strängt beaktande av

att icke jordbruket, industrien eller andra näringar genom förhastade åtgärder

skadas i sina berättigade intressen».

Om utskottet alltså bestämt avrådde från eu omedelbar generell nedsättning

av de bestående tullsatserna, intog det däremot en välvillig ståndpunkt

gent mot tanken på en objektiv och allsidig utredning angående

tullsystemets verkningar, vilken enligt utskottets förmenande skulle vara

till gagn icke blott för att vinna inblick i systemets inverkan på levnadsomkostnaderna

utan även i annat avseende. Såväl kommerskollegium som

generaltullstyrelsen hade nämligen på sin tid beklagat, att det förslag till

tulltaxa, som lades till grund för förhandlingarna angående den senaste

handelstraktaten med Tyskland, icke erhållit stödet av »en allsidig utredning

i fråga om de verkningar, skyddssystemet hittills visat sig medföra».

Om nu eu dylik utredning vidtoges, hade man, yttrade utskottet, vid de

underhandlingar, som antagligen om någon tid åter komma att upptagas

i och för ett eventuellt förnyande av den tyska handelstraktaten, beaktat

den angelägenhet, varom ämbetsverken erinrat. Yi anse oss böra understryka

sistnämnda synpunkts betydelse. Och då utskottet i år instämmer

i det yttrande, som förra året reservationsvis frambars inom utskottet och

vari framhölls nödvändigheten av att Sverige vid eventuella förhandlingar

om nya handelstraktater »vore rustat med försvars- och bytesmedel», så

vilja vi framhålla vikten av, att man genom en sådan utredning, som vi

påyrka, så långt sig göra låter undersöker, vilka tullar som verkligen äro

för landet gagneliga.

Då vi även i övrigt fortfarande gilla de synpunkter, som togo sig

uttryck i 1913 års bevillningsutskotts betänkande över den då föreliggande

motionen, ha vi yrkat, att utskottet skulle hemställa,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en objektiv

och allsidig utredning av det gällande tullsyste

mets verkningar samt för riksdagen framlägga de för

slag, vartill utredningen kan giva anledning.

samt av herrar Bäckström, friherre Palmstierna, Sandler och Källman

vilka yrkat bifall till motionen.

Stockholm 1914. O. L. Svanb&cks Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.