Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående omreglering av folkskolinspektionen jämte i ärendet väckta motioner.

1914-07-23 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1914:57, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående omreglering av folkskolinspektionen jämte i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

1

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 27 juli 1914 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående omreglering

av folkskolinspektionen jämte i ärendet väckta

motioner.

(2: a avd.)

I den till riksdagen den 18 sistlidne maj avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkten 173 av

åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition rörande

omorganisation av folkskolinspektionen beräkna för berörda ändamål

en ökning av det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till arvoden

åt folkskolinspektörer från dess nuvarande belopp, 60,900 kronor, till 157,000

kronor eller med 96,100 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 maj 1914 avlåten,

till statsutskottets förberedande behandling överlämnad proposition,

nr 145, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen

dels besluta,

att till folkskolinspektör skall från och med år 1915 utgå lön i tre

lönegrader å 1) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,600 kronor

och därjämte till folkskolinspektör, vars inspektionsområde innefattar

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 samt. 30 höft. (Nr 57.) t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

Stockholms stad, därest han där är bosatt, samt till folkskolinspektör, vars

inspektionsområde huvudsakligen är förlagt till Jämtlands, Västerbottens

eller Norrbottens län och som är där bosatt, ortstillägg å 500 kronor;

skolande därvid iakttagas, att så länge från landsting ersättning utgår

till folkskolinspektör i denna hans egenskap, avlöningen av statsmedel

skall minskas med ett nämnda ersättning motsvarande belopp och i följd

därav såsom pensionsunderlag tjäna lönen i vederbörande lönegrad, samt

att till folkskolinspektör skall utgå ersättning för expenser med

300 kronor;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner

;

dels föreskriva, att envar, som med eller efter ingången av år 1915

tillträder ordinarie befattning som folkskolinspektör, skall vara pliktig att

underkasta sig sagda villkor och bestämmelser;

dels medgiva, att folkskolinspektörsbefattning må av Kungl. Maj:t

tillsättas medelst konstitutorial eller genom förordnande för viss tid, dock

att i sistnämnda fall lönen skall minskas med 100 kronor;

dels bestämma, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, varvid som delaktighetsbelopp skall gälla

lönen i högsta lönegraden; dock med rätt för den, som före tillträdet av

inspektörsbefattningen är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp

än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas vid

det högre delaktighetsbelopp et, under villkor att han erlägger dels den

mot det högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels därutöver

en årlig tilläggsavgift, motsvarande det statsbidrag, som skulle utgå

för skillnaden mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre

belopp, med vilket han är delaktig i kassan;

dels för anställande i 34 inspektionsområden av folkskolinspektörer

med nyssberörda avlöningsförmåner och ersättning för expenser samt förberedande

av ersättning till vikarie för sjuk sådan inspektör, beräknad efter högst

3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten av det däri å ordinarie

stat uppförda anslaget till arvoden åt folkskolinspektörer å 60,900

kronor, å samma stat uppföra ett förslagsanslag med titel: Till avlöning

m. m. åt folkskolinspektörer, å 157,000 kronor;

dels anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat för år

1915 till förstärkande av det ordinarie anslaget: Bidrag till folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, ett belopp av 2,700 kronor;

dels ock bestämma, att vad i särskilda med riksdagens medverkan

tillkomna författningar stadgas beträffande granskning genom Stockholms

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

3

stads konsistorium av rekvisitioner å statsbidrag för folkundervisningsändamål

skall i motsvarande tillämpning gälla om sådan granskning, verkställd

av statens vederbörande folkskolinspektör.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två av herr 0. Bergqvist inom första kammaren väckta motioner,

vari hemställts, i den ena (nr 88) att riksdagen måtte anvisa medel för

anställande av sex folkskolinspektörer inom Luleå stift, och i den andra

(nr 89), att riksdagen, därest Kungl. Maj:ts proposition nr 145 angående

omreglering av folkskolinspektionen vinner riksdagens bifall, ville i skrivelse

till Kungl. Maj:t föreslå, att, med avseende å Luleå stifts indelning

i inspektionsområden, alternativet A i folkundervisningskommitténs förslag

må, med de förändringar i detaljerna, som kunna av Kungl. Maj:t prövas

nödiga, i princip läggas till grund för sagda indelning, och detta jämväl

för den händelse, att endast fem inspektörer skulle i stiftet anställas;

dels ock en inom andra kammaren av herr N. Helger väckt motion

(nr 234), däri föreslagits följande ändringar i Kungl. Maj:ts ovanberörda

proposition:

1. Att folkskolinspektör må för sina tjänsteresor tillgodoräkna sig

reseersättning enligt tredje klassen i gällande resereglemente.

2. Att folkskolinspektör må bliva delaktig i folkskollärarnas änkeoch

pupillkassa för ett belopp av 4,000 kronor.

3. Att riksdagen må bevilja medel för anställande av tre folkskolinspektörer

inom Vermland och Dalsland.

Beträffande de av motionärerna till stöd för de olika förslagen anförda

skäl får utskottet hänvisa till motionärerna.

I anledning av det förslag till omreglering av folkskolinspektionen,

vilket av Kungl. Maj:t förelädes 1913 års riksdag, men då blev av riksdagen

avslaget, uttalade riksdagen, bland annat, följande:

»Riksdagen finner det vara ådagalagt, att en omreglering av folkskolinspektionen

är av behovet påkallad och snarast möjligt bör bringas till

stånd, men anser likväl, att beslut i ämnet icke nu bör fattas av riksdagen.

På grund av mängden och omfattningen av de ärenden, vilka under riksdagens

senare del överlämnats till riksdagen, har det nämligen icke varit

möjligt för riksdagen att ägna den föreliggande propositionen en tillräckligt

ingående prövning. Då vidare riksdagen fattat beslut om upprättande

Utskottets

yttrande^

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

från och med 1914 av en folkskolöverstyrelse såsom en central ledning

för rikets folkundervisningsväsen, är det enligt riksdagens mening lämpligt,

att omregleringen av folkskolinspektionen får äga rum under sagda styrelses

medverkan, något som icke bleve möjligt, om riksdagen nu fattade

beslut i ämnet. Slutligen bör under tiden intill nästkommande års riksdag

fullständig utredning kunna åvägabringas rörande den i Kungl. Maj:ts

förevarande proposition undanskjutna frågan om beredande av änke- och

pupillpensioneringen åt inspektörerna. Under förväntan att förslag rörande

folkskolinspektionens omreglering kommer att förläggas nästkommande års

riksdag, har riksdagen sålunda nu icke bifallit Kungl. Maj:ts förslag om

sådan omreglering.»

Med anledning av riksdagens sålunda uttalade önskan har Kungl.

Maj:t i ämnet låtit böra folkskolöverstyrelsen, varjämte genom direktionen

över folkskollärarnas änke- och pupillkassa erforderlig utredning åvägabragts

rörande frågan om beredande av änke- och pupillpensionering åt folkskolinspektörerna,

och har Kungl. Maj:t nu för riksdagen framlagt förnyat

förslag i ämnet.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser i huvudsak en sådan omregreglering

av folkskolinspektionen, att befattningen som folkskolinspektör,

vilken nu i de flesta fall utövas såsom bisyssla vid sidan av annan befattning,

för framtiden i regel skulle anordnas såsom en huvudsyssla, åt vilken

inspektören hade att med odelad kraft ägna sig. Lämpligheten av

en sådan anordning synes uppenbar. Det torde nämligen få anses obestridligt,

att en folkskolinspektörs arbete är både så omfattande och av

så betydelsefull och personligt krävande beskaffenhet, att det bör taga sin

utövares hela kraft och intresse i anspråk. Utskottet delar alltså till fullo

den uppfattning, som härutinnan av departementschefen uttalats, och ansluter

sig sig sålunda till förslaget, att inspektionen för framtiden anordnas

såsom en huvudsyssla.

Från grundsatsen om folkskolinspektionen såsom huvudsyssla hade

inom folkundervisningskommittén vid dess förberedande behandling av

denna fråga, bland annat, ifrågasatts det undantaget, att för varje folkskoleseminarium

ett mindre inspektionsområde borde avsättas, vilket skulle

tilldelas seminariets rektor eller någon bland dess övriga lärare samt innehavas

såsom bisyssla till lärarbefattningen vid seminariet. Kommittén

hade dock icke ansett sig kunna förorda en dylik anordning, och ej heller

departementschefen har funnit sig kunna framlägga eller tillstyrka

något förslag i nämnda riktning. Utskottet behjärtar till fullo behovet

för seminariernas lärare att på lämpligt sätt bringas i personlig beröring

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

5

med arbetet inom olika slag av folkundervisningsanstalter, men anser,

att detta önskemål bör på annat sätt än genom den ifrågasatta anordningen

tillgodoses, och finner sig följaktligen ej böra av nu ifrågakommen anledning

frångå principen om inspektionen som huvudsyssla.

I fråga om inspektörernas ställning inom skolförvaltningen hade folkundervisningskommittén

icke föreslagit någon förändring i nu gällande

ordning. De skulle allt framgent utgöra kontrollerande och rådgivande,

ej styrande organ på ifrågavarande område. I de utlåtanden, som av

vederbörande myndigheter avgivits över kommitténs förslag, hade från

några håll uttalats önskvärdheten av att inspektörernas befogenhet i ena

eller andra riktningen något vidgades. Så hade exempelvis yrkats på en

utsträckning av inspektörernas befogenhet gentemot de lokala skolstyrelserna,

ävensom framhållits önskvärdheten av, att inspektörerna finge lagstadgad

besvärsrätt över Kungl. Maj:ts befallningshavandes och domkapitlens

beslut. I fråga om inspektörernas ställning till folkskolöverstyrelsen

hade av kommittén föreslagits skyldighet för inspektörerna att för granskning

och godkännande till överstyrelsen insända resplaner, en anordning,

som varit föremål för olika omdömen från åtskilliga myndigheters sida.

överstyrelsen hade i sitt utlåtande över förslaget påpekat, att inspektionerna

kunde sägas vara av två slag, de mer ordnade, regelbundet återkommande

inspektionsresorna och de mer tillfälliga, av någon oförutsett

påkommen anledning föranledda resorna, och beträffande det förstnämnda

slaget av resor i likhet med kommittén framhållit önskvärdheten av, att

inspektörerna på förhand till överstyrelsen insände planer för de resor,

de under en viss period ämnade företaga.

Beträffande frågan om inspektörernas ställning gentemot de lokala

skolstyrelserna och ortsmyndigheterna borde enligt departementschefens

mening någon förändring av väsentlig betydelse icke ske, och

instämmer departementschefen härvid i ett av folkskolöverstyrelsen

gjort uttalande, att inspektörerna icke borde utrustas med någon befogenhet,

som skulle kunna komma att göra intrång på den rätt till självstyrelse

i fråga om skolväsendets anordning, som av gammalt tillkommer kommunerna.

Till vad departementschefen härutinnan anfört vill utskottet

uttala sin anslutning.

Vad angår den ovan berörda frågan om skyldighet för inspektörerna

att för granskning och godkännande till överstyrelsen insända resplaner,

biträder utskottet vad överstyrelsen därom anfört, och förutsätter, att närmare

bestämmelser angående denna skyldighet givas i blivande förnyad

instruktion för inspektörerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

Beträffande den i vissa städer anordnade kommunala folkskolinspektionens

förhållande till statens inspektion av folkskoleväsendet hade denna

fråga redan under ärendets förberedande behandling varit föremål för olika

uttalanden. Så hade från visst håll, bland annat från riksdagens revisorers

sida, betonats önskvärdheten av att undvika dubbelinspektion. Folkundervisningskommittén

hade såsom sin mening uttalat, att befattning såsom

kommunal folkskolinspektör inom ett skoldistrikt icke borde förenas med

befattning såsom statens folkskolinspektör i samma skoldistrikt, att statens

folkskolinspektör borde hava samma åligganden gentemot ett skoldistrikt med

kommunal folkskolinspektör som gentemot andra skoldistrikt inom inspektionsområdet,

samt att en begränsning av statsinspektörens verksamhet

inom skoldistrikt med egen inspektör måtte äga rum i de avseenden och

i de fall, där så lämpligen kunde ske. 1 det vid Kungl. Maj:ts proposition

till 1913 års riksdag (nr 206) angående omorganisation av folkskolinspektionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet framkastade dåvarande

departementschefen tanken på en uppdelning av inspektionsverksamheten

med hänsyn till de båda uppgifterna att utöva pedagogisk uppsikt och

ledning av skolväsendet och att kontrollera detsamma i huvudsakligen

ekonomiskt avseende, varvid den förra uppgiften under vissa villkor skulle

kunna fullständigt överlåtas åt de kommunala inspektörerna, den senare

fortfarande skulle tillhöra statens inspektörer. I denna fråga framhöll

vidare folkskolöverstyrelsen lämpligheten av att i vissa av de städer, som

anställt egna inspektörer, sådan inspektör finge i uppdrag att även å statens

vägnar utöva den rent pedagogiska uppsikten inom sitt skoldistrikt, samt

ifrågasatte, att rätten att få kommunal inspektör erkänd såsom statens inspektör

skulle tillkomma stadsskoldistrikt med en folkmängd av över 20,000

invånare. Föredragande departementschefen har nu såsom sin mening

uttalat, att staten beträffande de största städerna borde avstå från att

genom sina folkskolinspektörer öva annan inspektion än den rent ekonomiska

kontrollen. Denna frihet från inspektion i pedagogiskt avseende

skulle emellertid icke utsträckas längre än till de städer, som icke deltoge

i landsting. Departementschefen har alltså föreslagit i huvudsak följande

ordning beträffande folkskolinspektionen i de största städerna:

»Stad, som ej deltager i landsting och som anställt särskild folkskolinspektör

för ledningen av sitt folkskoleväsende, må på ansökan av stadens

skolstyrelse och efter folkskolöverstyrelsens hörande kunna av Kungl.

Maj:t och på av Kungl. Maj:t fastställda villkor tills vidare befrias från

inspektion av sitt folkskoleväsen genom statens folkskolinspektör utom i

vad angår granskningen och vitsordandet av skolstyrelsens ansökningar

om statsbidrag.»

I fråga om den kommunala inspektionens förhållande till statsinspek
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

7

tionen ansluter sig utskottet i allo till vad departementschefen i sådant avseende

uttalat och föreslagit. Visserligen torde kunna ifrågasättas, om icke även

andra städer än ovan nämnda borde komma i åtnjutande av samma frihet

från statsinspektion i pedagogiskt avseende, men har utskottet ansett sig

böra stanna vid vad av departementschefen föreslagits, under framhållande av

att bestämmelser torde böra utfärdas åsyftande, att i mån som de kommunala

inspektörerna på ett tillfredsställande sätt ordna och leda sina

städers skolväsen statsinspektörernas befattning därmed kan och bör inskränkas

till en kontrollerande verksamhet och deras arbetskraft sålunda

frigöras och koncentreras på de områden, där behovet av ledning och

tillsyn är större.

I sammanhang med denna fråga har även förslag framlagts om sådan

jämkning av nu gällande föreskrifter angående granskningen av ansökningarna

om statsbidrag till Stockholms stads folkskoleväsen, att densamma

överflyttades från Stockholms stads konsistorium, vilket den nu åligger,

till en statens inspektör, vilkens område borde avpassas med hänsyn även

till det arbete, nämnda granskning skulle medföra.

Mot den sålunda föreslagna anordningen har utskottet intet att erinra.

Vad angår rikets indelning i inspektionsområden upptager Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag 34 inspektionsområden, och är framställningen i denna

punkt grundad på det förslag till indelning i inspektionsområden, som

folkundervisningskommittén med tillämpning av vissa i dess betänkande

närmare angivna grunder uppgjort. Emot kommitténs förslag hava av

vederbörande myndigheter vissa erinringar gjorts, och särskilt hava meningsskiljaktigheter

yppat sig i två punkter, nämligen i fråga om indelningen

av Luleå stift samt rörande anordnande av inspektionen på Gottland.

Beträffande Luleå stift hade kommittén här föreslagit 6 inspektörer.

Antalet hade av folkskolöverstyrelsen begränsats till 5, och departementschefen

anser, att man borde göra ett försök med en uppdelning av stiftet

på 5 inspektörer, varvid de finsktalande församlingarna borde sammanföras

till ett inspektionsområde. Skulle det emellertid visa sig, att inspektionsarbetet

inom detta område icke kunde nöjaktigt utföras av en inspektör,

anser departementschefen, att man till en början och till dess stadgad

erfarenhet givit vid handen, att ytterligare en inspektör inom stiftet

vore behövlig, kunde på ett eller annat sätt bereda inspektören erforderligt

biträde. Vad angår själva fördelningen i inspektionsområden, hade

kommittén tagit två olika indelningsgrunder i övervägande: enligt den

ena, alternativ A, skulle stiftet delas så, att vissa områden komrne att

bestå endast av lappmarker och andra områden endast av kustland; enligt

den andra, alternativ B, skulle indelningen göras på sådant sätt, att vart

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

och ett av samtliga områden komme att omfatta ett område lappmark och

ett område kustland. Kommittén hade för sin del ej velat uttala någon

bestämd mening i ämnet, utan föredragit att till övervägande framlägga

båda de nämnda alternativen. Departementschefen har, utan att vilja göra

något bindande uttalande i denna fråga, förklarat sig vara böjd att ansluta

sig till alternativ B. Såsom utskottet ovan omförmält, har herr

Bergqvist i sina i ämnet väckta motioner dels yrkat på anställande av 6

inspektörer i Luleå stift, dels förordat ovanberörda alternativ A.

Beträffande Gottland hade kommittén föreslagit, att inspektionen där

skulle tills vidare uppehållas på samma sätt som hittills, och att ett visst

belopp, förslagsvis 2,000 kronor, skulle ställas till Kungl. Maj:ts disposition

att, på sätt förhållandena rnedgåve, användas till arvode för inspektionen

därsammastädes. Emellertid hade folkskolöverstyrelsen förordat, att

Gottland i inspektionshänseende skulle förenas med Södertörn och att

dessa områden tillsammans skulle bilda ett inspektionsområde av samma

art som de övriga. Till detta sistnämnda förslag ansluter sig nu departementschefen

under erinran, att härigenom föranletts en omläggning av

distrikten i mälarlandskapen och i östra delarna av Götaland.

I sammanhang med frågan om indelningen i inspektionsområden vill

utskottet slutligen erinra om herr Helgers ovanberörda motion om anställande

av tre folkskolinspektörer inom Värmland och Dalsland.

Utskottet vill för sin del icke underlåta att framhålla, att vissa inspektionsområden

synas tilltagna väl stora, och ett flertal utlåtanden av de

i ärendet hörda myndigheterna hava också gått i denna riktning. Då emellertid

folkskolöverstyrelsen förklarat, att även med det nu framlagda förslaget

en verksam inspektion kan åstadkommas, finner sig utskottet, med

hänsyn till de ökade kostnader, som den nu ifrågasatta omregleringen i

allt fall kommer att medföra, ej kunna nu förorda större antal inspektörer

än det av Kungl. Maj:t föreslagna, eller 34 för hela riket.

Beträffande det av departementschefen för en av inspektörerna i Luleå

stift ifrågasatta biträdet, har utskottet ej funnit denna anordning lämplig

och kan följaktligen i denna del ej ansluta sig till departementschefens

framställning.

Vad slutligen angår regleringen av inspektionsområdena hava visserligen

departementschefens uttalanden i detta avseende icke givit utskottet

anledning till särskilda erinringar. Då emellertid åtskilliga myndigheter

framställt önskemål, som givetvis böra komma under omprövning, innan

den definitiva regleringen fastställes, finner sig utskottet ej böra ifrågasätta,

att riksdagen genom några bestämda uttalanden skulle binda Kungl. Maj:ts

fria prövning av ifrågavarande spörsmål, utan torde det slutliga avgörandet

beträffande rikets indelning i inspektionsområden böra överlämnas åt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

9

Kungl. Maj:t. Vid sådant förhållande kan utskottet ej förorda vare sig

herr Bergqvists motion om ett principuttalande angående regleringen

av inspektionsområdena inom Luleå stift eller herr Helgers motion om en

annan reglering av inspektionsområdena i Värmland och Dalsland. Berörda

motioners önskemål torde nämligen givetvis komma att vid frågans

avgörande av Kungl. Maj:t tagas i förnyat övervägande.

I fråga om folkskolinspektörernas tillsättning och tjänsteanställning hava

folkundervisningskommittén och departementschefen uttalat, att några bestämda

formella kompetensvillkor icke borde uppställas för behörighet till

inspektörsbefattning, utan att i främsta rummet borde av inspektörerna

krävas vissa personliga egenskaper, som gjorde dem särskilt skickade att

med hänsynsfullhet och på samma gång fasthet lösa sin betydelsefulla och

grannlaga uppgift. Häremot har utskottet intet att erinra.

Vidkommande anställningens art har Kungl. Maj:t föreslagit, att folkskolinspektörsbefattning

må av Kungl. Maj:t tillsättas medelst konstitutorial

eller genom förordnande för viss tid. I likhet med folkundervisningskommittén

samt flera av de hörda myndigheterna, däribland folkskolöverstyrelsen,

säger sig departementschefen anse det vara oundgängligt, att inspektörerna

i regel kunde erhålla en fastare anställning, och hade han

funnit den föreslagna formen därför, nämligen konstitutorial, vara den lämpligaste.

Emellertid kunde, enligt departementschefens förmenande, det

understundom vara lämpligare, att en nytillsatt inspektör till en början

under någon tid uppehölle tjänsten på förordnande, och syntes, på grund

av svårigheten att i detta hänseende fastslå några bestämda regler, frågan

om anställningens art böra avgöras för varje särskilt fall efter vederbörande

myndigheters och i sista hand Kungl. Maj:ts prövning. Vad Kungl.

Maj:t i denna punkt föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran.

Vad angår formen för inspektörernas tillsättning hade folkundervisningskommittén

ansett, att inspektörsbefattningarna borde offentligen ledigförklaras.

Huruvida före avgivandet av överstyrelsens förord yttrande

borde inhämtas av vederbörande domkapitel, vore en fråga, som syntes

svår att på förhand bedöma och i vilken kommittén icke funnit sig böra

göra något uttalande. Folkskolöverstyrelsen hade funnit givet, att platserna

borde förklaras till ansökan lediga, och att såväl ledigförklarandet

som prövningen av ansökningshandlingarna borde tillkomma överstyrelsen,

som skulle hava att, sedan de myndigheter, Kungl. Maj:t kunde finna

gott bestämma, blivit hörda, hos Kungl. Maj:t till tjänsten förorda den

bland de sökande, som befunnes mest lämplig. I denna fråga har deBihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 6 sand. 30 käft. (Nr 57.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

partementschefen uttalat sin anslutning till ett av hans företrädare i ämbetet

i framställningen till 1913 års riksdag gjort uttalande, enligt vilket

domkapitlen och Kungl. Maj:ts befallningshavande borde få avgiva yttrande

vid tillsättning av ifrågavarande befattningar. Utskottet kan ej finna annat,

än att det skulle leda till onödig omgång och tidsutdräkt, om både

domkapitel och Kungl. Maj:ts befallninghavande skulle höras, innan folkskolöverstyrelsen

avgiver sitt förord. Hittills har det icke funnits nödvändigt

att i detta avseende infordra yttrande av Kungl. Maj:ts befallningshavande

och något sådant torde vara ännu mindre behövligt efter folkskolöverstyrelsens

tillkomst. Då dessutom vid granskningen av de inkomna ansökningshandlingarna

huvudsakligen de pedagogiska synpunkterna böra göras

gällande, synes det även med hänsyn härtill vara lämpligast att endast

domkapitlen få yttra sig om dessa handlingar. Utskottet vill fördenskull

förorda, att folkskolöverstyrelsen skall avgiva sitt förord, sedan vederbörande

domkapitel blivit hört i ärendet.

Vad beträffar inspektörernas löneförhållanden har ifråga om fast avlöning

föreslagits att för folkskolinspektör måtte bestämmas lön i tre lönegrader

å l) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor och 3) 3,400 kronor jämte

tjänstgöringspenningar å respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,600

kronor. Därjämte har Kungl. Maj:t för berörda löneförmåners åtnjutande

föreslagit i huvudsak samma villkor, som i allmänhet gälla för civila

tjänstinnehavare. Vad särskilt angår villkoren för uppflyttning i högre

lönegrad har i ett par punkter föreslagits särskilda bestämmelser för reglering

av förhållanden vid övergången till den nya ordningen. Så har

departementschefen såsom sin mening uttalat, att i tjänst varande statens

folkskolinspektör, vilken vid övergången till den nya ordningen uteslutande

ägnade sig åt inspektionen, för lönetur skulle få tillgodoräkna sig

de år, under vilka han på grund av förordnande innehaft sin befattning

som huvudsyssla. Då emellertid skillnaden mellan de inspektörer, som

plägade räknas till sistnämnda grupp och vilka uppbure de högsta arvodesbeloppen,

samt några bland de övriga inspektörerna torde kunna anses

tämligen godtycklig, har Kungl. Maj:t föreslagit, att det må överlämnas

till Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån i tjänst varande statens

folkskolinspektör vid övergång till den nya lönestaten må för åtnjutande

av ålderstillägg å sin avlöning äga att räkna sig till godo sin föregående

tjänstgöring såsom statens inspektör. Beträffande inspektörernas rätt till

uppflyttning i högre lönegrad har Kungl. Maj:t vidare föreslagit, att

ordinarie adjunkt vid folkskoleseininarium eller allmänt läroverk, som befordras

till folkskolinspektör, skall, därest han såsom adjunkt redan in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

11

tjänat högre avlöning än folkskolinspektörs begynnelseavlöning, äga tillgodoräkna

sig så inånga ålderstillägg såsom folkskolinspektör, att hans avlöning

i sistnämnda befattning blir lika hög som den avlöning, han senast

åtnjöt som adjunkt, samt att, där adjunkt vid befordran till folkskolinspektör

icke erhåller högre avlöning än den, han som adjunkt uppburit,

skall för uppflyttning till närmast högre lönegrad såsom folkskolinspektör

tillgodoräknas honom den tid, varunder han innehaft adjunktsbefattningen,

efter det han i denna befattning senast uppflyttades i högre

lönegrad.

De för inspektörerna upptagna avlöningsbeloppen har utskottet funnit

lämpligt avvägda. De av Kung!. Maj:t för åtnjutande av de nya löneförmånerna

föreslagna villkor och bestämmelser hava däremot givit utskottet

anledning till vissa erinringar. Berörda villkor och bestämmelser böra givetvis

gälla samtliga inspektörer, såväl de som tillsättas medelst konstitutorial

som de, vilka förordnas för viss tid, och har utskottet vidtagit de ändringar

och tillägg, som med anledning härav äro av nöden. I enlighet med

denna uppfattning vill utskottet beträffande Kungl. Maj:ts förslag, att en

var, som med eller efter utgången av år 1915 tillträder ordinarie befattning

som folkskolinspektör, skall vara pliktig att underkasta sig ifrågavarande

villkor och bestämmelser, framhålla, att denna bestämmelse bör

omfatta samtliga inspektörsbefattningar, vare sig de tillsättas med konstitutorial

eller genom förordnande på viss tid, vadan ordet »ordinarie» i

Kungl. Maj:ts förslag bör utgå. Med hänsyn till en eventuell om reglering

av inspektörsdistrikten torde böra stadgas bestämmelse därom, att inspektör

skall vara underkastad utom vidsträcktare tjänstgöring eller jämkning

i åligganden även förflyttning till annat distrikt. Dessutom anser

utskottet, att till avlöningsvillkoren bör fogas den i dylika villkor sedvanliga

bestämmelsen, att den, som tillträder de nya avlöningsförmånerna,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande

av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang därmed. I fråga om bestämmelserna

beträffande uppflyttning i högre lönegrad har utskottet ej

kunnat helt godtaga den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen, att det

skulle överlämnas till Kungl. Majfts prövning, om och i vad mån i tjänst

varande statens folkskolinspektör vid övergång till den nya lönestaten må

för åtnjutande av ålderstillägg å sin avlöning äga att räkna sig till godo

sin föregående tjänstgöring som statens inspektör, utan har utskottet ansett

sagda bestämmelse endast böra gälla de inspektörer, vilka innehaft sin befattning

som huvudsyssla. För tydlighetens skull torde detta även böra

angivas i avlöningsvillkoren. Förslaget att folkskolinspektör må för upp
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

flyttning i högre lönegrad i viss mån tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom

adjunkt vid folkskoleseminarium eller allmänt läroverk, har utskottet funnit

välbetänkt, och har sålunda intet att däremot erinra.

Förutom de under titel lön- och tjänstgöringspenningar upptagna avlöningsbelopp,

har Kungl. Maj:t ansett ortstillägg böra i vissa fall utgå, och

har Kungl. Maj:t -i detta avseende föreslagit, att ortstillägg å 500 kronor

skulle tillkomma den inspektör, som får utöva den ekonomiska kontrollen

över Stockholms stads folkskoleväsen — därest han blir bosatt i huvudstaden^—

samt inspektörerna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län. Kungl. Maj:ts härutinnan gjorda förslag anser sig utskottet böra förorda.

Utöver ovan berörda avlöningsförmåner har Kungl. Maj:t jämväl hemställt

om ett expensanslag å 300 kronor till varje inspektör, och får utskottet

biträda förslaget i denna del.

Vidare har framställning gjorts om avlöning åt vikarie under inspektörs

sjukdom och därvid föreslagits, att vikarie för tjänstledig folkskolinspektör

skall åtnjuta ett arvode av 3,000 kronor för år. Anslaget till

arvoden åt lolkskolinspektörer, vilket för närvarande utgår under form av

reservationsanslag, skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag förändras till förslagsanslag,

vadan de bidrag till utfyllande av vikariatsarvoden, som kunna

bliva erforderliga, skulle kunna utgå från detta anslag och något särskilt

anslag till vikariatsarvoden sålunda icke behövde upptagas i riksstaten.

Det föreslagna vikariatsarvodet finner utskottet lämpligt avvägt och har i

övrigt intet att erinra mot förslaget.

Beträffande rese- och traktamentsersättning hade under ärendets förberedande

behandling på vissa håll framhållits önskvärdheten av att folkskolinspektörerna

måtte uppflyttas från 4:e till 3:e klassen i gällande resereglemente.

Emellertid hade varken folkundervisningskommittén eller folkskolöverstyrelsen

ansett sig böra framställa förslag i sådan riktning, och

har ej heller departementschefen ansett sig kunna förorda en uppflyttning

av inspektörerna till högre klass. Såsom ovan nämnts har emellertid

av herr Helger väckts motion om ersättning till folkskolinspektörerna enligt

tredje klassen i resereglementet.

Om än vissa skäl kunna anföras för en uppflyttning av inspektörerna

till högre klass i resereglementet, har utskottet med hänsyn till

vad departementschefen, i likhet med folkundervisningskommittén och

folkskolöverstyrelosen i ämnet anfört, dock icke velat uttala sig för en

sådan åtgärd. Åtminstone torde, därest den föreslagna väsentliga förbättringen

av inspektörernas avlöningsförhållanden varder genomförd, någon

tids erfarenhet böra avvaktas, innan någon rubbning i sagda avseende

sker. Härav följer, att utskottet ej kunnat biträda det av herr Helger

väckta förslaget.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

13

I fråga om inspektörernas pensionsförhållanden har för dem föreslagits

rätt till pension i likhet med andra fast anställda statstjänare. I en punkt,

nämligen rörande pensionsåldern, hade olika meningar gjort sig gällande,

i det att i fråga om levnadsåldern vid avgång med pension folkundervisningskommittén

föreslagit en ålder av 63 år, vartill även folkskolöverstyrelsen

anslutit sig, varemot statskontoret förordat en ålder av 65 år. Det

sista alternativet har av departementschefen biträtts. Vad angår tjänståldern

hade av kommittén föreslagits, att 25 tjänstår skulle erfordras för

rätt till pension, vilket antal år statskontoret velat höja till 30. Till kommitténs

åsikt ansluter sig departementschefen. Mot vad i nu berörda

avseenden av departementschefen uttalats har utskottet intet att erinra.

Beträffande frågan om beredande av reliktpensioner för inspektörerna

har Kungl. Maj:t föreslagit, att ordinarie folkskolinspektör skall vara skyldig

att vara delägare i folkskollärarnes änke- och pupillkassa med ett delaktighetsbelopp

motsvarande lönen i högsta lönegraden eller 3,400 kronor.

Härvid har dock föreslagits ett undantag i det fall, att inspektör, som redan

före tillträdet till sin befattning är delägare i nämnda kassa med

högre delaktighetsbelopp än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör,

måtte få bibehållas vid det högre delaktighetsbeloppet under villkor, att

han dels betalar den mot det högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften,

dels därutöver erlägger en årlig tilläggsavgift, motsvarande

det statsbidrag, som skulle erfordras för skillnaden mellan delaktighetsbeloppet

3,400 kronor och det högre belopp, med vilket han är delaktig i kassan.

Vad angår den höjning av statens bidrag till folkskollärarnas änke- och

pupillkassa, som skulle bliva erforderlig för inspektörernas upptagande

däri, har densamma beräknats till 2,700 kronor årligen att utgå från och

med 1915, och äskas sagda summa å extra stat. Härjämte vill utskottet

erinra om herr Helgers ovanberörda motion om höjning av delaktighetsbeloppet

för inspektörerna i omförmälda kassa till 4,000 kronor.

Utskottet vill ej bestrida att vid en jämförelse mellan folkskolinspektörerna

å ena sidan och folkhögskoleföreståndare och föreståndare för

dövstumskolorna å den andra, vilka sistnämndas delaktighetsbelopp i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa för närvarande utgör 4,000 kronor respektive

4,500 kronor, skäl kunna synas föreligga för en höjning av det

för inspektörerna föreslagna delaktighetsbeloppet, men har utskottet ej

funnit anledning att frångå de allmänna grundsatser beträffande delaktighetsbelopp

i pensionskassa, som tillämpas för tjänstinnehavare, vilkas avlöning

är fördelad i lön och tjänstgöringspenningar. Under sådana förhållanden

har utskottet ej ansett sig kunna biträda motionärens hemställan utan får

förorda Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning. I övrigt har utskottet

intet att erinra mot vad Kungl. Maj:t i denna del föreslagit.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Utskottets

hemställan.

14 Statsutskottets utlåtande Nr 57.

Beträffande ordningen för inspektionsregleringens genomförande hade

under ärendets föregående behandling olika alternativ framställts, gående

ut på dels ett omedelbart dels ett stegvis genomförande av reformen.

Departementschefen har uttalat sig för lämpligheten av att omregleringen

nu och i ett sammanhang genomföres i landet i dess helhet, och utskottet

ansluter sig till denna uppfattning, enligt vilken sålunda de erforderliga

34 inspektörstjänsterna skola från och med 1915 uppföras på

ordinarie stat.

Vad slutligen angår de kostnader, den föreslagna omregleringen av

folkskolinspektionen skulle medföra, erfordras en ökning av det nu till

arvoden åt folkskolinspektörer utgående anslaget 60,900 kronor med 96,100

kronor eller till 157,000 kronor. Härjämte har föreslagits, att det nu som

reservationsanslag utgående anslaget måtte förändras till förslagsanslag

samt erhålla ändrad benämning: Till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer.

Vad Kungl. Maj:t i berörda hänseenden föreslagit har ej givit utskottet

anledning till erinran.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande

framställning och med avslag å herrar Bergqvists

och Helgers ovanberörda motioner, må

a) besluta, att till folkskolinspektör skall från och med

år 1915 utgå lön i tre lönegrader å 1) 2,700 kronor, 2)

3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och

1,600 kronor och därjämte till folkskolinspektör, vars

inspektionsområde innefattar Stockholms stad, därest han

är där bosatt, samt till folkskolinspektör, vars inspektionsområde

huvudsakligen är förlagt till Jämtlands,

Västerbottens eller Norrbottens län och som är där bosatt,

ortstillägg å 500 kronor; skolande därvid iakttagas,

att, så länge från landsting ersättning utgår till folkskolinspektör

i denna hans egenskap, avlöningen av statsmedel

skall minskas med ett nämnda ersättning motsvarande

belopp och i följd därav såsom pensionsunderlag

tjäna lönen i vederbörande lönegrad, samt

att till folk skolinspekt ör skall utgå ersättning för

expenser med 300 kronor;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

15

b) medgiva, att folkskolinspektörsbefattning må

av Kungl. Maj:t tillsättas medelst konstitutorial eller

genom förordnande för viss tid, dock att i sistnämnda

fall den del av avlöningen, som motsvarar lönen, skall

minskas med 100 kronor;

c) godkänna följande villkor och bestämmelser för

åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner, nämligen:

att folkskolinspektör skall vara underkastad den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden

samt reglering av tjänstgöringsområde eller förflyttning

till annat område, som vid en möjligen inträdande

förändring i folkskolinspektionens organisation

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant

hänseende vara pliktig att, med bibehållande av den

avlöning, han innehar, i enlighet med nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade

göromålen;

att med ordinarie befattning såsom folkskolinspektör

icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller

kommuns stat;

att med folkskolinspektörsbefattning ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj

försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller

annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt

ej folkskolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller

tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

såsom folkskolinspektör, finner uppdraget eller

befattningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för

den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort, men skola

för den tid, han varit från tjänstgöringen befriad, utgå

till den, som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin

befattning, äger uppbära hela lönen eller den del av avlöningen

som anses motsvara lönen jämte ortstillägg, då

sådant utgår, men att den, som undfår ledighet för svag

hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från

tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta

befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver

sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen

eller den del av avlöningen, som anses motsvara lönen,

eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för

tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan att

hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller

kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,

som icke av folkskolöverstyrelsen prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden

innehållas, såvida ej folkskolöverstyrelsen finner skäligt

låta honom uppbära något därav;

att uppflyttning från lägre till högre lönegrad må

äga rum efter förloppet av fem år, under villkor att

tjänstinnehavaren under mera än fyra femtedelar av den

tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda uppflyttning,

med gott vitsord bestritt sin egen befattning,

vare sig såsom ordinarie innehavare eller på grund av

förordnande, eller ock, på grund av förordnande, bestritt

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

under iakttagande av att vid uppflyttning till

högre lönegrad den högre avlöningen ej får tillträdas

förr än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder

den stadgade tjänståldern blivit uppnådd; skolande

i fråga om tjänstårsberäkning för uppflyttning till högre

lönegrad gälla dels att i tjänst varande statens

folkskolinspektör, vilken innehaft sin befattning såsom

huvudsyssla, må vid övergång till den nya lönestaten

äga tillgodoräkna sig den tid, under vilken han innehaft

förordnande såsom statens folkskolinspektör, dels

ock att, därest ordinarie adjunkt vid folkskoleseminarium

eller allmänt läroverk, vilken befordras till folkskolinspektör,

redan intjänat högre avlöning än folkskolinspektörs

begynnelseavlöning, honom skola omedelbart tillgodo
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

17

föras så många ålderstillägg som folkskolinspektör, att

hans avlöning i sistnämnda befattning blir lika hög som

den avlöning, han senast åtnjöt som adjunkt, varjämte,

där adjunkt vid befordran till folkskolinspektör icke

erhåller högre avlöning än den, han som adjunkt uppburit,

honom tillgodoräknas för uppflyttning till närmast

högre lönegrad såsom folkskolinspektör den tid, varunder

han innehaft adjunktsbefattningen, efter det han

i denna befattning senast uppflyttades i högre lönegrad;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått

den levnads- och tjänstålder, som berättigar honom till

pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen eller

del av avlöningen, som anses motsvara lönen, ävensom

ortstillägg, där sådant tillhör befattningen, skola utgå

till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten

ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i

särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som

därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

samt

att den, som tillträder de nya avlöningsförmånerna,

skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts

bestämmande, upphörande av eller minskning i extra

inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed;

d) föreskriva, att en var, som med eller efter ingången

av år 1915 tillträder befattning som folkskolinspektör,

skall vara pliktig att underkasta sig sagda

villkor och bestämmelser;

e) bestämma, att ordinarie folkskolinspektör skall

tillhöra folkskollärarnas änke- och pupillkassa, varvid som

delaktighetsbelopp skall gälla lönen i högsta lönegraden;

dock med rätt för den, som före tillträdet av inspektörsbefattningen

är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp

än det, som skulle tillkomma folkskol
Bihang

till senare riksdagens protokoll 1914. 6 samt. 30 höft. (Nr 57.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

inspektör, att bibehållas vid det högre delaktighetsbeloppet,

under villkor att han erlägger dels den mot det

högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften,

dels därutöver en årlig tilläggsavgift, motsvarande det

statsbidrag, som skulle utgå för skillnaden mellan

folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre belopp,

med vilket han är delaktig i kassan;

f) för anställande i 34 inspektionsområden av

folkskolinspektörer med nyssberörda avlöningsförmåner

och ersättning för expenser samt för beredande av ersättning

till vikarie för sjuk sådan inspektör, beräknad efter

högst 3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten av

det däri å ordinarie stat uppförda anslaget till arvoden

åt folkskolinspektörer å 60,900 kronor, å samma stat

uppföra ett förslagsanslag med titel: Till avlöning m.

in. åt folkskolinspektörer, å 157,000 kronor;

g) anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å

extra stat för år 1915 till förstärkande av det ordinarie

anslaget: Bidrag till folkskollärarnas änke- och pupillkassa,

ett belopp av 2,700 kronor;

h) bestämma, att vad i särskilda med riksdagens

medverkan tillkomna författningar stadgas beträffande

granskning genom Stockholms stads konsistorium av

rekvisitioner å statsbidrag för folkundervisningsändamål

skall i motsvarande tillämpning gälla om sådan granskning,

verkställd av statens vederbörande folkskolinspektör.

Stockholm den 23 juli 1914

På statsutskottets vägnar:

F. CL:SON WAC1ITMEISTER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar greve F. Cl.-son Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius,

O. Jonsson, greve Ph. O. L. Klingspor, O. M. Strömberg, A. N. Halm, A. Åström, I. E.

G. Svensson, N. O. Bruce, C. I. Asplund och J. S. Almer samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, K. V. Rydén, G. Odqvist. N. E. Lindberg,

Al. Wiklund, J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson i Digernäs, A. P. Gustafsson i

Örebro, A. Anderson i Råstock, E. F. Hellberg, A. R. Lundblad och J. Andersson i Stärte.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

19

Reservationer:

av herrar K V. Rydén, H. E. Lindberg, J. B. Eriksson i Grängesberg

J. (Hojsson i Digernäs, A. Anderson i Råstock, E. F. Hellberg och J.

Andersson i Stärte, vilka ansett att utskottets yttrande angående folkskolmspektörernas

tillsättning (sid. 9 och 10) bort hava följande lydelse:

»vad angår formen för inspektörernas tillsättning — — — — _

vicl tillsättning av ifrågavarande befattningar. Utskottet kan ej finna det

nödvändigt, att domkapitel och Kungl. Maj:ts befallningshavande skulle

fioras, innan folkskolöverstyrelsen avgiver sitt förord. En sådan ordning

skulle medföra onödig tidsutdräkt och synes så mycket mindre vara påkallad,

som det torde få antagas, att folk skolöverstyrelsen vida bättre än

någon lokal myndighet kan äga kännedom om lämpligheten för inspektörsuppdraget

hos sökande, vilka anmäla sig ej blott från ett enda län eller

stift utan från kndets olika delar. Utskottet vill fördenskull förorda,

fö ^^^hnspektörerna tillsättas, sedan folkskolöverstyrelsen avgivit sitt

Av herr C. 1. Asplund, vilken ansett att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

ttI f;nie(inmS av — (sid. 1—8) — —: Värmland och Dalsland.

Utskottet vill för sin del icke underlåta att framhålla, att vissa--

(sid. 8 mitten) gått i denna riktning. Det av folkskolöverstyrelsen

framställda förslaget, att inskjuta ett nytt inspektionsområde i Halland

och södra Västergötland, vill utskottet därför icke motsätta sig, men finner

det dock icke vara lämpligt att för vinnande av detta ändamål sammanslå

inspektionsområdena i Norrbottens läns finsktalande delar, för vilkas

bibehållande kraftiga skäl blivit anförda såväl av folkundervisningskommitten

och domkapitlet i Luleå som av motionären herr Berga vi st. Utskottet

anser sig därför böra föreslå, att antalet inspektörer för hela riket

bestämmes till 35.

.„ Härav följer att utskottet ej kan förorda den av departementschefen

ifrågasatta åtgärden att eventuellt anställa ett biträde åt en av inspektörerna

i Luleå stift.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

Vad slutligen angår--(sid. 8 och 9)--anledning till erinran.

Vad angår formen för inspektörernas tillsättning — (sid. 9 och 10)

— — vid tillsättning av ifrågavarande befattningar. Utskottet kan ej

finna det nödvändigt, att domkapitel och Kungl. Maj:ts befallningshavande

skulle höras, innan folkskolöverstyrelsen avgiver sitt förord. En sådan

ordning skulle medföra onödig tidsutdräkt och synes så mycket mindre

vara påkallad, som det torde få antagas, att folkskolöverstyrelsen vida

bättre än någon lokal myndighet kan äga kännedom om lämpligheten för

inspektörsuppdraget hos sökande, vilka anmäla sig ej blott från ett enda

län eller stift utan från landets olika delar. Utskottet vill fördenskull

förorda, att folkskolinspektörerna tillsättas, sedan folkskolöverstyrelsen avgivit

sitt förord.

Vad beträffar inspektörernas löneförhållanden — (sid. 10 13)

4,000 kronor.

Utskottet vill ej bestrida--(sid. 13—14)--framställning.

I övrigt har utskottet intet annat att erinra mot vad Kungl. Maj:t i denna

del föreslagit, än att, för den händelse antalet inspektörer bestämmes till

35, den höjning av statens bidrag till folkskollärarnes änke- och pupillkassa,

som skulle bliva erforderlig för inspektörernas upptagande däri,

torde böra beräknas till i runt tal 2,800 kronor årligen.

Beträffande-----de erforderliga 35 inspektörstjänsterna

— —--— ordinarie stat.

Vad slutligen angår de kostnader, den föreslagna omregleringen av

folkskoleinspektionen skulle medföra, erfordras en ökning av det nu till

arvoden åt folkskolinspektörer utgående anslaget 60,900 kronor med 100,900

kronor eller till 161,800 kronor. Härjämte har föreslagits----

— — erinran.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande

framställning och herr Bergqvists ovanberörda

motion nr 88 samt med avslag å herr Bergqvists motion

nr 89 och herr Helgers omförmälda motion må

a) —-------------

b) ZZZZZZZZZZZZZZ

d) ::zzz~zzzzzzzz

f) för anställande i 35 inspektionsområden av folkskolinspektörer

med nyssberörds avlöningsförmåner och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

21

ersättning för expenser samt för beredande av ersättning

till vikarie för sjuk sådan inspektör, beräknad efter

högst 3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten

av det däri å ordinarie stat uppförda anslaget till arvoden

åt folkskolinspektörer å 60,900 kronor, å samma stat

uppföra ett förslagsanslag med titel: Till avlöning m. m.

åt folkskolinspektörer, å 161,800 kronor;

g) anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å

extra stat för år 1915 till förstärkande av det ordinarie

anslaget: Bidrag till folkskollärarnas änke och pupillkassa,

ett belopp av 2,800 kronor;

h) ---------------».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.