Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vården av blinda dövstumma och blinda sinncsslöa m. fl. jämte i ärendet väckta motioner.

1914-06-20 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1914:89, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vården av blinda dövstumma och blinda sinncsslöa m. fl. jämte i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

1

Nr 89.

Ankom till riksdagens kansli den 11 augusti kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vården av blinda dövstumma och blinda sinncsslöa m. fl.

jämte i ärendet väckta motioner.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 18 sistlidne maj avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under punkten

197 av åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att i avbidan på proposition

angående vården av blinda dövstuinma och blinda sinnesslöa med

flera beräkna för ändamålet för år 1915 ett extra anslag av 150,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 20 juni 1914

avlaten, till statsutskottets förberedande behandling överlämnad proposition,

nr 195, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen att

dels, för anordnande genom statens försorg av nödig anstaltsvård för

blinda med komplicerat lyte, besluta upprättande av en för ändamålet

erforderlig vårdanstalt samt för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Th. Kellgren utarbetade ritningar, av därför behövliga

byggnader med tillhörande anläggningar å det av Lunds stad

erbjudna, av departementschefen i statsrådsprotokollet närmare angivna

tomtområdet bevilja ett anslag å 521,000 kronor och därav på extra stat

för_ år 1915 anvisa ett belopp av 150,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att av tillgängliga medel låta redan under år 1914 förskottsvis utanordna

vad av sistnämnda belopp kan under året erfordras,

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 sand. 52 käft. [Nr 89—91.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att vid den tid, då den föreslagna

statsanstalten träder i verksamhet, för statsverkets räkning övertaga drottning

Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna vårdanstaltens

dåvarande tillgångar under utfästelse å statens vägnar om fullgörande av

de särskilda villkor och förbehåll, som innehållas i stiftelsens reglemente

eller eljest kunna vara fastade vid sagda tillgångar eller särskilda delar

därav.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en av herr A. Petrén inom första kammaren väckt motion (nr

95), däri hemställts om sådan ändring i Kungl. Maj:ts ovan berörda proposition

nr 195, att platsen för här föreslagna anstalt för blinda med

komplicerat lyte bestämmes till det av Malmö stad för ändamålet i fråga

erbjudna området,

dels ock en av herr V. Rydén inom andra kammaren väckt motion

(nr 253), däri föreslagits, att riksdagen ville besluta, att den föreslagna

vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte skall uppföras å det av

Malmö stad erdjudna, i statsrådsprotokollet den 20 juni 1914 närmare

angivna tomtområde.

Till stöd för förstberörda motion har av herr Petrén anförts följande:

»1 propositionen nr 195 till innevarande riksdag har Kungl. Maj:t

begärt anslag för upprättandet av en vårdanstalt för blinda med komplicerat

lyte å ett av Lunds stad för ändamålet erbjudet, strax norr om densamma

beläget område. Kungl. Maj:t har härvid frångått det förslag, som

framlagts av de i oktober 1913 för frågans ytterligare beredning tillkallade

sakkunniga, vilka förordat anstaltens förläggning till ett av Malmö

stad erbjudet, invid det nya fängelset därstädes beläget område. Bestämmande

för Kungl. Maj:t synes därvid framför allt hava varit dels fördelarna

för den akademiska forskningen och undervisningen, som skulle vinnas

genom anstaltens förläggning till Lund och vilka särskilt framhållits

av medicinska fakulteten därstädes, och dels ett i platsfrågan av kungl.

överintendentsämbetet avgivet yttrande, däri Malmö-förslaget avstyrkes med

bland annat den motiveringen, att området i fråga har allenast 100 meters

bredd, vilket är allt för ringa för att detsamma, efter bebyggande, skulle

kunna lämna tillbörligt fritt område för fängelset. Denna överintendentsämbetets

uppgift vilar emellertid på en missuppfattning. Som framgår av

det å sid. 73 och 75 i kungl. propositionen anförda har nämligen det av

Malmö stad erbjudna området, en bredd av 185 meter, medan ovannämnda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

siflra (100 meter) gäller bredden å endast den närmast fängelset liggande

delen av området i fråga, som staden förbundit sig att hålla planterad

och fri från bebyggande. I själva verket äro — såsom de sakkunniga

betonat och i övrigt även Kungl. Maj:t vitsordat — båda de två här avhandlade

platserna mycket lämpliga för ändamålet i fråga.

Inom de sakkunniga har emellertid den nuvarande anstaltens föreståndarinna,

fru Elisabet Anrep-Nordin, varmt talat för anstaltens förläggande

till den av Malmö erbjudna platsen, på grund av de utmärkta kommunikationer

den genom härvarande spårväg erhåller. Med anledning

härav har även undertecknad biträtt Malmö-förslaget, då även med detta

universitetets intressen synas mig kunna bli tillgodosedda, något som jag,

i likhet med medicinalstyrelsen, anser vara av så stor vikt, att det som

villkor för anslaget till anstaltens upprättande bör fordras, att densamma

jämte dess material för undervisningsändamål ställes till Lunds universitets

förfogande. Förutom det ovan nämnda linnes emellertid ännu ett skäl,

varför jag förenat mig med de övriga sakkunniga i att förorda det av

Malmö stad erbjudna området som förläggningsplats för anstalten, nämligen

det att — såsom fångvårdsstyrelsen framhållit — grannskapet av

en anstalt utav här ifrågavarande slag för fängelset vore fördelaktigare

än en öppen plantering, som lätt kunde bli samlingsplats för nöjessökande

eller ett tillhåll för den lösa befolkningen. Därtill kommer, att — om

också de sakkunniga icke med någon säkerhet velat förutsätta att fängelset

för framtida utvidgningsbehov kunde erhålla någon mindre del av

området i fråga (varom fångvårdsstyrelsen uttalat önskan) — detta synes

mig vara i hög grad sannolikt, då enligt den diskuterade planen för byggnadernas

(såväl deras, som omedelbart skola uppföras, som deras, som

först senare tillkomma) läge det sydligaste hörnet av området skulle bli

fritt till sådan storlek, att här bleve utrymme för en sinnessjukavdelning,

ett annex, som enligt mitt förmenande även detta centralfängelse — i

likhet med vad som skett med Härnösands centralfängelse och är beslutat

beträffande Långholmens — borde utrustas med, men vartill plats icke

lärer finnas inom det nuvarande fängelseområdet, medan åter dess förläggande

utanför detta bleve alltför öppet, om det icke delvis bleve begränsat

av en anstalt.»

I fråga om herr Rydéns ovanberörda motion har till stöd för densamma

anförts följande:

»I den kungl. proposition, nr 195, vari Kungl. Maj:t hos riksdagen

äskat medel till upprättande av en vårdanstalt för blinda med komplicerat

lyte, föreslås, att ifrågavarande anstalt förlägges till Lund, medan de sakkunniga

föreslagit förläggning till en i propositionen närmare angiven

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

tomt i Malmö. Vid valet af förstnämnda plats synas tillräckliga hänsyn

till den föreslagna anstaltens egna intressen ej blivit tagna. Huvudsakligen

på grund av uttalanden från överintendentsämbetet och Lunds universitets

medicinska fakultet synes departementschefen hava bestämt sig för Lundaförläggningen.

Vad först överintendentsämbetets utlåtande vidkommer, så synes detta

grunda sig på ett rent misstag från ämbetets sida. Den föreslagna tomten

i Malmö skulle enligt ämbetets förmenande vara »allenast 100 meter» bred,

och denna tomtbredd finner ämbetet helt naturligt »allt för ringa för att

densamma, efter bebyggande, skulle kunna lämna tillbörligt fritt område

för fängelset», i vars omedelbara närhet den föreslagna tomten är belägen.

Vid ett närmare studium av de i ärendet förefintliga handlingarna (bland

annat en kartskiss över Malmötomtens område) lärer ämbetet finna, att det

utlåtit sig över bara den del av Malmötomten, som ligger närmast intill

fängelset, och som staden förbundit sig att ej låta bebygga. De sakkunniga

hade givetvis tänkt sig, att hela Malmötomten skulle få disponeras

av den blivande anstalten. Och då blir utrymmet så rikligt, att alla de

synpunkter fångvårdsstyrelsen önskat få tillgodosedda kunna bli till fullo

beaktade. Till och med torde man med all rätt kunna gentemot överintendentsämbetets

i det här fallet onekligen något svaga auktoritet kunna

med fångvårdsstyrelsen instämma däri, att det vid blindanstaltens förläggning

intill fängelset kunde »anses såsom en fördel, att genom dess överlämnande

till kronan för avsedda ändamålet allmänheten utestängdes från

platsen, vilken möjligen eljest kunde komma att upplåtas till samlingsställe

för nöjessökande eller bliva ett tillhåll för den lösa befolkningen».

Om sålunda överintendentsämbetets utlåtande, på grund av att detsamma

vilar på ett misstag om Malmötomtens storlek in. m., torde helt

böra lämnas ur räkningen vid anstaltsfrågans bedömande, äro givetvis de

av medicinska fakulteten framförda synpunkterna så mycket mera beaktansvärda.

Det har emellertid ej av fakulteten bestritts — och kan ej

heller bistridas — att anstalten vid en förläggning till Malmö skulle få

en synnerligen god lösning av sin läkare- och sjukvårdsfråga. Tvärtom är

Malmö allmänna sjukhus för närvarande vida bättre utrustat än Lunds lasarett

och blir även efter de av riksdagen beslutade utvidgningarna av sistnämnda

sjukvårdsinrättningar fullt jämförligt i utrustning, i vissa avseenden till och

med överlägset. Det har ej heller av fakulteten bestritts, att universitetet

skulle kunna även med Malrnöförläggningen fullt utnyttja det undervisningsmaterial,

som anstalten skulle bjuda. Naturligtvis vore det något

bekvämare för universitetet att ha anstalten i Lund, men det är sannerligen

ej något besvär att tala om, ifall vederbörande skulle för den sakens

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89. 5

skull behöva underkasta sig en 25 minuters järnvägsresa, då tågförbindelser

finnas åtminstone 1 å 2 gånger i timmen.

Vad som vid förläggningsfrågan måste ställas i främsta rummet är

anstaltens egna behov och intressen. Och då hava de sakkunniga ej tvekat

om sitt förord. Ser man på det praktiska arbetet och det dagliga livet

inom anstalten, då måste Malmöalternativet vara att avgjort föredraga.

Föreståndarinnan för Drottning Sofias stiftelse, fru Elisabet Anrep-Nordm,

tillika medlem av de båda sakkunnignämnderna, har i en mig tillställd

P. M., som här bifogas, utvecklat sina synpunkter på förläggningsfrågan,

vilka synas mig avgörande.

Säkert är, att en hel del av de ekonomiska beräkningar, som av de

sakkunnige uppgjordes, ej äro giltiga vid en Lundaförläggning, utan att

utgifterna för såväl anstaltens underhåll som nybyggnad komma att ställa

sig högre än enligt de sakkunnigas kalkyler.»

Den i sistberörda motion omnämnda P. M., vilken bifogats densamma

såsom bilaga, är av följande lydelse:

»Det synes mig, som om framhållandet av staden Lunds fördelar vid

den blivande anstaltens förläggning dit skett på bekostnad av de fördelar,

som dess förläggande till Malmö skulle bereda anstalten själv. Fördelarna

för själva anstalten borde dock väga tyngre än de fördelar anstalten komme

att bereda det samhälle, dit den förlägges. Om fördelarna för anstalten

minskas genom dess förläggande till Lund, borde denna förlust alltså uppvägas

av de fördelar densamma skulle bereda universitetet i Lund, därigenom

att det studiematerial, som anstaltens alumner kunde erbjuda, stode

till omedelbart förfogande. Avståndet mellan Malmö och Lund är dock

så obetydligt och järnvägsförbindelsen dem emellan så livlig, att intet verkligt

hinder borde möta för studerande i Lund att även i Malmö göra dessa

studier. Jämföras liknande förhållanden i Stockholm, så torde man finna,

att desamma erbjuda vida större svårigheter där än de, som skulle bliva

en f''ör Lundaborna, om anstalten förlädes till Malmö. Det vore väl

ändå icke meningen, att sådana studier skulle dagligen bedrivas, eller att

anstalten skulle stå öppen när som helst för vilken studerande som helst.

Anstaltens huvuduppgift bör icke vara att tillhandahålla studiematerial åt

vetenskapen, utan att vårda och uppfostra de vanlottade, för vilka den är

avsedd. De förhållanden, som kunna befordra denna anstaltens uppgift,

böra därför anses vara de viktigaste.

Bland de förmenta fördelarne av anstaltens förläggning till Lund har

också framhållits närheten till det där förlagda hospitalet och den psykiatriskt

skolade läkarvård, som därifrån med lätthet skulle stå till buds.

Men då anstalten icke är avsedd för sinnessjuka i egentlig mening, men deras

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

antal, som äro epileptiska, vanföra, kroppsligt sjuka är många gånger större

än de sinnesjukas inom anstalten, vore vi föga hjälpta med endast en

psykiater till läkare. De vanföras behov av läkarvård t. ex. år ännu mera

trängande än de sinnessjukas, ehuru även de senare behöva den bästa

läkarvård.

De praktiska olägenheterna för anstalten vid dess förläggning till Lund

har man därifrån sökt bagatellisera eller rent av bortresonera. Så t. ex.

avståndsfrågan. På grund av uppgifter från andra anstalter i Lund, såsom

t. ex. sinnesslöanstalten (2,200 m.), fattiggvården (900 m.), dövstumskolan

(900 m.) och andra, (med häst på stall), meddelar man, att från dessa

anstalter det angivna respektiva avståndet från stadens centrum icke har

minsta betydelse och icke erbjuder några svårigheter o. s. v. för transporten

till och från respektive anstalter. Jag anser, att i detta fall ingen

jämförelse mellan de nämnda anstalterna och den blivande anstalten —

1,450 m. från stadens centrum — för blinda med komplicerade lyten är

möjlig, tv ingen enda av dessa blinda kan sändas ut för bud eller transporter

till eller från anstalten, då däremot alla de nämnda anstalterna

antagligen i icke ringa utsträckning begagna sig av den handräckning, som

respektive alumner kunna erbjuda.

''Även om anstaltens inköp av födoämnen och andra förnödenheter

sker genom leverans’, så är det enligt min erfarenhet onekligen en stor

fördel, att husmodern (och föreståndarinnan) har tillfälle att genom personligt

besök själv göra urval av respektiva varor och ej uteslutande vara

hänvisad till att taga emot vad man behagar sända, men om man i så fall

nödgas i vad väder som helst göra en promenad på 3 km., försvåras saken.

Vad transport av alumner vid behov av läkarvård ofta eller kanske

daglig sådan för längre tid beträffar, så bleve det ingen lätt sak att föra

dessa°hjälplösa blinda till sjukdomsinrättningarna i Lund, ty redan detta

afstånd är för stort att till fots göras utan svårighet. Att ständigt anlita

främmande åkdon blir både obekvämt och omständligt, och i Lund finnas

blott några få bilar eller andra åkdon att omedelbart tillgå, men inga i

närheten av anstalten. Frånsett kostnaden, måste bristen på åkdon i

många fall komma att verka som en hämsko på anstaltens skötsel. Jag

anser därför, att om anstalten skall förläggas på den ifrågasatta platsen i

Lund, är det nödvändigt där hava ''häst på stall’ (beräknade till en summa

av stallbyggnad = 9,600 kronor; häst, åkdon, redskap m. m. 2,500 kronor

= 12,100 kronor för en gång samt minst 750 kronor årligen).

Fördelen av spårväg till porten vid eventuell förläggning i Malmö är

av stor praktisk betydelse för anstaltens drift icke blott i sådana och

dylika fall, som nyss framhållits, utan därjämte för den stora personalens

bekvämlighet och trevnad. Folk, som ägna sitt liv åt detta uppslitande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89. 7

arbete och som måste vistas bland dessa ytterst vanlottade, böra kunna

med lätthet komma, i beröring med normala människor och icke vara

isolerade genom dåliga kommunikationer, vilka saknas mest under den

mörka, dystra hösten och vintern.

I Hammarbyförslaget hade beräknats anordnande av ett bageri inom

anstalten för en kostnad av flera tusen kronor. Vid anstaltens föreslagna

förläggning till Malmö ansags, att med de för konsumenter förmånlisja

radande törhallanden i den större staden Malmö kunde kostnaderna för

ett tidsenligt bageri av den storlek, som här kräves, uteslutas likasom

också kostnaden för driften — och brödbehovet fyllas från bagerier i staden.

Att detta behov lika lätt och bra kunde fyllas i den mycket mindre

staden Lund är väl tvifvelaktigt, varför det torde vara nödvändigt och

försiktigast att återigen i programmet taga anordnande av bageri, för den

händelse anstalten förlägges till Lund.

Förbrukningen av kol inom anstalten kommer säkerligen att uppgå

till icke obetydligt belopp, och det är väl antagligt, att denna vara o-enom

omlastning i Malmö och transport på järnväg därifrån till Lund°måste

bliva dyrare, för konsumenten i den senare staden än den förra.

Varor i allmänhet, såsom specerier, manufakturvaror o. d., böra väl

i de stora affärerna i Malmö kunna påräknas billigare än i Lund med

deras .mången gång dyrare transportkostnader.

Ln annan stor fördel, som Malmö erbjuder, i synnerhet för personalen,

men även för ett urval av eleverna, och vilken för dem alla är av

största betydelse är bad och simning i öppna sjön. Någon motsvarig
het

härtill kan Lund aldrig erbjuda, ty att resa ut till Bjerred skulle vara

så omständligt och besvärligt samt medföra så pass stora kostnader, att

det näppeligen läte sig göra annat än undantagsvis. I Malmö kan man

för 10 öre komma från porten ända till badhuset. Sofiastiftelsen har under

flera somrar anordnat sommarkolonier vid Västkusten, och för de

alumner, som fått vara med där, har det på alla sätt varit till stor nytta

och glädje. Några av dem hava där t. o. m. lärt att simma. Då man

framhållit det höga, fria läget i Lund, norr om staden och den vidsträckta

utsikten, tycks man hava glömt, att den eventuella platsen i Malmö också

erbjuder en enastående vacker utsikt över Öresunds blånande vatten så

långt ögat når, över staden och hamnen med dess livliga sjöfart samt

övex den fria slätten i öster och söder. Läget 300 m. från Öresund med

dess saltmättade ozonrika luft måste ur hälsosynpunkt hava sin stora betydelse

för en anstalt av ifrågavarande slag. I Lund skulle anstalten

komma att ligga mycket högt på den stora slätten utan minsta skydd mot

sommarens brännande sol och torra, heta vindar eller stormarna under

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 89.

höst och vinter. Det torde dröja ganska många .år, innan de tilltänkta

planteringarna kunna mildra dessa obehag, och till dess bleve det nödvändigt

att uppföra s. k. lekskjul för de olika avdelningarna. I Malmö

tinnes0 redan en del stora träd på tomten och fängselbyggnaden lämnar

ett gott skydd i väster mot sol och storm.»

Här förevarande gren av abnormundervisningen, nämligen vården av

blinda med komplicerat lyte, är den enda, där det allmänna icke i ena

eller andra formen på ett mera direkt sätt ingripit. Den omvårdnad, som

kommit ifrågavarande vanlottade till del, har beretts dem genom den numera

i Vänersborg belägna vårdanstalt, som brukar benämnas Drottning

Sofias stiftelse. Under sagda benämning är att hänföra ej endast omförmälda

enskilda uppfostrings- och vårdanstalt för blinda dövstumma och

blinda sinnesslöa, utan även en särskild stiftelse avsedd, allenast att för

insamlade eller annorledes bekomna medel anskaffa och tillhandahålla för

anstalten nödiga lokaler. „ , .

Anledningen till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag ar en av stiftelsens

styrelse gjord°framställning, att staten måtte övertaga stiftelsen med dess

tiilo-ånoar. 1 anledning av denna framställning har närmare utredning

rörande förevarande spörsmål åvägabragts av två olika .sakkunnignämnder;

på den senare nämndens utlåtande har Kungl. Maj:t grundat sitt nu

framlagda förslag. Framställningen är närmast föranledd av det förhållandet

att stiftelsen i sin organisation och sina resurser icke har den stadga

och den stvrka, att ett behörigt fyllande av dess syftemål kan anses vara

betryggat. " Det är framför allt bostadsfrågan, som givit anledning till oro.

’ f anledning av nu berörda förhållanden har departementschefen framkastat

den frågan, huruvida det allmänna borde övertaga vården av de

blinda dövstumma och de blinda sinnesslöa och huru i sådant fall detta

borde ske. På grund av den utredning, som i ärendet förebragts, anser

departementschefen det vara klargjort, att det allmänna icke längre kunde

undandraga sig att på ett verkligen effektivt sätt taga sig an vården av

ifrågavarande abnorma. Enär antalet av dem, vilka behövde vård, vore

jämförelse ringa, kunde det enligt departementschefens mening icke bliva

tal om annat än en enda, för hela landet gemensam vårdanstalt, v idare

avser förslaget att tillgodose också de blinda, som jämte blindheten lida

av ytterligare lvten, andra än dövstumhet eller sinnesslöhet. Jämväl utskottet

finner det vara tydligt ådagalagt, att sådana åtgärder nu böra vidtagas,

varigenom vården av de blinda dövstumma och de blinda sinnesslöa

samt dem^ närstående grupper av abnorma kommer att bliva en statens

angelägenhet; och anser sig utskottet böra förorda att denna angelägenhet

C> cb 7

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

9

ordnas, på sätt föreslagits, genom statens övertagande av omförmälda

stiftelse.

Vidare har departementschefen berört den under utredning varande

frågan om omreglering av dövstumskolväsendet, vilken fråga skulle kunna

ställas i samband med lösandet av förevarande spörsmål, men har departementschefen

funnit tydligt, att därest den nu föreliggande frågan om vården

av blinda med komplicerat lyte skulle göras beroende av nämnda spörsmål

om dövstumundervisningens omreglering, detta komma att föranleda ytterligare

dröjsmål med tillgodoseendet av det överhängande behov av dylik

vård, som uppenbarligen vore för handen, och har departementschefen därför

ej ansett sig böra ifrågasätta en sammankoppling av de båda spörsmålen.

Utskottet finner skäl tala för att frågan om beredande av nödig

vård åt de blinda med komplicerat lyte nu löses ensam och oberoende av

frågan om dövstumväsendets omorganisation. I detta sammanhang vill

utskottet uttala sin anslutning till departementschefens yttrande angående

angelägenheten av att den igångsatta utredningen av frågan om dövstumväsendets

omorganisation måtte så skyndsamt som möjligt föras till sitt slut.

Departementschefen har därefter till skärskådande upptagit ett par

frågor av mera principiell innebörd, av vilka den ena rör sig därom, huruvida

i samband med vårdanstaltens inrättande skoltvång borde stadgas för

ifrågavarande abnorma, och den andra avser fördelningen av omkostnaderna

för vårdanstaltens underhåll. Beträffande det första spörsmålet ställer sig

departementschefen avvisande gentemot tanken på införande av obligatorisk

undervisning för sådana abnorma, om vilka här är fråga. I fråga om fördelningen

av kostnaderna ansluter sig departementschefen till det av de

sakkunnige framlagda förslaget, att kostnaderna för vården i den föreslagna

anstalten skulle fördelas mellan staten, landstingen och de enskilde,

en fördelningsprincip, som i ena eller andra formen råder beträffande andra

grupper av abnorma. Mot de förslag, som av departementschefen i berörda

två frågor framlagts, har utskottet intet att erinra.

Beträffande förläggningsorten för den föreslagna vårdanstalten hade

den första sakkunnignämnden förordat ett i närheten av Uppsala beläget

område, tillhörande hemmanen Hammarby. Den andra sakkunnignämnden,

som ansåg kostnaderna för nämnda förslag vara jämförelsevis höga — detta

delvis beroende på den valda platsens belägenhet — hade riktat sin uppmärksamhet

på såväl Malmö som Lund och vid valet mellan dessa båda

städer ansett sig böra förorda anstaltens förläggning till Malmö. Denna

de sakkunnigas uppfattning har emellertid i den föreliggande framställningen

frångåtts. Ehuru departementschefen som sin mening uttalat, att

anstalten skulle få en i det hela tillfredställande förläggning, vilkendera

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 6 samt. 52 käft. (Nr 89—91.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

av de sålunde föreslagna platserna än komme att väljas, har han likväl för

sin del funnit de skäl, som tala för en förläggning till Lund, vara de

starkare. Kungl. Maj:ts förslag innebär sålunda, att den föreslagna vårdanstalten

förlägges till Lund och att de för densamma erforderliga byggnaderna

uppföras å ett av Lunds stad erbjudet, närmare angivet område.

Vid övervägande av de skäl, som äro anförda för det ena och andra alternativet,

har utskottet, på grund av vad i ovanberörda motioner till stöd

för där gjorda framställningar uttalats, icke kunnat undgå att tinna de

skäl, som tala för en förläggning till Malmö, vara de mest övertygande.

Utskottet anser sig därför böra i denna punkt avvika från Kungl. Maj:ts

förslag och förorda, att den föreslagna vårdanstalten för blinda med komplicerat

lyte förlägges til Malmö samt att de för densamma erforderliga

byggnaderna uppföras å det av Malmö stad erbjudna, i ovanberörda statsrådsprotokoll

närmare angifna tomtområde.

Den för byggnadsarbetets utförande erforderliga summan uppgår_ till

sammanlagdt 521,000 kronor, och har utskottet mot sagda belopp icke

funnit anledning till erinran. .

Utskottet, som icke i övrigt haft något att anmärka mot Kungl. Majtts

förevarande framställning, får följaktligen hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med bifall till herrar Petrens och

Rydéns ovanberörda motioner, må

a) för anordnande genom statens försorg av nödig

anstaltsvård för blinda med komplicerat lyte, besluta

upprättande av en för ändamålet erforderlig vårdanstalt

samt för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Th. Kellgren utarbetade ritningar, av

därför behövliga byggnader med tillhörande anläggningar

å det av Malmö stad erbjudna, av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 20 juni 1914

närmare angivna tomtområdet bevilja ett anslag å 521,000

kronor och därav på extra stat för år 1915 anvisa ett

belopp av 150,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t

att av tillgängliga medel låta redan under år 1914 förskottsvis

utanordna vad av sistnämnda belopp kan under

året erfordras,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid den tid, då

den föreslagna statsanstalten träder i verksamhet, för

statsverkets räkning övertaga drottning Sofias stiftelses

och den till denna stiftelse anknutna vårdanstal
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 89.

11

tens dåvarande tillgångar under utfästelse å statens

vägnar om fullgörande av de särskilda villkor och förbehåll,

som innehållas i stiftelsens reglemente eller eljest

kunna vara fastade vid sagda tillgångar eller särskilda

delar därav.

Stockholm den 11 angusti 1914.

På statsutskottets vägnar:

F. CLrSON WACHTMEISTER.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från Första kammaren: herrar greve F. Cl:son Wachtmeister, O. Jonsson, greve

Ph. O. L. Klingspor, A. N. Halm, A. Aström, G. M. H. Ekelund, F. Berglund, N. O.

Bruce, greve N. F. Posse, C. I. Asplund, J. S. Almer och A. IL Rooth samt

från Andra kammaren: herrar A. Ekman, K. V. Rydén, J. Ström, G. Odqvist, A.

Wiklund, J. B. Eriksson i Grängesberg, J. Olofsson i Digernäs, A. Anderson i Råstock,

G. A. Molin i Södertälje, H. Lernke, J. Andersson i Stärte och J. Erlansson.

Reservation

av greve F. Cltson Wachtmeister, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herrar Petréns och

Rydéns ovanberörda motioner, må

a) för anordnande genom statens försorg av nödig

anstaltsvård för blinda med komplicerat lyte, besluta

upprättande av en för ändamålet erforderlig vårdanstalt

samt för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Th. Kellgren utarbetade ritningar, av

därför behövliga byggnader med tillhörande anläggningar

å det av Lunds stad erbjudna, av departementschefen i

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlutande Nr 89.

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 20 juni

1914 närmare angiva tomtområdet bevilja ett anslag å

521,000 kronor och därav på extra stat för år 1915 anvisa-

ett belopp av 150,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att av tillgängliga medel låta redan under år 1914

förskottsvis utanordna vad av sistnämnda belopp kan

under året erfordras,

b)---------- —

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.