Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring av rubriken nr 555 i tulltaxan.

1914-07-02 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1914 B:9, Betänkande, i anledning av väckt motion om ändring av rubriken nr 555 i tulltaxan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr .9.

1

Nr 9.

Ankom Ull riksdagens kansli den 2 juli 1914 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

ändring av rubriken nr 555 i tulltaxan.

(l:a avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Hammarström, Ollas A.

Ericsson, Eklund, Lyckholm, Antonsson, frih. Fleming, Bäckström, Jesperson,

frih. Palmstierna, Röing, Sandler, Rune, Jeansson i Kalmar, Källman, Jonsson

i Hökhult, Danström, K. A. Nilson och Hamrin.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 130, har herr Jeansson i Kalmar, med åberopande av en av

honom vid innevarande års första riksdag väckt motton (nr 120), hemställt,

»att riksdagen ville besluta, att rubriken nr 555 i gällande tulltaxa

måtte erhålla följande ändrade lydelse:

säckar: tydligen använda.......................................................... fria.''»

Enligt 1889 års tulltaxa voro nya, tomma säckar åsätta tull lika

med den vävnad, varav de bestode, med tillägg av 10 procent av tullbeloppet;

och var i övrigt föreskrivet, att synbart brukade säckar skulle

åtnjuta tullfrihet.

I en vid 1890 års riksdag väckt motion hemställdes, att tullfriheten

för synbart brukade säckar måtte upphävas, och att i följd härav tullbestämmelsen

för säckar måtte erhålla följande lydelse: Säckar, tomma:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 7 saml. 9 höft. (Nr 9.) 1

Utskottet

Historik

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningeut sbittets betänkande Nr 9.

tullbehandlas lika med den vävnad, varav de bestå, med tillägg av 10

procent. Till stöd härför framhöll motionären, bland annat, hurusom

det vore en förhållandevis lätt sak att få nya säckar att se synbart

brukade ut och sålunda tullfritt införda i riket. Bevillningsutskottet

ansåg sig visserligen icke kunna tillstyrka, att verkligen brukade säckar

tullbehandlades såsom nya, men då ett förtydligande av uttrycket »synbart

brukade» syntes utskottet önskvärt i syfte att förekomma sådana underslev,

som motionären antytt, hemställde utskottet, att under rubriken

säckar orden »synbart brukade» måtte utbytas mot »tydligen brukade

och slitna». Denna utskottets hemställan bifölls av riksdagen. Rubriken

säckar erhöll sålunda följande avfattning:

Säckar:

nya, tomma; tullbehandlas lika med den vävnad, varav de

bestå, med tillägg av 10 procent.

tydligen brukade och slitna ........................................................ fria.

Under var och en av riksdagarna åren 1895, 1899 och 1902 väcktes

motioner med yrkande att, till skydd för den inhemska juteindustrien,

tydligen brukade och slitna säckar måtte åsättas samma tullsats som nya

säckar, men samtliga dessa motioner blevo, i enlighet med bevillningsutskottets

hemställan, avslagna. Hos 1903 års riksdag gjorde bevillningsutskottet,

med begagnande av sin befogenhet enligt 40 § riksdagsordningen,

framställning om ändring i bestämmelserna om tullbehandling

av säckar. Utskottet yttrade därvid, bland annat, att rubriken säckar

i dess då gällande avfattning icke vore uttömmande. Till riket infördes

nämligen säckar, vilka väl vore brukade och således icke kunde hänföras

till nya säckar, men icke heller så mycket brukade, att de kunde betraktas

såsom slitna och således borde åtnjuta tullfrihet. Det syntes därför

utskottet lämpligt, att nämnda rubrik så avfattades, att därunder inbegrepes

även brukade men ej slitna säckar. För sådant ändamål erbjöde sig

två utvägar, nämligen antingen att i rubriken såsom en underavdelning

upptaga tydligen brukade, men ej slitna säckar med viss bestämd tullsats,

eller ock att i rubriken mot varandra ställa tydligen brukade och

slitna säckar samt andra säckar, till vilka då skulle hänföras såväl nya

som brukade, men ej slitna säckar med en gemensam tullsats för båda

dessa slag. Sistnämnda utväg föreslogs av utskottet, som därvid framhöll

bland annat, att största delen av de begagnade säckar, som importerades,

finge antagas vara av den beskaffenhet, att säckarna kunde

betraktas såsom slitna. Det av 1903 års bevillningsutskott sålunda

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillninysutskottets betänkande Nr 9. 3

framställda förslaget bifölls av riksdagen. Till följd härav erhöll tulltaxerubriken

säckar följande lydelse:

Säckar, tomma:

tydligen brukade och slitna..................................................... fria.

andra; tullbehandlas lika med den vävnad, varav de bestå,

med tillägg av 10 procent.

Enligt nu gällande tulltaxa hava motsvarande bestämmelser följande

avfattning:

Säckar:

555. tydligen brukade och slitna..................................................... fria.

556. andra (s. k. droppsäckar härunder inbegripna): tullbehandlas

lika med den vävnad, varav de äro tillverkade, med

tillägg av 15 procent av tullbeloppet.

Ändringarna i rubriken 556 äro tillkomna, efter förslag av 1906

års tulltaxekommitté.

Begagnade tomsäckar hava under de senare åren hit till riket

importerats i avsevärda kvantiteter, såsom framgår av nedanstående siffror:

År

Värde i kronor

1903 ................

............. 466,464

1904 .................

................. 461,893

1905 ..............

............... 502,697

1906 .................

................... 530,744

1907 ................

................. 722,797

1908 ...........

................ 721,508

............... 666,628

1909 ...............

1910 ...............

.................. 813,501

1911 ................

................. 759,108

1912 .................

............... 702,500

Det torde vara huvudsakligen gödselmedels-, cement- och kvarnindustrierna,

vilka såsom emballage använda begagnade tomsäckar.

Statistik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Berillningsutskoftets betänkande Nr 9.

Motionären. Motionären bär såsom skäl för sitt förslag, att i rubriken 555 orden

»tydligen brukade och slitna» måtte utbytas mot »tydligen använda»,

åberopat till en början den olikformighet i tillämpningen, till vilken den

nuvarande formuleringen med sin vädjan till det rent subjektiva omdömet

givit anledning. Vidare har motionären, med förmälan att å somliga

tullplatser gällande bestämmelse tillämpats så, att endast, verkligt trådsliten

säckar fått införas tullfritt, framhållit, att en så sträng tolkning

icke kunde antagas hava varit av riksdagen avsedd. Syftet med don

medgivna tullfriheten — att bereda vissa industrier tillgång till billigare

emballage — skulle nämligen med en sådan tolkning förfelas, enär en

verkligt sliten säck uppenbarligen icke kunde användas såsom emballage.

Oeneraituii■ Innan utskottet företagit detta ärende till slutlig behandling, har

syreten. utsk0ttet funnit önskvärt att erhålla generaltullstyrelsens utlåtande i

anledning av motionen och har därför i föreskriven ordning gjort framställning

härom, med begäran att styrelsen måtte särskilt uttala sig

rörande möjligheten att ordna tullbehandlingen av ifrågavarande artikel

så, att säckar, så snart de använts såsom emballage, vore tullfria, utan

att likväl kraven på nödig trygghet mot missbruk behövde eftergivas.

Med eget utlåtande har generaltullstyrelsen numera överlämnat

yttranden i ämnet av packhusinspektionerna i Stockholm, Göteborg

och Malmö.

Motionärens påstående om olikformighet i tullbehandlingen av säckar

vid skilda tullplatser har bestyrkts av packhusinspektionen i Stockholm.

Inspektionen i Göteborg har vitsordat, att svårighet ofta möter att

avgöra, till vilken grad säckar skola vara slitna för att kunna tullfritt

utlämnas, under det att inspektionen i Malmö meddelat, att rubriken

555 där tolkats på sådant sätt, att säckar för att kunna utlämnas tullfria

måste vara slitna så, att revor uppstått eller stoppningar nödvändiggjorts

för deras vidare användning.

Generaltullstyrelsen har i sitt utlåtande framhållit, att avfattuingen

av sistnämnda rubrik givit anledning till olika tolkning, beroende på

den subjektiva uppfattningen av säckarnas beskaffenhet, och styrelsen

har förklarat sig i de många fall, som dragits under dess prövning,

hava insett svårigheten att bedöma, huruvida gamla säckar bort såsom

slitna åtnjuta tullfrihet eller icke.

För vinnande av det av bevillningsutskottet angivna syftet hava

av ifrågavarande myndigheter olika förslag framställts. Packhusinspektionen

i Göteborg har ifrågasatt, att rubriken 555 skulle avfattas

sålunda:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

o

»Säckar:

förut som emballage synbarligen använda friat),

samt åtföljas av följande anmärkning:

»Det åligger varans angivare att vid förtullningstillfället avlämna

avsändarens på tro och heder avgivna intyg, att säckarna varit såsom

emballage använda.»

Generaltullstyrelsen har för egen del upptagit ett av packhusinspektionen

i Stockholm formulerat förslag, enligt vilket rubriken 555

skulle behålla sin nuvarande avfattning, men till densamma skulle fogas

en anmärkning av följande lydelse:

»Såsom tydligen slitna anses ej blott sådana säckar, vilka genom

längre begagnande blivit verkligt trådslitna, utan jämväl sådana, vilka

förete genom användningen uppkomna hål, bristningar i söm eller vid

fåll eller eljest spår av slitning.»

Genom den av utskottet i detta ärende föranstaltade utredningen

torde få anses vara uppvisat, att den nuvarande avfattningen av rubriken

555 i tulltaxan vållat väsentliga svårigheter vid tillämpningen och givit

anledning till skiftande tolkningar. Önskvärdheten i tydlighetens intresse

av en ändrad avfattning av gällande bestämmelser är därmed ådagalagd.

Vidkommande härefter den riktning, i vilken en ändrad av fattning

bör sökas, finner utskottet, på sätt ovan antytts, önskvärt, att tullbehandlingen

av ifrågavarande artikel kunde ordnas så, att säckar, såsnart

de verkligen använts såsom emballage och sålunda alltid blivit i viss mån

slitna, finge tullfritt införas, utan att likväl kraven på nödig trygghet behövde

eftergivas. Sistnämnda krav avse att fortfarande bereda den svenska

juteindustrien ett skydd, varav den torde vara nu i lika stort behov som då

tullfriheten för tomsäckar år 1890, med hänsyn till denna industri, på sätt

ovan nämnts begränsades. Rubriken bör sålunda, enligt utskottets mening,

icke få en sådan lydelse, att möjlighet öppnas för en så vidsträckt tullfri

import av säckar, som lär hava förekommit före sistberörda ändrings

genomförande.

Av vad nu anförts torde framgå, att utskottet icke kunnat tillstyrka

bifall till motionärens förslag, vilket i sak skulle innebära en

återgång till 1889 års bestämmelse.

Den av packhusinspektionen i Göteborg föreslagna lydelsen av

den ifrågavarande rubriken synes även den vara av huvudsakligen enahanda

innebörd som sistnämnda bestämmelse. Med insikt om det

olämpliga häri har inspektionen velat tillgodose kravet på kontroll genom

föreskrift om ett av avsändaren på tro och heder avgivet intyg på sätt

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

ovan intagna, av sistnämnda inspektion föreslagna anmärkning närmare

ånger. Att grunda tullbehandlingen av ifrågavarande artikel på sådana

intyg är enligt utskottets mening varken i och för sig tilltalande eller

ur kontrollens synpunkt tillfredsställande. I förra hänseendet må anmärkas,

att intygen skulle på tro och heder avgivas rörande förhållanden,

vilka säkerligen mången gång i detalj komme att undandraga sig intygsgivarens

prövning. I senare avseendet förtjänar beaktas, att intygen

skulle avgivas av personer, vilkas uppfattning'' rörande deras betydelse

man saknar möjlighet att påverka eller kontrollera och för vilka en

tryckt blanketts ifyllande säkerligen lätt kunde komma att te sig såsom

en tom formalitet och vilka slutligen i fråga om intygens avgivande

icke äro underkastade ansvar inför svensk myndighet.

Den av generaltullstyrelsen förordade utvägen, att, med bibehållande

av den nuvarande avfattningen av rubriken 555, genom en därvid fogad

anmärkning giva närmare anvisning röjande den avsedda tullbehandlingen,

har utskottet däremot kunnat ansluta sig till. I den av generaltullstyrelsen

föreslagna formuleringen av anmärkningen har utskottet

emellertid funnit sig böra föreslå en mindre ändring, som likvisst icke

är av uteslutande redaktionell art, utan även avser att göra gränsen för

de tullfria säckarna något vidare äu den av tullstyrelsen ifrågasatta

lydelsen synes ange. Under det att generaltullstyrelsen såsom hänförliga

till tydligen slitna säckar angiver å ena sidan sådana, som genom längre

begagnande blivit verkligt trådslitna, och å andra sidan sådana, vilka

förete genom användningen uppkomna hål, bristningar i söm eller vid

fåll eller eljest spår av slitning, har utskottet velat låta det första ledet

omfatta alla sådana säckar, vilka förete de i tullstyrelsens förslag uppräknade,

mera grova tecknen på slitning, och till det andra ledet föra

säckar, som eljest bära spår av slitning.

Med den ändring i gällande bestämmelser rörande tullbehandling

av säckar, som utskottet sålunda går att föreslå, torde å ena sidan

önskvärd tydlighet i avfattningen vara åstadkommen och å andra sidan

vara sörjt för att de berättigade krav på tullfri införsel av till emballage

använda säckar, som av intresserade industrier kunna uppställas, bliva

tillgodosedda, utan att juteindustriens intressen blivit trädda för nära.

I anslutning till vad ovan anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av herr Jeanssons

i Kalmar förevarande motion, II: 130, besluta att

till rubriken nr 555 i gällande tulltaxa skall fogas

följande anmärkning:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 9.

Anm. Såsom tydligen slitna anses ej blott sådana säckar, vilka

genom längre begagnande blivit verkligt trådslitna eller som

förete genom användningen uppkomna hål eller bristningar i

söm eller vid fåll, utan jämväl sådana som eljest bära spår av

slitning.

Stockholm den 2 juli 1914.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservation:

av herrar Bäckström, frih. Palmstierna, Röing, Sandler, Rune,

Källman och Hamring vilka yrkat bifall till motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 B:212 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om ändring av rubriken nr 555 i tulltaxan. a1 i texten