Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt m. in.

1914-08-04 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1914:70, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt m. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

1

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 4 augusti 1914 kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

angående omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt

m. in.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 18 maj 1914 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkt 201 av

åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition angående

omorganisation av Chalmers tekniska läroanstalt beräkna för ändamålet

en ökning i det ordinarie anslaget till nämnda läroanstalt med

52,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 29 sistlidne maj

avlåten, till statsutskottets förberedande behandling överlämnad proposition,

nr 144, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen att

dels, med förändrad benämning å Chalmers tekniska läroanstalt, godkänna

den i berörda statsrådsprotokoll av departementschefen förordade

staten för Chalmers tekniska institut, att tillämpas från och med år 1915,

jämte i protokollet omförmälda, för åtnjutande av i staten för ordinarie

befattningshavare upptagna avlöningsförmåner föreslagna villkor och bestämmelser,

dels föreskriva, att en var, som med eller efter 1915 års ingång

tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska institutet, skall vara skyldig

att underkasta sig berörda villkor och bestämmelser,

dels medgiva, att de i staten upptagna ålderstilläggen må utgå av det

under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 samt. 40 höft. (Nr 70.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Statsutskottets utlåtande Nr 70.

dels medgiva, att ur de besparingar, som under år 1915 uppkomma

å anslagen till undervisning i svenska och tyska språken samt historia och

geografi, ett belopp av högst 1,000 kronor må av Ivungl. Maj:t användas

till resestipendier åt lärare vid institutet,

dels för tillämpning av nyssnämnda stat, vars slutsumma med 40,400

kronor överstiger den nu gällande statens slutsumma, höja anslaget till

de tekniska läroverken, som vid bifall till vad i statsverkspropositionen

hemställts beträffande tekniska högskolan skulle ökas med 18,850 kronor,

med ytterligare 40,400 kronor, eller från nuvarande belopp av 721,925

kronor till 781,175 kronor,

dels ock å extra stat för år 1915 anvisa:

till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 9,000

kronor för bibliotek, samlingar och laboratorier ett belopp av 6,000

kronor, samt

till förstärkning av det i institutets stat upptagna anslaget å 12,000

kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett belopp av

6,000 kronor,

tillhopa 12,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg, som ursprungligen är grundad

på en enskild donation, har ett dubbelt syftemål, i det att den skall

lämna såväl elementär som vetenskaplig undervisning, och härrör därav

dess uppdelning i en lägre och en högre avdelning. Den lägre avdelningen,

som omfattar 3 årskurser, avser att utbilda blivande förmän, verkmästare

och ritare samt att därjämte vara en förberedande skola för den högre

avdelningen. Denna senare åter, som är fördelad i 6 sidoordnade fackskolor,

av vilka 5 omfatta 3 år och den sjätte 4 år, har till ändamål att

bibringa teknisk bildning av vetenskaplig art samt att befordra för de

industriella yrkena betydelsefull forskning. Dessa båda avdelningar äro

från varandra fristående, så att avgångsexamen från den lägre avdelningen

ej berättigar till inträde i den högre avdelningen.

Den Chalmerska läroanstalten har varit föremål för uppmärksamhet

vid de förslag till omorganisation av det tekniska undervisningsväsendet i

vårt land, som avgivits av de för detta ändamål tillsatta kommittéer. Så

ansåg kommittén för den högre tekniska undervisningens ordnande, 1906

års kommitté, att den Chalmerska läroanstalten, med sina lägre inträdesfordringar

och sina i allmänhet treåriga kurser samt sin i följd härav

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

3

mindre specialiserade undervisning, visat sig motsvara ett verkligt behov

för beredande av högre teknisk bildning åt dem, som ej önskat eller haft

tillfälle att genomgå en mera fullständig högskolekurs, och ansåg kommittén

vidare, att det skulle bliva för den svenska industrien kännbart, om icke

den avsevärda mängd ynglingar, som av ett eller annat skäl varit förhindrade

att begagna sig av den ordnade skolundervisning, som erfordrades

för avläggande av fullständig studentexamen, bereddes tillfälle att

komma i åtnjutande av en enligt vetenskaplig metod ordnad teknisk undervisning.

Kommittén för den lägre tekniska undervisningens ordnande,

1907 års kommitté, framhöll, att sambandet mellan läroanstaltens båda

avdelningar medförde avsevärda fördelar för den högre avdelningen. Genom

det sätt, varpå matematikundervisningen i den lägre avdelningen vore ordnad,

utgallrades ur ett relativt stort lärjungematerial de mest arbetssamma

och begåvade för den högre avdelningen. I sammanhang med avlåtande

till 1911 års riksdag av förslag rörande omorganisation av tekniska högskolan

tillkännagav vederbörande departementschef sin anslutning till de

synpunkter, som av 1906 års kommitté uttalats rörande möjliggörandet av

en övergång från lägre till högre teknisk undervisning. Departementschefens

mening härutinnan vann också riksdagens gillande.

Då tekniska högskolans omorganisationsfråga förelädes 1911 års riksdag,

fick motsvarande fråga beträffande Chalmers tekniska läroanstalt -stå

tillbaka. Frågan om undervisningens omorganisation ansågs böra anstå i

avvaktan på förslag från kommittén för den lägre tekniska undervisningens

ordnande. Däremot framlades förslag till löneförbättring för anstaltens

lärare samt vaktbetj aning, vilka förslag biföllos av riksdagen. I samband

med förslag till 1913 års riksdag om anslag till Chalmerska läroanstalten

upptog dåvarande departementschefen frågan om anstaltens ställning och

omorganisation och uttalade som sin uppfattning, att anstalten borde

fortfarande bestå av två avdelningar: en undre med karaktär väsentligen

av teknisk yrkesskola och en övre med karaktär av teknisk högskola, samt

att mellan dessa båda avdelningar borde fortfarande finnas ett organisatoriskt

samband av sådan art, att det möjliggjorde och underlättade

övergång från det undre studiet till det övre. I enlighet med departementschefens

hemställan äskade Kungl. Maj:t och beviljade riksdagen —

förutom vissa anslag för en gång till om- och tillbyggnadsarbeten samt

anskaffande av apparater — på extra stat för år 1914 dels ett belopp av

3,900 kronor till löneförbättring för vissa lärare vid läroanstalten, dels

6,000 kronor till förstärkning av det i läroanstaltens stat upptagna anslaget

å 9,000 kronor för bibliotek, samlingar och laboratorium, dels ock

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

6,000 kronor till förstärkning av det i läroanstaltens stat upptagna

anslaget å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning och diverse utgifter.

För åvägabringande av en särskild undersökning rörande Chalmerska

läroanstaltens förhållanden tillkallades inom ecklesiastikdepartementet i

juni 1913 tre sakkunnige, vilkas förslag till omorganisation av läroanstalten

ligger till grund för Kungl. Maj:ts nu förevarande framställning.

Den Chalmerska läroanstaltens betydelse ligger däruti, att den bereder

ynglingar utan andra förberedande kunskaper än dem, de kunnat huvudsakligen

förvärva på egen hand, tillfälle till inhämtande av högre teknisk

bildning. Från läroanstalten hava också utgått män, som inlagt stora förtjänster

om vår industri och innehava betydelsefulla anställningar i såväl

enskild som allmän tjänst. En indragning av den Chalmerska läroanstalten

eller en sådan omorganisation av densamma, att den väsentligen ändrade

karaktär, skulle enligt utskottets förmenande innebära en avsevärd

förlust för vår industri och i varje fall utgöra ett steg i motsatt riktning

mot de berättigade strävandena att för fallenheten och begåvningen undanröja

de hinder, som ekonomiska omständigheter lägga i vägen för erhållande

av högre bildning. Utskottet vill alltså, med instämmande i vad

ovan omförmälda 1906 års kommitté därom anfört, uttala såsom sin

åsikt, att den Chalmerska läroanstalten fortfarande bör bibehållas vid sin

nuvarande ställning och uppgift, med den förbättring i avseende å undervisningens

anordning, lärarkrafter och materiellutrustning, som för fyllande

av denna uppgift numera måste anses nödig.

Vad angår det nu föreliggande förslaget om Chalmerska läroanstaltens

omorganisation, inträdesf''ordringar i dess båda avdelningar och studieplaner

träder den frågan i förgrunden, huruvida förslaget, med behörigt

tillgodoseende av den högre och den lägre tekniska undervisningens krav,

förmått att ställa dessa båda undervisningsstadier i det önskade sambandet

med varandra. Svårigheten har härvid legat i det dubbla syftet, den lägre

avdelningen har att fylla, nämligen att vara en förberedande skola för den

högre avdelningen, på samma gång den skall meddela en helt avslutad

undervisning för verksamhet i det praktiska livet. Förslaget innebär nu i

första hand ett försök att tillgodose avdelningens uppgift att fylla sitt ursprungliga

och huvudsakliga ändamål, nämligen att meddela en elementär

teknisk bildning åt blivande förmän, verkmästare, ritare och andra, för

vilkas levnadsmål en sådan bildning är tillräcklig och nödvändig. Därför

har också iakttagits, att dessa elever ej belastats med en sådan undervis
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

5

ning, som endast avser att bibringa för inträde i den högre avdelningen

erforderliga kunskaper. Genom att undervisningen i den lägre avdelningen

koncentrerats på nämnda huvudsyftemål, har utbildningstiden kunnat

inskränkas till två och ett hälft år. Utskottet finner frågan om undervisningens

ordnande för den lägre avdelningen vara lyckligt löst och har vid

granskning av de föreslagna förändringarna i läroplanerna och fordringarna

för uppflyttning i avdelningens olika årskurser ej funnit anledning till

anmärkningar; med den föreslagna organisationen synes utskottet avdelningen

bliva väl lämpad att fylla sin huvudsakliga uppgift. Mot den obetydliga

ökningen av inträdesfordringarna till avdelningens första årskurs

har utskottet intet att invända.

För ernående av den lägre avdelningens andra uppgift, nämligen att

förbereda till inträde i den högre avdelningen, har föreslagits att till avdelningen

anordna en komplettering skurs varje vårtermin, i vilken komme

att meddelas undervisning i de ämnen och till det omfång, som, utöver

vad som meddelas i den lägre avdelningen, erfordras för vinnande av inträde

i den högre. Härigenom skulle genomgående av den lägre avdelningen

jämte nämnda kurs erfordra en tid av sammanlagt sex terminer.

Endast de, som genomgått den egentliga lägre avdelningen, skulle äga tillträde

till denna kurs. Kursens genomgående skulle enligt de sakkunniges

förslag icke i och för sig medföra behörighet till inträde i den högre avdelningen,

vadan någon avgångsexamen ej skulle anställas; däremot har departementschefen

ansett det kunna ifrågasättas, huruvida ej kursens behöriga

genomgående borde medföra rätt till inträde i den högre avdelningen,

varför kursen skulle avslutas med en särskild prövning. Utskottet

har funnit förslaget om nämnda kompletteringskurs innebära en god lösning

av frågan om de båda avdelningarnas inbördes samband. I fråga om

behörighet för dera, som genomgått ifrågavarande kurs, att vinna inträde

i den högre avdelningen finner utskottet departementschefens uppfattning

synnerligen beaktansvärd och vill i följd häraf uttala sin förväntan, att

föreskrifter i den riktning departementschefen ifrågasatt varda i samband

med anstaltens omorganisation utfärdade.

I fråga om den högre avdelningen skulle denna fortfarande hava till

uppgift att lämna en ur kvalitativ synpunkt högskolemässig utbildning,

ehuru av mindre omfattning än den vid tekniska högskolan meddelade.

För de nuvarande fackskolorna, vilka skulle bibehållas oförändrade, har

föreslagits andra benämningar, som något mer än de hittillsvarande sammanfalla

med motsvarande fackskolors namn vid tekniska högskolan. I avseende

å inträdesfordringarna i den högre avdelningen hava åtskilliga höjningar

föreslagits. Beträffande det framlagda förslaget till läroplaner har

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

framhållits, att dessa planer ingalunda äro definitiva utan kunna av anstaltens

styrelse underkastas nödiga jämkningar. Vad i förslaget framlagts

rörande den högre avdelningen har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Vad beträffar ändrade benämningar å Chalmerska läroanstaltens två

avdelningar hade de sakkunnige föreslagit för den lägre avdelningen:

Chalmers tekniska elementarskola och för den högre: Chalmers tekniska

högskola. Förslaget hade från en del håll mötts av gensagor, och Ivungl.

Maj:t har för läroanstalten i dess helhet föreslagit: Chalmers tekniska institut,

med bibehållande av de nuvarande benämningarna: den lägre avdelningen

och den högre avdelningen. Utskottet finner sig böra biträda

Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Den föreslagna omorganisationen av Chalmerska läroanstalten kräver

O O

en del ändringar med avseende å lär arkrafterna vid anstalten, och samtidigt

har en lönereglering beträffande vissa lärarplatser föreslagits.

Till en början vill utskottet erinra om den lönereglering, som år

1911 gjordes för de dåvarande lektorerna, samtidigt med att deras befattningar

förändrades till professurer. Även vaktbetjäntes avlöning omreglerades

vid samma tillfälle.

Det föreliggande förslaget innebär först en ökning av antalet professurer

från nuvarande 10 till 12. Den ena av de föreslagna nya professurerna

skulle tillföras den matematiska ämnesgruppen, den andra

den kemiska. Beträffande den förstnämnda har föreslagits, att, jämte

det de nuvarande professurerna i matematik och beskrivande geometri

samt i mekanik och matematik skulle förändras till professurer enbart i

matematik och i mekanik, densamma skulle omfatta ämnena beskrivande

geometri med matematik. Utskottet har emellertid icke funnit behovet

av sagda nya professur vara ådagalagt. Att utbrytningen av ämnet beskrivande

geometri från den nuvarande professuren i matematik och beskrivande

geometri är av behovet påkallad, torde visserligen få anses vara

genom utredningen i ämnet påvisat, men detta lärer ej behöva medföra

inrättandet av en ny professur, utan torde denna angelägenhet lämpligen

kunna ordnas genom inrättandet av en speciallärarbefattning i ämnet

beskrivande geometri. Den undervisning i matematik, som föreslagits tillhöra

den ifrågasatta nya professuren, synes utskottet kunna fördelas på

de övriga lärarne inom den matematiska ämnesgruppen och följaktligen

ej påfordra anställandet av en särskild lärarkraft. Tekniska högskolans

lärarkollegium har också i sitt över förslaget avgivna utlåtande förklarat

o O O

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

7

sig vara av den meningen, att det komme att möta svårigheter att få en

befattning med den föreslagna ämneskombinationen på ett tillfredsställande

sätt besatt och att det därför vore fördelaktigare att fördela dessa

ämnen på två lärarbefattningar. Utskottet, som funnit den gjorda anmärkningen

värd beaktande, har följaktligen ej kunnat förorda inrättande

av den föreslagna professuren i beskrivande geometri med matematik, men

vill i stället föreslå, att, jämte det den nuvarande professuren i matematik

och beskrivande geometri förändras till en professur i matematik,

en speciallärarbefattning inrättas i beskrivande geometri. Arvodet för

denna tjänst torde böra bestämmas till 2,000 kronor. Vad så den andra

av de föreslagna nya professurerna beträffar, skulle densamma omfatta

ämnena oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi, och har utskottet

icke funnit sig böra göra någon erinran häremot. Löneförmånerna vid den

nya professuren, vilka föreslagits till samma belopp som vid de hittillsvarande

professurerna, hava ej heller givit utskottet anledning till anmärkning.

Vidare äro i staten upptagna 5 andra-lärarbefattningar, av vilka en

var skulle omfatta ett av följande ämnesområden: 1) matematik, 2) elementarm

ekanik, skeppsbyggeri och linjär ritning, 3) byggnadslära med ritning,

4) elektroteknik samt 5) maskinlära med ritning samt mekanisk

teknologi. Tre av. dessa, i matematik, i byggnadslära med ritning samt i

elementarmekanik, skeppsbyggeri och linjarritning motsvaras i den nuvarande

staten nära av där uppförda andra-lärarbefattningar i matematik

och i byggnadslära med avlöning av 2,500 resp. 3,000 kronor samt av en

lärarbefattning i skeppsbyggeri med avlöning av 2,500 kronor. Den föreslagna

andre-lärarbefattningen i elektroteknik är ny, och befattningen i

maskinlära med ritning samt mekanisk teknologi är visserligen likaledes

ny, men kan sägas för närvarande hava en motsvarighet i en lärarbefattning,

som, avlönad från ett anslag å 3,500 kronor till bestridande av undervisning

i mekanisk teknologi, konstruktion av enkla maskindelar och

elementär mekanik, är avsedd för undervisning i mekanisk teknologi samt

delvis i maskinlära och maskinelement; sistnämnde lärares avlöning har

utgjort 2,900 kronor, varefter återstoden av anslaget, 600 kronor, hår utgått

till undervisning i elementär mekanik. I fråga om dessa befattningshavares

avlöningsförmåner har föreslagits, att de skola i avlöning åtnjuta

4,000 kronor, därav 2,400 kronor lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte två ålderstillägg å 500 kronor vartdera att utgå efter respektive

fem och tio års tjänstgöring. Utskottet, som finner den förslagna

avlöningen för nu berörda befattningshavare lämpligt avvägd, får även i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

övrigt uttala sin anslutning till förslaget om inrättande av ifrågavarande

fem nämnda andra-lärarbefattningar.

Därefter är i staten uppförd en verkstadsingenjör med enahanda avlöningsförmåner,

som föreslagits för andra-lärarna, nämligen en begynnelselön

av 4,000 kronor och en slutlön av 5,000 kronor. För närvarande

åtnjuter läraren i verkstadsarbete, med inberäknande av tillfällig löneförbättring,

en avlöning av 3,500 kronor med rätt till två ålderstillägg, vartdera

å 500 kronor. Mot den här föreslagna löneförbättringen har utskottet

intet att invända, liksom ej heller mot den ändrade benämningen

av ifrågavarande lärare.

För läraren i frihandsteckning, som för närvarande åtnjuter som begynnelselön

2,850 kronor, tillfällig löneförbättning däri inbegripen, samt

som slutlön 3,350 kronor, har föreslagits en avlöning av 3,000 kronor,

därav 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar jämte

rätt till två ålderstillägg å 400 kronor vartdera. Ej heller den föreslagna

löneförhöjningen till denne lärare har givit utskottet anledning till anmärkning.

Vad vidare beträffar de i staten upptagna speciallärarna äga några

sin motsvarighet i nuvarande lärarbefattningar, medan flertalet äro nyinrättade.

Utskottet vill först beröra den förstnämnda kategorien. Specialläraren

i vattenbyggnadslära, som motsvarar den nuvarande läraren i vägoch

vattenbyggnadskonst med en avlöning av 1,750 kronor, skulle erhålla

ett arvode å 3,000 kronor. Spceialläraren i modellering skulle uppbära

samma arvode som den nuvarande läraren i samma ämne eller 1,100 kronor

; liknande är förhållandet med specialläraren i geodesi, som skulle åtnjuta

ett arvode å 2,500 kronor, och specialläraren i bokföring, som skulle

åtnjuta 500 kronor i avlöning. Mot nu berörda speciallärares avlöningsförmåner

har utskottet intet att invända. För specialläraren i elektrokemi

har föreslagits ett arvode å 2,000 kronor, under det att den nuvarande

lärarens i ämnet avlöning utgör allenast 800 kronor. Utskottet har funnit

det föreslagna arvodet väl högt tilltaget och anser detsamma kunna skäligen

nedsättas till 1,600 kronor.

Vad de nyinrättade speciallärarbefattningarna beträffar, har utskottet

ansett sig böra förorda inrättande av desamma. I avseende å de föreslagna

arvodena till speciallärarna i betongkonstruktioner å 900 kronor, i

byggnadshygien å 500 kronor, i stadsanläggningslära å 500 kronor och i

mekanisk teknologi å 1,200 har utskottet intet att erinra. Vidkommande

åter de föreslagna arvodena till speciallärarna i explosionsmotorer å 1,500

kronor, i engelska språket å 1,000 kronor och i industriell ekonomi å

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

9

1,600 kronor har utskottet ansett dessa arvoden lämpligen kunna nedsättas

till respektive 1,200, 900 och 1,400 kronor.

Vidare har föreslagits till uppehållande av undervisningen i svenska

språket 1,500 kronor och i tyska språket 2,700 kronor, motsvarande nu

utgående arvode till en lärare i sagda två språk å 1,500 kronor, samt i

historia och geografi 500 kronor. Dessa anslagsposter anser sig utskottet

böra förorda.

De därefter i staten uppförda posterna arvode åt en professor såsom

institutets rektor å 1,500 kronor och arvode åt ett biträde för uppehållande

av en del av rektors undervisningsskyldighet såsom professor å

3,000 kronor äro oförändrade.

Till bestridande av sekreterar-, bibliotekarie- och kamreraraöromål

har föreslagits ett belopp av 4,500 kronor; för närvarande är för ^vardera

av sekreteraren och bibliotekarien i staten uppfört arvode å 500 kronor,

vartill kommer ett från elevagifterna för ändamålet utgående belopp av

1,500 kronor eller sålunda tillsammans 2,500 kronor. I betraktande av

att kamreraren ej har ansvaret för läroanstaltens ekonomiska förvaltning,

utan detsamma tillkommer rektor, synes arvodet för denne tjänsteman

kunna begränsas till 1,000 kronor. Beräknar man vidare sekreterarens

arvode till 1,500 kronor och bibliotekariens till 1,200 kronor, synes ifrågavarande

anslagspost kunna nedsättas till 3,700 kronor.

Beträffande vaktbetjänte äro för närvarande i staten uppförda en

förste vaktmästare och tre vaktmästare. Nu föreslås ytterligare en vaktmästare

med för dylik befattningshavare sedvanliga avlöningsförmåner

jämte en maskinist med 1,500 kronor i avlöning, därav 900 kronor lön

och 600 kronor tjänstgöringspenningar, och en gårdskarl med 900 kronor

i avlöning, därav 600 kronor lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar.

För de nya befattningshavarna föreslås dessutom två ålderstillägg, vartdera

å 100 kronor, efter fem och tio års tjänstgöring. Mot inrättande

av sagda tre befattningar ävensom vad i övrigt i berörda hänseende föreslagits

har utskottet intet att erinra.

I fråga om övriga å staten uppförda anslagsposter, nämligen till arvoden

åt assistenter och repetitörer, till gottgörelse å arbetsbiträden på

verkstaden, till stipendier och premier åt elever, till bibliotek, samlingar

och laboratorier, till verkstaden samt till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter har någon ändring icke föreslagits.

På sätt utskottet ovan omförmält, äro å extra stat för år 1914 anvisade

två särskilda anslag å 6,000 kronor vartdera, det ena till förstärkning av

det nyssnämnda ordinarie anslag å 9,000 kronor till bibliotek, samlingar

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 sand. 40 häft. (Nr 70). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

och laboratorium och det andra till förstärkning av anstaltens ordinarie

anslag å 12,000 kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter;

Sagda anslag äskas nu också för år 1915, och finner sig utskottet böra

biträda förslaget härutinnan.

Utskottet vill slutligen erinra om vissa å stat icke uppförda medel,

vilka användas till bestridande av utgifter, vartill vederbörande statsanslag

icke lämnat tillgång. Dessa medel äro dels donationsräntor, över vilka

läroanstaltens styrelse förfogat jämlikt donationsurkundernas föreskrifter,

dels ock inträdes- och terminsavgifter av elever. Enligt vad departementschefen

meddelat, kan från donationsräntorna ett årligt belopp av omkring

1,000 kronor under den närmaste tiden påräknas såsom bidrag till kostnaderna

för uppvärmning, belysning m. m. I fråga om elevavgifterna

har departementschefen framhållit, att, frånsett medel till ränta och amortering

å byggnadslån, dessa hädanefter torde i främsta rummet böra avses

till arvoden åt assistenter och repetitörer ävensom arbetsbiträden å verkstaden.

Till arvoden åt dylika finnas för närvarande å staten uppförda

två anslag å tillhopa 13,000 kronor. Med hänsyn till de ökade tillgångar

till dessa arvoden, som elevavgifterna borde komma att bereda, har

departementschefen framkastat tanken på möjligheten, att nämnda båda

anslag eller ettdera av dem skulle något minskas. Med hänsyn emellertid

till vad i berörda avseende från läroanstaltens lärarråd anförts, har departementschefen

ej velat påyrka nedsättning av ifrågavarande anslag. Dock

torde enligt departementschefens förmenande frågan om möjligheten av

en sådan åtgärd böra upptagas, sedan omorganisationen blivit fullt genomförd

och någon erfarenhet hunnit förvärvas beträffande läroanstaltens

behov av medel till gottgörelse åt assistenter. Utskottet delar denna

departementschefens uppfattning. Vidare har departementschefen framhållit,

att sedan nödiga medel beräknats för räntor och amorteringar samt

assistentarvoden, det överskott å ifrågavarande medel, som vore att vänta,

borde få disponeras, bland annat, för särskilda föreläsningar om arbetarskydd.

Till detta departementschefens yttrande vill utskottet uttala sin

anslutning.

Såsom av departementschefen påvisats, kan den föreslagna nya staten

icke i sin helhet träda i kraft vid 1915 års ingång. Anslagen till undervisning

i svenska och tyska språken och till undervisning i historia och

geografi behöva nämligen ej i hela sin utsträckning tagas i anspråk

nämnda år, detta beroende därpå, att undervisning i sagda ämnen först

kommer att begynna med höstterminen 1915. Av sålunda uppkommen

besparing har Kungl. Maj:t föreslagit, att för år 1915 skulle bestridas

utgiften för resestipendier under året, vadan något särskilt anslag för detta

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

11

ändamål ej skulle behövas å 1915 års stat. Emot en dylik anordning

har utskottet intet att erinra.

Den nuvarande staten för Chalmers tekniska läroanstalt slutar på

en summa av 136,900 kronor, varjämte sedan flera år löneförbättring åt

vissa lärare vid anstalten till belopp av 3,900 kronor anvisats å extra stat.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna staten uppgår till 177,300 kronor. Med

de av utskottet ovan förordade sänkningarna av vissa anslagsposter skulle

staten sluta på en summa av 171,100 kronor, vilket innebär en höjning

med 34,200 kronor i förhållande till det belopp den nuvarande staten

uppvisar.

Slutligen har Kungl. Maj:t föreslagit villkor och bestämmelser för

åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmånerna, och äro sagda

villkor och bestämmelser avsedda att gälla samtliga ordinarie befattningshavare

vid läroanstalten. Härvid har, bland annat, föreslagits, att nuvarande

innehavare av andra-lärarbefattning i matematik och lärarbefattningen

i skeppsbyggeri, av en lärarbefattning med undervisningsskyldighet

i mekanisk teknologi m. m., av lärarbefattningen i verkstadsarbete samt

av maskinist- och gårdskarlsbefattningarna, därest de komma att övertaga

motsvarande befattningar å den nya staten, måtte äga att för åtnjutande

av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, de före den nya statens

trädande i kraft innehaft sina nuvarande anställningar. Vad i sistberörda

avseende föreslagits har utskottet velat tillstyrka, liksom utskottet ansett

sig jämväl i övrigt böra förorda ifrågavarande bestämmelser.

Utskottet, som ifråga om de delar av Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

vilka ej blivit av utskottet särskilt berörda, icke funnit anledning

till erinran, får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, må,

a) med förändrad benämning å Chalmers tekniska

läroanstalt, godkänna följande stat för Chalmers tekniska

institut, att tillämpas från och med år 1915:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

Löner

Tjänst-

och

görings-

Summa.

arvoden.

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.-

1 professor ................................................

4,400

2,000

6,400

t

1 Efter fem år kan lönen

10 professorer ....................................

44,000

20,000

64,000

| höjas med 600 kronor.

Anmärkning: Förestående 11 professorsbe-

fattningar omfatta vardera ett av följande ämnes- områden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik

och matematik; 4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära

och ornamentsritning; 6) elektroteknik; 7) kemi

och kemisk teknologi; 8) oorganisk kemi jämte

mineralogi och geologi; 9) maskinlära med un- dervisningsskyldighet företrädesvis i läran om vat- tenmotorer; 10) maskinlära med undervisnings- skyldighet företrädesvis i läran om värmemotorer;

samt 11) väg- och vattenbyggnadslära.

(Efter fem år kan lönen

1 andra lärare ...........................................

2,400

9,600

1,600

6,400]

4,000

16,000

1 höjas med 500 kronor och

j efter ytterligare fem år

l likaledes med 500 kronor.

4 andra lärare ...........................................

Anmärkning: Förestående 5 andra-lärarbe-

fattningar omfatta vardera ett av följande ämnes- områden : 1) matematik; 2) elementarmekanik,

skeppsbyggeri och linjarritning; 3) byggnadslära

med ritning; 4) elektroteknik; och 5) maskinlära

med ritning samt mekanisk teknologi.

(Efter fem år kan lönen

2,400

1,600

4,000

| höjas med 500 kronor

1 verkstadsingenjör......... ............................

1 ocfi efter ytterligare fem år

[ likaledes med 500 kronor.

(Efter fem år kan lönen

1,800

1,200

3,000

1 höjas med 400 kronor och

1 lärare i frihandsteckning ...........................

j efter ytterligare fem år

1 likaledes med 400 kronor.

1 speciallärare i beskrivande geometri, arvode...

2,000

—

2,000

1 » i vattenbyggnadslära, »

3,000

—

3,000

1 » i modellering, »

1,100

—

1,100

1 » i elektrokemi, »

1,600

—

1,600

1 » i geodesi, »

2,500

—

2,500

1 » i betongkonstruktioner, »

900

—

900

1 » i byggnadshygien, »

500

—

500

1 » i stadsanläggningslära, »

500

—

500

1 » i mekanisk teknologi, »

1,200

-

1,200

Transport

—

—

110,700

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

13

Löner

och

arvoden.

Kronor.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Transport

—

_

110,700

1 speciallärare i explosionsmotorer, arvode .....

1,200

—

1,200

1 » i engelska språket, » ......

900

—

900

1 » i bokföring, t

500

—

500

1 » i industriell ekonomi, » ......

Till uppehållande av undervisningen

1,400

—

1,400

i svenska språket..............................

1,500

—

1,500

i tyska språket ....................................

2,700

__

2,700

i historia och geografi..........................

500

—

500

Arvode åt en professor såsom institutets rektor

Anmärlming: Därest rektor i sådan egen- skap åtnjuter fri bostad, skall å rektorsarvodet

avdragas 900 kronor årligen.

Arvode åt ett biträde för uppehållande av en

del av rektorns undervisningsskyldighet såsom

1,500

1,500

professor........................................

Till bestridande av sekreterar-, bibliotekarie-

2,000

—

2,000

och kamrerargöromål ...... .......

3,700

—

3,700

1 förste vaktmästare ............

900

450

1,350

1 vaktmästare ..................... ......

700

350

1,050

Efter fem år kan lönen

3 vaktmästare ...........................

2,100

1,050

3,150

höjas med 100 kronor och

1 maskinist ................... .........................

efter ytterligare fem år

900

600

1,500

likaledes med 100 kronor.

1 gårdskarl .........................................

Anmärkning: Därest förste vaktmästaren,

vaktmästare, maskinisten eller gårdskarlen i så- dan egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, skall,

sfi länge denna förmån kvarstår, å lönen avdragas

100 kronor årligen.

600

300

900

Till arvoden åt assistenter och repetitörer

11,500

—

11,500

Till gottgörelse åt arbetsbiträden på verkstaden

1,500

—

1,500

Stipendier och premier åt elever ...

—

—

550

Bibliotek, samlingar och laboratorier ............

—

—

9,000

Verkstaden ...............

—

—

2,000

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter ...

—

—

12,000

Summa kronor

—

—

171,100

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

b) godkänna följande villkor och bestämmelser för

åtnjutande av de i staten för ordinarie befattningshavare

upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid Chalmerska

institutet skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden,

som vid en möjligen inträdande förändring i institutets

organisation eller verksamhet eller eljest i allmänhet

kan varda stadgad, samt i sådant hänseende vara pliktig

att, med bibehållande av den tjänsteställning och den

avlöning, han innehar, i enlighet med nya eller förändrade

föreskrifter sköta de med befattningen förenade

göromål;

att med ordinarie befattning vid institutet icke må

förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns

stat;

att med ordinarie befattning vid institutet ej heller

må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller

ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är med Kungl.

Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad

slag som helst, så framt ej, vad angår professor, Kungl.

Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,

institutets styrelse uppå därom gjord framställning och

efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid institutet, finner uppdraget eller befattningen

kunna få tills vidare mottagas och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar eller arvode få uppbäras

endast för den tid, befattnings innehavare verkligen

tjänstgjort eller åtnjutit semester eller därmed jämförlig

ledighet, men skola för den tid, han eljest varit befriad

från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit befattningen,

där ej, vad arvode beträffar, annorlunda varder

av Kungl. Maj:t bestämt;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin

befattning, äger uppbära hela lönen, men att den, som

undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller fullgörande av särskilda uppdrag

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

15

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller

eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan

förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar

avstå så mycket av lönen, som för befattningens

uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för

tid, varunder han avhållit sig från tjänstgöring utan att

hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet eller

kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från

tjänstgöring eller i häkte tagen, den del av hans avlöning,

som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att, därest förhöjning av lön efter viss tids fortsatt

innehavande av befattning i samma lönegrad är i staten

medgiven, tidpunkten för första förhöjningen bestämmes

att inträda efter fem år, under villkor att innehavaren

under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott

vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,

dock att härvid icke må föras honom till last den

tid, han åtnjutit semester eller därmed jämförlig ledighet

eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och för

andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare

fem år, på samma villkor, under iakttagande vad var

och en av omförmälda löneförhöjningar angår, att den

högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd;

att nuvarande innehavare av andra-lärarbefattningen

i matematik och lärarbefattningen i skeppsbyggeri,

av en lärarbefattning med undervisningsskyldighet i mekanisk

teknologi m. m., av lärarbefattningen i verkstadsarbete

samt av maskinist- och gårdskarlsbefattningarna,

därest de komma att övertaga motsvarande befattningar

å den nya staten, äga att för åtnjutande av löneförhöjning

räkna sig till godo den tid, de före den nya statens

trädande i kraft innehaft sina nuvarande anställningar;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad

tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den

levnads- och tjänstålder, som berättigar honom till pension,

icke må tillträda samma förhöjning;

att en var vaktmästare ävensom maskinisten och

gårdskarlen må årligen, i den mån sådant kan ske utan

kostnad för det allmänna och utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under femton dagar;

att emellertid, där det erfordras för beredande av

sådan ledighet, en var av nyssnämnda befattningshavare

skall vara skyldig att, utan särskild ersättning utöver

den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen

tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av

ifrågavarande slag;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande,

entledigande eller dödsfall själva lönen skall

utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå

ävensom i fråga om rätt till pension skall gälla vad i

särskild lag angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

samt

att den, som tillträder den nya staten, skall vara

skyldig underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,

upphörande av eller minskning i extra inkomster, som

kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i

sammanhang därmed.

c) föreskriva, att en var, som med eller efter

1915 års ingång tillträder ordinarie befattning vid Chalmerska

institutet, skall vara skyldig att underkasta sig

berörda villkor och bestämmelser;

d) medgiva, att de i staten upptagna ålderstilläggen

må utgå av det under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg;

e) medgiva, att av de besparingar, som under år

1915 uppkomma å anslagen till undervisning i svenska

och tyska språken samt historia och geografi, ett belopp

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 70.

17

av högst 1,000 kronor må av Kungl. Maj:t användas till

resestipendier åt lärare vid institutet;

f) för tillämpning av nyssnämnda stat, vars slutsumma

med 34,200 kronor överstiger den nu gällande

statens slutsumma, höja anslaget till de tekniska läroverken,

som genom innevarande års riksdags beslut beträffande

tekniska högskolan ökats med 18,850 kronor,

med ytterligare 34,200 kronor, eller från nuvarande

belopp av 721,925 kronor till 774,975 kronor;

g) å extra stat för år 1915 anvisa:

till förstärkning av det i institutets stat upptagna

anslaget å 9,000 kronor för bibliotek, samlingar och

laboratorier ett belopp av 6,000 kronor, samt

till förstärkning av det i institutets stat upptagna

anslaget å 12,000 kronor för uppvärmning, belysning

och diverse utgifter ett belopp av 6,000 kronor,

tillhopa 12,000 kronor.

Stockholm den 4 augusti 1914.

På statsutskottets vägnar:

F. CL:SON WACHTMEISTER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hafva närvarit:

från Första kammaren: herrar greve F. Cl:son Wachtmeister, S. H. Kvarnzelius, O.

Jonsson, H. F. Lamm, greve Ph. O. L. Klingspor, O. M. Strömberg, A. N. Hahn, A. Åström,

N. O. Bruce, greve N. F. Posse, och A. B. Booth, samt

från Andra kammaren: herrar A. Ekman, J. Ström, N. E. Lindberg, A. P. Gustafsson

i Örebro, A. Anderson i Råstock, A. B. Lundblad, C. B. Jansson i Falun, J. Andersson i

Stärte, J. Erlansson, K. O. Strid och S. Bengtsson i Norup.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 samt. 40 häft. (Nr 70).

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.