Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökning av fonden för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av riket jämte en i ämnet väckt motion.
1914-07-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1914:67, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökning av fonden för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av riket jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
1
Nr 67.
Ankom till riksdagens kansli den 31 juli 1914 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ökning av fonden för att underlätta åstadkommandet av
bibanor inom vissa delar av riket jämte en i ämnet
väckt motion. (4:e avd.)
I en till riksdagen avlåten, till statsutskottets förberedande behandling
remitterad proposition, nr 161, av den 19 juni 1914 har Kungl.
Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
eivilärenden samma dag föreslagit riksdagen att besluta, dels att den för
att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av
Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän och
Dalsland av riksdagen beslutade lånefonden skall ökas från 8,000,000
kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera av åren
1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att
belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må
för ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från
denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade
enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga, dels ock att de
för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond hittills föreskrivna villkor
och bestämmelser skola gälla även för lån ur den sålunda ökade
fonden.
Beträffande den i ärendet lämnade utredningen får utskottet hänvisa
till statsrådsprotokollet.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren av herr G. Olson i Torsby m. fl. väckt motion,
nr 236, vari hemställts, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förenämnda
proposition måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 saml. 88 häft. (Nr 67—68.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
TJtskottets
yttrande.
anhålla om framläggande till 1915 års riksdag av en till sina huvuddrag
fullständigt motiverad plan beträffande anordnandet av bibanor
inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt
delar av Bohuslän och Dalsland, i vilken plan borde angivas de ytterligare
belopp, som kunde komma i fråga för avsättning till den s. k.
bibanefonden.
Beträffande vad till stöd för denna framställning anförts, får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet finner det vara ådagalagt, att avsättning till fonden för
bibanor i vissa delar av riket erfordras jämväl efter utgången av den
tidsperiod, för vilken dylik avsättning redan beslutats, och anser det
vara välbetänkt, att beslut rörande kapitalökningen å ifrågavarande
fond för åren 1917 och 1918 av riksdagen fattas redan innevarande
år. Vad åter angår det i motionen framförda förslaget därom, att
Kungl. Maj:t skulle till nästkommande riksdag framlägga plan rörande
anordnandet av bibanor inom de delar av riket, för vilka ifrågavarande
fond är avsedd, har utskottet icke kunnat biträda denna framställning.
Riksdagen har nämligen alltsedan inrättandet av den äldre
järnvägslånefonden år 1871 i sin allmänna järnvägslånepolitik tillämpat
den grundsatsen att icke taga befattning med järnvägslånemedlens fördelning
på olika företag, och de av motionärerna till stöd för deras
ovanberörda förslag anförda skäl synas utskottet icke vara av beskaffenhet
att i förevarande fall böra föranleda ett frångående från denna
princip.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot det av Kungl. Maj:t
föreslagna beloppet av kapitalökningen å bibanefonden under de ifrågavarande
åren, får alltså hemställa,
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å förberörda
motion, i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts
förslag, må besluta,
a) att den för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs
och Jämtlands län samt delar av Bohuslän
och Dalsland av riksdagen beslutade lånefonden skall
ökas från 8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor
på det sätt, att under vartdera av åren 1917 och 1918
avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att
Statsutskottets utlåtande Nr 67.
3
belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa
år anvisat, må för ett efterföljande år disponeras, med
rätt för Kung]. Maj:t att från denna fond anvisa statslån
till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda
järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga;
b) att de för åtnjutande av lån från ifrågavarande
fond hittills föreskrivna villkor och bestämmelser
skola gälla även för lån ur den sålunda ökade
fonden.
Stockholm den 31 juli 1914.
På statsutskottets vägnar:
F. CL:SON WACHTMEISTER.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar greve F. GUson Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius
O Jonsson, H. F. Lamm, greve Fn. O. L. Klingspor, Å. N. Halm, A. C. Lindblad, C. G.
Ekman, G. M. H. Ekelund, greve N. F. Posse, I. S. Almer och A. R. Rooth samt
från andra kammaren: herrar A. Ekman, J. Ström, G. Odqvist, J. B. Eriksson i
Grängesberg, J. Olofsson i Digernäs, A. P. Gustafsson i Örebro, A. Anderson i Råstock,
, M°lm i Södertälje, II. Lemke, J. Andersson i Stärte, J. EJansson och K. O
Strid.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.