Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om dels upphävande av tullen å spannmål, m. in., dels borttagande av tullen å korn.

1915-04-09 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1915:17, Betänkande, i anledning av väckta motioner om dels upphävande av tullen å spannmål, m. in., dels borttagande av tullen å korn.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1915 kl. 1 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om dels upphävande av tullen å spannmål, m. in., dels

borttagande av tullen å korn.

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Hammarström*), frih C. J.

Beck-Friis, Ollas A. Ericsson, Lyckholm, Antonsson, Bergström, Bäckström,

frih. Palmstierna, Jesperson, Röing, Christiernson, Sandler, Jeansson i

Kalmar, Rune *), Jonsson i Hökhult, Elof Ljunggren, Knaust *) och Månsson.

*) Icke deltagit i justeringen av betänkandet.

Till bevillningsutskottet hav hänvisats eu inom andra kammaren

väckt motion, nr 7 7, däri herr Sandler med instämmande av två andra av

kammarens ledamöter föreslagit,

»1) att riksdagen måtte besluta sådan ändring av gällande tulltaxa,

att spannmål: omalen och malen, alla slag, skall vara tullfri.

2) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att

tullen å spannmål: omalen och malen, alla slag, må även för tiden från

och med den 1 juni 1915 till innevarande års slut upphävas.

3) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om

skyndsam utredning i samband med frågan om spannmålstullarnas

eventuella återställande angående i vad mån och på vad sätt en reglering

av spannmålspriserna inom landet må genom statens ingripande åstadkommas.

»

I samband härmed har utskottet behandlat en från första kammaren

till utskottet remitterad, av herr Pers väckt motion, nr 32, däri

hemställts, »att riksdagen må besluta att borttaga tullen på korn».

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 14 käft. (Nr 17.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Motionen

II: 77.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

I fråga om de anförda motiveringarna, i den mån de icke här

nedan refereras, får utskottet hänvisa till motionerna.

Genom kungörelse den 23 december 1914 förordnade Kungl. Maj:t,

att spannmål, omalen, råg och vete, samt spannmål, malen, mjöl av råg

eller vete, skulle från och med den 28 december 1914 till och med den

31 maj 1915 vara tullfria. Under erinran härom hava de, som framburit

den förstnämnda av de nu föreliggande motionerna, såsom sin

mening uttalat, att man för avsevärd tid framåt säkerligen hade att

räkna med höga priser på världsmarknaden och att ytterligare prisstegring

snarare vore att vänta än någon sänkning av prisnivån. Under

sådana förhållanden borde den nu rådande tullfriheten på spannmål

fortfarande upprätthållas och utsträckas att gälla samtliga slag av

spannmål utan de undantag, som den av Kungl. Magt beslutade tullsuspensionen

innebure. Enligt motionärernas uppfattning funnes icke

anledning att låta upphävandet av spannmålstullarna avse viss begränsad

och på förhand angiven tid.

De härmed i huvudsak återgivna skäl, som framförts såsom stöd

för ifrågavarande motionärers hemställan i punkt 1), hänföra sig sålunda

till vissa tillfälliga förhållanden på spannmålsmarknaden, som enligt motionärernas

uppfattning komma att råda under avsevärd tid framåt. Vid

sådant förhållande har utskottet ansett sig sakna anledning att åter upptaga

eller närmare utveckla de allmänt principiella skäl, som voro

bestämmande för den ståndpunkt, utskottet och riksdagen intogo, då

frågan om väsentliga nedsättningar av spannmålstullarna vid 1913 års

riksdag samt vid den senare riksdagen år 1914 i motionsväg bragts

under riksdagens prövning. Utskottet vill endast i korthet erinra, att

vid bägge sistnämnda tillfällen bevillningsutskottet avstyrkte de väckta

förslagen och riksdagens båda kamrar, i enlighet med utskottets hemställan

och mot yrkande av år 1913 en och år 1914 fyra reservanter

inom utskottet, avslogo motionerna, första kammaren utan omröstning

och andra kammaren med 110 röster mot 68 vid den förra riksdagen

och med 105 röster mot 75 vid den senare.

Motionärerna hava som nämnt utgått från att de nu rådande

förhållandena på världsmarknaden, särskilt i fråga om spannmål, skola

komma att fortfara eller ytterligare skärpas under avsevärd tid framåt.

Då motionärerna på detta antagande ansett sig kunna stödja ett

förslag om spannmålstullarnas definitiva upphävande, torde det icke

böra “.lämnasj| oanmärkt, att, även om man medgåve riktigheten av det

gjorda antagandet, man svårligen kunde däri finna skäl för något annat

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17. 3

och mera sill en fortsatt suspension av ifrågavarande tullar under den

tid, de abnorma förhållandena kunde beräknas vara. Men enligt utskottets

mening är själva utgångspunkten oriktig. Det låter sig nämligen enligt

utskottets mening icke göra att bedöma, ens tillnärmelsevis, huru länge

spann målsmarknaden kommer att kännetecknas av liknande förhållanden

som de nu rådande. De omständigheter, som härutinnan äro bestämmande,

iiro av alltför mångskiftande och oberäknelig art för att möjliggöra ett

sådant bedömande. Utskottet vill särskilt framhålla möjligheten av att

ett fredsslut, som omfattar Ryssland, kan komma att medföra på

världsmarknaden och icke minst för vårt land synnerligen kraftiga verkningar

i fråga om spannmålspriserna. På grund av åtgärder, vidtagna

i anledning av kriget, torde endast en mycket liten del av 1914

års ryska skörd hava exporterats, och det måste sålunda inom Ryssland

finnas högst betydliga förråd kvar av den spannmål av nämnda

skörd, som varit avsedd för export. Därjämte lära, enligt vad inom

utskottet blivit upplyst, utsikterna för årets skörd i Ryssland vara

goda. Man torde sålunda hava att räkna med att, så snart Ryssland

slutit fred, en överväldigande rysk export av spannmål kommer

att nedtrycka priserna på världsmarknaden. Åven i utomeuropeiska,

spannmålsexporterande länder lära skördeutsikterna för året, enligt vad

utskottet erfarit, vara goda.

Därest sådana förhållanden inträda, som utskottet nu velat angiva

såsom ingalunda otänkbara, torde det svenska jordbruket mer än eljest

vara i behov av det skydd, som spannmålstullarna erbjuda.

Utskottet vill tillika erinra därom, att Kungl. Maj:t genom cirkulärskrivelse

den 26 februari 1915 anbefallt samtliga Kungl. Maj:ts

befallningshavande att på lämpligt sätt bland jordbrukare och övriga i

saken intresserade personer sprida kännedom om vissa i en cirkulärskrivelsen

bifogad promemoria av sakkunniga meddelade råd och anvisningar

beträffande åtgärder för säkerställande av landets behov av vissa livsförnödenheter,

ävensom att bland ifrågavarande åtgärder anbefallts sådana

som avsågo att öka sädesproduktionen inom landet. Ett upphävande

av spannmålstullarna skulle enligt utskottets mening stå i föga god

överensstämmelse med den strävan, som sålunda funnit uttryck.

Vad nu anförts innefattar enligt utskottets mening — oavsett de

synpunkter som under normala förhållanden höra vara avgörande i

frågan om spannmålstullarna — tillräckliga skäl att icke biträda motionärernas

förslag under punkt 1) i deras hemställan.

Med den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit i fråga om huvud
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

MotionenI:33.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

förslaget i den av herr Sandler m. fl. väckta motionen, saknar utskottet

anledning att ingå i särskilt bemötande av de i punkterna 2) och 3)

framställda förslagen.

Utskottet vill icke underlåta att anföra ett av lantbruksstyrelsen

den 9 mars 1915 gjort uttalande i anledning av en hos Kungl. Maj:t

gjord framställning om avskaffande av tull å foderkorn. Av ifrågavarande

utlåtande, som ställts till utskottets förfogande av finansdepartementet,

synes nämligen framgå, att den av utskottet hävdade

uppfattningen i fråga om de särskilda skäl, som vid den nuvarande

tidpunkten tala mot ett upphävande av tullsatserna på spannmål, delas

av lantbruksstyrelsen. Styrelsen framhöll, hurusom det enligt styrelsens

mening icke syntes lämpligt eller tillrådligt att under nuvarande, till

följd'';''av världskriget högst ovissa förhållanden vidtaga varaktiga förändringar

i gällande tullpolitiska system. Styrelsen funne detta så

mycket mera betänkligt, som det icke torde låta sig göra att nu

överblicka, huru förhållandena komme att gestalta sig, då efter ett

fredsslut möjlighet åter öppnades till import i större eller mindre utsträckning

av den ifrågavarande fodervaran.

Vidkommande särskilt frågan om upphävande av tullen å korn,

varom som ovan nämnt motion väckts även av herr Pers, är att

erinra, hurusom i en vid 1913 års riksdag väckt, motion samme motionär

framställde enahanda yrkande, vilket emellertid avstyrktes av

ett i fråga om utskottets hemställan enhälligt bevillningsutskott och av

bägge kamrarna utan omröstning avslogs.

I herr Pers’ förevarande motion hava icke åberopats nu rådande

eller inom den närmaste framtiden väntade förhållanden, utan

motionären har, utgående från att korn är ett lämpligt foderämne, sökt

visa, att korntullens upphävande skulle vara ett verksamt medel att

åstadkomma en kraftigare produktion av animala födoämnen såsom

kött, fläsk och ägg. Därjämte skulle enligt motionärens mening det

billigare priset vid införsel medföra, att korn även till människoföda

komme till ökad användning. Denna motivering vilar på det antagandet,

att den gällande införseltullen å korn fördyrar varan. För bedömande

av hållbarheten av detta antagande meddelar utskottet bär

nedan ur den officiella statistiken siffror för införsel, utförsel och skörd

under de senaste fem åren.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

Korn.

År

Införsel

Utförsel

Skörd

Kilogram

Kilogram

Kilogram

1910..........................

1,194,281

287,915

329,630,000

1911...........................

1,279,472

5,379,482

324,917,000

1912...........................

G,077

3,277,427

308,215,000

1913...........................

12,194

1,275,340

368,211,000*)

1914...........................

152,513

874,782

265,518,000*)

'') Preliminära uppgifter.

Medeltalen av dessa siffror utvisa för införseln 528,907 kilogram,

för utförseln 2,218,990 kilogram och för skörden 319,298,200 kilogram.

Man iakttager sålunda, dels att importen är obetydlig i jämförelse med

exporten dels att den inhemska skörden icke blott är fullt tillräcklig

att fylla landets behov utan även i regel lämnar ett överskott för export.

Under sådana förhållanden torde det vara uteslutet, att importtullen

skulle kunna utöva något inflytande på priset.

Härmed torde sålunda vara uppvisat, att den förutsättning, på

vilken motionärens bevisföring vilar, icke är hållbar.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) beträffande motionen II: 77 av herr Sandler

in. fl.:

a) att motionärernas hemställan under punkt 1)

icke må av riksdagen bifallas;

b) att motionärernas hemställan under punkt 2)

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd; och

c) att motionärernas hemställan under punkt 3)

icke heller må föranleda någon riksdagens åtgärd;

samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

2) beträffande motionen I: 32 av herr Pers:

att densamma må anses besvarad genom vad

utskottet ovan under 1) a) hemställt i fråga om punkt

1) i motionen II: 77.

Stockholm den 9 april 1915.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

Reservationer:

vid punkt 1) i utskottets hemställan:

av herrar K. G. Karlsson, Bergström, Reling, Rune och Elof Ljunggren,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan beträffande motionen

II: 77 av herr Sandler m. fl. bort vara av följande lydelse:

»Genom kungörelse den 23 december 1914 förordnade Kungl.

Magt, att spannmål, omalen, råg och vete, samt spannmål, malen, mjöl

av råg eller vete, skulle från och med den 28 december 1914 till och

med den 31 maj 1915 vara tullfria. Under erinran härom hava motionärerna

såsom sin mening uttalat, att man för avsevärd tid framåt

säkerligen hade att räkna med höga priser på världsmarknaden och att

ytterligare prisstegring snarare vore att vänta än någon sänkning av

prisnivån. Med hänsyn härtill borde den nu rådande tullfriheten på

spannmål göras beståndande och tillika utsträckas att gälla samtliga slag

av spannmål. I vad avser tiden efter den 31 december 1915 borde

detta ske genom ett av riksdagen fattat beslut om sådan ändring av

gällande tulltaxa, att spannmål: omalen och malen, alla slag, skall vara

tullfri, och i avseende å tiden därförinnan, räknat från och med den 1

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

juni 1915, genom Kungl. Maj:ts omedelbara åtgärd enligt § BO regeringsformen,

varom riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t borde anhålla.

Motionärerna hava slutligen ansett, att den tid, under vilken

tullfrihet å spannmål kan bliva rådande, ieke bör få gå förbi utan att,

i samband med frågan om tullarnas eventuella återställande, en utredning

blir verkställd angående i vad mån och på vad sätt en reglering

av spannmålspriserna inom landet må genom statens ingripande åstadkommas.

Vid övervägande av dessa frågor har utskottet funnit det vara på

sin plats, att för det närvarande uppmärksamheten skarpt inriktas på de

nutida extra ordinära förhållandena samt på de åtgärder, de kunna påkalla

från statsmakternas sida, och att därifrån hålles isär vad som

under normala tidsomständigheter kan vara att iakttaga eller åtgöra i

det ena eller andra avseendet.

Att Kungl. Magt, med begagnande av den rätt 60 § regeringsformen

förlänar, till följd av de oerhört förändrade prislägena å fraktoch

varumarknaden, särskilt med avseende å spannmålspriserna, i slutet

av sistlidet år vidtog förberörda åtgärd att för viss tid upphäva tullen

å råg och vete samt å mjöl av råg eller vete, var tvivelsutan synnerligen

välbetänkt och har också mötts med allmänt gillande. Då nu den

tid, för vilken den sålunda påbjudna tullsuspensionen är gällande, snart

nog utgår, och då de förhållanden, som föranledde denna suspension,

synas komma att fortsätta och ännu länge bliva beståndande, är det

riksdagens både rätt och plikt att på detta område och i en så viktig

angelägenhet taga bestämd ställning och säga sin mening.

Ätt därvid gå den väg, motionärerna föreslagit, och med avseende

å tiden efter innevarande års utgång fatta ett formligt beslut om vissa

ändringar i gällande tulltaxa, men med avseende å tiden därförinnan

överlämna åt Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder till suspenderande

av tulltaxans bestämmelser, synes utskottet icke vara att tillstyrka.

Då det här gäller nödiga åtgärders vidtagande med anledning

av rådande utomordentliga förhållanden, finnes enligt utskottets åsikt

fullt fog för att riksdagen, med tillkännagivande av sin mening i frågan,

överlåter åt Kungl. Maj:t att vidtaga de extra ordinära åtgärder, som

av förhållandena kunna påkallas.

För riksdagens del lärer emellertid härvid klart och tydligt böra

utsägas ej mindre, efter vilka allmänna grunder ett avgörande beträffande

tullsuspensionens fortbestånd enligt dess mening bör äga rum, än även

huruvida en fortsatt tullsuspension på ifrågavarande område bör till sin

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

omfattning göras fika med deri genom kungl. kungörelsen den 23 december

1914 påbjudna eller utvidgas att omfatta flere slag av spannmål. I det

förra avseendet anser utskottet sig böra tillstyrka ett uttalande från

riksdagens sida därom, att en tullsuspension av det slag varom här är

fråga bör fortbestå, så länge sådana extra ordinära förhållanden å samfärdselns

och varumarknadens område, särskilt i avseende å spannmålsprisen,

som givit anledning till den nuvarande tullsuspensionen, äro

rådande. Vad återigen angår tull suspensionens omfattning, har utskottet

icke funnit tillräckliga skäl förebragta att påfordra eu utvidgning utöver

råg och vete samt mjöl av råg eller vete.

På grund av vad ovan blivit anfört, hemställer utskottet,

a) att motionärernas hemställan under punkt 1)

icke må av riksdagen bifallas;

b) att riksdagen, med anledning av motionärernas

under punkt 2) gjorda hemställan, ville i skrivelse

till Kungl. Maj:t begära, att giltighetstiden för de i

kungl. kungörelsen den 23 december 1914 givna bestämmelser

om tillfälligt upphävande av gällande tullsatser

å råg och vete samt mjöl av råg eller vete

från och med den 28 december 1914 till och med den

31 maj 1915 måtte genom Kungl. Maj:ts åtgärd utsträckas

utöver sistnämnda tidpunkt och fortbestå, så

länge de extra ordinära förhållanden å samfärdselns

och varumarknadens område, särskilt i avseende å

spannmålsprisen, som givit anledning till suspensionen

i fråga, äro rådande; samt

c) att motionärernas hemställan under punkt 3)

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd»;

av herrar Bäckström, Palmstierna, Christiernson, Sandler och Månsson,

som, under yrkande om bifall till motionen II: 77, hemställa,

a) att riksdagen måtte besluta upphäva tullsatserna

å spannmål: omalen och malen samt att till

följd härav rubrikerna 74—79 b i tulltaxan må erhålla

följande ändrade lydelse:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

Spannmål:

omalen:

° 74.

råg, vete och korn; ävensom ärter

och bönor, tjänliga till människo-

föda ......................................................

fria.

i"i f r

< o.

havre; ävensom vicker, sojabönor

samt andra ärter och bönor, ej

till nästföregående rubrik hänför-

liga ..................................................

fria.

76.

malt, även krossat..............................

fritt.

77.

majs .........................................................

fri.

78.

andra slag..........................................

malen:

fria.

*° 79 a.

gryn av havre......................................

fria.

° 79 b.

gryn, andra slag; mjöl, alla slag;

ävensom mjöl av arrowrot och

andra vegetabilier, ej till annan

rubrik hänförligt ............................

fria.

b) att riksdagen i skrivelse till Kung!. Maj:t

måtte anhålla, att de under tulltaxans rubriker 74—79 b

upptagna tullarna å omalen och malen spannmål må

även för tiden från och med den 1 juni 1915 till innevarande

års slut upphävas;

c) att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

måtte anhålla om skyndsam utredning i samband med

frågan om spannmålstullarnas eventuella återställande

angående i vad mån och på vad sätt en reglering av

spannmålspriserna inom landet må genom statens ingripande

åstadkommas;

vid punkt 2) i utskottets hemställan:

av herr K. G. Karlsson, som anfört: Jag har visserligen ansett,

att herr Pers’ motion bort av utskottet avstyrkas, men icke med den av

utskottet anförda motiveringen utan på den grund, att tidpunkten icke

synes mig väl vald för att besluta angående definitivt upphävande av

en av de bestående spannmålstullarna;

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 14 käft. (Nr 17.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 17.

av herrar linne och Elof Ljunggren, vilka instämt i vad herr

K. G. Karlsson vid denna punkt yttrat; samt

av herrar Bergström och Röing.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1915.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.