Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående omreglering av folkskolinspektionen jämte i ärendet väckta motioner.
1914-07-23 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1914:57, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående omreglering av folkskolinspektionen jämte i ärendet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
1
Nr 57.
Ankom till riksdagens kansli den 27 juli 1914 kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition angående omreglering
av folkskolinspektionen jämte i ärendet väckta
motioner.
(2: a avd.)
I den till riksdagen den 18 sistlidne maj avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkten 173 av
åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition rörande
omorganisation av folkskolinspektionen beräkna för berörda ändamål
en ökning av det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till arvoden
åt folkskolinspektörer från dess nuvarande belopp, 60,900 kronor, till 157,000
kronor eller med 96,100 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 maj 1914 avlåten,
till statsutskottets förberedande behandling överlämnad proposition,
nr 145, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen
dels besluta,
att till folkskolinspektör skall från och med år 1915 utgå lön i tre
lönegrader å 1) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,600 kronor
och därjämte till folkskolinspektör, vars inspektionsområde innefattar
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 samt. 30 höft. (Nr 57.) t
2
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
Stockholms stad, därest han där är bosatt, samt till folkskolinspektör, vars
inspektionsområde huvudsakligen är förlagt till Jämtlands, Västerbottens
eller Norrbottens län och som är där bosatt, ortstillägg å 500 kronor;
skolande därvid iakttagas, att så länge från landsting ersättning utgår
till folkskolinspektör i denna hans egenskap, avlöningen av statsmedel
skall minskas med ett nämnda ersättning motsvarande belopp och i följd
därav såsom pensionsunderlag tjäna lönen i vederbörande lönegrad, samt
att till folkskolinspektör skall utgå ersättning för expenser med
300 kronor;
dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner
;
dels föreskriva, att envar, som med eller efter ingången av år 1915
tillträder ordinarie befattning som folkskolinspektör, skall vara pliktig att
underkasta sig sagda villkor och bestämmelser;
dels medgiva, att folkskolinspektörsbefattning må av Kungl. Maj:t
tillsättas medelst konstitutorial eller genom förordnande för viss tid, dock
att i sistnämnda fall lönen skall minskas med 100 kronor;
dels bestämma, att ordinarie folkskolinspektör skall tillhöra folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, varvid som delaktighetsbelopp skall gälla
lönen i högsta lönegraden; dock med rätt för den, som före tillträdet av
inspektörsbefattningen är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp
än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör, att bibehållas vid
det högre delaktighetsbelopp et, under villkor att han erlägger dels den
mot det högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften, dels därutöver
en årlig tilläggsavgift, motsvarande det statsbidrag, som skulle utgå
för skillnaden mellan folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre
belopp, med vilket han är delaktig i kassan;
dels för anställande i 34 inspektionsområden av folkskolinspektörer
med nyssberörda avlöningsförmåner och ersättning för expenser samt förberedande
av ersättning till vikarie för sjuk sådan inspektör, beräknad efter högst
3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten av det däri å ordinarie
stat uppförda anslaget till arvoden åt folkskolinspektörer å 60,900
kronor, å samma stat uppföra ett förslagsanslag med titel: Till avlöning
m. m. åt folkskolinspektörer, å 157,000 kronor;
dels anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å extra stat för år
1915 till förstärkande av det ordinarie anslaget: Bidrag till folkskollärarnas
änke- och pupillkassa, ett belopp av 2,700 kronor;
dels ock bestämma, att vad i särskilda med riksdagens medverkan
tillkomna författningar stadgas beträffande granskning genom Stockholms
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
3
stads konsistorium av rekvisitioner å statsbidrag för folkundervisningsändamål
skall i motsvarande tillämpning gälla om sådan granskning, verkställd
av statens vederbörande folkskolinspektör.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två av herr 0. Bergqvist inom första kammaren väckta motioner,
vari hemställts, i den ena (nr 88) att riksdagen måtte anvisa medel för
anställande av sex folkskolinspektörer inom Luleå stift, och i den andra
(nr 89), att riksdagen, därest Kungl. Maj:ts proposition nr 145 angående
omreglering av folkskolinspektionen vinner riksdagens bifall, ville i skrivelse
till Kungl. Maj:t föreslå, att, med avseende å Luleå stifts indelning
i inspektionsområden, alternativet A i folkundervisningskommitténs förslag
må, med de förändringar i detaljerna, som kunna av Kungl. Maj:t prövas
nödiga, i princip läggas till grund för sagda indelning, och detta jämväl
för den händelse, att endast fem inspektörer skulle i stiftet anställas;
dels ock en inom andra kammaren av herr N. Helger väckt motion
(nr 234), däri föreslagits följande ändringar i Kungl. Maj:ts ovanberörda
proposition:
1. Att folkskolinspektör må för sina tjänsteresor tillgodoräkna sig
reseersättning enligt tredje klassen i gällande resereglemente.
2. Att folkskolinspektör må bliva delaktig i folkskollärarnas änkeoch
pupillkassa för ett belopp av 4,000 kronor.
3. Att riksdagen må bevilja medel för anställande av tre folkskolinspektörer
inom Vermland och Dalsland.
Beträffande de av motionärerna till stöd för de olika förslagen anförda
skäl får utskottet hänvisa till motionärerna.
I anledning av det förslag till omreglering av folkskolinspektionen,
vilket av Kungl. Maj:t förelädes 1913 års riksdag, men då blev av riksdagen
avslaget, uttalade riksdagen, bland annat, följande:
»Riksdagen finner det vara ådagalagt, att en omreglering av folkskolinspektionen
är av behovet påkallad och snarast möjligt bör bringas till
stånd, men anser likväl, att beslut i ämnet icke nu bör fattas av riksdagen.
På grund av mängden och omfattningen av de ärenden, vilka under riksdagens
senare del överlämnats till riksdagen, har det nämligen icke varit
möjligt för riksdagen att ägna den föreliggande propositionen en tillräckligt
ingående prövning. Då vidare riksdagen fattat beslut om upprättande
Utskottets
yttrande^
4
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
från och med 1914 av en folkskolöverstyrelse såsom en central ledning
för rikets folkundervisningsväsen, är det enligt riksdagens mening lämpligt,
att omregleringen av folkskolinspektionen får äga rum under sagda styrelses
medverkan, något som icke bleve möjligt, om riksdagen nu fattade
beslut i ämnet. Slutligen bör under tiden intill nästkommande års riksdag
fullständig utredning kunna åvägabringas rörande den i Kungl. Maj:ts
förevarande proposition undanskjutna frågan om beredande av änke- och
pupillpensioneringen åt inspektörerna. Under förväntan att förslag rörande
folkskolinspektionens omreglering kommer att förläggas nästkommande års
riksdag, har riksdagen sålunda nu icke bifallit Kungl. Maj:ts förslag om
sådan omreglering.»
Med anledning av riksdagens sålunda uttalade önskan har Kungl.
Maj:t i ämnet låtit böra folkskolöverstyrelsen, varjämte genom direktionen
över folkskollärarnas änke- och pupillkassa erforderlig utredning åvägabragts
rörande frågan om beredande av änke- och pupillpensionering åt folkskolinspektörerna,
och har Kungl. Maj:t nu för riksdagen framlagt förnyat
förslag i ämnet.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser i huvudsak en sådan omregreglering
av folkskolinspektionen, att befattningen som folkskolinspektör,
vilken nu i de flesta fall utövas såsom bisyssla vid sidan av annan befattning,
för framtiden i regel skulle anordnas såsom en huvudsyssla, åt vilken
inspektören hade att med odelad kraft ägna sig. Lämpligheten av
en sådan anordning synes uppenbar. Det torde nämligen få anses obestridligt,
att en folkskolinspektörs arbete är både så omfattande och av
så betydelsefull och personligt krävande beskaffenhet, att det bör taga sin
utövares hela kraft och intresse i anspråk. Utskottet delar alltså till fullo
den uppfattning, som härutinnan av departementschefen uttalats, och ansluter
sig sig sålunda till förslaget, att inspektionen för framtiden anordnas
såsom en huvudsyssla.
Från grundsatsen om folkskolinspektionen såsom huvudsyssla hade
inom folkundervisningskommittén vid dess förberedande behandling av
denna fråga, bland annat, ifrågasatts det undantaget, att för varje folkskoleseminarium
ett mindre inspektionsområde borde avsättas, vilket skulle
tilldelas seminariets rektor eller någon bland dess övriga lärare samt innehavas
såsom bisyssla till lärarbefattningen vid seminariet. Kommittén
hade dock icke ansett sig kunna förorda en dylik anordning, och ej heller
departementschefen har funnit sig kunna framlägga eller tillstyrka
något förslag i nämnda riktning. Utskottet behjärtar till fullo behovet
för seminariernas lärare att på lämpligt sätt bringas i personlig beröring
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
5
med arbetet inom olika slag av folkundervisningsanstalter, men anser,
att detta önskemål bör på annat sätt än genom den ifrågasatta anordningen
tillgodoses, och finner sig följaktligen ej böra av nu ifrågakommen anledning
frångå principen om inspektionen som huvudsyssla.
I fråga om inspektörernas ställning inom skolförvaltningen hade folkundervisningskommittén
icke föreslagit någon förändring i nu gällande
ordning. De skulle allt framgent utgöra kontrollerande och rådgivande,
ej styrande organ på ifrågavarande område. I de utlåtanden, som av
vederbörande myndigheter avgivits över kommitténs förslag, hade från
några håll uttalats önskvärdheten av att inspektörernas befogenhet i ena
eller andra riktningen något vidgades. Så hade exempelvis yrkats på en
utsträckning av inspektörernas befogenhet gentemot de lokala skolstyrelserna,
ävensom framhållits önskvärdheten av, att inspektörerna finge lagstadgad
besvärsrätt över Kungl. Maj:ts befallningshavandes och domkapitlens
beslut. I fråga om inspektörernas ställning till folkskolöverstyrelsen
hade av kommittén föreslagits skyldighet för inspektörerna att för granskning
och godkännande till överstyrelsen insända resplaner, en anordning,
som varit föremål för olika omdömen från åtskilliga myndigheters sida.
överstyrelsen hade i sitt utlåtande över förslaget påpekat, att inspektionerna
kunde sägas vara av två slag, de mer ordnade, regelbundet återkommande
inspektionsresorna och de mer tillfälliga, av någon oförutsett
påkommen anledning föranledda resorna, och beträffande det förstnämnda
slaget av resor i likhet med kommittén framhållit önskvärdheten av, att
inspektörerna på förhand till överstyrelsen insände planer för de resor,
de under en viss period ämnade företaga.
Beträffande frågan om inspektörernas ställning gentemot de lokala
skolstyrelserna och ortsmyndigheterna borde enligt departementschefens
mening någon förändring av väsentlig betydelse icke ske, och
instämmer departementschefen härvid i ett av folkskolöverstyrelsen
gjort uttalande, att inspektörerna icke borde utrustas med någon befogenhet,
som skulle kunna komma att göra intrång på den rätt till självstyrelse
i fråga om skolväsendets anordning, som av gammalt tillkommer kommunerna.
Till vad departementschefen härutinnan anfört vill utskottet
uttala sin anslutning.
Vad angår den ovan berörda frågan om skyldighet för inspektörerna
att för granskning och godkännande till överstyrelsen insända resplaner,
biträder utskottet vad överstyrelsen därom anfört, och förutsätter, att närmare
bestämmelser angående denna skyldighet givas i blivande förnyad
instruktion för inspektörerna.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
Beträffande den i vissa städer anordnade kommunala folkskolinspektionens
förhållande till statens inspektion av folkskoleväsendet hade denna
fråga redan under ärendets förberedande behandling varit föremål för olika
uttalanden. Så hade från visst håll, bland annat från riksdagens revisorers
sida, betonats önskvärdheten av att undvika dubbelinspektion. Folkundervisningskommittén
hade såsom sin mening uttalat, att befattning såsom
kommunal folkskolinspektör inom ett skoldistrikt icke borde förenas med
befattning såsom statens folkskolinspektör i samma skoldistrikt, att statens
folkskolinspektör borde hava samma åligganden gentemot ett skoldistrikt med
kommunal folkskolinspektör som gentemot andra skoldistrikt inom inspektionsområdet,
samt att en begränsning av statsinspektörens verksamhet
inom skoldistrikt med egen inspektör måtte äga rum i de avseenden och
i de fall, där så lämpligen kunde ske. 1 det vid Kungl. Maj:ts proposition
till 1913 års riksdag (nr 206) angående omorganisation av folkskolinspektionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet framkastade dåvarande
departementschefen tanken på en uppdelning av inspektionsverksamheten
med hänsyn till de båda uppgifterna att utöva pedagogisk uppsikt och
ledning av skolväsendet och att kontrollera detsamma i huvudsakligen
ekonomiskt avseende, varvid den förra uppgiften under vissa villkor skulle
kunna fullständigt överlåtas åt de kommunala inspektörerna, den senare
fortfarande skulle tillhöra statens inspektörer. I denna fråga framhöll
vidare folkskolöverstyrelsen lämpligheten av att i vissa av de städer, som
anställt egna inspektörer, sådan inspektör finge i uppdrag att även å statens
vägnar utöva den rent pedagogiska uppsikten inom sitt skoldistrikt, samt
ifrågasatte, att rätten att få kommunal inspektör erkänd såsom statens inspektör
skulle tillkomma stadsskoldistrikt med en folkmängd av över 20,000
invånare. Föredragande departementschefen har nu såsom sin mening
uttalat, att staten beträffande de största städerna borde avstå från att
genom sina folkskolinspektörer öva annan inspektion än den rent ekonomiska
kontrollen. Denna frihet från inspektion i pedagogiskt avseende
skulle emellertid icke utsträckas längre än till de städer, som icke deltoge
i landsting. Departementschefen har alltså föreslagit i huvudsak följande
ordning beträffande folkskolinspektionen i de största städerna:
»Stad, som ej deltager i landsting och som anställt särskild folkskolinspektör
för ledningen av sitt folkskoleväsende, må på ansökan av stadens
skolstyrelse och efter folkskolöverstyrelsens hörande kunna av Kungl.
Maj:t och på av Kungl. Maj:t fastställda villkor tills vidare befrias från
inspektion av sitt folkskoleväsen genom statens folkskolinspektör utom i
vad angår granskningen och vitsordandet av skolstyrelsens ansökningar
om statsbidrag.»
I fråga om den kommunala inspektionens förhållande till statsinspek
-
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
7
tionen ansluter sig utskottet i allo till vad departementschefen i sådant avseende
uttalat och föreslagit. Visserligen torde kunna ifrågasättas, om icke även
andra städer än ovan nämnda borde komma i åtnjutande av samma frihet
från statsinspektion i pedagogiskt avseende, men har utskottet ansett sig
böra stanna vid vad av departementschefen föreslagits, under framhållande av
att bestämmelser torde böra utfärdas åsyftande, att i mån som de kommunala
inspektörerna på ett tillfredsställande sätt ordna och leda sina
städers skolväsen statsinspektörernas befattning därmed kan och bör inskränkas
till en kontrollerande verksamhet och deras arbetskraft sålunda
frigöras och koncentreras på de områden, där behovet av ledning och
tillsyn är större.
I sammanhang med denna fråga har även förslag framlagts om sådan
jämkning av nu gällande föreskrifter angående granskningen av ansökningarna
om statsbidrag till Stockholms stads folkskoleväsen, att densamma
överflyttades från Stockholms stads konsistorium, vilket den nu åligger,
till en statens inspektör, vilkens område borde avpassas med hänsyn även
till det arbete, nämnda granskning skulle medföra.
Mot den sålunda föreslagna anordningen har utskottet intet att erinra.
Vad angår rikets indelning i inspektionsområden upptager Kungl. Maj:ts
föreliggande förslag 34 inspektionsområden, och är framställningen i denna
punkt grundad på det förslag till indelning i inspektionsområden, som
folkundervisningskommittén med tillämpning av vissa i dess betänkande
närmare angivna grunder uppgjort. Emot kommitténs förslag hava av
vederbörande myndigheter vissa erinringar gjorts, och särskilt hava meningsskiljaktigheter
yppat sig i två punkter, nämligen i fråga om indelningen
av Luleå stift samt rörande anordnande av inspektionen på Gottland.
Beträffande Luleå stift hade kommittén här föreslagit 6 inspektörer.
Antalet hade av folkskolöverstyrelsen begränsats till 5, och departementschefen
anser, att man borde göra ett försök med en uppdelning av stiftet
på 5 inspektörer, varvid de finsktalande församlingarna borde sammanföras
till ett inspektionsområde. Skulle det emellertid visa sig, att inspektionsarbetet
inom detta område icke kunde nöjaktigt utföras av en inspektör,
anser departementschefen, att man till en början och till dess stadgad
erfarenhet givit vid handen, att ytterligare en inspektör inom stiftet
vore behövlig, kunde på ett eller annat sätt bereda inspektören erforderligt
biträde. Vad angår själva fördelningen i inspektionsområden, hade
kommittén tagit två olika indelningsgrunder i övervägande: enligt den
ena, alternativ A, skulle stiftet delas så, att vissa områden komrne att
bestå endast av lappmarker och andra områden endast av kustland; enligt
den andra, alternativ B, skulle indelningen göras på sådant sätt, att vart
8
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
och ett av samtliga områden komme att omfatta ett område lappmark och
ett område kustland. Kommittén hade för sin del ej velat uttala någon
bestämd mening i ämnet, utan föredragit att till övervägande framlägga
båda de nämnda alternativen. Departementschefen har, utan att vilja göra
något bindande uttalande i denna fråga, förklarat sig vara böjd att ansluta
sig till alternativ B. Såsom utskottet ovan omförmält, har herr
Bergqvist i sina i ämnet väckta motioner dels yrkat på anställande av 6
inspektörer i Luleå stift, dels förordat ovanberörda alternativ A.
Beträffande Gottland hade kommittén föreslagit, att inspektionen där
skulle tills vidare uppehållas på samma sätt som hittills, och att ett visst
belopp, förslagsvis 2,000 kronor, skulle ställas till Kungl. Maj:ts disposition
att, på sätt förhållandena rnedgåve, användas till arvode för inspektionen
därsammastädes. Emellertid hade folkskolöverstyrelsen förordat, att
Gottland i inspektionshänseende skulle förenas med Södertörn och att
dessa områden tillsammans skulle bilda ett inspektionsområde av samma
art som de övriga. Till detta sistnämnda förslag ansluter sig nu departementschefen
under erinran, att härigenom föranletts en omläggning av
distrikten i mälarlandskapen och i östra delarna av Götaland.
I sammanhang med frågan om indelningen i inspektionsområden vill
utskottet slutligen erinra om herr Helgers ovanberörda motion om anställande
av tre folkskolinspektörer inom Värmland och Dalsland.
Utskottet vill för sin del icke underlåta att framhålla, att vissa inspektionsområden
synas tilltagna väl stora, och ett flertal utlåtanden av de
i ärendet hörda myndigheterna hava också gått i denna riktning. Då emellertid
folkskolöverstyrelsen förklarat, att även med det nu framlagda förslaget
en verksam inspektion kan åstadkommas, finner sig utskottet, med
hänsyn till de ökade kostnader, som den nu ifrågasatta omregleringen i
allt fall kommer att medföra, ej kunna nu förorda större antal inspektörer
än det av Kungl. Maj:t föreslagna, eller 34 för hela riket.
Beträffande det av departementschefen för en av inspektörerna i Luleå
stift ifrågasatta biträdet, har utskottet ej funnit denna anordning lämplig
och kan följaktligen i denna del ej ansluta sig till departementschefens
framställning.
Vad slutligen angår regleringen av inspektionsområdena hava visserligen
departementschefens uttalanden i detta avseende icke givit utskottet
anledning till särskilda erinringar. Då emellertid åtskilliga myndigheter
framställt önskemål, som givetvis böra komma under omprövning, innan
den definitiva regleringen fastställes, finner sig utskottet ej böra ifrågasätta,
att riksdagen genom några bestämda uttalanden skulle binda Kungl. Maj:ts
fria prövning av ifrågavarande spörsmål, utan torde det slutliga avgörandet
beträffande rikets indelning i inspektionsområden böra överlämnas åt
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
9
Kungl. Maj:t. Vid sådant förhållande kan utskottet ej förorda vare sig
herr Bergqvists motion om ett principuttalande angående regleringen
av inspektionsområdena inom Luleå stift eller herr Helgers motion om en
annan reglering av inspektionsområdena i Värmland och Dalsland. Berörda
motioners önskemål torde nämligen givetvis komma att vid frågans
avgörande av Kungl. Maj:t tagas i förnyat övervägande.
I fråga om folkskolinspektörernas tillsättning och tjänsteanställning hava
folkundervisningskommittén och departementschefen uttalat, att några bestämda
formella kompetensvillkor icke borde uppställas för behörighet till
inspektörsbefattning, utan att i främsta rummet borde av inspektörerna
krävas vissa personliga egenskaper, som gjorde dem särskilt skickade att
med hänsynsfullhet och på samma gång fasthet lösa sin betydelsefulla och
grannlaga uppgift. Häremot har utskottet intet att erinra.
Vidkommande anställningens art har Kungl. Maj:t föreslagit, att folkskolinspektörsbefattning
må av Kungl. Maj:t tillsättas medelst konstitutorial
eller genom förordnande för viss tid. I likhet med folkundervisningskommittén
samt flera av de hörda myndigheterna, däribland folkskolöverstyrelsen,
säger sig departementschefen anse det vara oundgängligt, att inspektörerna
i regel kunde erhålla en fastare anställning, och hade han
funnit den föreslagna formen därför, nämligen konstitutorial, vara den lämpligaste.
Emellertid kunde, enligt departementschefens förmenande, det
understundom vara lämpligare, att en nytillsatt inspektör till en början
under någon tid uppehölle tjänsten på förordnande, och syntes, på grund
av svårigheten att i detta hänseende fastslå några bestämda regler, frågan
om anställningens art böra avgöras för varje särskilt fall efter vederbörande
myndigheters och i sista hand Kungl. Maj:ts prövning. Vad Kungl.
Maj:t i denna punkt föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran.
Vad angår formen för inspektörernas tillsättning hade folkundervisningskommittén
ansett, att inspektörsbefattningarna borde offentligen ledigförklaras.
Huruvida före avgivandet av överstyrelsens förord yttrande
borde inhämtas av vederbörande domkapitel, vore en fråga, som syntes
svår att på förhand bedöma och i vilken kommittén icke funnit sig böra
göra något uttalande. Folkskolöverstyrelsen hade funnit givet, att platserna
borde förklaras till ansökan lediga, och att såväl ledigförklarandet
som prövningen av ansökningshandlingarna borde tillkomma överstyrelsen,
som skulle hava att, sedan de myndigheter, Kungl. Maj:t kunde finna
gott bestämma, blivit hörda, hos Kungl. Maj:t till tjänsten förorda den
bland de sökande, som befunnes mest lämplig. I denna fråga har deBihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 6 sand. 30 käft. (Nr 57.) 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
partementschefen uttalat sin anslutning till ett av hans företrädare i ämbetet
i framställningen till 1913 års riksdag gjort uttalande, enligt vilket
domkapitlen och Kungl. Maj:ts befallningshavande borde få avgiva yttrande
vid tillsättning av ifrågavarande befattningar. Utskottet kan ej finna annat,
än att det skulle leda till onödig omgång och tidsutdräkt, om både
domkapitel och Kungl. Maj:ts befallninghavande skulle höras, innan folkskolöverstyrelsen
avgiver sitt förord. Hittills har det icke funnits nödvändigt
att i detta avseende infordra yttrande av Kungl. Maj:ts befallningshavande
och något sådant torde vara ännu mindre behövligt efter folkskolöverstyrelsens
tillkomst. Då dessutom vid granskningen av de inkomna ansökningshandlingarna
huvudsakligen de pedagogiska synpunkterna böra göras
gällande, synes det även med hänsyn härtill vara lämpligast att endast
domkapitlen få yttra sig om dessa handlingar. Utskottet vill fördenskull
förorda, att folkskolöverstyrelsen skall avgiva sitt förord, sedan vederbörande
domkapitel blivit hört i ärendet.
Vad beträffar inspektörernas löneförhållanden har ifråga om fast avlöning
föreslagits att för folkskolinspektör måtte bestämmas lön i tre lönegrader
å l) 2,700 kronor, 2) 3,050 kronor och 3) 3,400 kronor jämte
tjänstgöringspenningar å respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och 1,600
kronor. Därjämte har Kungl. Maj:t för berörda löneförmåners åtnjutande
föreslagit i huvudsak samma villkor, som i allmänhet gälla för civila
tjänstinnehavare. Vad särskilt angår villkoren för uppflyttning i högre
lönegrad har i ett par punkter föreslagits särskilda bestämmelser för reglering
av förhållanden vid övergången till den nya ordningen. Så har
departementschefen såsom sin mening uttalat, att i tjänst varande statens
folkskolinspektör, vilken vid övergången till den nya ordningen uteslutande
ägnade sig åt inspektionen, för lönetur skulle få tillgodoräkna sig
de år, under vilka han på grund av förordnande innehaft sin befattning
som huvudsyssla. Då emellertid skillnaden mellan de inspektörer, som
plägade räknas till sistnämnda grupp och vilka uppbure de högsta arvodesbeloppen,
samt några bland de övriga inspektörerna torde kunna anses
tämligen godtycklig, har Kungl. Maj:t föreslagit, att det må överlämnas
till Kungl. Maj:ts prövning, om och i vad mån i tjänst varande statens
folkskolinspektör vid övergång till den nya lönestaten må för åtnjutande
av ålderstillägg å sin avlöning äga att räkna sig till godo sin föregående
tjänstgöring såsom statens inspektör. Beträffande inspektörernas rätt till
uppflyttning i högre lönegrad har Kungl. Maj:t vidare föreslagit, att
ordinarie adjunkt vid folkskoleseininarium eller allmänt läroverk, som befordras
till folkskolinspektör, skall, därest han såsom adjunkt redan in
-
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
11
tjänat högre avlöning än folkskolinspektörs begynnelseavlöning, äga tillgodoräkna
sig så inånga ålderstillägg såsom folkskolinspektör, att hans avlöning
i sistnämnda befattning blir lika hög som den avlöning, han senast
åtnjöt som adjunkt, samt att, där adjunkt vid befordran till folkskolinspektör
icke erhåller högre avlöning än den, han som adjunkt uppburit,
skall för uppflyttning till närmast högre lönegrad såsom folkskolinspektör
tillgodoräknas honom den tid, varunder han innehaft adjunktsbefattningen,
efter det han i denna befattning senast uppflyttades i högre
lönegrad.
De för inspektörerna upptagna avlöningsbeloppen har utskottet funnit
lämpligt avvägda. De av Kung!. Maj:t för åtnjutande av de nya löneförmånerna
föreslagna villkor och bestämmelser hava däremot givit utskottet
anledning till vissa erinringar. Berörda villkor och bestämmelser böra givetvis
gälla samtliga inspektörer, såväl de som tillsättas medelst konstitutorial
som de, vilka förordnas för viss tid, och har utskottet vidtagit de ändringar
och tillägg, som med anledning härav äro av nöden. I enlighet med
denna uppfattning vill utskottet beträffande Kungl. Maj:ts förslag, att en
var, som med eller efter utgången av år 1915 tillträder ordinarie befattning
som folkskolinspektör, skall vara pliktig att underkasta sig ifrågavarande
villkor och bestämmelser, framhålla, att denna bestämmelse bör
omfatta samtliga inspektörsbefattningar, vare sig de tillsättas med konstitutorial
eller genom förordnande på viss tid, vadan ordet »ordinarie» i
Kungl. Maj:ts förslag bör utgå. Med hänsyn till en eventuell om reglering
av inspektörsdistrikten torde böra stadgas bestämmelse därom, att inspektör
skall vara underkastad utom vidsträcktare tjänstgöring eller jämkning
i åligganden även förflyttning till annat distrikt. Dessutom anser
utskottet, att till avlöningsvillkoren bör fogas den i dylika villkor sedvanliga
bestämmelsen, att den, som tillträder de nya avlöningsförmånerna,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande
av eller minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning
eller utgå för bestyr i sammanhang därmed. I fråga om bestämmelserna
beträffande uppflyttning i högre lönegrad har utskottet ej
kunnat helt godtaga den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen, att det
skulle överlämnas till Kungl. Majfts prövning, om och i vad mån i tjänst
varande statens folkskolinspektör vid övergång till den nya lönestaten må
för åtnjutande av ålderstillägg å sin avlöning äga att räkna sig till godo
sin föregående tjänstgöring som statens inspektör, utan har utskottet ansett
sagda bestämmelse endast böra gälla de inspektörer, vilka innehaft sin befattning
som huvudsyssla. För tydlighetens skull torde detta även böra
angivas i avlöningsvillkoren. Förslaget att folkskolinspektör må för upp
-
12
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
flyttning i högre lönegrad i viss mån tillgodoräkna sig tjänstgöring såsom
adjunkt vid folkskoleseminarium eller allmänt läroverk, har utskottet funnit
välbetänkt, och har sålunda intet att däremot erinra.
Förutom de under titel lön- och tjänstgöringspenningar upptagna avlöningsbelopp,
har Kungl. Maj:t ansett ortstillägg böra i vissa fall utgå, och
har Kungl. Maj:t -i detta avseende föreslagit, att ortstillägg å 500 kronor
skulle tillkomma den inspektör, som får utöva den ekonomiska kontrollen
över Stockholms stads folkskoleväsen — därest han blir bosatt i huvudstaden^—
samt inspektörerna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län. Kungl. Maj:ts härutinnan gjorda förslag anser sig utskottet böra förorda.
Utöver ovan berörda avlöningsförmåner har Kungl. Maj:t jämväl hemställt
om ett expensanslag å 300 kronor till varje inspektör, och får utskottet
biträda förslaget i denna del.
Vidare har framställning gjorts om avlöning åt vikarie under inspektörs
sjukdom och därvid föreslagits, att vikarie för tjänstledig folkskolinspektör
skall åtnjuta ett arvode av 3,000 kronor för år. Anslaget till
arvoden åt lolkskolinspektörer, vilket för närvarande utgår under form av
reservationsanslag, skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag förändras till förslagsanslag,
vadan de bidrag till utfyllande av vikariatsarvoden, som kunna
bliva erforderliga, skulle kunna utgå från detta anslag och något särskilt
anslag till vikariatsarvoden sålunda icke behövde upptagas i riksstaten.
Det föreslagna vikariatsarvodet finner utskottet lämpligt avvägt och har i
övrigt intet att erinra mot förslaget.
Beträffande rese- och traktamentsersättning hade under ärendets förberedande
behandling på vissa håll framhållits önskvärdheten av att folkskolinspektörerna
måtte uppflyttas från 4:e till 3:e klassen i gällande resereglemente.
Emellertid hade varken folkundervisningskommittén eller folkskolöverstyrelsen
ansett sig böra framställa förslag i sådan riktning, och
har ej heller departementschefen ansett sig kunna förorda en uppflyttning
av inspektörerna till högre klass. Såsom ovan nämnts har emellertid
av herr Helger väckts motion om ersättning till folkskolinspektörerna enligt
tredje klassen i resereglementet.
Om än vissa skäl kunna anföras för en uppflyttning av inspektörerna
till högre klass i resereglementet, har utskottet med hänsyn till
vad departementschefen, i likhet med folkundervisningskommittén och
folkskolöverstyrelosen i ämnet anfört, dock icke velat uttala sig för en
sådan åtgärd. Åtminstone torde, därest den föreslagna väsentliga förbättringen
av inspektörernas avlöningsförhållanden varder genomförd, någon
tids erfarenhet böra avvaktas, innan någon rubbning i sagda avseende
sker. Härav följer, att utskottet ej kunnat biträda det av herr Helger
väckta förslaget.
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
13
I fråga om inspektörernas pensionsförhållanden har för dem föreslagits
rätt till pension i likhet med andra fast anställda statstjänare. I en punkt,
nämligen rörande pensionsåldern, hade olika meningar gjort sig gällande,
i det att i fråga om levnadsåldern vid avgång med pension folkundervisningskommittén
föreslagit en ålder av 63 år, vartill även folkskolöverstyrelsen
anslutit sig, varemot statskontoret förordat en ålder av 65 år. Det
sista alternativet har av departementschefen biträtts. Vad angår tjänståldern
hade av kommittén föreslagits, att 25 tjänstår skulle erfordras för
rätt till pension, vilket antal år statskontoret velat höja till 30. Till kommitténs
åsikt ansluter sig departementschefen. Mot vad i nu berörda
avseenden av departementschefen uttalats har utskottet intet att erinra.
Beträffande frågan om beredande av reliktpensioner för inspektörerna
har Kungl. Maj:t föreslagit, att ordinarie folkskolinspektör skall vara skyldig
att vara delägare i folkskollärarnes änke- och pupillkassa med ett delaktighetsbelopp
motsvarande lönen i högsta lönegraden eller 3,400 kronor.
Härvid har dock föreslagits ett undantag i det fall, att inspektör, som redan
före tillträdet till sin befattning är delägare i nämnda kassa med
högre delaktighetsbelopp än det, som skulle tillkomma folkskolinspektör,
måtte få bibehållas vid det högre delaktighetsbeloppet under villkor, att
han dels betalar den mot det högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften,
dels därutöver erlägger en årlig tilläggsavgift, motsvarande
det statsbidrag, som skulle erfordras för skillnaden mellan delaktighetsbeloppet
3,400 kronor och det högre belopp, med vilket han är delaktig i kassan.
Vad angår den höjning av statens bidrag till folkskollärarnas änke- och
pupillkassa, som skulle bliva erforderlig för inspektörernas upptagande
däri, har densamma beräknats till 2,700 kronor årligen att utgå från och
med 1915, och äskas sagda summa å extra stat. Härjämte vill utskottet
erinra om herr Helgers ovanberörda motion om höjning av delaktighetsbeloppet
för inspektörerna i omförmälda kassa till 4,000 kronor.
Utskottet vill ej bestrida att vid en jämförelse mellan folkskolinspektörerna
å ena sidan och folkhögskoleföreståndare och föreståndare för
dövstumskolorna å den andra, vilka sistnämndas delaktighetsbelopp i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa för närvarande utgör 4,000 kronor respektive
4,500 kronor, skäl kunna synas föreligga för en höjning av det
för inspektörerna föreslagna delaktighetsbeloppet, men har utskottet ej
funnit anledning att frångå de allmänna grundsatser beträffande delaktighetsbelopp
i pensionskassa, som tillämpas för tjänstinnehavare, vilkas avlöning
är fördelad i lön och tjänstgöringspenningar. Under sådana förhållanden
har utskottet ej ansett sig kunna biträda motionärens hemställan utan får
förorda Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning. I övrigt har utskottet
intet att erinra mot vad Kungl. Maj:t i denna del föreslagit.
Utskottets
hemställan.
14 Statsutskottets utlåtande Nr 57.
Beträffande ordningen för inspektionsregleringens genomförande hade
under ärendets föregående behandling olika alternativ framställts, gående
ut på dels ett omedelbart dels ett stegvis genomförande av reformen.
Departementschefen har uttalat sig för lämpligheten av att omregleringen
nu och i ett sammanhang genomföres i landet i dess helhet, och utskottet
ansluter sig till denna uppfattning, enligt vilken sålunda de erforderliga
34 inspektörstjänsterna skola från och med 1915 uppföras på
ordinarie stat.
Vad slutligen angår de kostnader, den föreslagna omregleringen av
folkskolinspektionen skulle medföra, erfordras en ökning av det nu till
arvoden åt folkskolinspektörer utgående anslaget 60,900 kronor med 96,100
kronor eller till 157,000 kronor. Härjämte har föreslagits, att det nu som
reservationsanslag utgående anslaget måtte förändras till förslagsanslag
samt erhålla ändrad benämning: Till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer.
Vad Kungl. Maj:t i berörda hänseenden föreslagit har ej givit utskottet
anledning till erinran.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande
framställning och med avslag å herrar Bergqvists
och Helgers ovanberörda motioner, må
a) besluta, att till folkskolinspektör skall från och med
år 1915 utgå lön i tre lönegrader å 1) 2,700 kronor, 2)
3,050 kronor, 3) 3,400 kronor jämte tjänstgöringspenningar
å respektive 1,300 kronor, 1,450 kronor och
1,600 kronor och därjämte till folkskolinspektör, vars
inspektionsområde innefattar Stockholms stad, därest han
är där bosatt, samt till folkskolinspektör, vars inspektionsområde
huvudsakligen är förlagt till Jämtlands,
Västerbottens eller Norrbottens län och som är där bosatt,
ortstillägg å 500 kronor; skolande därvid iakttagas,
att, så länge från landsting ersättning utgår till folkskolinspektör
i denna hans egenskap, avlöningen av statsmedel
skall minskas med ett nämnda ersättning motsvarande
belopp och i följd därav såsom pensionsunderlag
tjäna lönen i vederbörande lönegrad, samt
att till folk skolinspekt ör skall utgå ersättning för
expenser med 300 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
15
b) medgiva, att folkskolinspektörsbefattning må
av Kungl. Maj:t tillsättas medelst konstitutorial eller
genom förordnande för viss tid, dock att i sistnämnda
fall den del av avlöningen, som motsvarar lönen, skall
minskas med 100 kronor;
c) godkänna följande villkor och bestämmelser för
åtnjutande av ifrågavarande avlöningsförmåner, nämligen:
att folkskolinspektör skall vara underkastad den
vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden
samt reglering av tjänstgöringsområde eller förflyttning
till annat område, som vid en möjligen inträdande
förändring i folkskolinspektionens organisation
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant
hänseende vara pliktig att, med bibehållande av den
avlöning, han innehar, i enlighet med nya eller förändrade
föreskrifter sköta de med befattningen förenade
göromålen;
att med ordinarie befattning såsom folkskolinspektör
icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller
kommuns stat;
att med folkskolinspektörsbefattning ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj
försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller
annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så framt
ej folkskolöverstyrelsen, uppå därom gjord framställning
och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller
tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
såsom folkskolinspektör, finner uppdraget eller
befattningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för
den tid, befattningshavare verkligen tjänstgjort, men skola
för den tid, han varit från tjänstgöringen befriad, utgå
till den, som uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin
befattning, äger uppbära hela lönen eller den del av avlöningen
som anses motsvara lönen jämte ortstillägg, då
sådant utgår, men att den, som undfår ledighet för svag
hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
16
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från
tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta
befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver
sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen
eller den del av avlöningen, som anses motsvara lönen,
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande
erfordras eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för
tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan att
hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller
kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från
tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,
som icke av folkskolöverstyrelsen prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden
innehållas, såvida ej folkskolöverstyrelsen finner skäligt
låta honom uppbära något därav;
att uppflyttning från lägre till högre lönegrad må
äga rum efter förloppet av fem år, under villkor att
tjänstinnehavaren under mera än fyra femtedelar av den
tjänstetid, som erfordras för att vinna nämnda uppflyttning,
med gott vitsord bestritt sin egen befattning,
vare sig såsom ordinarie innehavare eller på grund av
förordnande, eller ock, på grund av förordnande, bestritt
annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
under iakttagande av att vid uppflyttning till
högre lönegrad den högre avlöningen ej får tillträdas
förr än vid början av kalenderåret näst efter det, varunder
den stadgade tjänståldern blivit uppnådd; skolande
i fråga om tjänstårsberäkning för uppflyttning till högre
lönegrad gälla dels att i tjänst varande statens
folkskolinspektör, vilken innehaft sin befattning såsom
huvudsyssla, må vid övergång till den nya lönestaten
äga tillgodoräkna sig den tid, under vilken han innehaft
förordnande såsom statens folkskolinspektör, dels
ock att, därest ordinarie adjunkt vid folkskoleseminarium
eller allmänt läroverk, vilken befordras till folkskolinspektör,
redan intjänat högre avlöning än folkskolinspektörs
begynnelseavlöning, honom skola omedelbart tillgodo
-
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
17
föras så många ålderstillägg som folkskolinspektör, att
hans avlöning i sistnämnda befattning blir lika hög som
den avlöning, han senast åtnjöt som adjunkt, varjämte,
där adjunkt vid befordran till folkskolinspektör icke
erhåller högre avlöning än den, han som adjunkt uppburit,
honom tillgodoräknas för uppflyttning till närmast
högre lönegrad såsom folkskolinspektör den tid, varunder
han innehaft adjunktsbefattningen, efter det han
i denna befattning senast uppflyttades i högre lönegrad;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad
tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått
den levnads- och tjänstålder, som berättigar honom till
pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,
entledigande eller dödsfall själva lönen eller
del av avlöningen, som anses motsvara lönen, ävensom
ortstillägg, där sådant tillhör befattningen, skola utgå
till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten
ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i
särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension är vid tiden för den nya lönestatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som
därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;
samt
att den, som tillträder de nya avlöningsförmånerna,
skall vara skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts
bestämmande, upphörande av eller minskning i extra
inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed;
d) föreskriva, att en var, som med eller efter ingången
av år 1915 tillträder befattning som folkskolinspektör,
skall vara pliktig att underkasta sig sagda
villkor och bestämmelser;
e) bestämma, att ordinarie folkskolinspektör skall
tillhöra folkskollärarnas änke- och pupillkassa, varvid som
delaktighetsbelopp skall gälla lönen i högsta lönegraden;
dock med rätt för den, som före tillträdet av inspektörsbefattningen
är delägare i nämnda kassa med högre delaktighetsbelopp
än det, som skulle tillkomma folkskol
Bihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 6 samt. 30 höft. (Nr 57.) 3
18
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
inspektör, att bibehållas vid det högre delaktighetsbeloppet,
under villkor att han erlägger dels den mot det
högre delaktighetsbeloppet svarande pensionsavgiften,
dels därutöver en årlig tilläggsavgift, motsvarande det
statsbidrag, som skulle utgå för skillnaden mellan
folkskolinspektörs delaktighetsbelopp och det högre belopp,
med vilket han är delaktig i kassan;
f) för anställande i 34 inspektionsområden av
folkskolinspektörer med nyssberörda avlöningsförmåner
och ersättning för expenser samt för beredande av ersättning
till vikarie för sjuk sådan inspektör, beräknad efter
högst 3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten av
det däri å ordinarie stat uppförda anslaget till arvoden
åt folkskolinspektörer å 60,900 kronor, å samma stat
uppföra ett förslagsanslag med titel: Till avlöning m.
in. åt folkskolinspektörer, å 157,000 kronor;
g) anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å
extra stat för år 1915 till förstärkande av det ordinarie
anslaget: Bidrag till folkskollärarnas änke- och pupillkassa,
ett belopp av 2,700 kronor;
h) bestämma, att vad i särskilda med riksdagens
medverkan tillkomna författningar stadgas beträffande
granskning genom Stockholms stads konsistorium av
rekvisitioner å statsbidrag för folkundervisningsändamål
skall i motsvarande tillämpning gälla om sådan granskning,
verkställd av statens vederbörande folkskolinspektör.
Stockholm den 23 juli 1914
På statsutskottets vägnar:
F. CL:SON WAC1ITMEISTER.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar greve F. Cl.-son Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius,
O. Jonsson, greve Ph. O. L. Klingspor, O. M. Strömberg, A. N. Halm, A. Åström, I. E.
G. Svensson, N. O. Bruce, C. I. Asplund och J. S. Almer samt
från andra kammaren: herrar A. Ekman, K. V. Rydén, G. Odqvist. N. E. Lindberg,
Al. Wiklund, J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson i Digernäs, A. P. Gustafsson i
Örebro, A. Anderson i Råstock, E. F. Hellberg, A. R. Lundblad och J. Andersson i Stärte.
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
19
Reservationer:
av herrar K V. Rydén, H. E. Lindberg, J. B. Eriksson i Grängesberg
J. (Hojsson i Digernäs, A. Anderson i Råstock, E. F. Hellberg och J.
Andersson i Stärte, vilka ansett att utskottets yttrande angående folkskolmspektörernas
tillsättning (sid. 9 och 10) bort hava följande lydelse:
»vad angår formen för inspektörernas tillsättning — — — — _
vicl tillsättning av ifrågavarande befattningar. Utskottet kan ej finna det
nödvändigt, att domkapitel och Kungl. Maj:ts befallningshavande skulle
fioras, innan folkskolöverstyrelsen avgiver sitt förord. En sådan ordning
skulle medföra onödig tidsutdräkt och synes så mycket mindre vara påkallad,
som det torde få antagas, att folk skolöverstyrelsen vida bättre än
någon lokal myndighet kan äga kännedom om lämpligheten för inspektörsuppdraget
hos sökande, vilka anmäla sig ej blott från ett enda län eller
stift utan från kndets olika delar. Utskottet vill fördenskull förorda,
fö ^^^hnspektörerna tillsättas, sedan folkskolöverstyrelsen avgivit sitt
Av herr C. 1. Asplund, vilken ansett att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
ttI f;nie(inmS av — (sid. 1—8) — —: Värmland och Dalsland.
Utskottet vill för sin del icke underlåta att framhålla, att vissa--
(sid. 8 mitten) gått i denna riktning. Det av folkskolöverstyrelsen
framställda förslaget, att inskjuta ett nytt inspektionsområde i Halland
och södra Västergötland, vill utskottet därför icke motsätta sig, men finner
det dock icke vara lämpligt att för vinnande av detta ändamål sammanslå
inspektionsområdena i Norrbottens läns finsktalande delar, för vilkas
bibehållande kraftiga skäl blivit anförda såväl av folkundervisningskommitten
och domkapitlet i Luleå som av motionären herr Berga vi st. Utskottet
anser sig därför böra föreslå, att antalet inspektörer för hela riket
bestämmes till 35.
.„ Härav följer att utskottet ej kan förorda den av departementschefen
ifrågasatta åtgärden att eventuellt anställa ett biträde åt en av inspektörerna
i Luleå stift.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
Vad slutligen angår--(sid. 8 och 9)--anledning till erinran.
Vad angår formen för inspektörernas tillsättning — (sid. 9 och 10)
— — vid tillsättning av ifrågavarande befattningar. Utskottet kan ej
finna det nödvändigt, att domkapitel och Kungl. Maj:ts befallningshavande
skulle höras, innan folkskolöverstyrelsen avgiver sitt förord. En sådan
ordning skulle medföra onödig tidsutdräkt och synes så mycket mindre
vara påkallad, som det torde få antagas, att folkskolöverstyrelsen vida
bättre än någon lokal myndighet kan äga kännedom om lämpligheten för
inspektörsuppdraget hos sökande, vilka anmäla sig ej blott från ett enda
län eller stift utan från landets olika delar. Utskottet vill fördenskull
förorda, att folkskolinspektörerna tillsättas, sedan folkskolöverstyrelsen avgivit
sitt förord.
Vad beträffar inspektörernas löneförhållanden — (sid. 10 13)
4,000 kronor.
Utskottet vill ej bestrida--(sid. 13—14)--framställning.
I övrigt har utskottet intet annat att erinra mot vad Kungl. Maj:t i denna
del föreslagit, än att, för den händelse antalet inspektörer bestämmes till
35, den höjning av statens bidrag till folkskollärarnes änke- och pupillkassa,
som skulle bliva erforderlig för inspektörernas upptagande däri,
torde böra beräknas till i runt tal 2,800 kronor årligen.
Beträffande-----de erforderliga 35 inspektörstjänsterna
— —--— ordinarie stat.
Vad slutligen angår de kostnader, den föreslagna omregleringen av
folkskoleinspektionen skulle medföra, erfordras en ökning av det nu till
arvoden åt folkskolinspektörer utgående anslaget 60,900 kronor med 100,900
kronor eller till 161,800 kronor. Härjämte har föreslagits----
— — erinran.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts föreliggande
framställning och herr Bergqvists ovanberörda
motion nr 88 samt med avslag å herr Bergqvists motion
nr 89 och herr Helgers omförmälda motion må
a) —-------------
b) ZZZZZZZZZZZZZZ
d) ::zzz~zzzzzzzz
f) för anställande i 35 inspektionsområden av folkskolinspektörer
med nyssberörds avlöningsförmåner och
Statsutskottets utlåtande Nr 57.
21
ersättning för expenser samt för beredande av ersättning
till vikarie för sjuk sådan inspektör, beräknad efter
högst 3,000 kronor för år, med uteslutande ur riksstaten
av det däri å ordinarie stat uppförda anslaget till arvoden
åt folkskolinspektörer å 60,900 kronor, å samma stat
uppföra ett förslagsanslag med titel: Till avlöning m. m.
åt folkskolinspektörer, å 161,800 kronor;
g) anvisa under riksstatens tionde huvudtitel å
extra stat för år 1915 till förstärkande av det ordinarie
anslaget: Bidrag till folkskollärarnas änke och pupillkassa,
ett belopp av 2,800 kronor;
h) ---------------».
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.