Utlåtande, i anledning av verkställd utredning angående publikation av konstitutionsutskottets ''protokoll.
1914-06-26 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1914 B:6, Utlåtande, i anledning av verkställd utredning angående publikation av konstitutionsutskottets ''protokoll.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
1
Nr 6.
Ankom till riksdagens kansli den 26 juni 1914 kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning av verkställd utredning angående publikation
av konstitutionsutskottets ''protokoll.
Vid 1913 års riksdag väcktes av herr R. Kjellén med instämmande
av herr S. Clason motion (I: 31), däri hemställdes, »att riksdagen måtte
uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter verkställd utredning
genom lämplig person, på riksgäldskontorets bekostnad låta ombesörja
tryckning av konstitutionsutskottets protokoll i den mån sådant är med
gällande tryckfrihetsförordnings föreskrifter förenligt.»
Bankoutskottet, till vilket denna motion hänvisades, inhämtade fullmäktiges
i riksgäldskontoret yttrande över densamma, varefter utskottet i
utlåtande nr 28 anförde, bland annat, att utskottet i likhet med fullmäktige
funne, att, därest en sådan publikation som den av motionären föreslagna
ansåges böra komma till stånd, beslut därutinnan borde föregås av
sakkunnig utredning rörande den ifrågasatta publikationens omfång och
kostnaderna för densamma. Utan att sålunda för det dåvarande vilja
inlåta sig på frågan om nyttan och betydelsen av en dylik publikation
ansåge utskottet sig böra tillstyrka en utredning i ämnet.
Med bifall till utskottets därom gjorda hemställan beslöt riksdagen
uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, med anlitande av förslagsanslaget
till riksdagskostnader, låta till 1914 års riksdag verkställa utredning
angående omfattningen av och kostnaderna för en publikation, avsedd
att omfatta konstitutionsutskottets protokoll för tiden 1810—1866,
i den mån sådant vore med gällande tryckfrihetsförordnings föreskrifter
förenligt, samt för riksdagen framlägga resultatet av omförmälda utredning.
Med erinran härom hava fullmäktige i skrivelse den 2 april 1914
meddelat, att fullmäktige den 15 maj 1913 uppdragit åt professorn vid
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 8 samt. 4 höft. (Nr 6—7.) 1
Motion I: 31
vid 1913 års
riksdag.
2 Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
Lunds universitet S. Clason att verkställa omförmälda utredning, ävensom
att professor Clason i slutet av år 1913 till fullmäktige avlämnat betänkande
i ämnet; och hava fullmäktige jämväl till utskottet överlämnat
samma betänkande.
Professor S. Clasons utredning.
Betänkandet är av följande lydelse:
»Enligt utdrag av sitt protokoll för den 15 maj 1913 hava herrar fullmäktige
i riksgäldskontoret uppdragit åt mig att verkställa en av 1913 års
riksdag begärd utredning angående omfattningen av och kostnaderna för
en publikation, avsedd att omfatta konstitutionsutskottets protokoll för
tiden 1810—1866, i den mån sådant vore med gällande tryckfrihetsförordnings
föreskrifter förenligt. Med anledning därav får jag härmed överlämna
följande utlåtande.
Beträffande uppdragets tillkomst hänvisar jag härvid dels till den
motion, som ytterst föranlett detsamma (nr 31 i första kammaren vid
1913 års riksdag), dels till bankoutskottets däröver avgivna och sedermera
av riksdagen bifallna yttrande (nr 28). Av nämnda motion framgår, att
syftemålet med publikationen skulle vara att för forskningen göra lättare
tillgängligt det enastående material för vår konstitutionella utvecklingshistoria,
som förvaras i konstitutionsutskottets protokoll. Såväl motionen
som det med anledning av densamma av herrar fullmäktige i riksgäldskontoret
den 6 mars 1913 avgivna yttrande giva emellertid vid handen,
att avsikten icke har varit, att publikationens omfattning skulle i allo vara
identisk med de volymer i konstitutionsutskottets arkiv, som angivas innefatta
utskottets protokoll vid riksdagarna under ifrågavarande tidsskede.
Å ena sidan framhålles nämligen, att vissa av protokollsbanden även innehålla
en del andra handlingar än själva protokollen, vilka handlingar icke
skulle medtagas i publikationen, å andra sidan betonas, att i densamma
borde ingå åtskilliga handlingar, som återfinnas i andra band än de egentliga
protokollsbanden.
En närmare granskning af konstitutionsutskottets arkivalieserier synes
mig ytterligare styrka riktigheten av denna uppfattning.
Vad till en början angår handlingar i de egentliga protokollsbanden,
som icke behöva medtagas i en publikation sådan som den avsedda, så är
först att märka, att, såsom motionären redan framhållit, för de fyra riksdagarna
1810 (Örebroriksdagen), 1812, 1815 och 1817 —1818 utskottets
arkivalier bestå av endast ett band för varje riksdag, innehållande, delvis
bundna om vartannat, både egentliga protokoll och övriga handlingar, och
att således här en sovring mellan båda grupperna måste äga rum. Men
vidare kan det åtminstone ifrågasättas, om ens allt, som ingår bland de
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
3
egentliga protokollen, behöver tryckas. Meningen har, såvitt jag förstått,
icke varit, att utskottets utlåtanden och memorial, som redan finnas tryckta
i de gamla serierna av riksdagstryck (konstitutionsutskottets utlåtanden),
nu skulle omtryckas, och under sådana förhållanden är det givet, att, för
den händelse något utlåtande är bifogat protokollet över det sammanträde,
då det justerades, detsamma icke lärer böra omtryckas. Men förhållandet
torde kunna vara detsamma även i fråga om reservationer till
ett utlåtande, vilka visserligen ofta finnas anmälda till utskottets protokoll
och bilagda detsamma, men också, åtminstone under de senare riksdagarna,
redan äro tryckta i samband med utlåtandet. Emellertid är detta
icke alltid fallet, och regeln torde sålunda böra bliva den, att i fråga om
de utlåtanden och reservationer, som förut finnas tryckta i den hittillsvarande
serien av utskottets utlåtanden, man inskränker sig till att göra
hänvisningar till denna serie, under det att däremot de hittills icke tryckta
avtryckas vid de protokoll, till vilka de äro bifogade.
Detta i fråga om handlingar, som äro bifogade protokollen, men som
kunna förbigås vid tryckningen. Såsom ovan nämnts, finnas emellertid
även åtskilliga handlingar, vilka ansetts böra ingå i publikationen, ehuru
de icke återfinnas bland själva protokollen. Motionen framhåller med avseende
därpå sålunda, att bland utskottets handlingar exempelvis anträffas
»sådana intressanta papper, som motionärers direkt till utskottet ställda
skrivelser» samt »tilläventyrs ock inom utskottet självt väckta motioner».
Detta har så mycket större betydelse, som under den nu ifrågavarande
perioden den enskilde riksdagsmannen icke kunde inom sitt stånd väcka
förslag i grundlagsfrågor, önskade han föreslå en grundlagsändring, hade
han alltså att ingiva sitt förslag i frågan till konstitutionsutskottet, och
endast för den händelse att utskottet tillstyrkte detsamma, befordrades det
till ytterligare handläggning inom stånden. Fann utskottet åter förslaget
icke värt tillstyrkande, kunde förslagsställaren visserligen begära utskottets
yttrande däröver och var då själv berättigad att av trycket utgiva
detta, men någon skyldighet för utskottet att låta detta sitt yttrande ingå
bland samlingen av sina (tryckta) utlåtanden fanns icke, låt vara att sådant
understundom skett. Det ligger emellertid i sakens natur, att sådana
till utskottet ingivna grundlagsändringsförslag samt utskottets däröver
avgivna utlåtanden kunna vara av synnerlig betydelse för den konstitutionella
utvecklingens historia och för belysningen av olika grundlagsparagrafers
innehåll; och det är vidare givet, att de protokoll, som
beröra deras handläggning, kunna fullt tillgodogöras, endast om själva de
förslag, som de avhandla, också bliva tryckta. Detsamma gäller naturligtvis
även de inom utskottet av någon dess medlem väckta grundlagsändringsförslagen.
o O
Kartong med ändring ä sid. 4 r. 5 nedifrån av erövras till beröras.
4
Bankoutskotlets utlåtande Nr G.
Tillagges, att bland författarne till på detta sätt inom utskottet behandlade
grundlagsändringsförslag påträffas sådana märkesmän i vår konstitutionella
utveckling som till exempel L. A. Mannerheim, E. G. Geijer,
A. von Hartmansdorff, C. H. Anckarsvärd, J. H. Gyllenborg, M. J. Crusenstolpe,
C. G. Spens, O. I. Fåhreus, L. J. Hjerta in. fl., så framstår ytterligare
vikten av, att dessa av konstitutionsutskottet behandlade förslag
bliva tryckta lika väl som motioner i övriga riksdagsfrågor redan äro det.
Regeln bör alltså bliva, att samtliga till utskottet ingivna eller inom utskottet
väckta grundlagsändringsförslag tryckas, likasom också utskottets
över. dem avgivna yttranden, de sista för så vitt de icke redan införts i
samlingen av utskottets utlåtanden. Beträffande enskilde riksdagsmäns
»motioner» bör dock uppmärksammas, att understundom förslag med alldeles
oförändrad ordalydelse ingivits riksdag efter riksdag — särskilt i
fråga om representationsreformen finnas exempel därpå — och att i dylika
fall tryckning ej behöver ske mer än första gången, varefter hänvisningar
dit kunna vara tillräckliga för de följande.
Kungl. propositioner i grundlagsfrågor behöva däremot ej tryckas, ty
över dem hade utskottet skyldighet att avgiva yttrande till stånden, och
de finnas därför åtminstone i regel redan offentliggjorda. Skulle något
undantag konstateras, bör naturligtvis tryckning ske.
En annan betydande grupp av de till utskottet inkomna handlingarna
utgöres av protokollsutdrag från de olika stånden, upptagande fullständiga
diskussionsprotokoll över ståndens debatter rörande till dem från utskottet
avgivna förslag. Enligt dåvarande förhandlingsformer voro nämligen återförvisningar
till utskottet, åtföljda av dylika diskussionsprotokoll, synnerligen
vanliga. Då emellertid dessa diskussioner redan finnas tryckta i
ståndens protokoll, är ett omtryck här ingalunda av nöden och bör ej
heller ifrågakomma.
Jämte sitt grundlagsvårdande värv hade konstitutionsutskottet också
sin protokollsgranskning. De listor över statsrådsprotokollen, som med
anledning därav tillställdes utskottet, behöva, såsom redan motionen antyder,
givetvis icke tryckas. Däremot är det icke uteslutet, att detta i
vissa fall bör ske med den skriftväxling, som kunde föras mellan utskottet
och vederbörande statsrådsledamot angående utbekommande av protokoll
eller handlingar. Ty spörsmål af intresse kunna understundom därvid
beröras. En prövning av varje särskilt fall torde härvid få avgöra.
Detsamma synes även böra bliva förhållandet i fråga om de anmärkningar
mot statsråd, som till utskottet kunde ingivas av vare sig enskilde
riksdagsmän eller andra utskott. Själva den ingivna anmärkningen med
dithörande bilagor bör visserligen alltid tryckas — därest detta icke redan
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
5
skett i något utskottets utlåtande däröver — tv utskottets protokoll i ärendet
kunna naturligtvis fullt tillgodogöras endast under förutsättning av
kännedom om anmärkningens beskaffenhet. Under vissa av de tidigare
riksdagarna innehålla emellertid utskottets handlingar icke blott själva den
ingivna anmärkningen med bilagor, utan kunna även omfatta ett avsevärt
antal handlingar, som sedermera ingivits eller införskaffats för frågans närmare
belysning, och beträffande dessa kan endast en detalj prövning i varje
särskilt fall avgöra, vad som bör medtagas, och vad som saklöst kan förbigås.
Sammanfattas ovanstående, synes publikationen alltså böra omfatta:
a) utskottets protokoll, dock med undantag för sådana i desamma
ingående utlåtanden och reservationer mot dessa, vilka redan äro
tryckta i samlingen av utskottets utlåtanden;
b) till utskottet ingivna eller i detsamma väckta grundlagsändringsförslag
ävensom utlåtanden däröver, i den mån de ej förut äro
tryckta i nämnda samling;
c) vissa handlingar rörande statsrådsprotokollens granskning, såsom
ingivna anmärkningar, ävensom andra handlingar rörande desamma,
de sistnämnda dock efter prövning i varje särskilt fall.
Vid tryckningen bör därjämte uppmärksamheten hållas öppen för
möjligheten, att även andra handlingar kunna böra tryckas eller omnämnas.
Om till exempel av protokollen eller annorledes skulle framgå, att
i någon viktigare fråga olika redaktionsförslag förelegat, ehuru måhända
blott ett ingått i själva protokollsserien, kan skäl förefinnas att åtminstone
omnämna de övrigas tillvaro.
Av förestående framgår, att i åtskilliga fall först vid själva redaktionsarbetet
kan för varje särskild riksdag i detalj avgöras, vad som vid tryckningen
bör medtagas och vad som bör utelämnas. Prövningen därav förutsätter
nämligen i dessa fall en så pass ingående kännedom av både det
föreliggande materialet och arbetet i allmänhet vid varje särskild riksdag,
att den praktiskt taget endast kan förvärvas under ett arbete, motsvarande
själva redaktionsarbetet. Att på förhand i alla detaljer verkställa en sådan
prövning skulle alltså vara att redan nu fullgöra det väsentligaste av
redaktionsarbetet, vilket dock ej lärer kunna ifrågasättas, då, såsom bekant,
det här gäller en period omfattande 16 riksdagar, strödda över mer än ett
halvt sekel. Härav följer emellertid också, att den tilltänkta publikationens
omfattning för närvarande endast kan approximativt angivas.
Aven en annan orsak föranleder detta. Såväl protokollen som hand
-
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
lingarna äro nämligen skrivna med mycket varierande stilar, vilka för handlingarna
regelbundet och för protokollen stundom växla under samma
riksdag; handlingarna förekomma därjämte i mycket växlande format.
Även en medeltalsberäkning rörande det omfång, detta aktmateriel skulle
upptaga i tryck, kan alltså också av denna grund endast bliva approximativ.
Detta gäller således de beräkningar, som här nedan framläggas.
Jag har emellertid vid deras uppgörande under ett studium av materialet
dels sökt frånskilja, vad som enligt ovan angiva grunder ej torde medtagas
— liksom naturligtvis oskrivna sidor — dels för de olika riksdagarna sökt
något så när bestämma det omfång, den olika stiltätheten synes böra representera,
och jag vågar också tro, att nedan angivna omfång vid tryckning
ej skall behöva väsentligen åtminstone överskridas. Vid arkberäkningen
har därvid förutsatts, att tryckningen skulle ske i ett format och
med stil, motsvarande de nu i kamrarnas protokoll använda. Något hinder
att använda annat format och stiltäthet finnes naturligtvis ej. Tillika är
förutsatt, att protokollen vid varje riksdag skulle åtföljas av ett register.
Arkberäkningen angives särskilt för protokoll och särskilt för handlingar.
Tryckark
Riksdag
Protokoll
Handlingar
Summa
1810...............................
.........................omkring 3^2
1V2
5
1812.........................*......
»
10
3
13
1815................................
7
1
8
1817-18......................
23
11
34
1823................................
»
26
16
42
1828—30.......................
»
36
17
53
1834—35......................
47
16
63
1840—41.......................
»
80
17
97
1844—45.......................
30
11
41
1847—48.......................
23
17
40
1850—51 ......................
»
18
10
28
1853—54......................
»
22
12
34
1856—58.......................
...................... »
23
11
34
1859—60.......................
15
7
22
1862—63.......................
4
3
7
Omkring
367Va
1537a
521
Omfånget skulle för hela publikationen alltså bliva omkring J/4 större
än exempelvis 1913 års riksdagsprotokoll, vilka för båda kamrarna sammanlagt
uppgingo till omkring 415 ark.
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
7
Att 1865—66 års riksdag saknas i denna beräkning, beror därpå, att
såsom bekant konstitutionsutskottets protokoll i vad de angå statsrådsprotokollens
granskning först efter 50 år bliva tillgängliga. Jag har således
ej kunnat verkställa någon undersökning angående dem. Innan den
ifrågasatta publikationen skulle hinna färdigtryckas, har emellertid preskriptionstiden
gått till ända. Antagligen skulle omfånget för denna riksdag
icke bliva synnerligen mycket större än för 1862—63 års riksdag.
I fråga om de tre första riksdagarna, 1810, 1812 och 1815, böra
vidare följande erinringar göras. Såsom bekant beslöt 1900 års riksdag
att låta trycka »de av konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815 års
urtima riksdagar utgivna memorial och övriga expeditioner med därtill
hörande handlingar av större vikt». Den sålunda 1902 utgivna samlingen
»Constitutionsutskottets memorialer och övriga expeditioner vid riksdagarne
1810, 1812 och 1815» innehåller emellertid icke blott utskottets memorial
och expeditioner, utan har i form av bilagor till dessa även tryckts en
mängd dels utdrag ur utskottets protokoll, dels inom utskottet hållna anföranden.
Dessa »utdrag av protokollet, hållet hos Riksens Höglofl. Ständers
Constitutions Utskott», som oupphörligen återkomma i 1902 års publikation
såsom bilagor till memorialen, hava emellertid på sin tid ingalunda
i regel såsom protokollsutdrag åtföljt utskottets memorial till stånden,
utan äro en form, som 1902 års utgivare valt för att i sin samling få
med även viktigare protokoll och anföranden. Det kunde möjligen då ifrågasättas,
om tillvaron av dessa s. k. protokollsutdrag i 1902 års samling
skulle onödiggöra att i nu ifrågasatta publikation medtaga en fullständig
upplaga av utskottets protokoll vid dessa riksdagar. Detta synes mig
dock icke böra vara förhållandet. Dels äro »protokollsutdragen» i 1902
års samling icke i allo fullständiga, dels lämna de, strödda såsom de äro
bland memorialen, icke någon tillfredsställande bild av den kronologiska
gången eller av sammanhanget i utskottets arbeten. Även protokoll för
1810—1815 års riksdagar synas därför böra medtagas i den nu ifrågasatta
publikationen, som endast därigenom kan fylla sitt syfte att giva
en fullständig bild av konstitutionsutskottets verksamhet, sådan den framträder
i dess protokoll under tiden 1810—1866. Däremot medgiver nu
nämnda förhållande en betydande inskränkning i omfånget av de handlingar,
som för de tre nämnda riksdagarna böra bifogas protokollen — man
kan i många fall nöja sig med hänvisningar till 1902 års samling — och det
torde även kunna medföra en besparing av renskrivningskostnaderna för dessa
riksdagar, i det att »protokollsutdragen» efter vederbörlig kollationering
mångenstädes torde kunna användas såsom text vid tryckningen.
8
Bankoutskottets utlåtande Nr C.
Återstår frågan om kostnaderna för nu ifrågavarande publikation.
Dit höra kostnader dels för redigering (urval av vad som skall tryckas,
korrekturläsning, upprättande av register in. m.), dels för avskrivning,
dels slutligen för tryckning, bindning m. m.
Beträffande avskrivning av historisk text är gällande pris för närvarande
för lättare stilar 1 krona per skrivet ark, för svårare stilar 25 å
50 procents förhöjning. I nu ifrågavarande handlingar torde båda delarna
förekomma, dock så att stilarna bliva lättare ju närmare man kommer
vår egen tid. Då inemot 12 skrivna ark torde gå på tryckark av
här förutsatt format, synes ett renskrivningspris av inemot 12 kronor per
tryckark böra beräknas. Den förhöjning, som i vissa fall kan bli nödig,
torde kunna uppvägas genom någon sänkning för de närmast vår tid
liggande handlingarna. Den totala renskrivningskostnaden skulle efter
denna beräkning uppgå till omkring 6,250 kronor.
För redigering torde en summa af 50 k 60 kronor per ark böra beräknas;
alltså en totalsumma av 26,000 å 31,300 kronor.
Vad åter angår tryckningskostnaderna har jag satt mig i förbindelse
med några olika tryckerier dels i huvudstaden, dels i universitetsstäderna.
Uppgifterna hava därvid begärts för upplaga å respektive 500, 750 och
1,000 exemplar. Lämpligast synes dock vara att bestämma upplagan till
sistnämnda antal. Redan 1900 års upplaga av konstitutionsutskottets memorial
för åren 1810—1815 trycktes i 1,000 exemplar, och ehuru därav
något över 600 för närvarande finnas i behåll, så torde dels det nu ifrågasatta
arbetet i sig självt erbjuda större intresse, dels också det allmänna
intresset för ett arbete av denna art numera vara stegrat. Fn upplaga
av 1,000 exemplar lägges därför här till grund för beräkningen.
De inkomna prisuppgifterna förete icke så obetydliga variationer. I
någon mån torde detta kunna stå i samband med växlande papperskvalité,
men även lokala förhållanden torde hava inverkat. Lägsta uppgift för
sättning, tryckning och papper stannar vid ett belopp af 50 kronor pr.
ark; den där näst följande vid 61,50 kronor, prisbelopp, vilka för publikationen
i dess helhet skulle utgöra respektive omkring 26,000 och 32,000
kronor. I båda fallen har emellertid erinrats, att priserna äro beräknade
med hänsyn till nu gällande arbetsavtal, som utgår den 1 juli 1914, och
att en eventuell tarifförändring kan medföra ändrade pris. Vidare är att
märka, att uppgifterna äro lämnade under förutsättning av arbetets fördelning
under en följd av år utan forcering. I prisen ingår läsning av
första korrektur, men icke rättelser i strid mot manuskriptet. För registersida,
satt med annan stil och på spalt, tillkomme någon förhöjning.
Likaså för stilblandning, noter o. s. v. Summan torde med hänsyn härtill
ej böra nu beräknas lägre än 32,000.
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
9
Därtill komma vidare kostnaderna för omslag och häftning samt eventuellt
bindning. Kostnaderna för omslag och band äro givetvis beroende
på antalet volymer. Efter ovan beräknade arkantal pr riksdag synes publikationen
lämpligast kunna uppdelas i 16 å 18 volymer, och torde i
sådant fall kostnaderna för dess uppläggande i häftat skick stiga till
2.500 k 3,000 kronor och för dess bindning i enkla klotband dessutom
till 6,000 å 7,000 kronor.
Sammanlagda kostnaden för hela publikationen, inbunden i en upplaga
av 1,000 exemplar, skulle alltså bliva lägst omkring 72,750 kronor
högst omkring 80,000 kronor, det vill säga i medeltal pr riksdag mellan
4.500 och 5,000 kronor. Det har emellertid i vissa av prisuppgifterna
påpekats, att användning av tätare stilsort än den i kamrarnas protokoll
begagnade skulle medföra en viss besparing, i det att väl sättningspriset
ökas pr ark, men däremot arkens antal bliva färre och alltså kostnaderna
för tryckning, papper och bindning o. s. v. nedsättas. En närmare detalj - utredning härav torde emellertid böra bliva beroende på valet av tryckeri,
vilket åter kan tänkas stå i samband med redaktionsorten. Sedan numera
riksdagens arkivalier med Herrar Fullmäktiges samtycke kunna utlånas
även till arkiv eller bibliotek utom huvudstaden, kan redigeringen av arbetet
eller av vissa partier därav tänkas ske även annorstädes än i Stockholm.
Det torde slutligen icke vara utan intresse att jämföra nu gjorda
kostnadsberäkningar med kostnaderna för 1902 års publikation. Statsutskottet
1900 beräknade (mem. nr 68) kostnaderna för en upplaga på 500
exemplar till sammanlagt 4,000 å 5,000 kronor. Arbetet trycktes emellertid
i 1,000 exemplar, och faktiskt stego kostnaderna till närmare 6,200
kronor, därav inemot 3,400 för tryckning och bindning m. m. i en upplaga
av 1,000 exemplar, 2,400 såsom arvoden för utgivare med biträden,
omkring 480 i renskrivningskostnader o. s. v. Arbetet omfattade 47 ark
i betydligt mindre format än det nu tilltänkta. Mot en medelkostnad då
av omkring 135 kronor pr ark skulle nu svara en motsvarande av omkring
högst 150, en kostnad, som i betraktande av det större formatet i den nu
ifrågasatta publikationen måste anses mycket rimlig.
Det har ovan påpekats, att beräkningarna för närvarande av olika
skäl endast kunna vara approximativa. Större säkerhet kan först vinnas,
sedan arbetet begynts; och då publikationen utan tvivel skulle vara av
synnerligt värde, synes det kunna anbefallas, att av nästkommande riksdag
begärdes ett lämpligt belopp för dess påbörjande, varefter fortsättningen
sedermera kunde avpassas efter vunnen erfarenhet. Detalj bestämmelser
angående format, trycktäthet, papperskvalité o. s. v. skulle då träfBihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 8 sand. 4 käft. (Nr 6—7.) 2
10
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
Utskottets
yttrande.
fas i samband med påbörjandet. Beloppet borde vara så avpassat, att det
kunde räcka för fullbordandet av ett första band, som lämpligen synes
böra omfatta riksdagarna 1810—1815.»
Utskottet vill ingalunda förneka, att en publikation sådan som den
nu föreslagna skulle i åtskilliga avseenden och särskilt för den vetenskapliga
forskningen vara av intresse och betydelse. Av den i ärendet
förebragta utredningen framgår emellertid, att kostnaderna för arbetet och
dess utgivande skulle bliva synnerligen dryga. En upplaga av 1,000
exemplar skulle sålunda betinga lägst omkring 72,750 kronor och högst
omkring 80,000 kronor. Härvid må ock erinras, att, enligt vad utredningen
giver vid handen, dessa kostnadsberäkningar endast äro approximativa
och att de därför möjligen kunna komma att överskridas. Det
torde under sådana förhållanden med skäl kunna ifrågasättas, huruvida
den nytta, arbetet skulle kunna medföra, verkligen står i rimligt förhållande
till de avsevärda kostnaderna.
Utskottet har sålunda för sin del icke ansett sig böra framlägga något
förslag i ämnet, utan hemställer,
att ifrågavarande utredning angående publikation
av konstitutionsutskottets protokoll icke måtte till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 26 juni 1914.
På bankoutskottets vägnar:
I. von STAPELMOHR.
Vid förestående frågas behandling inom utskottet hava närvarit:
av första kammaren: herrar von Stapelmohr, Hedenstierna, Hallin, Gustafsson, Roos,
Ingmansson, Gelotte och Montgomery, samt
av andra kammaren: herrar Wijk, Vahlquist, Söderberg i Stockholm, Juhlin, Kristensson,
Söderberg i Hobborn, Forssell och Sommelius.
Bankoutskottets utlåtande Nr 6.
11
Reservation
av herrar von Stapelmohr, Hallin och Wijk, vilka ansett, att i anledning
av fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse och den i ärendet verkställda
utredningen utskottet bort hemställa,
att riksdagen må dels uppdraga åt fullmäktige i
riksgäldskontoret att med biträde av sakkunnig person
låta ombesörja tryckning i en upplaga av sexhundra
exemplar av konstitutionsutskottets protokoll under
riksdagarna 1810, 1812 och 1815 i nära överensstämmelse
med herr professor Sam. Clasons förslag dels ock
bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget till riksdagskostnader
bestrida de för ändamålet erforderliga
kostnaderna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.