Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av verkställd utredning angående publikation av konstitutionsutskottets ''protokoll.

1914-06-26 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1914 B:6, Utlåtande, i anledning av verkställd utredning angående publikation av konstitutionsutskottets ''protokoll.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 26 juni 1914 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av verkställd utredning angående publikation

av konstitutionsutskottets ''protokoll.

Vid 1913 års riksdag väcktes av herr R. Kjellén med instämmande

av herr S. Clason motion (I: 31), däri hemställdes, »att riksdagen måtte

uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter verkställd utredning

genom lämplig person, på riksgäldskontorets bekostnad låta ombesörja

tryckning av konstitutionsutskottets protokoll i den mån sådant är med

gällande tryckfrihetsförordnings föreskrifter förenligt.»

Bankoutskottet, till vilket denna motion hänvisades, inhämtade fullmäktiges

i riksgäldskontoret yttrande över densamma, varefter utskottet i

utlåtande nr 28 anförde, bland annat, att utskottet i likhet med fullmäktige

funne, att, därest en sådan publikation som den av motionären föreslagna

ansåges böra komma till stånd, beslut därutinnan borde föregås av

sakkunnig utredning rörande den ifrågasatta publikationens omfång och

kostnaderna för densamma. Utan att sålunda för det dåvarande vilja

inlåta sig på frågan om nyttan och betydelsen av en dylik publikation

ansåge utskottet sig böra tillstyrka en utredning i ämnet.

Med bifall till utskottets därom gjorda hemställan beslöt riksdagen

uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, med anlitande av förslagsanslaget

till riksdagskostnader, låta till 1914 års riksdag verkställa utredning

angående omfattningen av och kostnaderna för en publikation, avsedd

att omfatta konstitutionsutskottets protokoll för tiden 1810—1866,

i den mån sådant vore med gällande tryckfrihetsförordnings föreskrifter

förenligt, samt för riksdagen framlägga resultatet av omförmälda utredning.

Med erinran härom hava fullmäktige i skrivelse den 2 april 1914

meddelat, att fullmäktige den 15 maj 1913 uppdragit åt professorn vid

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 8 samt. 4 höft. (Nr 6—7.) 1

Motion I: 31

vid 1913 års

riksdag.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 6.

Lunds universitet S. Clason att verkställa omförmälda utredning, ävensom

att professor Clason i slutet av år 1913 till fullmäktige avlämnat betänkande

i ämnet; och hava fullmäktige jämväl till utskottet överlämnat

samma betänkande.

Professor S. Clasons utredning.

Betänkandet är av följande lydelse:

»Enligt utdrag av sitt protokoll för den 15 maj 1913 hava herrar fullmäktige

i riksgäldskontoret uppdragit åt mig att verkställa en av 1913 års

riksdag begärd utredning angående omfattningen av och kostnaderna för

en publikation, avsedd att omfatta konstitutionsutskottets protokoll för

tiden 1810—1866, i den mån sådant vore med gällande tryckfrihetsförordnings

föreskrifter förenligt. Med anledning därav får jag härmed överlämna

följande utlåtande.

Beträffande uppdragets tillkomst hänvisar jag härvid dels till den

motion, som ytterst föranlett detsamma (nr 31 i första kammaren vid

1913 års riksdag), dels till bankoutskottets däröver avgivna och sedermera

av riksdagen bifallna yttrande (nr 28). Av nämnda motion framgår, att

syftemålet med publikationen skulle vara att för forskningen göra lättare

tillgängligt det enastående material för vår konstitutionella utvecklingshistoria,

som förvaras i konstitutionsutskottets protokoll. Såväl motionen

som det med anledning av densamma av herrar fullmäktige i riksgäldskontoret

den 6 mars 1913 avgivna yttrande giva emellertid vid handen,

att avsikten icke har varit, att publikationens omfattning skulle i allo vara

identisk med de volymer i konstitutionsutskottets arkiv, som angivas innefatta

utskottets protokoll vid riksdagarna under ifrågavarande tidsskede.

Å ena sidan framhålles nämligen, att vissa av protokollsbanden även innehålla

en del andra handlingar än själva protokollen, vilka handlingar icke

skulle medtagas i publikationen, å andra sidan betonas, att i densamma

borde ingå åtskilliga handlingar, som återfinnas i andra band än de egentliga

protokollsbanden.

En närmare granskning af konstitutionsutskottets arkivalieserier synes

mig ytterligare styrka riktigheten av denna uppfattning.

Vad till en början angår handlingar i de egentliga protokollsbanden,

som icke behöva medtagas i en publikation sådan som den avsedda, så är

först att märka, att, såsom motionären redan framhållit, för de fyra riksdagarna

1810 (Örebroriksdagen), 1812, 1815 och 1817 —1818 utskottets

arkivalier bestå av endast ett band för varje riksdag, innehållande, delvis

bundna om vartannat, både egentliga protokoll och övriga handlingar, och

att således här en sovring mellan båda grupperna måste äga rum. Men

vidare kan det åtminstone ifrågasättas, om ens allt, som ingår bland de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 6.

3

egentliga protokollen, behöver tryckas. Meningen har, såvitt jag förstått,

icke varit, att utskottets utlåtanden och memorial, som redan finnas tryckta

i de gamla serierna av riksdagstryck (konstitutionsutskottets utlåtanden),

nu skulle omtryckas, och under sådana förhållanden är det givet, att, för

den händelse något utlåtande är bifogat protokollet över det sammanträde,

då det justerades, detsamma icke lärer böra omtryckas. Men förhållandet

torde kunna vara detsamma även i fråga om reservationer till

ett utlåtande, vilka visserligen ofta finnas anmälda till utskottets protokoll

och bilagda detsamma, men också, åtminstone under de senare riksdagarna,

redan äro tryckta i samband med utlåtandet. Emellertid är detta

icke alltid fallet, och regeln torde sålunda böra bliva den, att i fråga om

de utlåtanden och reservationer, som förut finnas tryckta i den hittillsvarande

serien av utskottets utlåtanden, man inskränker sig till att göra

hänvisningar till denna serie, under det att däremot de hittills icke tryckta

avtryckas vid de protokoll, till vilka de äro bifogade.

Detta i fråga om handlingar, som äro bifogade protokollen, men som

kunna förbigås vid tryckningen. Såsom ovan nämnts, finnas emellertid

även åtskilliga handlingar, vilka ansetts böra ingå i publikationen, ehuru

de icke återfinnas bland själva protokollen. Motionen framhåller med avseende

därpå sålunda, att bland utskottets handlingar exempelvis anträffas

»sådana intressanta papper, som motionärers direkt till utskottet ställda

skrivelser» samt »tilläventyrs ock inom utskottet självt väckta motioner».

Detta har så mycket större betydelse, som under den nu ifrågavarande

perioden den enskilde riksdagsmannen icke kunde inom sitt stånd väcka

förslag i grundlagsfrågor, önskade han föreslå en grundlagsändring, hade

han alltså att ingiva sitt förslag i frågan till konstitutionsutskottet, och

endast för den händelse att utskottet tillstyrkte detsamma, befordrades det

till ytterligare handläggning inom stånden. Fann utskottet åter förslaget

icke värt tillstyrkande, kunde förslagsställaren visserligen begära utskottets

yttrande däröver och var då själv berättigad att av trycket utgiva

detta, men någon skyldighet för utskottet att låta detta sitt yttrande ingå

bland samlingen av sina (tryckta) utlåtanden fanns icke, låt vara att sådant

understundom skett. Det ligger emellertid i sakens natur, att sådana

till utskottet ingivna grundlagsändringsförslag samt utskottets däröver

avgivna utlåtanden kunna vara av synnerlig betydelse för den konstitutionella

utvecklingens historia och för belysningen av olika grundlagsparagrafers

innehåll; och det är vidare givet, att de protokoll, som

beröra deras handläggning, kunna fullt tillgodogöras, endast om själva de

förslag, som de avhandla, också bliva tryckta. Detsamma gäller naturligtvis

även de inom utskottet av någon dess medlem väckta grundlagsändringsförslagen.

o O

Kartong med ändring ä sid. 4 r. 5 nedifrån av erövras till beröras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskotlets utlåtande Nr G.

Tillagges, att bland författarne till på detta sätt inom utskottet behandlade

grundlagsändringsförslag påträffas sådana märkesmän i vår konstitutionella

utveckling som till exempel L. A. Mannerheim, E. G. Geijer,

A. von Hartmansdorff, C. H. Anckarsvärd, J. H. Gyllenborg, M. J. Crusenstolpe,

C. G. Spens, O. I. Fåhreus, L. J. Hjerta in. fl., så framstår ytterligare

vikten av, att dessa av konstitutionsutskottet behandlade förslag

bliva tryckta lika väl som motioner i övriga riksdagsfrågor redan äro det.

Regeln bör alltså bliva, att samtliga till utskottet ingivna eller inom utskottet

väckta grundlagsändringsförslag tryckas, likasom också utskottets

över. dem avgivna yttranden, de sista för så vitt de icke redan införts i

samlingen av utskottets utlåtanden. Beträffande enskilde riksdagsmäns

»motioner» bör dock uppmärksammas, att understundom förslag med alldeles

oförändrad ordalydelse ingivits riksdag efter riksdag — särskilt i

fråga om representationsreformen finnas exempel därpå — och att i dylika

fall tryckning ej behöver ske mer än första gången, varefter hänvisningar

dit kunna vara tillräckliga för de följande.

Kungl. propositioner i grundlagsfrågor behöva däremot ej tryckas, ty

över dem hade utskottet skyldighet att avgiva yttrande till stånden, och

de finnas därför åtminstone i regel redan offentliggjorda. Skulle något

undantag konstateras, bör naturligtvis tryckning ske.

En annan betydande grupp av de till utskottet inkomna handlingarna

utgöres av protokollsutdrag från de olika stånden, upptagande fullständiga

diskussionsprotokoll över ståndens debatter rörande till dem från utskottet

avgivna förslag. Enligt dåvarande förhandlingsformer voro nämligen återförvisningar

till utskottet, åtföljda av dylika diskussionsprotokoll, synnerligen

vanliga. Då emellertid dessa diskussioner redan finnas tryckta i

ståndens protokoll, är ett omtryck här ingalunda av nöden och bör ej

heller ifrågakomma.

Jämte sitt grundlagsvårdande värv hade konstitutionsutskottet också

sin protokollsgranskning. De listor över statsrådsprotokollen, som med

anledning därav tillställdes utskottet, behöva, såsom redan motionen antyder,

givetvis icke tryckas. Däremot är det icke uteslutet, att detta i

vissa fall bör ske med den skriftväxling, som kunde föras mellan utskottet

och vederbörande statsrådsledamot angående utbekommande av protokoll

eller handlingar. Ty spörsmål af intresse kunna understundom därvid

beröras. En prövning av varje särskilt fall torde härvid få avgöra.

Detsamma synes även böra bliva förhållandet i fråga om de anmärkningar

mot statsråd, som till utskottet kunde ingivas av vare sig enskilde

riksdagsmän eller andra utskott. Själva den ingivna anmärkningen med

dithörande bilagor bör visserligen alltid tryckas — därest detta icke redan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 6.

5

skett i något utskottets utlåtande däröver — tv utskottets protokoll i ärendet

kunna naturligtvis fullt tillgodogöras endast under förutsättning av

kännedom om anmärkningens beskaffenhet. Under vissa av de tidigare

riksdagarna innehålla emellertid utskottets handlingar icke blott själva den

ingivna anmärkningen med bilagor, utan kunna även omfatta ett avsevärt

antal handlingar, som sedermera ingivits eller införskaffats för frågans närmare

belysning, och beträffande dessa kan endast en detalj prövning i varje

särskilt fall avgöra, vad som bör medtagas, och vad som saklöst kan förbigås.

Sammanfattas ovanstående, synes publikationen alltså böra omfatta:

a) utskottets protokoll, dock med undantag för sådana i desamma

ingående utlåtanden och reservationer mot dessa, vilka redan äro

tryckta i samlingen av utskottets utlåtanden;

b) till utskottet ingivna eller i detsamma väckta grundlagsändringsförslag

ävensom utlåtanden däröver, i den mån de ej förut äro

tryckta i nämnda samling;

c) vissa handlingar rörande statsrådsprotokollens granskning, såsom

ingivna anmärkningar, ävensom andra handlingar rörande desamma,

de sistnämnda dock efter prövning i varje särskilt fall.

Vid tryckningen bör därjämte uppmärksamheten hållas öppen för

möjligheten, att även andra handlingar kunna böra tryckas eller omnämnas.

Om till exempel av protokollen eller annorledes skulle framgå, att

i någon viktigare fråga olika redaktionsförslag förelegat, ehuru måhända

blott ett ingått i själva protokollsserien, kan skäl förefinnas att åtminstone

omnämna de övrigas tillvaro.

Av förestående framgår, att i åtskilliga fall först vid själva redaktionsarbetet

kan för varje särskild riksdag i detalj avgöras, vad som vid tryckningen

bör medtagas och vad som bör utelämnas. Prövningen därav förutsätter

nämligen i dessa fall en så pass ingående kännedom av både det

föreliggande materialet och arbetet i allmänhet vid varje särskild riksdag,

att den praktiskt taget endast kan förvärvas under ett arbete, motsvarande

själva redaktionsarbetet. Att på förhand i alla detaljer verkställa en sådan

prövning skulle alltså vara att redan nu fullgöra det väsentligaste av

redaktionsarbetet, vilket dock ej lärer kunna ifrågasättas, då, såsom bekant,

det här gäller en period omfattande 16 riksdagar, strödda över mer än ett

halvt sekel. Härav följer emellertid också, att den tilltänkta publikationens

omfattning för närvarande endast kan approximativt angivas.

Aven en annan orsak föranleder detta. Såväl protokollen som hand
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 6.

lingarna äro nämligen skrivna med mycket varierande stilar, vilka för handlingarna

regelbundet och för protokollen stundom växla under samma

riksdag; handlingarna förekomma därjämte i mycket växlande format.

Även en medeltalsberäkning rörande det omfång, detta aktmateriel skulle

upptaga i tryck, kan alltså också av denna grund endast bliva approximativ.

Detta gäller således de beräkningar, som här nedan framläggas.

Jag har emellertid vid deras uppgörande under ett studium av materialet

dels sökt frånskilja, vad som enligt ovan angiva grunder ej torde medtagas

— liksom naturligtvis oskrivna sidor — dels för de olika riksdagarna sökt

något så när bestämma det omfång, den olika stiltätheten synes böra representera,

och jag vågar också tro, att nedan angivna omfång vid tryckning

ej skall behöva väsentligen åtminstone överskridas. Vid arkberäkningen

har därvid förutsatts, att tryckningen skulle ske i ett format och

med stil, motsvarande de nu i kamrarnas protokoll använda. Något hinder

att använda annat format och stiltäthet finnes naturligtvis ej. Tillika är

förutsatt, att protokollen vid varje riksdag skulle åtföljas av ett register.

Arkberäkningen angives särskilt för protokoll och särskilt för handlingar.

Tryckark

Riksdag

Protokoll

Handlingar

Summa

1810...............................

.........................omkring 3^2

1V2

5

1812.........................*......

»

10

3

13

1815................................

7

1

8

1817-18......................

23

11

34

1823................................

»

26

16

42

1828—30.......................

»

36

17

53

1834—35......................

47

16

63

1840—41.......................

»

80

17

97

1844—45.......................

30

11

41

1847—48.......................

23

17

40

1850—51 ......................

»

18

10

28

1853—54......................

»

22

12

34

1856—58.......................

...................... »

23

11

34

1859—60.......................

15

7

22

1862—63.......................

4

3

7

Omkring

367Va

1537a

521

Omfånget skulle för hela publikationen alltså bliva omkring J/4 större

än exempelvis 1913 års riksdagsprotokoll, vilka för båda kamrarna sammanlagt

uppgingo till omkring 415 ark.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 6.

7

Att 1865—66 års riksdag saknas i denna beräkning, beror därpå, att

såsom bekant konstitutionsutskottets protokoll i vad de angå statsrådsprotokollens

granskning först efter 50 år bliva tillgängliga. Jag har således

ej kunnat verkställa någon undersökning angående dem. Innan den

ifrågasatta publikationen skulle hinna färdigtryckas, har emellertid preskriptionstiden

gått till ända. Antagligen skulle omfånget för denna riksdag

icke bliva synnerligen mycket större än för 1862—63 års riksdag.

I fråga om de tre första riksdagarna, 1810, 1812 och 1815, böra

vidare följande erinringar göras. Såsom bekant beslöt 1900 års riksdag

att låta trycka »de av konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815 års

urtima riksdagar utgivna memorial och övriga expeditioner med därtill

hörande handlingar av större vikt». Den sålunda 1902 utgivna samlingen

»Constitutionsutskottets memorialer och övriga expeditioner vid riksdagarne

1810, 1812 och 1815» innehåller emellertid icke blott utskottets memorial

och expeditioner, utan har i form av bilagor till dessa även tryckts en

mängd dels utdrag ur utskottets protokoll, dels inom utskottet hållna anföranden.

Dessa »utdrag av protokollet, hållet hos Riksens Höglofl. Ständers

Constitutions Utskott», som oupphörligen återkomma i 1902 års publikation

såsom bilagor till memorialen, hava emellertid på sin tid ingalunda

i regel såsom protokollsutdrag åtföljt utskottets memorial till stånden,

utan äro en form, som 1902 års utgivare valt för att i sin samling få

med även viktigare protokoll och anföranden. Det kunde möjligen då ifrågasättas,

om tillvaron av dessa s. k. protokollsutdrag i 1902 års samling

skulle onödiggöra att i nu ifrågasatta publikation medtaga en fullständig

upplaga av utskottets protokoll vid dessa riksdagar. Detta synes mig

dock icke böra vara förhållandet. Dels äro »protokollsutdragen» i 1902

års samling icke i allo fullständiga, dels lämna de, strödda såsom de äro

bland memorialen, icke någon tillfredsställande bild av den kronologiska

gången eller av sammanhanget i utskottets arbeten. Även protokoll för

1810—1815 års riksdagar synas därför böra medtagas i den nu ifrågasatta

publikationen, som endast därigenom kan fylla sitt syfte att giva

en fullständig bild av konstitutionsutskottets verksamhet, sådan den framträder

i dess protokoll under tiden 1810—1866. Däremot medgiver nu

nämnda förhållande en betydande inskränkning i omfånget av de handlingar,

som för de tre nämnda riksdagarna böra bifogas protokollen — man

kan i många fall nöja sig med hänvisningar till 1902 års samling — och det

torde även kunna medföra en besparing av renskrivningskostnaderna för dessa

riksdagar, i det att »protokollsutdragen» efter vederbörlig kollationering

mångenstädes torde kunna användas såsom text vid tryckningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr C.

Återstår frågan om kostnaderna för nu ifrågavarande publikation.

Dit höra kostnader dels för redigering (urval av vad som skall tryckas,

korrekturläsning, upprättande av register in. m.), dels för avskrivning,

dels slutligen för tryckning, bindning m. m.

Beträffande avskrivning av historisk text är gällande pris för närvarande

för lättare stilar 1 krona per skrivet ark, för svårare stilar 25 å

50 procents förhöjning. I nu ifrågavarande handlingar torde båda delarna

förekomma, dock så att stilarna bliva lättare ju närmare man kommer

vår egen tid. Då inemot 12 skrivna ark torde gå på tryckark av

här förutsatt format, synes ett renskrivningspris av inemot 12 kronor per

tryckark böra beräknas. Den förhöjning, som i vissa fall kan bli nödig,

torde kunna uppvägas genom någon sänkning för de närmast vår tid

liggande handlingarna. Den totala renskrivningskostnaden skulle efter

denna beräkning uppgå till omkring 6,250 kronor.

För redigering torde en summa af 50 k 60 kronor per ark böra beräknas;

alltså en totalsumma av 26,000 å 31,300 kronor.

Vad åter angår tryckningskostnaderna har jag satt mig i förbindelse

med några olika tryckerier dels i huvudstaden, dels i universitetsstäderna.

Uppgifterna hava därvid begärts för upplaga å respektive 500, 750 och

1,000 exemplar. Lämpligast synes dock vara att bestämma upplagan till

sistnämnda antal. Redan 1900 års upplaga av konstitutionsutskottets memorial

för åren 1810—1815 trycktes i 1,000 exemplar, och ehuru därav

något över 600 för närvarande finnas i behåll, så torde dels det nu ifrågasatta

arbetet i sig självt erbjuda större intresse, dels också det allmänna

intresset för ett arbete av denna art numera vara stegrat. Fn upplaga

av 1,000 exemplar lägges därför här till grund för beräkningen.

De inkomna prisuppgifterna förete icke så obetydliga variationer. I

någon mån torde detta kunna stå i samband med växlande papperskvalité,

men även lokala förhållanden torde hava inverkat. Lägsta uppgift för

sättning, tryckning och papper stannar vid ett belopp af 50 kronor pr.

ark; den där näst följande vid 61,50 kronor, prisbelopp, vilka för publikationen

i dess helhet skulle utgöra respektive omkring 26,000 och 32,000

kronor. I båda fallen har emellertid erinrats, att priserna äro beräknade

med hänsyn till nu gällande arbetsavtal, som utgår den 1 juli 1914, och

att en eventuell tarifförändring kan medföra ändrade pris. Vidare är att

märka, att uppgifterna äro lämnade under förutsättning av arbetets fördelning

under en följd av år utan forcering. I prisen ingår läsning av

första korrektur, men icke rättelser i strid mot manuskriptet. För registersida,

satt med annan stil och på spalt, tillkomme någon förhöjning.

Likaså för stilblandning, noter o. s. v. Summan torde med hänsyn härtill

ej böra nu beräknas lägre än 32,000.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 6.

9

Därtill komma vidare kostnaderna för omslag och häftning samt eventuellt

bindning. Kostnaderna för omslag och band äro givetvis beroende

på antalet volymer. Efter ovan beräknade arkantal pr riksdag synes publikationen

lämpligast kunna uppdelas i 16 å 18 volymer, och torde i

sådant fall kostnaderna för dess uppläggande i häftat skick stiga till

2.500 k 3,000 kronor och för dess bindning i enkla klotband dessutom

till 6,000 å 7,000 kronor.

Sammanlagda kostnaden för hela publikationen, inbunden i en upplaga

av 1,000 exemplar, skulle alltså bliva lägst omkring 72,750 kronor

högst omkring 80,000 kronor, det vill säga i medeltal pr riksdag mellan

4.500 och 5,000 kronor. Det har emellertid i vissa av prisuppgifterna

påpekats, att användning av tätare stilsort än den i kamrarnas protokoll

begagnade skulle medföra en viss besparing, i det att väl sättningspriset

ökas pr ark, men däremot arkens antal bliva färre och alltså kostnaderna

för tryckning, papper och bindning o. s. v. nedsättas. En närmare detalj - utredning härav torde emellertid böra bliva beroende på valet av tryckeri,

vilket åter kan tänkas stå i samband med redaktionsorten. Sedan numera

riksdagens arkivalier med Herrar Fullmäktiges samtycke kunna utlånas

även till arkiv eller bibliotek utom huvudstaden, kan redigeringen av arbetet

eller av vissa partier därav tänkas ske även annorstädes än i Stockholm.

Det torde slutligen icke vara utan intresse att jämföra nu gjorda

kostnadsberäkningar med kostnaderna för 1902 års publikation. Statsutskottet

1900 beräknade (mem. nr 68) kostnaderna för en upplaga på 500

exemplar till sammanlagt 4,000 å 5,000 kronor. Arbetet trycktes emellertid

i 1,000 exemplar, och faktiskt stego kostnaderna till närmare 6,200

kronor, därav inemot 3,400 för tryckning och bindning m. m. i en upplaga

av 1,000 exemplar, 2,400 såsom arvoden för utgivare med biträden,

omkring 480 i renskrivningskostnader o. s. v. Arbetet omfattade 47 ark

i betydligt mindre format än det nu tilltänkta. Mot en medelkostnad då

av omkring 135 kronor pr ark skulle nu svara en motsvarande av omkring

högst 150, en kostnad, som i betraktande av det större formatet i den nu

ifrågasatta publikationen måste anses mycket rimlig.

Det har ovan påpekats, att beräkningarna för närvarande av olika

skäl endast kunna vara approximativa. Större säkerhet kan först vinnas,

sedan arbetet begynts; och då publikationen utan tvivel skulle vara av

synnerligt värde, synes det kunna anbefallas, att av nästkommande riksdag

begärdes ett lämpligt belopp för dess påbörjande, varefter fortsättningen

sedermera kunde avpassas efter vunnen erfarenhet. Detalj bestämmelser

angående format, trycktäthet, papperskvalité o. s. v. skulle då träfBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 8 sand. 4 käft. (Nr 6—7.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 6.

Utskottets

yttrande.

fas i samband med påbörjandet. Beloppet borde vara så avpassat, att det

kunde räcka för fullbordandet av ett första band, som lämpligen synes

böra omfatta riksdagarna 1810—1815.»

Utskottet vill ingalunda förneka, att en publikation sådan som den

nu föreslagna skulle i åtskilliga avseenden och särskilt för den vetenskapliga

forskningen vara av intresse och betydelse. Av den i ärendet

förebragta utredningen framgår emellertid, att kostnaderna för arbetet och

dess utgivande skulle bliva synnerligen dryga. En upplaga av 1,000

exemplar skulle sålunda betinga lägst omkring 72,750 kronor och högst

omkring 80,000 kronor. Härvid må ock erinras, att, enligt vad utredningen

giver vid handen, dessa kostnadsberäkningar endast äro approximativa

och att de därför möjligen kunna komma att överskridas. Det

torde under sådana förhållanden med skäl kunna ifrågasättas, huruvida

den nytta, arbetet skulle kunna medföra, verkligen står i rimligt förhållande

till de avsevärda kostnaderna.

Utskottet har sålunda för sin del icke ansett sig böra framlägga något

förslag i ämnet, utan hemställer,

att ifrågavarande utredning angående publikation

av konstitutionsutskottets protokoll icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 juni 1914.

På bankoutskottets vägnar:

I. von STAPELMOHR.

Vid förestående frågas behandling inom utskottet hava närvarit:

av första kammaren: herrar von Stapelmohr, Hedenstierna, Hallin, Gustafsson, Roos,

Ingmansson, Gelotte och Montgomery, samt

av andra kammaren: herrar Wijk, Vahlquist, Söderberg i Stockholm, Juhlin, Kristensson,

Söderberg i Hobborn, Forssell och Sommelius.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 6.

11

Reservation

av herrar von Stapelmohr, Hallin och Wijk, vilka ansett, att i anledning

av fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse och den i ärendet verkställda

utredningen utskottet bort hemställa,

att riksdagen må dels uppdraga åt fullmäktige i

riksgäldskontoret att med biträde av sakkunnig person

låta ombesörja tryckning i en upplaga av sexhundra

exemplar av konstitutionsutskottets protokoll under

riksdagarna 1810, 1812 och 1815 i nära överensstämmelse

med herr professor Sam. Clasons förslag dels ock

bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget till riksdagskostnader

bestrida de för ändamålet erforderliga

kostnaderna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.