Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökning av fonden för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av riket jämte en i ämnet väckt motion.

1914-07-31 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1914:67, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökning av fonden för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av riket jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 67.

1

Nr 67.

Ankom till riksdagens kansli den 31 juli 1914 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

ökning av fonden för att underlätta åstadkommandet av

bibanor inom vissa delar av riket jämte en i ämnet

väckt motion. (4:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, till statsutskottets förberedande behandling

remitterad proposition, nr 161, av den 19 juni 1914 har Kungl.

Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

eivilärenden samma dag föreslagit riksdagen att besluta, dels att den för

att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av

Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän och

Dalsland av riksdagen beslutade lånefonden skall ökas från 8,000,000

kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera av åren

1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att

belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må

för ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från

denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade

enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga, dels ock att de

för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond hittills föreskrivna villkor

och bestämmelser skola gälla även för lån ur den sålunda ökade

fonden.

Beträffande den i ärendet lämnade utredningen får utskottet hänvisa

till statsrådsprotokollet.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en

inom andra kammaren av herr G. Olson i Torsby m. fl. väckt motion,

nr 236, vari hemställts, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förenämnda

proposition måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 saml. 88 häft. (Nr 67—68.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 67.

TJtskottets

yttrande.

anhålla om framläggande till 1915 års riksdag av en till sina huvuddrag

fullständigt motiverad plan beträffande anordnandet av bibanor

inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt

delar av Bohuslän och Dalsland, i vilken plan borde angivas de ytterligare

belopp, som kunde komma i fråga för avsättning till den s. k.

bibanefonden.

Beträffande vad till stöd för denna framställning anförts, får utskottet

hänvisa till motionen.

Utskottet finner det vara ådagalagt, att avsättning till fonden för

bibanor i vissa delar av riket erfordras jämväl efter utgången av den

tidsperiod, för vilken dylik avsättning redan beslutats, och anser det

vara välbetänkt, att beslut rörande kapitalökningen å ifrågavarande

fond för åren 1917 och 1918 av riksdagen fattas redan innevarande

år. Vad åter angår det i motionen framförda förslaget därom, att

Kungl. Maj:t skulle till nästkommande riksdag framlägga plan rörande

anordnandet av bibanor inom de delar av riket, för vilka ifrågavarande

fond är avsedd, har utskottet icke kunnat biträda denna framställning.

Riksdagen har nämligen alltsedan inrättandet av den äldre

järnvägslånefonden år 1871 i sin allmänna järnvägslånepolitik tillämpat

den grundsatsen att icke taga befattning med järnvägslånemedlens fördelning

på olika företag, och de av motionärerna till stöd för deras

ovanberörda förslag anförda skäl synas utskottet icke vara av beskaffenhet

att i förevarande fall böra föranleda ett frångående från denna

princip.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot det av Kungl. Maj:t

föreslagna beloppet av kapitalökningen å bibanefonden under de ifrågavarande

åren, får alltså hemställa,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med avslag å förberörda

motion, i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts

förslag, må besluta,

a) att den för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs

och Jämtlands län samt delar av Bohuslän

och Dalsland av riksdagen beslutade lånefonden skall

ökas från 8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor

på det sätt, att under vartdera av åren 1917 och 1918

avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 67.

3

belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa

år anvisat, må för ett efterföljande år disponeras, med

rätt för Kung]. Maj:t att från denna fond anvisa statslån

till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda

järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga;

b) att de för åtnjutande av lån från ifrågavarande

fond hittills föreskrivna villkor och bestämmelser

skola gälla även för lån ur den sålunda ökade

fonden.

Stockholm den 31 juli 1914.

På statsutskottets vägnar:

F. CL:SON WACHTMEISTER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar greve F. GUson Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius

O Jonsson, H. F. Lamm, greve Fn. O. L. Klingspor, Å. N. Halm, A. C. Lindblad, C. G.

Ekman, G. M. H. Ekelund, greve N. F. Posse, I. S. Almer och A. R. Rooth samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, J. Ström, G. Odqvist, J. B. Eriksson i

Grängesberg, J. Olofsson i Digernäs, A. P. Gustafsson i Örebro, A. Anderson i Råstock,

, M°lm i Södertälje, II. Lemke, J. Andersson i Stärte, J. EJansson och K. O

Strid.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.