Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående dels initiativ från svensk sida till internationell överenskommelse om förbud mot nattarbete av män i vissa fall m. m., dels ock utredning och förslag rörande reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier och hembagerier.

1914-08-21 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1914 B:29, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående dels initiativ från svensk sida till internationell överenskommelse om förbud mot nattarbete av män i vissa fall m. m., dels ock utredning och förslag rörande reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier och hembagerier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

1

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 21 augusti 1914 kl. 4 e. in.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående dels initiativ från svensk sida till internationell

överenskommelse om förbud mot nattarbete av

män i vissa fall m. m., dels ock utredning och förslag

rörande reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier

och hembagerier.

Närvarande: herrar Lindhagen, Trana, Gezelius, greve Lage,''bjelke, Alexanderson,

Johanson i Valared, Knut Larsson, L. Olsson i Hof, Lindley*), Pettersson

i Södertälje, Pettersson i Bjälbo, Sehotte, Olsson i Broberg*), Igel, Holmdahl

och Borg.

) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till lagutskottet har hänvisats eu inom andra kammaren väckt

motion, nr 134 däri herrar Carl Lindhagen, Hjalmar Branting, Herm.

Lindqvist i Stockholm, F. W. Thorsson, Nils Persson i Malmö, Viktor

Larsson i Västerås, Bernh. Eriksson i Grängesberg, friherre E Palmstierna

Värner Rydén och Rickard Sandler hemställt, »att riksdagen

ville hos Kungl. Maj:t anhålla, 6

1) att initiativ från svensk sida måtte tagas till internationell överenskommelse

om lagstadgat förbud även mot mäns användande till nattarbete

inom industriella och angränsande arbetsområden, där det ej måste

äga rum av tekniska skäl eller i den allmänna välfärdens intresse;

2) att ärendet oavsett detta måtte i erforderliga delar ofördröjligen

beredas för Sveriges vidkommande samt förslag framläggas till lagstift
Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 9 samt. 29 höft. (Nr 29.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

ning, som utan avvaktan på och oberoende av internationell konvention

kan vara av förhållandena påkallad.»

Till gemensam behandling med omförmälda motion har lagutskottet

förehaft två inom båda kamrarna väckta, lika lydande motioner,

nr 29 i första kammaren av herr Alfred Petrén, samt nr 59 i andra

kammaren av herrar Pärs Borggren, Värner Rydén, Gast. Nilsson i

Kristianstad, Ernst Söderberg i Stockholm, F. TV. Thorsson och J. Persson i

Västervik, uti vilka motioner hemställts, »att riksdagen ville hos Kung!.

Maj:t anhålla, att Kungl. Magt måtte undersöka i vad mån en reglering

av nattarbetet inom bagerier, konditorier och s. k. hembagerier för: såväl

kvinnor som för män kan anses vara av förhållandena påkallad samt

för riksdagen framlägga det lagförslag i ämnet, vartill undersökningen

kan föranleda.»

Till stöd för den i förstberörda motion gjorda hemställan hava

motionärerna åberopat motiveringen till motionen nr 187 i andra kammaren

vid första lagtima riksdagen under innevarande år, vilken motivering

är av följande lydelse:

Motiveringen »I de strävanden för begränsning av arbetstiden, som framtvingats

till herrar ay inc]ustrialismens fortgående inkräktning på vilotimmarna, ha i de

internationella socialdemokratiska kongressernas program för arbetareskyddet

fastställts följande principiella mmimifordringar: en normalarbetsdag

på åtta timmar; trettiosex timmars oavbruten ledighet eu gång

i veckan (söndagsvila) samt förbud mot nattarbete, där det ej påkallas

av tekniska skäl eller i den allmänna välfärdens intresse. Vid senaste

kongress år 1910 insköts dessutom i programmet ett betonande av att

de olika generella kraven om arbetareskydd böra genomföras utan skillnad

till kön. Motsvarande fordringar ha även influtit i det svenska arbetarepartiets

politiska program.

Vid sidan av det större kravet om eu normal arbetsdag framträda

således även kraven på söndagsvila och förbud mot nattarbete. Båda

äro synnerligen förtjänta att samtidigt föras fram, helst de också äro

lättare att få lösta. Kravet på upprätthållandet av en vilodag i veckan

kan väl sägas hava ingått i folkmedvetandet. Aven bör man kunna

med framgång vädja till respekt i möjligaste man för den naturlag,

som bjuder att arbetet skall äga rum om dagen och icke^om natten.

Riksdagen begärde år 1910 en undersökning, i vad man behövlig

söndagsvila utan berättigad anledning åsidosättes särskilt inom industri,

handel och andra närliggande områden. Det torde vara att förvänta,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

att denna undersökning och det förslag, som kan framgå därur, skall

tillgodose tillika det mångenstädes synnerligen aktuella kravet, att

söndagsvilan måtte komma att omfatta även natten till söndagen.

Beträffande nattarbetet i allmänhet har frågan, såvitt angår kvinnorna,

reglerats genom lagen den 20 november 1909, som på vissa

villkor stadgar förbud mot kvinnors användande till arbete nattetid i

vissa industriella företag. Däremot ha förslag vid de sex senaste riksdagarne

om initiativ till reglering även av männens nattarbete icke

ännu lyckats tillvinna sig bifall, ehuru även männens nattarbete är en

skadlig inrättning av den privatkapitalistiska industrialismen.

Enligt den av kommerskollegii avdelning för arbetsstatistik år

1911 utgivna publikation över arbetstidens längd inom industri och

hantverk i Sverge — en statistik, som dock ej blivit fullt exakt i

fråga om nattarbetet därför, att i de utsända formulären ej räknas med

denna sak särskilt — förekom ordinarie nattarbete vid 2,875 arbetsställen

och för 48,618 arbetare, utgörande 14.i procent av samtliga vid

undersökningen redovisade arbetare. Inom den egentliga industrien

(arbetsställen med 10 arbatare och däröver) var detta fallet beträffande

l, 105 arbetsställen och 44,157 arbetare, inom den mera hantverksmässiga

driften (arbetsställen med 1 till 10 arbetare) beträffande 1,770 arbetsställen

och 4,461 arbetare. Av antalet arbetare kommo på skogsbruk

2,180, gruvdrift 4,377, annan brytnings- och upptagningsindustri 27,

närings- och njutningsämnesindustri 2,336, textilindustri 42, beklädnadsindustri

1,126, läder-, hår- och gummivaruindustri 37, trävaruindustri

6,390, trämasse- och pappersindustri 8,317, grafisk industri 353,

malmförädlingsindustri 10,603, metallindustri 1,483, maskin- och skeppsbyggnadsindustri

366, jord- och stenindustri 2,159, kemisk-teknisk industri

591, byggnadsindustri 421, belysnings- och vattenledning

m. m. 810.

Utom detta ordinarie nattarbete förekommer också en myckenhet

tillfälligt nattarbete på övertid, om vars omfattning statistiken dock av

ovan angiven grund ej lämnar några närmare upplysningar.

Mot ett förbud för nattarbete i industriella och angränsande yrken,

där det kan undvikas, samt en reglering av detsamma i andra fall,

plägar invändas, att frågan ej kan upptagas här i landet annat än i

anslutning till en internationell överenskommelse. En ensidig åtgärd i

sådant syfte för ett land och särskilt för ett litet land som vårt

skulle, menar man, minska dess konkurrenskraft på världsmarknaden.

Lagutskottet har ett par gånger uttryckt detta så, att »det måste vara

av vikt för det ena landet att ej genom en för snävt avfattad lagstift
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

ning för sig begränsa eller upphäva möjligheten att frambringa sina

produkter till samma låga pris som de konkurrerande länderna». Man

ser här liksom så ofta eljest i den officiella statsuppfattniugen, hurusom

profitens intressen ohöljt gå före människornas. Själva antagandet

bygger på en obestämd fruktan samt strider mot erfarenheten och

sakens natur.

Vid den internationella socialistiska arbetarekongressen i Köpenhamn

1910 framkommo i kommissionen för social lagstiftning skarpa

uttalanden mot de undanflykter för en effektiv lagstiftning till skydd

för arbefarnes liv och hälsa, som på ovannämnda grund gjorde sig

gällande från de styrandes sida i olika länder. Rätta förhållandet återgives

nog i den av nämnda kongress antagna resolutionen om arbetarskyddslagstiftningen,

där det heter att »trots de många förhandlingarne

presterades ytterst litet positivt av lagstiftningen, emedan de härskande

klasserna av fruktan för att skadas motverka arbetareskyddet, ehuru

ingen förvärvsgren i något land skadats därav, utan fastmer höjandet

av arbetarnes hälsa och arbetsprestation bringar den allmänna kulturen

och även arbetsgivareklassen en fördel». Resolutionen av år 1910, varom

ovan talats, slutar ock med en uppfordran till alla länders arbetare »att

bryta de härskande klassernas motstånd samt erövra ett verksamt arbetareskydd

genom en ständig agitation och en mäktig utvidgning av sina

politiska och ekonomiska organisationer».

Vid 1911 års riksdag erinrades ock i första kammaren om det

bekanta förhållandet, att lagstiftningen i England om förbud från slutet

av 1840-talet för kvinnligt nattarbete i bland annat textilindustrien medförde

befrielse från nattarbete, särskilt i nämnda industri, även för de

manliga arbetarne, enär man ej där kunde undvara kvinnornas speciella

fallenheter. Ingen har kunnat påstå, att den engelska textilindustrien

härigenom skadades i sin konkurrens med utlandet.

Den svenska fackliga arbetareorganisationens kongress år 1906

beslöt i frågan bland annat uppmana socialdemokratiska riksdagsgruppen

att inför riksdagen framlägga förslag om förbud för nattarbete för de

arbetargrupper och industrigrenar, där det ej av tvingande omständigheter

nödvändiggöres.

Frågan har som sagt förevarit i riksdagen sex gånger förut,

nämligen åren 1908 till 1912. De fyra första gångerna föll den i

båda kamrarna. Åren 1912 och 1913 biföll andra kammaren ett skrivelseförslag

utan votering, under det första kammaren förkastade detsamma.

»

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

Såsom stöd för den i herr Petréns samt herr Borggrens m. H.

i motioner gjorda hemställan har hänvisats till den gemensamma motiveringen

till motionerna nr 11 i första kammaren och nr 46 i andra

kammaren vid innevarande års första riksdag. Denna motivering är av

följande lydelse:

»Nattarbetets avskaffande inom bageri- och konditori yrket är ett Motiveringen

önskemål, som i do flesta länder av de inom detta yrke sysselsatta arbe- Pctrl^lLt

tärna oavlåtligt framförts till arbetsgivarna vid uppgörelse om löne- och herr Borg.

arbetsvillkoren och som av arbetarnas representanter även framburits i

parlamenten. Den kulturella betydelsen av eu sådan reform, som icke

blott bidrager till att öka arbetarnas trevnad utan även är ägnad att i avsevärd

grad främja folkhälsan genom att avlägsna de vådor i fysiskt och

moraliskt hänseende, nattarbetet medför, står utan vidare klar; och kravet

på nattarbetets avskaffande inom bageriyrket blir så mycket mera berättigat,

om man tar i betraktande, att det hör till de kroppsligt mera

ansträngande yrkena och att arbetet bedrives i understundom hygieniskt

mycket otillfredsställande lokaler. Icke heller torde allmänhetens intresse

ovillkorligen kräva nattarbetets vidmakthållande inom detta yrke. Stora

svårigheter ha emellertid mött, när bageriarbetarna med hjälp av sina

organisationer hos arbetsgivarna sökt skaffa sig gehör för det befogade

kravet att tå detta avskaffat. Glädjande är därför att man i flera länder

lyckats på lagstiftningens väg få till stånd en reglering av arbetstiden

inom bageri- och konditoriyrket till förhindrande eller inskränkande av

nattarbetet. Så har i Norge nattarbetet inom bageriyrket förbjudits för

icke endast barn utan även vuxna mellan kl. 8 e. m. och kl. 6 f. m. I

Finland finnes eu särskild bagerilag av den 4 juni 1906, enligt vilken

allt nattarbete mellan kl. 9 e. m. och kl. 6 f. in. är förbjudet. I Italien

är likaledes allt nattarbete i bagerier förbjudet genom särskild lag, daterad

den 22 mars 1908. Åven i kantonen Ticino i Schweiz förbjuder en

speciell bagerilag nattarbete, och i övrigt finnas för Schweiz bestämmelser,

som inskränka eller förbjuda nattarbete inom yrket.

I Sverige finnes nattarbete förbjudet allenast för minderåriga samt

för kvinnor. Lagen om nattarbete för kvinnor av år 1909 gäller emellertid

endast för sådana arbetsplatser, där över 10 arbeterskor äro anställda.

Beträffande hembagerier och mindre bagerier, vilkas arbetskraft icke

uppgår till nämnda siffra, är därför nattarbete icke förbjudet för kvinnliga

arbetare. Och vad manliga arbetare beträffar, finnas i vårt land inga

bestämmelser, som inskränka eller förbjuda nattarbetet.

I den svenska riksdagen väcktes motion om nattarbetets avskaffande

s. 6 Kontrollera mot PDF

Utskottets ytt*

rande.

6 Lagutskottets utlåtande Nr 29.

i bagerier, konditorier och s. k. hembagerier törsta gången år 1895 av herr

Adolf Hedin, men denna motion, som bifölls i andra kammaren, avslogs

i första kammaren. Vid fjolårets riksdag väcktes i andra kammaren

en ny motion i frågan med hemställan att riksdagen ville hos Kungl.

Maj:t anhålla om utredning i vad mån en reglering av nattarbetet inom

bagerier, konditorier och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som män

kunde vara av förhållandena påkallad samt för riksdagen framlägga lagförslag

i ämnet. Motionen, som avstyrkts av utskottet, bifölls i andra,

men avslogs i första kammaren.

Såväl av lagutskottet som av eu talare under den debatt, som. följde

på denna motions framläggande, framhölls, att stora svårigheter i konkurrenshänseende

skulle yppa sig, om man enbart för Sverige skulle

genomföra en dylik lagstiftning och att för nattarbetets avskaffande

inom bageriyrket en internationell överenskommelse vore erforderlig.

Emellertid torde ett yrke som bageriyrket icke kunna jämställas med

någon storindustri; frågan om nattarbetets avskaffande i detta yrke kan

därför ej få någon som helst internationell betydelse, utan förliallandena

i vårt land kunna regleras oberoende av utlandet. Att speciallagstiftningen

på detta område icke behöver hava internationell karaktär, bevisas

ju bäst av det faktum, att man, som förut framhållits, i flera andra

länder genomfört lagstadgat förbud mot nattarbete med särskild hänsyn

till förhållandena inom respektive land.»

Såsom i den av herr Lindhagen m. fl. väckta motionen erinrats,

har frågan om förbud mot mäns användande till nattarbete inom industriella

och angränsande arbetsområden redan sex gånger förut, nämligen

åren 1908 — 1913, varit föremål för riksdagens prövning. Vid 1913 års

riksdag väcktes i andra kammaren av herr Lindhagen m. fl. en motion,

innefattande enahanda hemställan som i herr Lindhagens in. fl. nu förevarande

motion. I sitt i anledning av berörda motion avgivna utlåtande

anförde lagutskottet:

»Den i förevarande motion omnämnda lagen angående förbud mot

kvinnors användande till arbete nattetid i vissa industriella företag av

den 20 november 1909 utgör ett led i den lagstiftning till den inom

industrien arbetande personalens skydd mot överansträngning eller eljest

med arbetet förenade faror, som industriens utveckling såväl för Sverige

som andra kulturländer nödvändiggjort. Som bekant hade denna lag

avfattats i överensstämmelse med de allmänna principer för en lagstiftning,

på området, som fastställts i en av flertalet europeiska stater å

konferens i Bern år 1906 biträdd konvention.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

Redan då frågan om en dylik lagstiftning under år 1908 första

gången var föremål för riksdagens prövning, framställdes i en inom

andra kammaren väckt motion yrkande om utredning jämväl rörande

männens nattarbete inom industrien samt om eu såväl män som kvinnor

omfattande skyddslagstiftning på området. Varken det nämnda år i

kungl. proposition framlagda med ovanberöida lag likalydande förslag

eller den i motionen gjorda hemställan vann emellertid riksdagens bifall.

I)å påföljande år frågan om lagstiftning mot kvinnors nattarbete åter

upptogs, väcktes ånyo motion i enahanda syfte, men under det riksdagen

för sin del antog förslaget till lag angående förbud mot kvinnors

användande till arbete nattetid i vissa industriella företag, blev den i

berörda motion gjorda hemställan avslagen.

Sedan den 20 november 1909 ovanberörda lag utfärdats, framställdes

emellertid under vart och ett av de därpå följande tre åren

inom riksdagen motion i syfte att åvägabringa det förut påyrkade förbudet

även för mäunens nattarbete inom industrien. Dessa motioner

blevo såväl vid 1910 som 1911 års riksdag av båda kamrarna avslagna.

Jämväl den vid 1912 års riksdag i ämnet väckta motionen blev av

vederbörande utskott avstyrkt. I sistnämnda motion hade hemställts

om skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan bland annat, att initiativ

från svensk sida måtte tagas till internationell överenskommelse om

förbud även mot mäns användande till nattarbete inom industriella och

angränsande arbetsområden, där det ej måste äga rum av tekniska skäl

eller i den allmänna välfärdens intresse, ävensom att ärendet oavsett

detta måtte i erforderliga delar ofördröjligen beredas för Sveriges vidkommande

samt förslag framläggas till lagstiftning, som utan avvaktan

på och oberoende av internationell konvention kunde vara av förhållandena

påkallad. Fyra reservanter inom utskottet hemställde emellertid,

att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa eu

allsidig utredning rörande nattarbetet för män inom industriella och

angränsande områden samt, om denna utredning därtill kunde befinnas

giva anledning, taga initiativ till eller biträda en internationell lagstiftning

i ämnet. Den sålunda i reservationen gjorda hemställan bifölls

av andra kammaren utan votering, men då i första kammaren motionen

avslogs — med 75 röster mot 58 —, hade dock frågan även för denna

gång förfallit.

I nu förevarande av herrar Lindhagen med flera väckta motion

göres i huvudsak enahanda hemställan, som i nyssnämnda motion vid

1912 års riksdag. Till stöd för sitt med anledning av berörda hem
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

ställan i ovannämnda reservation framställda yrkande anförde reservanterna

bland annat följande:

''När motionärerna påyrka ett initiativ från Sveriges sida till internationell

överenskommelse om förbud för nattarbete även för män,

grunda de denna sin hemställan huvudsakligen på tvenne motiv, nämligen

att lagstiftning mot männens nattarbete är en konsekvens av den

lagstiftning, som redan ägt rum beträffande nattarbete för de kvinnor,

som sysselsättas inom industrien, och att det är statens skyldighet att

i folkhälsans intresse inskrida mot industrialismens fortgående inkräktning

på vilotimmarna även för män, då nattarbete även för dem kan

medföra ohälsa.

Utan att vilja tillerkänna det första av dessa motiv något vitsord,

och ehuru en tendens till fortgående inskränkning av nattarbetet synbarligen

förefinnes inom industrien, måste man dock giva motionärerna

rätt i, att allt regelbundet nattarbete, vare sig det bedrives av män eller

kvinnor, måste anses inverka skadligt på hälsan. Av intresse vore utan

tvivel en ingående undersökning ej endast över nattarbetets förekomst

inom landet utan även beträffande de större eller mindre skadliga verkningar,

som uppstå hos arbetarna allt efter det olika sätt, på vilket

nattarbetet äger rum inom olika fabrikationsgrenar, med avseende på

olika former för skiftindelning m. m.

Att emellertid, innan en på en dylik ingående undersökning grundad,

noggrann kännedom om nattarbetet och dess följder kunnat erhållas,

taga initiativ till internationell lagstiftning i ämnet, kan ej anses välbetänkt.

Däremot synes en framställning till Kungl. Maj:t om föranstaltande

av en dylik undersökning vara väl befogad, särskilt med

hänsyn till den utredning, som redan vidtagits rörande arbetstidens

längd.’

Utskottet anser sig i allt väsentligt kunna instämma i vad sålunda

i reservationen anförts.

Att ett regelbundet nattarbete i och för sig är i hög grad ägnat

att medföra fara för överansträngning och ohälsa i arbetet, torde vara

allmänt erkänt och har ej heller vid frågans föregående behandling av

vederbörande utskott förnekats. Då härtill kommer, att nattarbetet i

allmänhet är förenat med en i övrigt lång arbetstid, synes det utskottet

vara en angelägenhet av största vikt, att dylikt arbete så långt möjligt

är inskränkes.

Åven om, såsom vid frågans föregående behandling anmärkts, en

tendens skulle förefinnas att i allmänhet inskränka nattarbetet inom industrien,

något som dock icke blivit tillförlitligt utrett, lärer väl i allt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 29. 9

fall någon garanti för varaktigheten av en utveckling i denna riktning

ej föreligga, än mindre på grund av förefintligheten av en dylik

tendens kunna antagas, att nattarbetet skall, utan ingripande från statsmakternas

sida, inom en överskådlig framtid i avsevärd omfattning upphöra.

Däremot torde behovet av en inskränkning av nattarbetet bestyrkas

bland annat därav, att vid kollektivavtal inom industrien i ej

ringa utsträckning överenskommelse träffats i denna riktning.

Beträffande den omfattning, vari nattarbete inom industrien förekommer

i vårt land, har någon utredning ej skett, sedan uppgifter därom

i samband med den inom kommerskollegium år 1910 verkställda utredningen

rörande arbetstidens längd inhämtats. Av dessa uppgifter, som

avse tiden närmast före år 1905, synes emellertid framgå, såsom ock

motionärerna framhålla, att dylikt arbete i ganska stor utsträckning

förekommer. Följande utdrag ur en i nämnda myndighets, i motionen

omnämnda, publikation upptagen tabell må här införas:

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 9 sand. 29 käft. (Nr 29.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

43

tf

ö

Därav med

Samtliga nattarbetare

Yrkesgrupp

43 g

ii §

J-g

fl -p

arbete

annat

ordi-

Antal arbetare, vilkas ordinarie nattarbets- tid i genomsnitt per dygn varit:

* ö

r©

M

på

skift

narie

natt-

arbete

mindre

än 1 tim.

1—2

tim.

2—3

tim.

3 tim. och

däröver

ej upp- givet

Skogsbruk...........................

2,180

315

1,865

_

2,065

_

115

_

Gruvdrift ...........................

4,377

4,274

103

1,419

901

1,339

685

33

Annan brytnings- och upptag- ningsindustri.....................

27

_

27

27

_

_

_

_

Närings- och njutningsämnes- industri ...........................

9,336

7,074

2,262

200

1,255

360

7,321

200

Textilindustri .....................

42

19

23

4

19

—

19

—

Beklädnadsindustri...............

1,126

5

1,121

85

850

149

37

5

Läder-, hår- och gummivaru-

industri ...........................

37

10

27

13

14

_

10

_

Trävaruindustri ..................

6,390

5,936

454

108

317

202

5,707

56

Trämasse- och pappersindustri

8,317

8,292

25

25

—

463

7,827

2

Grafisk industri ..................

353

335

18

22

23

91

11

206

Malmförädlingsindustri .........

10,603

10,592

11

2

229

1,475

8,798

99

Metallindustri ...................

1,483

1,241

242

58

215

116

1,094

—

Maskin- och skeppsbyggnads- industri ..........................

366

309

57

31

25

3

307

_

Jord- och stenindustri............

2,159

1,874

285

151

282

704

883

139

Kemisk-teknisk industri.........

591

550

41

.27

8

232

324

—

Byggnadsindustri..................

421

—

421

90

315

16

—

—

Belysning och vattenledning

m. m...............................

810

788

22

4

31

439

224

112

Samtliga yrkesgrupper

48,618

41,614

7,004

2,266

6,549

5,589

33,362

852

Därav minderåriga ...............

3,262

2,807

455

92

558

948

1,569

95

Arbetsställen med 1—10 ar- betare ..............................

4,461

646

3,815

429

2,565

547

864

56

| Arbetsställen med 10 arbetare

och däröver ....................

44,157

40,968

3,189

1,837

3,984

5,042

32,498

796

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 29. 11

Att i vissa fall nattarbetet av tekniska skäl i den allmänna välfärdens

intresse är oundvikligt, har redan av motionärerna framhållits.

När dylika omständigheter föreligga, torde dock först efter en närmare

utredning kunna bedömas. »

Under det utskottet sålunda å ena sidan med hänsyn till vad

ovan anmärkts finner en allsidig undersökning rörande de förhållanden,

under vilka nattarbete inom industrien förekommer i vårt land, vara

av behovet påkallad, är det å andra sidan enligt utskottets förmenande

klart, att en lagstiftning i ämnet, såsom fallet var i fråga om kvinnors

nattarbete, ej kan ske annat än på grundvalen av en internationell

överenskommelse. Nödvändigheten härav har ock, såsom motionärerna

erinrat, vid detta spörsmåls föregående behandling inom riksdagen

städse framhållits. Otvivelaktigt skulle en ensidig åtgärd i dylikt syfte

för vårt land komma att medföra en fara med hänsyn till möjligheten

för vår industri att bestå i konkurrensen med andra länder. Att därför,

såsom motionärerna hemställt, oberoende av internationell konvention

för Sveriges vidkommande genomföra lagstadgat förbud mot nattarbete

av män, synes ej kunna ifrågakomma.

Utskottet har ej heller ansett sig kunna förorda motionärernas

förslag om omedelbart initiativ från svensk sida till internationell överenskommelse

i ämnet. Det synes utskottet nämligen uppenbart, att fölen

dylik åtgärd förutsätta, att noggrann kännedom vunnits rörande de

förhållanden, under vilka nattarbete inom industrien i vårt land förekommer.

En sådan ingående undersökning rörande nämnda förhållanden

synes därför utskottet böra först företagas; endast därigenom kan erhållas

det underlag, som behöves för frågans upptagande till internationell

förhandling.))

På grund av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville

låta verkställa en allsidig utredning rörande nattarbetet för män inom

industriella och angränsande områden samt, om denna utredning därtill

kunde befinnas giva anledning, taga initiativ till eller biträda en internationell

lagstiftning i ämnet.

Till gemensam behandling med sistberörda motion förelåg jämväl

vid 1913 års riksdag enahanda framställning beträffande nattarbetet

inom bagerier, konditorier och s. k. hembagerier som i de av herrar

Petrén samt Borggren m. fl. vid innevarande riksdag väckta motionerna.

Med avseende å denna fråga anförda lagutskottet i sitt ovan omformälda

utlåtande:

»Vad angår ovannämnda av herrar Borggren och Nilsson gjorda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets utlutande Nr 29.

hemställan om undersökning och, därest av förhållandena skulle finnas

påkallat, om lagstiftning rörande nattarbetet inom bagerier, konditorier

och hembagerier, torde ej för en dylik lagstiftning på detta speciella

område internationell överenskommelse vara i lika grad erforderlig som

i fråga om andra grenar av industrien. Då emellertid jämväl nämnda

yrken torde komma att omfattas av den utredning, som av utskottet

ovan förordats, synes någon särskild framställning om undersökning

rörande dem icke erforderlig. Då några tillfyllestgörande skäl icke

heller synas hava anförts för nödvändigheten att nufjåstadkomma en

alldeles särskild lagstiftning i ämnet i fråga särskilt om dessa yrkesgrenar,

har utskottet funnit sig icke nu böra förorda bifall till ifrågavarande

motion.»

. Vid utlåtandets behandling i kamrarna avslog första kammaren

båda de i ämnet väckta motionerna, under det att andra kammaren i

fråga om herr Lindhagens m. fl. motion godkände utskottets hemställan

samt beträffande den av herrar Borggren och Nilsson väckta motionen

biföll en av herr Lindhagen m. fl. till utskottets utlåtande fogad reservation,

innefattande yrkande om bifall till nämnda motion.

Då utskottet nu åter haft att till prövning upptaga spörsmålet om

en begränsning av det industriella nattarbetet för män, har utskottet i

allt väsentligt kunnat ansluta sig till den uppfattning, som hävdats av

1913 års lagutskott. De skäl, som, främst ur den allmänna folkhälsans

synpunkt, påkalla ett lagstiftningens ingripande emot här avsedda missförhållanden,

kunna enligt utskottets förmenande ingalunda anses vederlagda

genom de betänkligheter, som vid skilda tillfällen och senast vid

frågans behandling under fjolårets riksdag anförts emot en skyddslagstiftning

av ifrågavarande art. Den obestritt skadliga inverkan, som

nattarbetet i vissa fall utövar å de i dylikt arbete sysselsatta personernas

hälsa, samt den avsevärda utsträckning, i vilken nattarbete otvivelaktigt

förekommer i vårt land, måste efter utskottets uppfattning innebära

en så allvarlig fara för släktets utveckling, att en normerande lagstiftning

i detta hänseende måste anses önskvärd. I allt fall synes det

utskottet vara av synnerlig vikt, att frågan snarligen genom en allsidig

och fullständig utredning ställes i sådan belysning, att de hänsyn, som

härvid å ömse sidor kräva tillgodoseende, må kunna bestämmas till sitt

rätta värde och därmed ock behörigen avvägas emot varandra.

Den utredning av förevarande viktiga ämne, som alltså enligt utskottets

mening bör komma till stånd, synes i första hand böra inriktas

på en i möjligaste mån fullständig undersökning av de förhållanden,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 29. 13

under vilka nattarbete i industrier och yrken i vårt land för närvarande

förekommer. Då därefter på grundvalen av ett dylikt förarbete frågan

om lämpliga lagstiftningsåtgärder för nattarbetets begränsning eller avskaffande

kan upptagas till behandling, måste dock på grund av industriens

beroende av den allmänna världsproduktionen särskild uppmärksamhet

ägnas däråt, att en eventuell lagstiftning för arbetstidens reglering

icke kommer att medföra den verkan, att det egna landets

konkurrenskraft i förhållande till utlandet försvagas. Då emellertid nattarbete

utan tvivel för närvarande i ganska avsevärd omfattning förekommer

inom åtskilliga industrier och yrken, som alls icke eller endast

i ringa mån beröras av den internationella konkurrensen, synes en

reglering, där sådan eljest befinnes icke vara förbunden med särskild

olägenhet, kunna genomföras för vårt land utan hänsyn till motsvarande

förhållanden i utlandet. I den mån åter undersökningen kan komma

att giva vid handen, att ett hälsofarligt nattarbete förekommer i sådana

industrier, där en reglering anses böra åvägabringas endast genom lagstiftning

med internationell giltighet, synes det utskottet vara av vikt,

att, när så befinnes lämpligt, från vårt land utgår ett initiativ till en

mellanfolklig förhandling i syfte att på denna väg vinna en tillfredsställande

ordning i förevarande hänseende.

Beträffande de av herrar Petrén samt Borggren m. fl. väckta motionerna

anser utskottet i likhet med motionärerna en undersökning

rörande förekomsten av nattarbete i bagerier, konditorier och hembagerier

böra företagas. Då emellertid nämnda yrken utan tvivel tillhöra

dem, som minst beröras av konkurrensen med utlandet, och desamma

alltså i händelse av bifall till utskottets framställning om allmän utredning

rörande nattarbetet torde närmast bliva föremål för utredning och

eventuellt även åtgärder för reglering av arbetstiden, har utskottet icke

ansett nödigt att i anledning av ifrågavarande motioner göra särskild

hemställan.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, i anledning av herr Lindhagens

m. fl. förevarande motion, må i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville

1) låta verkställa en allsidig undersökning i

vilken omfattning och under vilka förhållanden nattarbete

för män inom industrien och angränsande arbetsområden

för närvarande i riket förekommer;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

2) därest av nämnda utredning skulle framgå,

att det beträffande vissa arbetsområden vore önskvärt

samt eljest möjligt och lämpligt att, oberoende av

internationell konvention, för vårt land införa lagbestämmelser,

avseende reglering av nattarbetet, därom

för riksdagen framlägga förslag; samt

3) beträffande arbetsområden, inom vilka en reglering

av nattarbetet icke anses kunna äga rum annorledes

än på grundval av en internationell överenskommelse,

taga i övervägande, huruvida och i vilken

omfattning från svensk sida vid lämplig tidpunkt bör

tagas initiativ till en dylik överenskommelse i syfte

att jämväl för sistberörda arbetsområden normerande

bestämmelser rörande nattarbetet må kunna åvägabringas.

B) att de av herrar Petrén samt Borggren m. fl.

i ämnet väckta motionerna må anses besvarade genom

utskottets hemställan under A) här ovan.

Stockholm den 21 augusti 1914.

På lagutskottets vägnar:

CARL LINDHAGEN.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 29.

15

Reservationer:

dels av herrar Lindhagen och Borg, vilka anfört:

beträffande utskottets hemställan under A):

»Vi kunna icke dela utskottets uppfattning att konkurrenskraften

för den svenska industrien skulle kunna försvagas genom omsorg om

de svenska arbetarnes hälsa eller att omsorgen om den senare bör över

huvud taget få åsidosättas för den antydda hänsynen. Av denna anledning

äro vi så till vida skiljaktiga från utskottets hemställan, att vi

ansett att utskottet i stället bort tillstyrka:

att ifrågavarande av herr Lindhagen m. fl. väckta

motion måtte av riksdagen bifallas.»

samt beträffande utskottets hemställan under B):

»Då vi ansett att den av herrar Petrén och Borggren m. fl. gjorda

framställningen ej bör uppehållas av den under punkt A) gjorda vidlyftigare

framställningen, hemställa vi:

att de av herrar Petrén och Borggren m. fl.

väckta motionerna måtte av riksdagen bifallas.»

dels av herrar Trana, greve Lagerbjelke, Johanson i Valared och

Knut Larsson, vilka ansett, att utskottet bort hemställa, att ifrågavarande

motioner icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

dels ock av herrar Gezelius och Holmdahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.