Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utsträckt anstånd med betalning av guld.

1914-08-29 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1914 B:34, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om utsträckt anstånd med betalning av guld.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jjogut skottets utlåtande Nr 34,

l

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 29 augusti 1914 kl. 8. so e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om utsträckt anstånd med betalning av guld.

Närvarande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Lindhagen, af Gkenstam, Stärner,

Gezelius, greve Lagerhjelke, Johanson i Valared, Knut Larsson, L. Olsson >

Hof, greve Spens, Pettersson i Södertälje, Pettersson i Bjälbo *, Olsson i See,

Igel och Holmdahl.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 28 augusti 1914 dagtecknad proposition, nr 274,

vilken blivit till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet torda protokoll,

föreslagit riksdagen att antaga följande

Förslag

till

lag om utsträckt anstånd med betalning av gäld.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Med betalning av sådan gäld, å vilken lagen den 5 augusti 1914

om anstånd med betalning av gäld (moratorium) äger tillämpning och

som förfallit efter den 15 juli 1914, må ytterligare anstånd åtnjutas

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 9 sand. 34 höft. (Nr 34.) I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets utlåtande Nr 34.

intill dess fjorton dagar förflutit från den dag gälden skolat enligt

nämnda lag betalas.

Har gäld tillkommit före den 5 augusti 1914 och förfaller densamma

till betalning under tiden från och med den 7 till och med. den

20 september 1914, äge gäldcnäiien ''njuta anstånd med betalningen intill

dess en kalendermånad förflutit från förfallodagen.

2 §.

Vad i 1 § är stadgat skall icke gälla om

skatter, utskylder eller andra offentliga avgifter;

post-, telefon- eller telegram avgifter;

avgifter för vatten, gas eller elektrisk ström;

avgifter till eller ersättningar från riksförsäkringsanstalten, sjukkassor

eller understödsföreningar; . .

premier på grund av försäkringsavtal eller sådana ersättningar pa

grund av dylikt avtal, som ej utgå vid återköp av livförsäkring eller

som förskott mot säkerhet i livförsäkringsbrev; _ o

sådan ersättning, som det enligt lagen den 5 juli 1901 angående

ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete åligger aibetsgivaie

att utgiva; ,

bidrag till annans underhåll, som utgår enligt lag eller avtal;

skadestånd;

böter eller vite, vartill någon blivit av domstol eller annan offentlig

myndighet fälld; '' '' . '' . ,

avlöning för allmän eller enskild tjänst eller annan arbetsanstau
ning;
pension,

livränta eller undan tagsförmån;

arrendeavgift;

hyra för fast eller lös egendom;

forlagsskuld, som på grund av 11 § i förordningen den 13 april

1883 angående förlagsinteckning förfallit till betalning;

gäld av vad slag det vara må, som åligger staten eller kommun.

Med ränta å gäld må ej anstånd åtnjutas, ej heller med avbetalning

å lån, som mot säkerhet av inteckning i last egendom beviljats i

enlighet med de för hypoteksföréningars verksamhet meddelade bestämmelser.

y, «''• Vt > i \ i. O ,iiU4>ö Vj • v It k* Jk i Gyf.i V ^ Vc ''Jji .

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottils utlåtande Nr od.

3

3 §•

Med betalning av köpeskilling för lös egendom må ej anstånd

enligt 1 § åtnjutas i vidare mån än köpeskillingen avser gods, som

blivit avlämnat före den 5 augusti 1914, eller fråga är om köpeskillingen

för sådant å exekutiv auktion försålt fartyg, som i 94 § utsökningslagen

omförmäles. Har någon eljest utfäst betalning för annans åtagande att

något göra eller låta, äge han ej heller på grund av 1 § åtnjuta anstånd

med betalningen i vidare mån än åtagandet blivit före nämnda datr

fullgjort.

4 §•

Utan binder av vad i 1 § stadgas må medel, insatta hos bolag

eller annan, som driver bankrörelse, uttagas; äro medlen insatta hos

sparbank eller å sparkasseräkning eller därmed likartad räkning, äge

dock insättaren ej utbekomma mer än 100 kronor i veckan av sitt tillgodohavande.

5 §•

År borgenären bosatt utom riket, äge gäldenären jämväl i fråga

om sådan gäld, som i 2—4 §§ avses, njuta anstånd med betalningen

etter ty i 1 § sägs. Har borgenär, som nu sagts, efter den 4 augusti

1914 överlåtit sin fordran på någon, som är bosatt inom riket, äge

denne icke i det avseende, varom nu är fråga, bättre rätt än den utländske

borgenären.

6 §•

Under den tid anstånd med gälds betalning åtnjutes må icke

gälden vare sig genom stämning till domstol eller hos överexekutor

utsökas eller på grund av densamma utmätning sökas eller verkställas.

År talan om betalning redan hos domstol eller överexekutor anhängiggjord,

må dock den talan utan hinder av vad nu stadgats vinna prövning.

Under nämnda tid må ej heller av anledning, som i 4 § konkurslagen

sägs, innehavare av fordran, som med anståndet avses, göra

ansökan, att gäldenärens egendom skall avträdas till konkurs, eller sådan

förut gjord ansökan vinna behandling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande ]Sr 34.

Utan hinder av vad i första stycket är stadgat äge inteckningshavare

göra gällande den rätt, som omförmäles i 31 och 35 §§ av förordningen

den IG juni 1875 angående inteckning i läst egendom eller

i 27 och 28 §§ av lagen den 10 maj 1901 om inteckning i fartyg

eller i 17 § av lagen den 14 juni 1907 om inteckning i tomträtt och

vattenfallsrätt.

7 §•

Begagnar gäldenär anstånd, som han enligt denna lag äger åtnjuta,

må icke i följd därav, att betalning uteblivit, pant, som må hava

blivit satt för gälden, försäljas eller av borgenären för egen räkning

behållas eller vite utgå, där sådant blivit utfäst för den händelse gäldenären

skulle fördröja betalningen över förfallodagen. Ej heller må i

ty fall på grund av bestämmelserna i 95 eller 130 § utsökningslagen

köp varda ogillt eller annan bestämmelse i lag eller avtal därom, att

gäldenärens rätt i följd av dröjsmål med betalningen skulle vara förverkad,

vinna tillämpning.

8 §•

Å gäld, för vilken ränta ej är utfäst, men viss förfallodag är bestämd,

äge borgenären för den tid, anstånd med gäldens betalning enligt

denna lag äger rum, tillgodonjuta ränta efter sex för hundra om året

eller, där fråga är om gäld, som grundar sig å växel, efter den räntelot,

som vid anståndets början gällde för diskontering i riksbanken av växlar,

ställda att betalas efter högst tre månader. Vad nu är stadgat om

skyldighet att gälda ränta skall icke äga tillämpning å den, som å

exekutiv ? auktion inropat fast egendom eller sådant fartyg, som i 94 §

utsökningslagen omförmäles.

År å gäld, med vars betalning anstånd åtnjutes enligt denna lag,

ränta utfäst att för tid efter gäldens förfallodag1 utgå efter högre räntefot

än dessförinnan, vare gäldenären ej pliktig att för den tid, under

vilken han begagnar sig av anståndet, gälda ränta etter högre räntefot

än sex för hundra om året eller, där redan för tiden före lörtallodagen

högre ränta utfästs, efter den sålunda utfästa rånte lo ten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

9 §•

Under tiden från och med den 7 september till och med den 6

oktober 1914 må fast egendom, som är utmätt eller som hör till konkursbo,

icke i något fall försäljas och försäljning av utmätt eller konkursbo

tillhörig lös egendom icke äga rum i andra fall än här nedan i andra

stycket sägs. Ej heller må under sagda tid borgenär, som för sin

fordran har lös egendom såsom pant, genom försäljning eller annorledes

skaffa sig betalning ur panten, där ej egendomen är av beskaffenhet,

som här nedan sägs.

Försäljning av lös egendom, som är underkastad förskämning eller

snar förstörelse eller erfordrar alltför kostsam vård, må äga rum utan

hinder av vad i första stycket är stadgat. Utmätt lös egendom må ock

säljas, där borgenären och gäldenären äro ense därom eller överexekutor

prövar det vara lämpligt. Likaledes må lös egendom, som hör till konkursbo,

försäljas, såframt sådant fall är för handen, som i 48 § andra

stycket konkurslagen omförmäles, eller borgenärerna i den ordning 59

och 60 §§ samma lag stadga besluta sådan försäljning och rättens ombudsman

efter att hava hört gäldenären lämnar sitt bifall därtill.

Har försäljning, som efter ty nu sagts ej må ske, redan utsatts

att äga rum, varde den inställd. Skall försäljning, som nyss nämnts,

utsättas att äga rum å tid efter den 6 oktober 1914, må kungörelse

om försäljningen ej utfärdas förrän efter sagda dag.

10 §.

Sammanträde, som blivit utsatt för fördelning av köpeskillingen

för utmätt fast egendom eller fartyg, skall, där köparen begagnar sig

av anstånd enligt denna lag, inställas. När anståndet upphör, åligger

det auktionsförrättaren att, där köpeskillingen rätteligen erlägges, ofördröjligen

utsätta ny tid för sammanträdet och låta detta kungöras så som

i 140 eller 142 § utsökningslagen sägs samt att i annat fall, med iakttagande

av vad här ovan i 9 § stadgas, förfara så som i nämnda lag

för varje särskilt fall föreskrives.

11 §•

Under den tid anstånd med växels betalning åtnjutes må växeln

icke till betalning uppvisas eller för bristande betalning protesteras.

Bihang till senare riksdagens ''protokoll 1914. 9 sand. 34 käft. (Nr 34.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottets

yttrande.

12 §.

År enligt lag eller författning borgenärs rätt beroende därav, att

talan anhängiggöres eller annan åtgärd vidtages inom viss tid, och kan

på grund av vad här ovan är stadgat sådan åtgärd icke företagas, vare

borgenärens rätt förvarad, där åtgärden vidtages inom en kalendermånad

efter hindrets upphörande; dock att i fråga om vad borgenären har att

iakttaga för bevarande av växelrätt skall gälla vad i 92 § växellagen

stadgas.

Denna lag skall träda i kraft den 7 september 1914.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får utskottet hänvisa till den kungl. propositionen.

Granskningen av ifrågavarande lagförslag har icke givit utskottet

anledning till anmärkning eller erinran, och får utskottet alltså hemställa,

att Kungl Maj:ts förevarande proposition må av

riksdagen bifallas.

Stockholm den 29 augusti 1914.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1914.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1914 B:248 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till lag om utsträckt anstånd med betalning av gäld. s. 3 i texten