Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Södertälje samskolas ombildning till realskola för gossar.

1914-08-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1914:87, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Södertälje samskolas ombildning till realskola för gossar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

1

Nr 87.

Ankom till riksdagens kansli den 11 augusti 1914 kl. 2 e. m

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

Södertälje samskolas ombildning till realskola för gossar.

(2:a avd.)

I en till riksdagen avlåten, till statsutskottets förberedande behandling

överlämnad proposition, nr 152, av den 30 juni 1914 har Kungl. Maj:t,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att samskolan i

Södertälje må, enligt av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet

angiven plan, ombildas till realskola för gossar, därvid ombildningen

skall taga sin början med läsåret 1915—1916.

Beträffande den till stöd för framställningen åberopade utredningen

tillåter sig utskottet att hänvisa till statsrådsprotokollet.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, har Södertälje att på senare

åren uppvisa en synnerligen rask uppblomstring; folkmängden, som år 1901

utgjorde 8,301 personer, har vid 1913 års slut stigit till 12,429. Denna

omständighet har givetvis återverkat på förhållandena vid de i staden

befintliga undervisningsanstalterna. Södertälje är det enda samhälle, som

jämsides med en statens samskola upprättat och vidmakthållit en elementarskola

för flickor. Trots emellertid det förhållande, att nämnda elementarskola

sålunda bibehållits, har Södertälje samskola tillväxt i en omfattning,

som tidigare svårligen kunnat förutses. Så hade redan snart efter

skolans organisation antalet gossar överskridit den siffra, som ansetts böra

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 saml. 51 höft. (Nr 87—88). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 87.

uppställas såsom en minimigräns för en realskolas berättigande, och på

grund av det växande lärjungeantalet hava tre av samskolans klasser måst

uppdelas i parallellavdelningar. Antalet av de gossar, som anmält sig för prövning

till inträde i samskolans första klass höstterminen 1914, uppgår,

såsom av utredningen inhämtas, till 38. Södertälje samskola räknar nu

också den största kontingenten gossar av alla statens samskolor. Därest

en ombildning av den nuvarande samskolan till en realskola för gossar

komme till stånd, skulle den kvinnliga ungdomen beredas tillfälle till undervisning

i den högre flickskolan, och skulle de relativt höga kostnader,

som staden måst vidkännas för sistnämnda läroanstalt, därigenom giva

större valuta. Stadsfullmäktige hava också beslutit att fortfarande uppehålla

den åttaklassiga högre flickskolan och anvisa lokaler för densamma.

Med hänsyn till nu berörda förhållanden hade stadsfullmäktige i Södertälje

redan 1913 ansett sig böra göra framställning om ombildning av

samskolan till en realskola för gossar, vilken framställning emellertid icke

föranledde något Kungl. Maj:ts förslag till 1914 års förra riksdag. Sedan stadsfullmäktige

innevarande år förnyat sin framställning och densamma blivit

av läroverksöverstyrelsen tillstyrkt, har nu Kungl. Maj:t framlagt förslag

i berörda syfte. I fråga om läroanstaltens ombildning hade överstyrelsen

uppgjort en i utredningen närmare angiven plan, till vilken departementschefen

uttalar sin anslutning; enligt denna plan skulle ombildningen taga

sin början med läsåret 1915—1916. Huru stor kostnadsökningen för

statsverket komme att i förevarande fäll bliva, har departementschefen ej

ansett sig kunna bestämt angiva. För år 1915 skulle i alla händelser

från statens sida inga ökade utgifter krävas för läroverket.

Att de olägenheter i skolorganisatoriskt avseende, som i framställningen

påvisats, på ett eller annat sätt kräva ett snart avhjälpande, finner

utskottet av den i ärendet lämnade utredningen ådagalagt. Och en

utväg härför bjudes i Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag. Då riksdagen

emellertid i sin skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel såsom sin uppfattning uttalade,

att en revision av det allmänna undervisningsväsendet ej alltför

länge torde kunna undanskjutas, samt att därvid kunde antagas, att läroanstalter

uppstode, »som, utan att vara högre allmänna läroverk eller realskolor,

likväl ingå såsom ett led i den av staten helt eller till sin huvudsakliga

del uppehållna allmänna läroverksorganisationen», har utskottet haft

att överväga, huruvida med hänsyn härtill det kunde vara lämpligt att nu

ombilda en samskola till en realskola. I detta avseende har en viss tveksamhet

inom utskottet gjort sig gällande. I och för sig måste betänklig
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 87. 3

heter resa sig mot att, innan den av riksdagen förut omnämnda revisionen

kommit till stånd, ytterligare utveckla skolformer, vilkas ändamålsenlighet

vid revisionen torde komma att undergå särskild omprövning.

Klart är, att sådana åtgärder åtminstone ej böra vidtagas utan

i särskilda undantagsfall. Ett sådant synes emellertid utskottet föreligga

beträffande nu förevarande framställning. Södertälje är — såsom ovan

anförts den största stad i riket, som har en statens samskola, och stadens

utveckling fortgår alltjämt med synnerlig raskhet, på samma gång

som möjligheterna att tillgodose dess ungdoms behov av bildning i huvudstadens

läroverk avtaga. Vidare är Södertälje den enda stad i riket, som

vid sidan av statens samskola upprätthållit ett särskilt flickläroverk. Därtill

kommer, att staden underkastat sig betydande uppoffringar för sitt

undervisningsväsende, bland annat genom uppförande av en tidsenlig läroverksbyggnad,

som är avsedd att inrymma den föreslagna realskolan” Med

hänsyn till dessa särskilda omständigheter har utskottet ej funnit de förut

omnämnda betänkligheterna böra föranleda utskottet att motsätta sig Ivungl.

Maj:ts nu förevarande framställning.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att samskolan i Södertälje

må, enligt av departementschefen till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 20 juni 1914

angiven plan, ombildas till realskola för gossar, därvid

ombildningen skall taga sin början med läsåret 1915 —

1916.

Stockholm den 11 augusti 1914.

På statsutskottets vägnar:

F. CL:SON WACHTMEISTER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar greve F. Cl.-son Wachlmeister, O. Jonsson, H. F

Lamm, greve Ph. O. L. Klitigspor, A. N. Halm, A. Åström, G. M. H. Ekelund, N 6

Bruce, greve N. F. Posse, C. 1. Asplund, J. S. Almer och A. II. Rooth samt

från andra kammaren: herrar A. Ekman, IC V. Rydén, J. Ström, G. Odqmst, A.

Wiklund, J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson i Digernäs, A. Anderson i Eåstock,

G. A. Molin i Södertälje, H. Lemke, J. Andersson i Stärte och J. Erlansson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.