Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om anslag och låneunderstöd för byggande av den s. k. Nyköpings kanal.

1914-08-07 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1914:83, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om anslag och låneunderstöd för byggande av den s. k. Nyköpings kanal.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

3

Nr 83.

Ankom till riksdagens kansli den 7 augusti 1914 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om anslag och låneunderstöd

för byggande av den s. k. Nyköpings kanal.

(4:e avd.)

I två motioner, väckta den ena inom första kammaren (nr 23) av

herr E. Lindblad och den andra inom andra kammaren (nr 24) av herr

J. M. Juhlin, har hemställts, att riksdagen ville besluta att till byggande

av den s. k. Nyköpings kanal från sjöarna Naten och Yngaren till

Östersjön enligt av majoren Fr. Enblom upprättat och år 1912 reviderat

förslag bevilja dels ett lån å 966,000 kronor, dels ock ett anslag å 967,000

kronor, samt att ej mindre lånet måtte fördelas att utgå under fem år

från och med 1915, än även att av anslaget måtte på extra stat för

1915 anvisas 150,000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag,

hänvisas till dels förberörda av herr Lindblad väckta motion, dels ock två

vid innevarande års förra riksdag i samma ämne väckta motioner, nr

53 i första kammaren samt nr 152 i andra kammaren.

Av tillgängliga handlingar har utskottet i detta ärende inhämtat

följande.

År 1903 väcktes hos Kungl. Maj:ts befallningshavande i Södermanlands

län förslag om upptagande av en kanaliserad farled till Östersjön

från Båven, Yngaren och Långhalsen m. fl. sjöar. Vid därefter på kallelse

av Kungl. Maj:ts befallningshavande hållet sammanträde med om
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

bud för Nyköpings stad och -vissa vid ifrågavarande sjöar liggande socknar

ävensom för kanalföretaget intresserade enskilda personer beslöts

hemställa, att Kungl. Maj:ts befallningshavande måtte hos Kungl. Maj:t

anhålla om undersökning på statens bekostnad rörande den ifrågasatta

farleden. I enlighet härmed gjorde Kungl. Maj:ts befallningshavande

den 24 december 1903 framställning till Kungl. Maj:t, varvid anfördes,

att den föreslagna vattenkommunikationen otvivelaktigt skulle bliva av

betydande allmänt gagn, så mycket mera som en stor del av ifrågavarande

trakter i förhållande till sin belägenhet i mitten av vårt land,

ännu vore jämförelsevis i saknad av lättare kommunikationer.

Efter att i ärendet hava hört väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

som ansåg företaget vara av stor vikt och till stort gagn för det allmänna,

anvisade Kungl. Maj:t den 22 juni 1904 från handels- och sjöfartsfonden

högst 6,000 kronor, att, sedan ytterligare samma belopp för

ändamålet insamlats på enskild väg, användas till undersökning på föranstaltande

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av en farled av 2,1 m.

djup från Båven, Lidsjön, Yngaren, Hallbosjön och Långhalsen till Östersjön

jämte upprensning av ån mellan Naten och Båven och farledens utsträckning

från Yngaren genom Åkforsån till Forssjö bruk.

Sedan genom bidrag av Nyköpings stad och enskilda insamlats erforderliga

6,000 kronor, överlämnade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

uppdraget att verkställa ifrågavarande undersökning åt nuvarande majoren

i väg- och vattenbyggnadskåren F. Enblom. I augusti 1906 framlade

Enblom arbetsplan med ritningar och kostnadsförslag för kanalföretagets

utförande. Erforderliga slussar föreslogos erhålla en storlek av

2 m. djup, 6,5 m. bredd och 38 m. längd. Kostnaden beräknades till

2,410,000 kronor.

Ytterligare utredningar befunnos emellertid nödvändiga. Dels upprättades

av byrådirektören i järnvägsstyrelsen A. d’Ailly trafikberäkning

och bärighetskalkyl för företaget, enligt vilka nettoinkomsten av farleden

beräknades till omkring 72.000 kronor årligen. Dels utfördes av majoren

Enblom såväl teknisk utredning av kanalföretagats fördelar för strandägarna

och dess inverkan på värdet av de särskilda verken i vattenleden

som ock en undersökning om den förändring av kanalens sträckning

genom Nyköpings stad, som nödvändiggjordes av statsbanan Järna—

Nyköping—Norrköping.

Efter fullbordandet av förberörda utredningar i frågan, stiftades i

november 1911 Nyköpings kanalaktiebolag. Sedan det upprättade kost
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

5

nadsförslaget underkastats en förnyad revision, enligt vilken kostnaden

för företaget, frånsett den ursprungligen tänkta bileden Yngaren—Forssjö

bruk, vilken ansetts tills vidare böra lämnas åsido, skulle uppgå till

2,900,000 kronor, hava stiftarna av detta bolag den 22 januari 1912

i en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse hemställt, att Kungl. Maj:t

täcktes av riksdagen äska dels ett extra anslag å 967,000 kronor, att

utgå under åren 1913 —1915, dels ock ett statslån å 966,000 kronor,

att ställas till Nyköpings kanalaktiebolags förfogande för anläggning av

en 2,1 meter djup farled från sjöarna Naten och Yngaren till Östersjön

i enlighet med de av majoren Enblom uppgjorda arbetsplaner och ritningar.

Över denna hemställan hava inhämtats utlåtanden av väg- och ATattenbyggnadsstyrelsen,

som i ärendet hört Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Södermanlands län, ävensom av vattenfallsstyrelsen, järnvägsstyrelsen

och statskontoret.

Yäg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i ärendet bland annat anfört

följande.

Genom den planerade kanalleden skulle utan tvivel stora fördelar komma

att beredas Södermanlands län och Nyköpings stad. Det vidsträckta \Tattensystem,

som, beläget i hjärtat av länet, med djupt ingående vikar sträcker sig inom 19

kyrksocknar och med en strandlinje av 54x/2 mil har ett trafikområde, som omfattar

större och mindre delar av 26 socknar, skulle genom denna farled sättas i

direkt förbindelse med havet samt i bättre förbindelse med de järnvägar, som

genomgå länet. De avlägsna stränderna kring detta omfattande vattensystem

skulle erhålla i hög grad underlättade möjligheter till avsättning av skogs- och

lantmannaprodukter och direkt införsel av för jordbruket behövliga förnödenheter,

varigenom detta skulle höjas och länets utveckling befrämjas. Betydande fördelar

skulle genom kanalledens utförande komma att beredas jord- och vattenverksägarne

kring sjöarne och de förenade vattendragen i första hand genom förbättrade

kommunikationer, men äfven genom högvattnets hastigare avrinnande och

ökning av den tillgängliga vattenkraften genom reglering av vattenavrinningen.

Ehuruväl, flere järnvägar förefinnas inom länet, vilka skapat goda trafikförbindelser

för vissa trakter kring det ifrågavarande vattensystemet, äro bygderna kring

detsamma likvisst till största delen i saknad av dylika förbindelser. Dessa bygder

skulle nu genom en upprensning av de naturliga \Tattendragen mellan de

vidsträckta sjöarne på en sammanlagd längd av endast cirka 3 mil erhålla en

utfartsled av icke mindre än cirka 16 mil, allt för en kostnad av endast cirka

18,125 kronor pr kilometer eller endast Vs av kostnaden för 16 mil järnvägar.

. Kommunikationsbehovet inom dessa trakter skulle sålunda för jämförelsevis

ringa kostnad komma att tillgodoses till utbrett gagn för länet.

Då vidare den tillärnade kanalleden skulle bliva till direkt nytta även för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

staten såsom ägare av Fjällvedens kronopark samt skog och fastigheter mom

kanalledens trafikområde, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för sin del ansett

sig böra på det kraftigaste tillstyrka den ifrågavarande framställningen.

Vattenfallsstyrelsen har ansett det föreliggande trafikbehovet vara

av den art, att statsmakterna borde kraftigt medverka till dess fyllande,

ävensom framhållit, att detta trafikbehov lämpligast tillgodoses

genom vattenvägar. På detta och i övrigt anförda skäl har styrelsen

tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen, därvid styrelsen dock

ansett sig böra hemställa, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande,

huruvida icke såsom villkor för beviljande av de ifrågasatta understöden

borde föreskrivas, dels att staten skall vara berättigad att med tillämpning

av de bestämmelser Kungl. Maj:t prövar erforderliga och lämpliga

när som helst inlösa kanalanläggningen med vad därtill hör, dels ock

att av företagets genomförande intresserade kommuner och enskilda

ikläda sig förbindelse, att i den omfattning, Kungl. Maj:t finner erforderlig,

ansvara för framtida uppehållande av kanaltrafiken.

Järnvägsstyrelsens utlåtande avser framställningen huvudsakligen

allenast i vad densamma berör statens järnvägars intressen. Styrelsen

uttalar bland annat, att kanalens tillkomst ej kan antagas komma att

medföra någon menlig inverkan av nämnvärd omfattning å statens järnvägars

ekonomi, vadan från styrelsens sida ur denna synpunkt intet

varit att erinra mot företaget. Styrelsen har vidare föreslagit vissa

villkor för bifall till framställningen, i avseende å kanalens korsning

med statsbanan Järna—Norrköping. Slutligen har styrelsen uttalat, att

det av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta villkoret om åtagande från de för

företaget intresserade kommunernas ävensom enskildas sida att ansvara

för framtida uppehållande av kanaltrafiken, enligt styrelsens mening

innebär ett alltför stort krav på kommuner och intressenter. Styrelsen

har för denna sin uppfattning åberopat det förhållandet, att, då statslån

lämnas järnvägsföretag, såsom garanti för driftens uppehållande ej ifrågakommer

annat villkor, än att Kungl. Maj:t äger förordna om trafikens

besörjande av staten eller annan med användande av järnvägens materiel

och övriga tillhörigheter med rätt för järnvägens ägare att erhålla den

behållna avkomsten av banan.

Statskontoret har i sitt utlåtande framhållit, att därest ifrågavarande

företag skulle anses vara av beskaffenhet att böra erhålla understöd i

form av dels anslag, dels lån från det allmännas sida, anvisande av

dessa understöd bör av riksdagen äskas. För den händelse Kungl. Maj.t

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

7

emellertid skulle anse, att någon del av lånet borde utgå från handelsoeh

sjöfartsfonden, har statskontoret meddelat, att erforderliga medel av

fondens tillgångar lätt kunna göras disponibla.

Såväl av de utav vederbörande myndigheter i förberörda ärende

avgivna yttranden som ock av de upplysningar angående ifrågavarande

kanalföretag, som utskottet på annan väg inhämtat, har det synts

utskottet framgå, att företaget är av stort allmänt intresse, vadan

statsunderstöd för detsammas utförande synes böra kunna ifrågakomma.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen inhämtas, hava emellertid

stiftarna av kanalaktiebolaget hos Kungl. Maj:t gjort framställning om

erhållande av statsunderstöd för kanalföretagets utförande.

Vid sådant förhållande och då skäl icke lärer föreligga för riksdagen

att genom att nu fatta beslut i ämnet i av motionärerna angiven

riktning föregripa Kungl. Maj:ts prövning av frågan, får utskottet

hemställa,

att förevarande motioner icke må till någon riksdagens

vidare åtgärd föranleda.

Stockholm den 7 augusti 1914.

o

A statsutskottets vägnar:

F. Cl:son WACHTMEISTETt.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar greve F. Cl.son Wachtmeister, O. Jonsson, H. F.

Lamm, greve Ph. O. L. Klingspor, O M. Strömberg, A. N. Hahn, C. G. Ekman, A.

Åström, G. M. H. Ekelund, F. Berglund och I. E. G. Svensson; samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, C. Persson i Stallerhult, K. V. Rydén,

J. Ström, G. Odqvist, N. E. Lindberg, J. B. Eriksson i Grängesberg, A. P. Gustafsson

i Örebro, H. Anderson i Råstock, A. R. Lundblad, H. Lemke och S. Bengtsson i Norup.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.