Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående omorganisation av riksdag sarbetet.

1914-07-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1914 B:13, Utlåtande, i anledning av väckt motion angående omorganisation av riksdag sarbetet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 21 juli 1914 kl. 11,30 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion

angående omorganisation av riksdag sarbetet.

Närvarande: herrar Edén, Clason*, Bellinder, Mannheimer, von Geijer*, Kjellén, Stadener,

Olof Olsson, von Mentzer, von Bahr, August Ljunggren, Jansson i Djursätra, Persson

från Malmö, Magnusson i Tumhult*, Ericsson i Yallsta, Räf, Leander, Kropp, Hallendorff

och Magnusson från Kalmar.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet liänvisad

motion, nr 216, har herr Molin i Dombäcksmark hemställt, »att riksdagen

för sin del (på förslag av konstitutionsutskottet) måtte omorganisera riksdagsarbetet

genom förändringar i riksdagsordningen», på sätt i motionen

föreslagits.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sin hemställan,

hänvisar utskottet till motionen.

Såsom framgår av den utförliga motiveringen till det föreliggande

förslaget, har motionären därmed huvudsakligen avsett att vinna tvenne

syften, dels en förbättrad organisation av riksdagsarbetet i och för sig,

vilket han vill åstadkomma genom ett ökat antal ständiga utskott, dels

ock en begränsning av riksdagens arbetstid, som under flera år faktiskt

utsträckts utöver de fyra månader, som grundlagen förutsätter såsom det

normala. Det senare syftet skulle enligt motionärens åsikt just vinnas

genom den föreslagna omorganisationen av riksdagsarbetet. Dessutom framhåller

motionären såsom ett önskemål, som han hoppas skola förverkligas

genom de föreslagna reformerna, att riksdagens framställningar till Kungl.

Maj:t om utredningar måtte minskas i antal. Han gör nämligen gällande,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 5 saml. 10 käft. (Nr 13.)

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

att, med den föreslagna anordningen av riksdagsarbetet, riksdagen skulle

bliva i stånd att själv i större utsträckning än nu kunna utarbeta färdiga

förslag i väckta frågor, så att dessa efter antagande i riksdagen kunde

föreläggas Kungl. Maj:t i slutgiltigt skick. Ett viktigt önskemål i hans

motion är även att bereda sysselsättning åt ett större antal medlemmar av

riksdagen och särskilt av andra kammaren uti de ständiga utskotten.

Yad motionären sålunda avser med sitt förslag är, enligt utskottets

förmenande, värt allt erkännande. Om riksdagsarbetet kunde anordnas på

sådant sätt, att eu snabbare behandling av ärendena möjliggjordes, så

skulle detta utan tvivel vara till fördel. Likaså skulle det vara lyckligt,

om tiden för riksdagsarbetet kunde begränsas till fyra månader. Önskvärdheten

härav har även på olika sätt framhållits såväl inom som utom

riksdagen, och förslag, som avsett dessa syftens vinnande, hava gång efter

annan varit föremål för riksdagens behandling. Utskottet erinrar i sådant

hänseende om de förslag till utökande av de ständiga utskottens antal,

som vid olika tillfällen framkommit. Sedan 1869 väcktes motion om inrättandet

av ett ständigt »revisionsutskott». År 1895 föreslogs utökandet

av de ständiga utskotten med ett »granskningsutskott». År 1899 framlades

en motion om vart och ett av stats-, bevillnings- och lagutskottens

klyvning i två utskott. Detta förslag framlades på nytt vid påföljande

års riksdag, då även motion väcktes om såväl de ständiga som de tillfälliga

utskottens ersättande med tio ständiga utskott. Samtliga dessa förslag

blevo av riksdagen avslagna. Likaså avslogs ett av konstitutionsutskottet

i samband med dess yttrande över de år 1900 i ämnet väckta

motioner framlagt förslag om lagutskottets uppdelning på två utskott. Sedan

Kungl. Maj:t tillkallat kommitterade för att avgiva betänkande rörande åtgärder

för beredande av lättnad i riksdagens arbete, framlades på grundvalen

av nämnda kommitterades förslag en kungl. proposition vid 1908

års riksdag, vari bland annat föreslogs inrättandet av ett nytt ständigt

utskott, ett s. k. »jordbruks- och domänutskott». Med anledning av denna

kungliga proposition väcktes vid samma års riksdag en motion om inrättandet

av åtta ständiga utskott. Nämnda motion blev av riksdagen avslagen,

medan åter riksdagen antog Kungl. Maj:ts förslag om ett nytt

ständigt utskott, dock med den förändring, att detsamma skulle kallas

»jordbruksutskottet». Förslag i den riktning motionären framställer, att

låta kamrarna representeras i utskotten i förhållande till sin storlek, vilket

skulle möjliggöra, att andra kammarens ledamöter i större utsträckning

bleve sätta i stånd att deltaga i de ständiga utskotten, har även

förut varit föremål för riksdagens prövning, i det att år 1909 motion i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande JSr 13.

3

sådant syfte väcktes, dock utan att leda till något positivt resultat.

Motionen avslogs nämligen av första kammaren, medan däremot andra

kammaren uttalade sig för skrivelse i motionens syfte. Senast vid sistlidet

års riksdag bragtes frågan om riksdagsarbetets omorganisation och

riksdagstidens begränsning på tal i andra kammaren i en interpellation,

som besvarades av dåvarande statsministern, vilken därvid ställde i utsikt

ett initiativ i frågan från regeringens sida i samråd med ledamöter av

riksdagen.

Av den diskussion, som förts i dessa frågor, framgå emellertid de

synnerligen stora svårigheter, som äro förenade med deras lösning. Emot

eu utökning av de ständiga utskottens antal hava vid föregående behandling

av därom väckta förslag åtskilliga allvarliga invändningar framställts.

Sålunda har framhållits, hurusom till grund för dessa utskotts organisation

har lagts den princip, att vissa närbesläktade ärenden, efter en fördelning,

som är i grundlag given, hänvisas till vissa på förhand bestämda

utskott, vilka hava att behandla just sådana ärenden, att denna fördelning

vore grundad på en långvarig historisk utveckling och erfarenhet, att

densamma i stort sett väl motsvarade sitt ändamål, samt att en delning

av utskotten därför icke borde företagas, därest icke starka skäl förelåge

och i varje fall icke i någon större utsträckning. Utökning av de ständiga

utskottens antal har även, såsom ovan visats, stannat vid inrättandet

av jordbruksutskottet år 1909. Det kan förtjäna påpekas, att, när frågan

om riksdagsarbetets omorganisation under den ovannämnda interpellationsdebatten

sistlidet år var föremål för andra kammarens uppmärksamhet,

en utökning av de ständiga utskottens antal icke bragtes på tal annat

än i samband med ett ifrågasatt förslag om de tillfälliga utskottens upphävande

och ersättande med ett allmänt besvärsutskott. Denna tanke ''

mötte emellertid bestämda gensagor.

I samma interpellationsdebatt, som kan anses ganska belysande för

de förevarande frågornas omfattande och svåra natur, framhölls likaledes,

hurusom en begränsning av riksdagstiden ej enbart vore beroende av riksdagsarbetets

organisation, utan att även andra omständigheter inverkade

härpå, varvid särskilt betonades betydelsen därav, att kungl. propositioner

avlämnades i god tid till riksdagen. Från andra håll åter sattes i fråga,

huruvida en begränsning av riksdagstiden över huvud taget vore genomförbar

med de alltjämt växande samhällsuppgifter, som genom den fortgående

utvecklingen läggas på riksdagen. Yad beträffar tanken på ett

anlitande av flera riksdagsmäns krafter för utskottsarbete, framhölls, hurusom

i stort sett alla riksdagsmän, som ej av särskilda skäl undanbett sig,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 13.

redan sutto i utskott såsom ordinarie ledamöter eller suppleanter, vilket

möjliggjorts därigenom, att andra kammaren ökat suppleanternas antal i

både de ständiga och de tillfälliga utskotten.

Vad slutligen angår motionärens önskemål, att riksdagens framställningar

till Konungen om utredningar måtte minskas, samt att riksdagen

i stället själv måtte utarbeta förslag i förekommande frågor, torde det

kunna dragas i tvivelsmål, att detta syfte skulle kunna vinnas genom inrättandet

av flera ständiga utskott. Utarbetandet av detaljerade förslag

torde nämligen i allmänhet vara en uppgift, som för ett riksdagsutskott

erbjuder så stora svårigheter, att det i regel ej skulle låta sig göra, även

om varje utskotts arbetsområde något begränsades.

Under sådana förhållanden har utskottet icke ansett sig kunna upptaga

motionärens yrkande. De frågor, som i motionen beröras, hava nämligen

synts utskottet alltför svåra, omfattande och grannlaga för att kunna

lösas på grundvalen av det av motionären givna uppslag. Nämnda frågor

kräva var för sig, om de skola göras till föremål för reformförslag, en

synnerligen ingående och grundlig belysning. Det torde också vara sannolikt,

att om man önskar åstadkomma någon begränsning av riksdagsarbetet,

så förminskas möjligheten att härutinnan snart komma till ett resultat,

om detta syfte oupplösligt förknippas med en fullständig omläggning

av utskottens indelning och sammansättning, vilken naturligen stöter på

starkt motstånd och hinder av olika slag.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Molins ifrågavarande motion ej måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 21 juli 1914.

På konstitutionsutskottets vägnar:

NILS EDÉN.

O. L. Svanbäcks Boktryckeri Stockholm 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.