Betänkande, i anledning av väckta motioner angående brännvinssamt vinoch ölhandelns ordnande ävensom i samband därmed stående frågor.
1915-05-06 · 176 sidor, varav 168 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 168 av 176 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1915:28, Betänkande, i anledning av väckta motioner angående brännvinssamt vinoch ölhandelns ordnande ävensom i samband därmed stående frågor.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
1
31 r
28.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1915 kl. 2 e. m.
Betänkande, i anledning av väckta motioner angående brännvinssamt
vin- och ölhandelns ordnande ävensom i samband
därmed stående frågor.
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp *), frih. C. J. Beck-Friis *), Ollas
A. Ericsson, Oskar Eklund*), Lyckholm, Antonsson, Bergström, frih.
Fleming*), Bäckström, frih. Palmstierna*), Jesperson, Christiernson*),
Sandler, Rune, Källman, Jonsson i Hökhult, Johan Östberg *), Karlsson
i Fjäl och von Hofsten.
*) Icke deltagit i justeringen av betänkandet.
Till bevillningsutskottets handläggning hava hänvisats följande
motioner angående brännvins- samt vin- och ölhandelns ordnande även^som
i samband därmed stående frågor, nämligen:
dels från första kammaren:
nr 34 av herr Ollas A. Ericsson m. fl. med förslag till förordning
angående försäljning av rusdrycker m. in.; samt
nr 35 av herr Kvarnzelius m. fl. med förslag till förordning angående
försäljning av rusdrycker m. in.;
dels ock från andra kammaren:
nr 2 av herr Räf om ändrad lydelse av 11, 13 och 16 §§ i förordningen
angående försäljning av brännvin;
nr 23 av herr Räf om ändrad lydelse av 7, 8, 9 och 10 §§ i
förordningen angående försäljning av vin och Öl;
nr 46 av herr Eurén om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. i förordningen
angående försäljning av vin och Öl;
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 23 höft. (Nr 28.)
1
Nykterhets•
kommittén.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
nr 104 av herr Staaff m. fl. med förslag till förordning angående
försäljning av rusdrycker m. in.;
nr 107 av herr Eriksson i Grängesberg m. fl. med förslag till förordning
angående försäljning av rusdrycker m. in.;
nr 108 av herr Eriksson i Grängesberg om skrivelse till Kungl.
Maj:t i fråga om åtgärder i anledning av arbetslöshet, förorsakad av ny
lagstiftning angående försäljning av rusdrycker in. in.;
nr 109 av herr von Hoj sten m. fl. med förslag till förordning angående
försäljning av alkoholhaltiga drycker m. in.;
nr 112 av herr Jonsson i Hökhult m. fl. med förslag till förordning
angående försäljning av rusdrycker in. in.; samt
nr 114 av herrar Pettersson i Södertälje och Källman med förslagtill
förordning angående försäljning av rusdrycker in. m.
Innan utskottet ingår på en redogörelse för yrkandena i de uppräknade
motionerna, torde utskottet få erinra om behandlingen under
1914 års senare riksdag av då framställda förslag till brännvins- samt
vin- och ölhandelns ordnande.
Den av Kungl. Maj:t den 17 november 1911 tillsatta nykterhetskommittén
hade med betänkande den 5 januari 1914 avgivit följande
författmngsförslag, nämligen:
förslag till förordning angående försäljning av rusdrycker,
förslag till förordning om ändrad lydelse av 1—3, 6, 10, 11, 13
och 14 §§ i förordningen den 9 juni i905 angående försäljning av
tillagade alkoholfria drycker samt svagdricka,
förslag till förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen
den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet,
förslag till förordning om ändrad lydelse av 13 § i förordningen ,
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker,
förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen
den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin, samt
förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen
den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Utan att avgiva några formulerade förslag hade nykterhetskommittén
vidare i sitt ovanberörda betänkande framhållit behovet av vissa
författningsändringar (såsom t. ex. i tulltaxan) och av nya författningar
i ämnen, som stode i samband med genomförandet av kommitténs huvudförslag.
Bland dessa ämnen märktes särskilt frågan om ersättning åt
tillverkare och vissa försäljare av rusdrycker, som komme att bliva ekonomiskt
lidande genom ett antagande av den nya lagstiftningen. I
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
avdelning VI av betänkandet hade kommittén angivit de normer, efter
vilka denna fråga enligt dess mening borde lösas. Av denna framställning
framgår, att kommittén ansett, att ersättning endast borde utgå till
de gästgivare, Rom avses i 10 § brännvinsförsäljningsförordningen och
som ej avsagt sig sin utskänkningsbefogenhet, samt till bryggeriidkare.
Ersättningen till gästgivare hade ansetts böra från och med den nya
förordningens trädande i kraft årligen utgå efter de grunder, som enligt
kungl. kungörelsen den 12 juli 1907 tillämpades för dem, som begagnade
sig av denna förordnings föreskrifter för att komma i åtnjutande av
ersättning. Till bryggeriidkare hade kommittén funnit ersättning böra
utgå för ekonomisk förlust, som i form av värdeminskning å den för
maltdryckstillverkningen använda fasta och lösa egendomen vållats dem
i anledning av den föreslagna försäljningsförordningens införande, och
både inom kommittén den uppfattningen varit förhärskande, att ersättningen
åtminstone ej borde utgå för mer än 75 procent av den uppkomna
värdeminskningen.
Sedan vederbörande myndigheters utlåtande infordrats över nykter- Kungi. Maj:t
hetskommitténs förslag, granskades detsamma av inom finansdepartementet
särskilt tillkallade sakkunniga. Såsom resultat härav framlade
Kungl. Maj:t till 1914 års senare riksdag dels i propositionen nr 242
förslag till
förordning angående försäljning av alkoholhaltiga drycker,
förordning angående försäljning av svagt alkoholhaltiga samt
tillagade, alkoholfria drycker,
förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen den 18
juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet,
förordning om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker, samt
förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen
den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin,
dels i propositionen nr 258 förslag till ersättning åt gästgivare,
som jämlikt 10 § i brännvinsförsäljningsförordningen utöva brännvinsutskänkning,
och till innehavare av utskänkningsrätt jämlikt mom. 2 i
övergångsstadgandena till vin- och ölförsäljningsförordningen.
De av nykterhetskommittén utarbetade författningsförslagen fram- Motioner
buros till riksdagens prövning i åtskilliga i bägge kamrarna väckta 19Umotioner.
Skiljaktigheter
mellan
Kungi. Maj:ts
förslag och
motionerna
1914.
Bevillningsutskottets
betänkande
1914.
Kamrarna
1914.
om kommunal folkomröstning funnos i motionerna.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
De väsentliga skiljaktigheterna mellan de förslag till brännvins- samt
vin- och ölhandelns ordnande, som innefattades å ena sidan i propositionen
nr 242 och å andra sidan i sistnämnda på nykterhetskommitténs förslaggrundade
motioner voro följande:
1) bestämmelser
men saknades i propositionen;
2) gränsen mellan rusdrycker och andra alkoholhaltiga drycker
hade i propositionen föreslagits till 3.6 volymprocent, men i motionerna
till 2 Vt volymprocent;
3) bestämmelserna angående försäljning av vin och Öl voro mindre
stränga i propositionen än i motionerna, vilket bland annat fått uttryck
i importbestämmelserna, i föreskrifterna mot salning samt angående
agentur och ombudsskap, i stadgandena om vissa utskänkningsrättigheter
och i övergångsstadgandena, vilka enligt propositionen medgåvo
utövande av enskild vinhandel ända till år 1939;
4) bestämmelserna om ett individualiserat utminuteringssystem voro
detaljerat angivna i motionerna och avsågo samtliga rusdrycker, under
det att propositionen innehöll allenast en generell föreskrift, att ett
dylikt försäljningssystem skulle anordnas i fråga om spritdrycker;
5) föreskrifterna om bolagsstyrelsernas sammansättning och den
lokala kontrollen å bolagens verksamhet voro i propositionen i huvudsak
desamma som de nu gällande, under det motionärerna avsågo både
en annan sammansättning av dessa styrelser och ett nytt lokalt kontrollorgan,
kontrollnämnderna;
6) ikraftträdandet av den
tionen föreslagits skola
den 1 januari 1917.
I betänkandet
utskottet utlåtande
skottet anslöt sig
hade
hade i proposirum
den 1 januari 1921, men i motionerna
föreslagna
förordningen
nr 28 vid 1914 års senare riksdag avgav bevillningsöver
förenämnda propositioner och motioner. Uti
huvudsak till de förslag, som framburits i motioi
desamma dels med ledning av de inkomna
utlåtandena och Kungl. Maj:ts förslag gjort vissa formella ändringar,
dels ock med beaktande av Kungl. Maj:ts förslag vidtagit
i sak.
åtskilliga
ändringar
Vid behandlingen i riksdagens kamrar av bevillningsutskottets
förslag godkände
första kammaren i huvudsak de förslag till nya författningar
och författningsändringar samt ersättningsbestämmelser, som inneliöllos
i propositionerna nr 242 och 258, under det att andra kammaren
i allt
väsentligt
godkände det förslag, som innefattades
bevillnings
-
utskottets betänkande.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 5
Da sålunda kamrarna stannat i skiljaktiga beslut, sökte bevillningsutskottet
sammanjämka dessa. Sammanjäinkningsförslaget innebar i
huvudsak, att första kammaren skulle biträda andra kammarens beslut
ifråga om införandet av kommunal folkomröstning, under det att andra
kammaren skulle biträda första kammarens beslut beträffande försaljningsbestämmelserna
utom ifråga om alkoliolgränsen och föreskrifterna
för lagens ikraftträdande, i vilka avseenden särskild sammanjämkning
föreslogs av utskottet.
Första kammaren avslog emellertid sammanjämkningsförslaget,
under det att andra kammaren godkände detsamma, på grund varav
frågan både förfallit.
De vid innevarande års riksdag väckta, förut uppräknade motionerna
kunna lämpligen uppdelas i två grupper: den ena innehållande
de motioner, som avse införande av en ny nykterhetslagstiftning eller
därmed äga samband, och den andra de motioner, som avse förändringar
i gällande brännvins- samt vin- och ölförsäljningsförordningar.
Till den förra gruppen äro att räkna motionerna i första kammaren
nr 34 av herr Ollas A. Ericsson m. fl. och nr 35 av herr Kvarnzelius m. fl.
samt i andra kammaren nr 104 av herr Staaff m. fl., nr 107 av herr
Erik sson i Grängesberg m. fl., nr 108 av herr Eriksson i Grängesberg,
nr 109 av herr von Hofsten in. fl., nr 112 av herr Jonsson i Hökhult
in. fl. samt nr 114 av herrar Pettersson i Södertälje och Källman.
Till den senare gruppen äro att räkna motionerna i andra kammaren
nr 2 och 23 av herr Räf samt nr 46 av herr Buren.
Utskottet övergår nu till en redogörelse för innehållet av de motioner,
som här ovan förts till den första gruppen.
Motionerna I: 35 och II: 104, som äro med varandra likalydande,
samt motionen II: 107 innehålla identiskt lika författningsförslag, vilka i
huvudsak grunda sig på de förslag, som framlades av bevillningsutskottet
i dess betänkande nr 28 vid nästlidet års riksdag. I vissa avseenden
avvika emellertid ifrågavarande motioner från sistnämnda förslag. Skiljaktigheterna
äro följande:
1) Motionärerna föreslå, att det för införande resp. upphävande av
på kommunal folkomröstning beroende försäljnings förbud skall erfordras
2/s majoritet av de röstande, under det att utskottet föreslog, att det skulle
erfordras, att minst hälften av de röstberättigade uttalade sig för införandet
resp. upphävandet;
2) Motionärerna hava upptagit nykterhetskommitténs förslag till
bestämmelser om inrättande av lokala kontrollnämnder och i samband
Bevillningsutskottets
sammanjämknim/s
förslag
1914.
Kamrarna
ang. sammanjämkningsförslaget.
Nu föreliggande
motioner.
(2 grupper.)
Första
gruppen.
I: 35, IL 104
och 107.
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
därmed viss ändring i bolagsstyrelsernas sammansättning, under det att
utskottet i sitt förslag anslöt sig till hittills gällande bestämmelser
i fråga om den lokala kontrollen från det allmännas sida gentemot
bolagen;
3) Motionärerna föreslå, att den utskänkning, som bolag enligt
18 § i förslaget må kunna anordna i annan kommun än den, där
bolaget är bildat, allenast skall omfatta vin och Öl, under det utskottet
ansåg, att nämnda utskänkningsbefogenhet borde få omfatta alla slag
av rusdrycker;
4) Motionärerna föreslå, att den utskänkning, som kan medgivas
å passagerarefartyg i inländsk trafik, endast skall avse öl, uuder det
att utskottet ansåg, att den jämväl borde få omfatta vin;
5) Det slag av utskänkningsrättigheter, som utskottet upptog i
sitt förslag under 22 § (tillfälliga rättigheter till utskänkning av vin
och Öl), bär icke upptagits av motionärerna;
6) Motionärerna föreslå, att undantag från regeln, att större
myckenhet än 1 liter i veckan ej må utminuteras, endast må få äga
rum för visst tillfälle, under det att utskottet ansåg, att dylikt undantag
jämväl skulle kunna meddelas att gälla tills ridare;
7) Motionärerna hava ur nykterhetskommitténs förslag upptagit
bestämmelser om förbud mot detaljhandel med rusdrycker inom eller
omedelbart invid park inom stads planlagda område, vilka bestämmelser
utskottet avstyrkte;
8) Motionärerna föreslå i likhet med nykterhetskommittén ett i
flere hänseenden skärpt förbud mot utskänkning i samband med vissa
offentliga föreställningar och tillställningar, under det utskottet upptog
i detta avseende nu gällande bestämmelser, vilka utskottet emellertid
utsträckte att dels avse samtliga slag av rusdrycker, dels ock omfatta
offentlig danstillställning;
9) Motionärerna föreslå, att rusdrycker icke må utminuteras efter
klockan 5 e. m., under det utskottet satte nämnda tidpunkt till klockan
6 e. in.;
10) Motionärerna föreslå, att undantag från bestämmelsen, att rusdrycker
icke få serveras å sön- eller helgdag annat än i samband med
måltid, må kunna äga rum först från klockan 7 e. m., under det utskottet
satte nämnda tidpunkt till klockan 3 e. in.;
11) Motionärerna föreslå, att Konungen och Konungens befallningshavande
må kunna införa försälj ni ngsförbud vid krig, krigsfara,
arbetslöshet eller nöd i större omfattning, under det utskottets förslag
saknade dylik bestämmelse;
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 7
12) Motionärerna föreslå, utt innehavare av rättighet till utminutering
av vin, som ej är förenad med handel med andra varor än spritdrycker,
må såsom partihandlare medgivas en övergångstid av tre år,
under det utskottet satte nämnda tid till fem år;
13) Motionärerna föreslå, att, om fabrik för tillverkning eller beredning
av rusdrycker anlägges eller inrättas efter ingången av juli
månad 1915, Konungens tillstånd skall erhållas för verksamhetens bedrivande,
under det utskottet satte nämnda tidpunkt till ingången av
juli månad 1914;
14) Motionärerna hava i motsats till utskottet icke upptagit bestämmelser
om verkställande av kommunala folkomröstningar under
år 1915.
Motionerna 1: 34 och II: 114, som äro med varandra likalydande,
innehålla enahanda författningsförslag som motionerna I: 35 samt II: 104
och 107 utom i det avseendet, att bestämmelserna om iskänkning i
samband med måltidsinackordering hava uteslutits ur förslaget.
Motionen II: 112, som till sin utformning ansluter sig till bevillningsutskottets
förslag förlidet år, avviker emellertid i flere viktiga avseenden
från detta förslag. Skiljaktigheterna äro:
1) Bestämmelserna om kommunal folkomröstning hava icke upptagits,
men har i stället föreslagits, att det till beslut av stadsfullmäktige,
allmän rådstuga eller kommunalstämma om tillstyrkande av rätt
till detaljhandel, resp. rätt till utskärning av vin och Öl skall erfordras
ä/3 av de i omröstningen deltagandes röster;
2) Alkoholgränsen mellan drycker, som skola vara underkastade
förordningens försäljningsbestämmelser, och drycker, som skola få fritt
försäljas, föreslås till 3 volymprocent alkohol, under det enligt utskottets
förslag nästlidet år nämnda gräns var satt till 2 Vi volymprocent;
3) I motionen föreslås, att partihandlare icke må försända vin och
öl till köpare i kommuner, där detaljhandel med rusdrycker icke utövas;
enligt utskottets förslag skulle dylik försändning vara förbjuden allenast
till köpare i kommuner, där på grund av kommunal folkomröstningrättigheter
till detaljhandel icke få meddelas;
4) Enligt motionen må utskänkning icke äga rum under gudstjänst,
varemot utskottet föreslog förbud mot utskänkning under högmässogudstjänst;
5)
I motionen hava upptagits de ändringar av bevillningsutskottets
förslag, som angivits under punkterna 3 —13 i den här ovan intagna
redogörelsen för motionerna I: 35 och II: 104 samt II: 107;
6) Som en följd av den ställning, som i motionen intages till
1:34, II: 114.
II: 112.
IT: 109.
IT: 108.
Andra
gruppen.
IT: 2.
8 Bevillningsutskottets betänkande Kr 28.
frågan om alkoholgränsens höjande ansluter sig motionen beträffande
förslagen till förordning om försäljning av svagt alkoholhaltiga samt
tillagade alkoholfria drycker helt och hållet och i fråga om förslaget
till förordning om ändrad lydelse av maltdryckstillverkniugsförordningen
beträffande 3 § till motsvarande förslag i propositionen nr 242 vid förlidet
års senare riksdag.
De i motionen II: 109 av herr von Hölster! in. H. intagna författningsförslagen
grunda sig i allt väsentligt på de av Kungl. Magt i
propositionen ur 242 vid nästlidet ars senare riksdag framlagda författningsförslagen
och skiljer sig sålunda principiellt från motionerna 1: 34
och 35 samt IT: 104, 107 och 114 samt, utom ifråga om frånvaron av
bestämmelser om kommunal folkomröstning, från motionen II: 112. I
motionen påyrkas vidare antagandet av samma bestämmelser om ersättning
till vissa utskänkningsinnehavare, som föreslagits i propositionen
nr 258 till 1014 års senare riksdag. Slutligen hemställes i motionen,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj: t ville låta verkställa undersökning och utredning angående beredande
av'' skälig ersättning ej mindre åt de vinhandlare samt innehavare av
överlåtna spirituosautminuteringsrättigheter, vilka iöre den 1 januari 1915
bedrivit sådan rörelse, än även åt de övriga personer, vilkas utkomstmöjligheter
genom en sådan lagstiftning som den i motionen föreslagna
komme att inskränkas, allt under förutsättning att förslagen till förordning
angående försäljning av alkoholhaltiga drycker, till förordning
angående försäljning av svagt alkoholhaltiga och tillagade, alkoholfria
drycker och till förordning om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och 31 §§
i maltdryckstillverkningsförordningen trädde i kraft den 1 januari 1917,
samt för riksdagen framlägga det förslag, utredningen kunde föranleda.
I motionen II: 108 hemställes, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t ville anhålla om utredning och framläggande för nästkommande
riksdag av förslag till åtgärder i syfte att genom det allmännas kraftiga
medverkan annat lämpligt arbete må vid inträffande arbetslöshet, förorsakad
av den antagna försäljningsförordningen, skyndsamt beredas de
arbetare, som äro anställda vid skattepliktiga bryggerier och hos vinhandlare,
samt att dessa, till dess arbete kunnat erhållas, må erhålla
nödigt understöd ur statsverkets fond av rusdrycksmedel».
Utskottet övergår nu till den grupp motioner, vari föreslås ändringar
i gällande lagstiftning.
I motion II: 2 av herr Räf föreslås ändrad lydelse av vissa paragrafer
i brännvinsförsäljningsförordningen. Dels skulle för tillstyrkande
av rättighet till detaljhandel med brännvin jämlikt 11 och 13 §§ er
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 9
fordras “/» av de i omröstningen deltagandes röster, därvid rösterna i
allmän rådstuga eller å kommunalstämma skulle beräknas efter röstvärdet;
dels skulle för upplåtande av rättighet till iskänkning i klubb eller
annan lörening eller vid hälsobrunn, badort eller annan kurort eller där
i annat fall iskänkning ansåges av behovet påkallad erfordras, att stadsi
ullmäktige eller kommunalstämma tillstyrkt upplåtandet (16 §1,2 och
4 mom.) I motionen IT: 23 föreslår herr lläf, att riksdagen måtte antaga
vid motionen fogade förslag till ändrad lydelse av 7, 8, 9 och
10 §§ i vin- och ölförsäljningsförordningen av den innebörd, att i nämnda
stadganden berörda rättigheter till iskänkning av vin eller Öl icke
måtte kunna upplåtas, såvida i stad stadsfullmäktige resp. allmän rådstuga,
å landet kommunalstämma eller kommunalnämnd avstyrkt rättigheternas
upplåtande.
I motionen II: 46 föreslår herr Eurén, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring av 6 § 2 mom. i vin- och ölförsäljningsförordningen, att
gästgivare skulle äga utan särskilt tillstånd rätt att till resande utskänka
Öl i samband med servering av mat, dock icke till dem, som härå sin
hostad inom 10 kilometers avstånd från gästgivaregården.
Beträffande ej mindre de särskilda författningsförslagen än även
den motivering, som blivit i de särskilda motionerna förebragt, tillåter
sig utskottet hänvisa till motionerna.
Med hänsyn till den utförliga behandling, som förlidet år från utskottets
sida kom den föreliggande frågan till del, och då, såsom den
förut lämnade redogörelsen för motionerna och deras förhållande till vid
förlidet års riksdag framburna förslag giver vid handen, i huvudsak
samma förslag nu föreligga, har utskottet icke funnit anledning att ingå
på någon utförligare detaljgranskning av dessa motioner utan får hänvisa
till den ingående motivering, som utskottet då förebragte.
Huvudskillnaden mellan de i år framburna olika förslagen framträder
liksom nästlidet år i meningsbrytningen om det s. k. lokala vetot. Utskottet
vill allenast erinra därom, att utskottet i sitt betänkande i ämnet förlidet år
till bemötande upptog de i propositionen nr 242 anförda invändningarna
mot det kommunala folkomröstningsinstitutet och angav som resultat
av denna granskning, att de anmärkta olägenheterna icke vore av den
betydelse, att de uppvägde de stora fördelar, som ur nykterhetssynpunkt
vore att förvänta av detsamma. Sedan dess hava inga skäl tillkommit,
som varit av beskaffenhet att förändra utskottets uppfattning härutinnan.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 sand. 23 höft. (Nr 28.) 2
II: 23.
II: 46.
Utskottets
yttrande.
Kommunal
folkomröst
ning.
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
Utskottet tillstyrker alltså i princip de bestämmelser angående kommunal
folkomröstning, som i huvudmotionerna föreslås.
Därmed ställer sig utskottet avvisande till de förslag, avseende att
ersätta det lokala folkomröstningsinstitutet genom ett, kvalificerat kommunalt
veto, som framburits i motionen nr II: 112 av herr Jonsson
i Hökhult m. ti. Enligt utskottets mening fyller detta förslag icke det
krav på en stark folkmening, som alltid framhållits såsom grundförutsättningen
för införande av lokala förbud.
Såsom den ovan intagna redogörelsen giver vid handen, skilja
sig de i motionerna I: 34 och 35 samt i motionerna II: 104, 107 och
114 intagna bestämmelser om kommunal folkomröstning från utskottets
förslag nästlidet år därutinnan, att i motionerna föreslås, att det för införande
resp. upphävande av på kommunal folkomröstning beroende försäljningsförbud
skall erfordras 2/3 majoritet av de röstande under det
utskottet då föreslog, att det skulle erfordras instämmande av minst
hälften av de röstberättigade. Såsom stöd för nämnda förslag anföres
i motionen I: 35 och II: 104 följande:
»En dylik bestämmelse (d.v.s. den, som utskottet förlidet år föreslog)
skulle i praktiken innebära, att röstberättigade, som av en eller annan anledning,
såsom sjukdom, bortresa och dylikt ej haft tillfälle att deltaga i densamma,
skulle komma att öva inflytande på omröstningen och anses hava röstat
emot förbud, även om de skulle hava röstat för förbud, om de ej varit hindrade
att deltaga i omröstningen. Ja, även de personer, som bortflyttat ur kommunen
eller som dött, sedan röstlängden justerades, skulle komma att
räknas till dem, som anses hava röstat emot förbudet. Uppenbart är,
att om en dylik majoritetsbestämmelse skall bliva rättvis, måste närmare
föreskrifter givas om förfallsanledningen, enligt vilka röstberättigade,
som icke kunnat deltaga i omröstningen, frånräknas det antal röstberättigade,
som lägges till grund för majoritetsberäkningen. Uppställandet
av dylika föreskrifter lär emellertid erbjuda betydliga svårigheter och
deras praktiska handhavande vara än svårare, enär det torde vara nästan
omöjligt att få reda på alla de röstberättigade, som haft förfall. Mot
den av utskottet föreslagna majoritetsberäkningen kan vidare riktas den
invändningen, att omröstningen i regel torde förlora sin karaktär av
hemlig omröstning. De som icke vilja hava förbud mot upplåtande av
detaljhandel med rusdrycker, behöva nämligen icke deltaga i omröstningen,
på grund varav samtliga de, som deltaga i densamma, med
tämligen stor visshet kunna anses hava röstat för förbud. Det här
förda resonemanget har haft avseende på om omröstningen gällt in
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28- 11
förande av förbud, men samma invändningar kunna vice versa göras
gällande, om omröstningen avser upphävande av förbud.
Efter vår mening innebär bevillningsutskottets förslag i denna del
eu försämring av den ifrågasatta lagstiftningen, och anse vi, att företräde
bör givas åt den bestämmelse om beräknandet av majoriteten,
som tidigare vid upprepade tillfällen godkänts av andra kammaren,
nämligen att det för förbuds införande erfordras, att 7.-! av de röstande
röstat för dylikt förbud och för förbuds upphävande att Va av de röstande
röstat för upphävandet. Erinras må att eu avsevärd majoritet inom
nykterhetskommittén enats om denna bestämmelse, säkerligen efter
en noggrann undersökning av olika prövade och föreslagna bestämmelser
i detta avseende. Vid sådant förhållande och då den av bevillningsutskottet
föreslagna majoritetsberäkningen lider av bestämda olägenheter,
hava vi i det förslag, som vi nu gå att framlägga, återgått till
den av oss vid förlidet års riksdag föreslagna majoritetsberäkningen.»
På de skäl, som blivit av motionärerna anförda, har utskottet ansett
sig böra frångå den av nästlidet års bevillningsutskott intagna ståndpunkten
i berörda avseende, och får alltså utskottet förorda motionärernas
förslag till majOlätetsberäkning.
En annan fråga, i vilken olika meningar framträda i de föreliggande
motionerna, rör gränsen mellan alkoholhaltiga drycker, som
skulle vara underkastade strängare försäljningsbestämmelser, och dylika
drycker, som skulle få fritt försäljas. I motionen II: 109 av herr
von Hofsten in. fl. föreslås nämnda gräns till 3.6 volymprocent alkohol,
under det att denna gräns i motionen II: 112 av herr Jonsson i Hökhult
m. ti. sättes till 3 procent och i övriga motioner till 2 7* procent. Sistnämnda
gräns förordades av förlidet års bevillningsutskott med den motivering
att, då intet förslag förelåg, vilket samtidigt som det tillgodosåge
önskemålet om eu smaklig alkoholsvag maltdryck även garanterade,
att försäljningen därav icke innebure vådor ur nykterhetssynpunkt,
utskottet ansåge sig böra förorda, att gränsen sattes till 21U volymprocent
alkohol. Några omständigheter hava sedan dess icke framkommit,
som äro ägnade att förändra utskottets uppfattning i denna
fråga.
I det till motionerna 1:34 och 35 samt 11:104, 107 och 114 fogade
förslaget till förordning angående försäljning av rusdrycker hava införts
de bestämmelser om bolagsstyrelsernas sammansättning och den lokala
kontrollens anordnande genom särskilda kontrollnämnder, som av nyk
-
Alkohol
gränsen.
Kontroll
nämnder.
Ersättnings
frågan.
12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
terhetskommittén i dess betänkande föreslagits. I propositionen nr 242
vid nästlidet års riksdag upptogos icke dessa förslag, och bevillningsutskottet
anslöt sig då till den avstyrkande motivering, som av föredragande
departementschefen i det till propositionen nr 242 fogade
ntdraget av statsrådsprotokollet anförts gentemot införandet av dylika
kontrollnämnder. Utskottet ansåg, att gällande bestämmelser i fråga
om bolagsstyrelses sammansättning vore att föredraga, och utarbetade
sitt förslag i överensstämmelse härmed. Reservation mot detta utskottets
beslut blev icke anförd och vid behandlingen i kamrarna framställdes
ej heller yrkande om bifall till den av nykterhetskommittén och fjolårets
motionärer ifrågasatta omläggningen av bolagsstyrelsernas sammansättning
i samband med inrättandet av särskilda kontrollnämnder. Tanken
härpå synes därför icke hava erhållit någon anslutning inom riksdagen.
Då utskottet icke blivit övertygat av den motivering, som motionärerna
innevarande år i berörda avseende förebragt, får utskottet avstyrka
motionärernas förslag om inrättandet av särskilda kontrollnämuder, och
tillstyrka de bestämmelser angående bolagsstyrelses sammansättning,
som föreslogos av nästlidet års bevillningsutskott och som nu föreligga
i motionen II: 109 under 20 §. De ändringar, som i anledning härav
vidtagits i vissa andra paragrafer i författningsförslaget, lära icke påkalla
något utskottets särskilda yttrande.
Beträffande ersättningsfrågan, rörande vilken herr Eriksson i
Grängesberg i motionen II: 108 och herr von Hofsten m. fl. i motionen
II: 109 i delvis olika syften föreslagit riksdagen att i skrivelse till Kung!.
Magt anhålla om utredning, får utskottet anföra följande.
Med den utformning, som utskottet givit åt förslaget om förordning
angående försäljning av rusdrycker, föreligger skäl att antaga, att
ersättningsanspråk komma att resas vid genomförandet av denna förordning.
Kungl. Maj:t och riksdagen hava också förutsett sådana framtida
anspråk och i främsta rummet för att möta dem bildat statsverkets
fond av rusdrycksmedel. Det hade givetvis vaidt önskvärt, att utskottet
nu kunnat förelägga riksdagen förslag till lösande av ersättningsfrågan,
men de utredningar, som härför erfordras, äro av den natur, att det
torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att föranstalta om deras verkställande.
Utskottet vill därför uttala den förvissningen, att därest det
förslag till förordning om försäljning av rusdrycker, som utskottet med
detta betänkande framlägger, varder gällande lag, Kungl. Maj:t kommer
att låta verkställa utredning av frågan, i vad män ersättning bör
utgå, ävensom förelägga riksdagen det förslag, vartill utredningen kan
föranleda.
13
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
Utskottet vill nu upptaga till behandling de förslag till bestämmelser
i särskilda delar av förslaget till förordning angående försäljning
av rusdrycker i motionerna 1: 34 och 35 samt motionerna IT: 104, 107,
112 och 114, ifråga om vilka utskottet ansett vissa ändringar och jämkningar
påkallade.
I sina denna dag avgivna betänkanden nr 25 och 26 har utskottet
yttrat sig i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 81 och
187, bägge innehållande förslag till ändringar i gällande brännvinsförsäljningsförordning.
Den lydelse, som utskottet i sina vid sistberörda
betänkanden fogade författningsförslag givit åt 15 § 1 mom. tredje stycket,
8 mom. samt 10 mom., har föranlett utskottet att i motsvarande delar,
nämligen 19 § 2, 8 och 10 mom., av det författningsförslag, som framlägges
ined förevarande betänkande, göra vissa ändringar av huvudsakligen
formell natur, i syfte att, i den mån sådant kunnat ske, åvägabringa
lika avfattning av ifrågavarande bestämmelser i de olika författningarna.
Beträffande 18 § och 21 § 2 mom. ansluter sig utskottet av skäl,
som nästlidet års bevillningsutskott angav, till de förslag, som framställts
i motionen II: 109 under 19 § och 23 § 2 inom., avseende det
förra, att utskänkning, som av bolag anordnats i annan kommun än
den, där bolaget är bildat, må kunna omfatta alla slag av rusdrvcker,
det senare, att utskänkning å passagerarfartyg må kunna omfatta både
vin och Öl.
1 enlighet med vad som föreslås i 25 § av det till motionen II: 109
fogade förslaget anser utskottet, att bestämmelser höra lämnas rörande
rättighet till tillfällig utskänkning av vin eller Öl. Utskottet har dock
ansett, att utskänkningen av Öl bör vara underkastad den särskilda
inskränkning, som omnämnes i 20 § 1 mom. av motionärernas förslag.
Bestämmelser om dessa tillfälliga utskänkningsrättigheter har utskottet
infört som 22 § och uppflyttat 22 § i motionärernas förslag som 3 inom.
i 21 §.
Vid nästlidet års riksdag framställdes befogade anmärkningar mot
ett då föreliggande förslag till bestämmelser om förbud mot detaljhandel
med rusdrycker inom eller invid för allmänheten upplåten park inom
stads planlagda område. Motionärerna hava upptagit bestämmelser om
ett dylikt förbud i 87 § 2 inom. Då emellertid de nästlidet år
anförda skälen fortfarande äga full giltighet, har utskottet uteslutit de
ifrågasatta bestämmelserna ur förslaget.
Beträffande motionärernas förslag under 87 § 3 mom. och 88 §
bär utskottet ansett, att de förslag i motsvarande delar, som inne
-
Av utskottet
föreslagna
ändringar i
motionerna
1: 34 och 35
samt II: 104,
107. 112 och
114.
Motionen
II: 109.
Motionerna
11:2, 23 och
46.
14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
hållas i motionen 11: 109, äro att föredraga. Utskottet har alltså givit
åt 88 § enahanda lydelse som 37 § i sistnämnda motion och åt 87 §
2 mom. — på grund av att 87 § 2 mom. i motionärernas förslag utgår,
har 3 mom. uppflyttats till 2 mom. — en i väsentliga delar enahanda
lydelse som 3(i § 3 mom. i motionen II: 109.
Åt 102 §" 2 mom. har utskottet givit huvudsakligen enahanda
lydelse, som av innevarande års riksdag beslutats i anledning av propositionen
nr 23 beträffande befogenhet för Kungl. Magt och Kungl. Mapts
befallningshavande att vid krig, krigsfara eller då arbetslöshet eller nöd i
större omfattning är rådande införa förbud mot försäljning av brännvin,
vin eller Öl.
I enlighet med nästlidet års bevillningsutskott har utskottet ansett
att den övergångstid, som i 133 § stadgas för vissa vinhandlare, bör
sättas till fem år och icke, som motionärerna föreslagit, allenast till tre år.
Bevillningsutskottet liar icke ansett det vara erforderligt att närmare
ingå på de särskilda skäl, som föranlett utskottet att avstyrka de
i motionen nr 109 av herr von Hofsten in. fl. föreslagna bestämmelser, i den
mån dessa avvika från de bestämmelser, som utskottet med detta betänkande
tillstyrker, utan får utskottet hänvisa till den motivering, vilken
utskottet anförde i fråga om likartade bestämmelser i det förslag till
förordning angående försäljning av alkoholhaltiga drycker, som innefattas
i propositionen nr 242 vid nästlidet års riksdag.
Yad slutligen beträffar de förslag, som framställts i motionerna
11: 2, 23 och 46 av herrar Räf och Eurén, får utskottet avstyrka desamma.
De syftemål, som genom dessa förslag skulle tillgodoses, vinnas enligt
utskottets uppfattning bättre genom ett bifall till utskottets förslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen, i anledning av motionerna
I: 34 av herr Ollas A. Ericsson m. fl.,
I: 35 av herr Kvarnzelius m. fl.,
II: 104 av herr Staaff in. fl.,
II: 107 av herr Eriksson i Grängesberg
m. fl.,
II: 109 av herr von Hofsten m. fl.,
II: 112 av herr Jonsson i Hökhult in. fl.
samt
II: 114 av herrar Pettersson i Södertälje
och Källman,
15
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
måtte för sin del antaga vid detta betänkande såsom
bilagor fogade förslag till
a) förordning angående försäljning av rusdrycker;
b) förordning om ändrad lydelse av 1—3, 6,
10, 11, 13 och 14 §§ i förordningen den 9 juni 1905
angående försäljning av tillagade alkoholfria drycker
samt svagdricka;
c) förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen
den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet;
d)
förordning om ändrad lydelse av 13, 23 och
31 §§ i förordningen den 7 augusti 1907 angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker;
e) förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§
i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning
av brännvin; samt
f) förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen
den 18 juli 1913 angående statsverkets fond
av rusdrycksmedel;
2) att riksdagen, under förutsättning att riksdagen
antager ovan berörda författningsförslag, måtte,
dels medgiva, att till sådan ägare av gästgiveri,
vilken på grund av bestämmelserna i 10 § av förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av
brännvin vid tiden för ikraftträdandet av förordningen
angående försäljning av rusdrycker är berättigad att
lits kånka brännvin, må för rättighetens upphörande
från och med år 1917 av staten utgivas ersättning
med årligt belopp, som av Konungens befallningshavande
fastställes efter de grunder, vilka finnas angivna
i kungörelsen den 12 juli 1907 angående ersättning
till gästgivare, som avstå från dem jämlikt
förstnämnda lagrum tillkommande rätt till iskänkning
ävensom att änka efter manlig ersättningstagare må,
därest äktenskapet blivit ingånget före den 1 maj
1907, efter mannens frånfälle under sin återstående
livstid äga att uppbära den ersättning, vartill mannen,
om han levat, varit berättigad,
samt bestämma, att gästgiveriägare, om han
vill komma i åtnjutande av ifrågavarande ersättning,
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
skall därom före deri 1 september 1916 till Konungens
befallningshavande i det län, varest gästgiveriet är
beläget, ingiva ansökning och därvid styrka, att lian
i egenskap av gästgivare fortfarande är till utskänkning
berättigad;
dels ock medgiva, att erforderliga medel för
gäldande av ersättningsbelopp, som enligt ovan angivna
grunder skola utbetalas, må utgå ur statsverkets
fond av rusdrycksmedel, och att till gästgivare beviljad
ersättning av Konungens befallningshavande
må utbetalas kvartalsvis vid början av varje kvartal
från och med ingången av år 1917; samt
3) att motionerna
II: 2 av herr Räf,
II: 23 av densamme,
II: 46 av herr Eurén, samt
II: 108 av herr Eriksson i Grängesberg
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 6 maj 1915.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
17
Bilaga.
Förslag
till
förordning angående försäljning av rusdrycker.
1 kap.
Allmänna bestämmelser.
1 §•
I denna förordning förstås
med spritdrycker: brännvin och andra alkoholhaltiga drycker, som
hålla mer än 22 volymprocent alkohol, ävensom sprit och absolut
alkohol;
med vin: alla alkoholhaltiga drycker, vilka ej äro tillagade av malt
och som hålla mer än 27*, men ej mer än 22 volymprocent alkohol; och
med Öl: alla alkoholhaltiga maltdrycker, med undantag av sådana,
som enligt kungl. förordningen angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker äro att hänföra till svagdricka.
Spritdrycker, vin och Öl kallas med en gemensam benämning
rusdrycker.
2 §•
Försäljning av rusdrycker med undantag av sådan, som äger rum
enligt 3 §, delas i partihandel och detaljhandel.
Med partihandel förstås sådan handel, som bedrives till återförsäljare
i och för deras rörelse. Med detaljhandel förstås all annan försäljning.
Detaljhandel delas i utminutering (försäljning till avhämtning eller
försändning på rekvisition) och utskänkning (försäljning till förtäring
på stället).
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 23 höft. (Nr 28.)
3
18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
Vid utminutering må ej tillåtas, att något av det sålda fortares
på utminuteringsstället. Vid iskänkning må ej tillåtas, att något av
det sålda från utskänkningsstället medföres.
Med rättighet till utminutering av spritdrycker följer rätt till
utminutering av vin och Öl samt med rätt till utskänkning av spritdrycker
rättighet till utskänkning av vin och Öl.
3 §•
1. Spritdrycker och vin må å apotek för medicinskt ändamål
säljas på behörig läkares, veterinärs eller tandläkares recept och med
iakttagande av de särskilda föreskrifter, som därom kunna utfärdas.
Sådant recept skall kvarlämnas och förvaras å apoteket.
I avseende å försäljning av sådana läkemedel, som innehålla sprit,
gäller vad därom är särskilt stadgat.
2. Angående försäljning av rusdrycker för vetenskapligt, medicinskt,
farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål samt
av vin för kyrkligt behov meddelas särskilda bestämmelser av Konungen.
4 i
1.
Tillstånd till försäljning av rusdrycker enligt denna förordning
må ej meddelas annan person än den, som äger god frejd, råder
över sig och sitt gods, gjort sig känd för ordentlighet samt prövas i
övrigt vara lämplig till rörelsens utövande.
2. Sådant tillstånd må ej meddelas ämbets- eller tjänsteman,
som till följd av sin befattning kan komma att deltaga i beslut
angående tillverkning eller försäljning av rusdrycker eller däröver utöva
tillsyn, ecklesiastik ämbets- eller tjänsteman, kyrkobetjänt eller i allmän
tjänst anställd lärare.
3. Den, som enligt 12 § 1 mom. äger rätt till partihandel med
rusdrycker, må ej tilldelas rättighet till detaljhandel med sådana drycker.
4. Ej heller må tillstånd till försäljning av rusdrycker meddelas
den, som utövar tillverkning i skattefritt bryggeri.
5. Den, som ej äger undfå tillstånd till försäljning enligt denna
§, må ej heller vara styrelseledamot eller delägare i bolag, varom i denna
förordning sägs, dock att ecklesiastik ämbets- eller tjänsteman, kyrkobetjänt
eller i allmän tjänst anställd lärare må vara styrelseledamot i
sådant bolag.
19
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
5 §•
Detaljhandel med rusdrycker må icke vara förenad med annan
handel, till vars drivande särskild anmälan fordras.
Vid utminutering må ock andra drycker än rusdrycker försäljas
till avhämtning eller försändas på rekvisition och vid iskänkning tillhandahållas
till förtäring på stället.
6 §•
Rusdrycker, som äro försatta med sackarin, få ej hållas till salu.
7 §•
1. Ej må någon vid personligt besök eller genom ombud hos
annan än innehavare av rätt att försälja rusdrycker till salu utbjuda
sådana drycker eller därå upptaga beställningar.
2. Ej må någon eljest, för egen eller annans vinning, vid personligt
besök eller genom ombud söka förmå annan att å utminuteringsställe
inköpa rusdrycker.
3. Ej heller må innehavare av rätt till utskänkning eller hos
honom anställd person å utskänkningsställe söka förmå gäst att därstädes
inköpa rusdrycker.
8 §•
1. Tillverkare eller partihandlare enligt 12 § 1 mom. må ej i samband
med rörelsens bedrivande annorledes än genom försäljning avhända
sig rusdrycker till annan.
2. Den, som ej äger rätt till försäljning av rusdrycker, må ej
genom byteshandel avhända sig sådana eller eljest använda dem som
betalningsmedel.
» §•
Den, som på kredit utskänker rusdrycker, må därför söka betalning
endast om försäljningen vid något tillfälle sker till myckenhet,
för vilken försäljningspriset ej understiger 50 kronor, eller ock försäljningen
avser vin eller Öl åt spisande gäster vid måltid.
20 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
10 §.
1. Rusdrycker må till riket införas blott av den, som enligt 13 §
erhållit tillstånd att utöva partihandel med rusdrycker av det slag, som
införseln avser, ävensom av sådant bolag, som enligt denna förordning
driver utminuterings- eller utskänkningsrörelse.
2. Vid varje tullplats i riket skall över därstädes till införsel
angivna rusdrycker föras särskild förteckning enligt formulär, som av
generaltullstyrelsen fastställes efter kontrollstyrelsens hörande. Denna
förteckning skall vid varje års slut insändas till kontrollstyrelsen.
3. Rusdrycker må icke från tullverket utlämnas annorledes än
mot kvitto, utfärdat av den, som enligt 1 mom. är berättigad att införa
sådana drycker, dock att rusdrycker, som till bolag inkommit från utlandet,
må mot kvitto utlämnas till den, som visar sig hava erhållit
bolagets medgivande därtill.
4. Utan hinder av vad i denna § stadgas må
a) införsel av rusdrycker till riket äga rum för Konungens och
medlems av Kungl. husets räkning och för utländska, här ackrediterade
sändebuds eget behov,
b) prov på rusdrycker, som till riket medföras av vederbörligen
legitimerad handelsresande, införas i vanlig ordning,
c) resande, som ankommit från utrikes ort, för eget bruk mot
erläggande av stadgad tull införa rusdrycker intill viss mindre av
Konungen fastställd kvantitet,
d) resande åtnjuta den rätt till tullfri införsel av rusdrycker, som
är medgiven enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa
för inkommande varor, samt
e) till skeppsproviant hänförliga rusdrycker behandlas på sätt, som
är föreskrivet i 4 § k) av nyssberörda förordning; dock må rusdrycker,
som enligt sistberörda författningsrum förtullats såsom överskott av
skeppsproviant, icke från fartyg ilandföras.
5. Angående införsel till riket av rusdrycker för vetenskapligt,
medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål
meddelas särskilda bestämmelser av Konungen. 11
11 §•
Utöver de i denna förordning meddelade föreskrifter gäller för
försäljning av punsch, arrak och rom vad därom särskilt stadgas.
Angående villkoren för försäljning av denaturerat brännvin meddelas
särskilda bestämmelser av Konungen.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
21
II kap.
Om partihandel med rusdrycker.
12 §.
1. Den, som till avsalu äger tillverka rusdrycker eller bedriver
rening av brännvin, ävensom den, som enligt 13 § erhållit tillstånd
till partihandel, äga försälja det slags rusdrycker, som tillverkas eller
renas eller vilka tillståndet avser, dock inom riket endast till annan
innehavare av dylik rättighet samt till bolag, som enligt vad i denna
förordning sägs äger rätt till detaljhandel med rusdrycker, i och för
deras rörelse.
2. Bolag, som i 1 mom. omförmäles, må ock försälja rusdrycker
till annan innehavare av rätt till detaljhandel med sådana drycker i och
för dennes rörelse.
13 §.
Där tillstånd till partihandel erfordras, meddelas sådant av kontrollstyrelsen.
Ansökning om tillstånd skall innehålla uppgift å den
kommun, där handeln skall utövas, samt vara åtföljd av intyg, utvisande
sökandens behörighet att idka rörelsen.
Tillstånd meddelas att gälla tillsvidare och så länge kontrollstyrelsen
ej finner skäl återkalla detsamma. Sker återkallelse på annan
grund än missbruk av försäljningsrättigheten, äger innehavaren därav
åtnjuta 2 års uppsägningstid.
14 §•
Partihandlare, varom i 12 § 1 mom. sägs, vare skyldig hålla sina
handelsböcker med tillhörande verifikationer tillgängliga för av kontrollstyrelsen
särskilt förordnat ombud och har att vid rörelsens utövande
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrollstyrelsen för tillsyn
å rörelsen kan meddela.
15 §.
1. Avlider den, som efter tillstånd enligt 13 § utövar partihandel
med rusdrycker, må rörelsen för stärbhusets räkning fortsättas, till dess
22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
två år förflutit efter dödsfallet, därest tiden för rättigheten ej dessförinnan
utgått.
2. Försättes någon, som i 1 mom. avses, i konkurs, må rörelsen
för konkursboets räkning fortsättas, dock ej längre än till dess tre
månader förflutit efter det förhör enligt 25 § konkurslagen hållits.
3. I fall, som i denna § avses, åligger det dock stärbhuset eller
konkursboet, om de vilja fortsätta rörelsen, att därom inom en månad
efter dödsfallet eller efter det förhör i konkursen hållits göra anmälan
hos kontrollstyrelsen med uppgift därvid tillika å den person, som
antagits till föreståndare för försäljningen. Göres ej anmälan inom
föreskriven tid eller prövas den till föreståndare antagne icke vara
därtill lämplig, anses försäljningsrätten hava upphört den dag, tiden
för anmälningsskyldigheten gick till ända eller kontrollstyrelsens beslut
i frågan delgivits den anmälningsskyldige.
16 §.
Efter ansökning äger kontrollstyrelsen medgiva, att för konkursbos
eller stärbhus räkning eller där eljest särskilda omständigheter föreligga
rusdrycker må för visst fall utan hinder av de i denna förordning
givna föreskrifter försäljas till partihandlare, varom i 12 § 1 mom.
sägs, eller till bolag, som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker.
Ill kap.
Om rättigheter till detaljhandel med rusdrycker.
17 §•
1. Detaljhandel med rusdrycker inom en kommun må med de
undantag, som i 18 samt i 20—23 §§ omförmäla», idkas endast av
särskilt, inom kommunen uteslutande för sådan detaljhandel bildat bolag
och icke mellan flera bolag fördelas.
2. Rättighet, som i 1 mom. avses, meddelas av Konungens
befallningshavande för ett eller flera, högst tre kalenderår. Ansökan
om erhållande av rättighet skall före januari månads utgång året innan
försäljningen är avsedd att taga sin början av bolag skriftligen göras
hos Konungens befallningshavande med bifogande av intyg om delägarnes
behörighet att idka rörelsen, bolagets stadgar samt redogörelse
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 23
för hur bolaget ämnar bedriva sin verksamhet. Denna redogörelse skall
innehålla uppgifter om vilka av de i 1 § nämnda slag av rusdrycker
försäljningen skall avse, om antal försäljningsställen, dels för utminutering
och dels för iskänkning av spritdrycker, vin och Öl, om grunderna
för försäljningsställenas förläggning, om i vilken omfattning utskänkningeu
är avsedd att äga rum annorledes än vid måltid åt
spisande gäster samt om i vilka fall bolaget ämnar å annan, på sätt i
25 § 2 mom. stadgas, överlåta rättighet till utskänkning.
3. Över ansökning, som rätteligen skett, skall Konungens befalluingshavande
omedelbart efter ansökningstidens utgång inhämta utlåtanden,
i Stockholm av stadsfullmäktige och i annan stad av magistrat
och stadsfullmäktige samt å landet av kommunalnämnd och kommunalstämma.
Dessa utlåtanden, som skola avgivas före februari månads utgång,
böra innehålla, huruvida och i vilken utsträckning den sökta
rätten till detaljhandel anses böra medgivas, uppgift å det antal försäljningsställen,
som bör få anordnas, dels för utminutering och dels
för utskänkning av spritdrycker, vin och Öl, ävensom förslag till de
inskränkningar med hänsyn till försäljningsställenas förläggning och
rörelsens bedrivande, som anses nödiga. Hava ansökningar inkommit
från flera bolag, skall, om upplåtande av rätt till detaljhandel tillstyrkes,
visst bolag förordas till erhållande av den sökta rättigheten.
4. Sedan de i 3 mom. omförmälda utlåtanden till Konungens
befallningshavande avgivits, har Konungens befallningshavande, där ansökning
ej genast varder avslagen, att, om rörelsen kan antagas vålla
olägenhet för angränsande kommun, över ansökningen infordra yttrande
från stadsfullmäktige eller kommunalstämma i sådan kommun.
5. Har ansökning blivit avstyrkt av stadsfullmäktige eller kommunalstämma
inom den kommun, där försäljningen är avsedd att äga
rum, må densamma ej bifallas. Medgiver Konungens befallningshavande
upplåtande av rätt till detaljhandel, må försäljningsställenas antal ej
sättas högre än det av stadsfullmäktige eller kommunalstämman tillstyrkta.
Konungens befallningshavande skall därjämte vid upplåtelsen
föreskriva de inskränkningar med hänsyn till försäljningsställenas förläggning
och rörelsens bedrivande, som blivit av stadsfullmäktige eller
kommunalstämman föreslagna, såvida samma inskränkningar icke finnas
stå i strid med allmän lag eller författning eller uppenbarligen ej kunna
anses ägnade att främja det med desamma avsedda syftet.
6. Konungens befallningshavandes beslut i ämnet skall kungöras
i den eller de tidningar inom orten, där allmänna påbud för kommunen
vanligen meddelas, och räknas tiden för anförande av besvär över be
-
24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
slutet från dagen för första kungörandet, vilken dag skall i kungörelsen
angivas.
18 §.
I kommun, där tillstånd till detaljhandel enligt 17 § ej meddelats,
må rättighet till utskänkning av rusdrycker kunna tilldelas inom annan
kommun bildat bolag. Sådan rättighet må dock utövas endast om
bolaget erhåller rätt till detaljhandel inom den kommun, där bolaget
är bildat, och så länge sistnämnda rättighet är gällande.
Ansökan om rättighet, varom nu är fråga, skall göras inom den
i 17 § omförmälda tid innan försäljningen är avsedd att taga sin början,
och skall beträffande rättighetens upplåtande jämväl i övrigt lända
till efterrättelse vad i 17 § stadgas.
19 §.
1. Bolag, som i 17 och 18 §§ omförmäles, må icke avse att
bereda vare sig delägarna vinning utöver årlig ränta med högst fem
procent å de av delägarna tillskjutna kontanta medel eller kommun
någon ekonomisk fördel.
2. Vid utövande av sin verksamhet står bolag under överinseende
av kontrollstyrelsen och har att ställa sig till efterrättelse de
föreskrifter, kontrollstyrelsen i avseende å inköp av, försäljningspris
för samt alkoholstyrka hos rusdrycker, ävensom angående räkenskapers
förande och i övrigt beträffande bolagets förvaltning eller eljest i de i
denna förordning särskilt angivna hänseenden kan meddela.
Närmare bestämmelser angående kontrollstyrelsens verksamhet
härutinnan meddelas av Konungen.
3. Bolag äger ej vid utminutering hålla mer än ett försäljningspris
å en och samma varusort av rusdrycker, oavsett om större eller
mindre myckenhet försäljes.
Vid utminutering av vin och Öl åligger det bolag tillse, att, om
något slag av dessa drycker genom sin prisbillighet i förening med
hög alkoholhalt eller av annan anledning uppenbarligen är ägnat att
för allmänheten inträda som ersättning för spritdrycker, utminutering
av sådan dryck sker med iakttagande av samma bestämmelser, som
gälla för utminutering av spritdrycker.
4. Bolag må icke, utan samtycke av kontrollstyrelsen, inköpa
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 25
läslighet eller inom redan förvärvad fastighet vidtaga annan mera omfattande
förändring än den, som påkallas av fastighetens underhåll eller
rörelsens behöriga utövande.
Bolag må icke, utan samtycke av kontrollstyrelsen, förhyra andra
lägenheter än dem, vilka äro behövliga för den rörelse, som bolaget
självt utövar,'' eller utan sådant samtycke ingå affärsavtal för längre
tid än bolagets rättighet upplåtits, dock att hyresavtal må ingås till
fardag, som infaller under året näst efter utgången av nämnda tid.
Bolag må ej heller ingå affärsavtal med enskilda styrelseledamöter eller
delägare i bolaget, eller låta avlöningen vare sig till styrelsen eller till
de hos bolaget anställda personer vara beroende på omsättningen av
rusdrycker eller utgå med viss del av vinsten.
5. Bolags delägare skola vara minst nio, av vilka åtminstone
sex böra vara boende å den ort, där bolagets styrelse har sitt säte.
Bolagets styrelse skall bestå av fem ledamöter, av vilka två utses av
delägarne i bolaget, en utses i stad av stadsfullmäktige och å landet av
kommunalstämman, en av Konungens befallningshavande och en av landstinget,
dock att i stad, som icke deltager i landsting, stadsfullmäktige
utse jämväl den ledamot, som eljest skulle av landstinget väljas. På
enahanda sätt utses jämväl fem suppleanter. Därest å landet eller i
stad, som deltager i landsting, nytt bolag bildas å tid, då landstinget
icke är samlat, må ordföranden i landstinget äga att utse ledamot i
styrelsen jämte suppleant för honom för tiden intill dess ledamot och
suppleant blivit av näst sammanträdande landsting utsedda.
Av Konungens befallningshavande, landsting, stadsfullmäktige eller
kommunalstämma utsedd styrelseledamot må icke vara delägare i bolaget.
6. Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper skall varje
år i mars eller april månad å tid, som av Konungens befallningshavande
bestämmes, verkställas för näst föregående år av tre revisorer, av vilka
en utses, i stad av stadsfullmäktige och å landet av kommunalstämman,
en av landstinget samt en av Konungens befallningshavande. I stad,
som icke deltager i landsting, utse stadsfullmäktige jämväl den revisor,
som eljest skulle av landstinget väljas. På enahanda sätt utses jämväl
tre suppleanter. Revisorerna skola antingen ibland eller utom sig utse två
personer att å deras vägnar deltaga i inventering av bolagets tillgångar
vid löpande årets slut. Över revisionen avgiva revisorerna berättelse,
vilken, utom redogörelse för bolagets ekonomiska ställning och förvaltning
samt vad övrigt revisorerna kunna finna skäl omnämna, skall
innehålla dels yttrande, huruvida bolaget förvaltats i överensstämmelse
med det i 95 § angivna syfte, dels till- eller avstyrkande av ansvars
Bihang
till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 23 höft. (Nr 28.) 4
26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
frihet. Av revisionsberättelsen, vid vilkens avfattande de föreskrifter
skola iakttagas, som meddelas av kontrollstyrelsen, skola, sedan bolagets
styrelse lämnats tillfälle att förklara sig över i berättelsen möjligen
gjorda anmärkningar, revisorerna före maj månads utgång översända
exemplar till Konungens befallningshavande, landstinget, stadsfullmäktige
eller kommunalstämman samt kontrollstyrelsen. Bolagets styrelse
må även till nämnda myndigheter insända sin förklaring.
Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper må även när
som helst företagas av chefen för kontrollstyrelsen eller av person,
som nämnda styrelse förordnat.
7. Styrelseledamöter samt revisorer och deras här ovan nämnda
ombud äga att av bolaget åtnjuta ersättning enligt grunder, som av
kontrollstyrelsen bestämmas.
8. Om ansvarsfrihet för bolag beslutar kontrollstyrelsen, sedan
landsting och i stad stadsfullmäktige samt på landet kommunalstämman
avgivit yttrande i ärendet. Sådant yttrande skall till kontrollstyrelsen
avgivas före september månads utgång.
9. Bolag åligger att inom mars månads utgång efter varje
kalenderårs slut å statsverkets giroräkning i riksbanken insätta hela
den nettovinst, som uppkommit av all den rörelse bolaget idkat. Då
bolag upplöses, skall, där ej annorledes i laga ordning bestämts, på
enahanda sätt förfaras med det överskott av bolagets tillgångar, som
kan uppstå, sedan bolagets samtliga skulder blivit guldna samt de av
delägarna tillskjutna medel återbetalats. Omförmälda nettovinst och
överskott tillfalla statsverket.
10. Förmenar någon, att bolag obehörigen vägrat att till honom
utminutera rusdrycker eller att bolag beträffande ämne, varom det tillkommer
kontrollstyrelsen att meddela föreskrift, vidtagit åtgärd, som
kränker hans enskilda rätt eller strider mot förordningens syfte, må han
hos kontrollstyrelsen göra framställning om åvägabringande av rättelse
i det överklagade förhållandet. Över kontrollstyrelsens beslut ifråga om
bolags vägran att utminutera rusdrycker må klagan ej föras.
20 §.
1. Rättighet att endast vid måltid till spisande gäster utskänka
öl må inom kommun, där bolag ej erhållit rätt till detaljhandel med
rusdrycker, av Konungens befallningshavande meddelas att gälla tillsvidare
för ett eller flera, högst tre kalenderår. Med måltid förstås
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 27
i detta mom. gäst mot betalning tillhandahållen mat till ett pris, som ej
understiger eller, där visst pris för måltiden ej avtalats, ej skäligen karl
anses understiga dubbla priset av det till måltiden utskänkta ölet.
2. Ansökning om rättighet, som i 1 mom. sägs, skall före utgången
av augusti månad året innan utskänkningen är avsedd att taga
sin början skriftligen göras hos Konungens befallningshavande med uppgift
å det ställe, där utskänkningen skall äga rum, samt med bifogande
av intyg, utvisande sökandens behörighet att idka rörelsen.
3. Över ansökning, som rätteligen skett, skall Konungens befallningshavande
efter augusti månads utgång inhämta utlåtanden, i
Stockholm av stadsfullmäktige och i annan stad av magistrat och stadsfullmäktige
samt å landet av kommunalnämnd och kommunalstämma.
Dessa utlåtanden böra innehålla bestämt till- eller avstyrkande jämte
förslag till de inskränkningar i avseende å försäljningens bedrivande,
som anses nödiga.
4. Har ansökningen blivit avstyrkt, i stad av stadsfullmäktige samt
å landet av kommunalstämma, må densamma av Konungens befallningshavande
ej bifallas. Medgiver Konungens befallningshavande upplåtande
av rättighet, skola vid upplåtelsen föreskrivas de inskränkningar i avseende
å rörelsens bedrivande, som blivit av stadsfullmäktige eller kommunalstämman
föreslagna, såvida samma inskränkningar icke finnas stå
i strid med allmän lag eller författning eller uppenbarligen ej kunna
anses ägnade att främja det med desamma avsedda syftet.
21 §.
1. Rättighet till iskänkning av rusdrycker å passagerarfartyg,
som förmedla regelbunden persontrafik till utländsk hamn, må på ansökning
kunna tills vidare för viss tid, högst ett år, av Konungens befallningshavande
i det län, varest fartygets rederi har sitt säte, tilldelas
person, som är behörig att idka utskänkningsrörelse. Sådan iskänkning
må endast äga rum till förtäring ombord å fartyget och må,
under det fartyget ligger i hamn eller vid land, allenast ske till besättningen
och till sådana fartygets passagerare, som i dess restaurationslokal
intaga måltid.
2. Rättighet att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka vin
eller Öl å andra passagerarfartyg än som avses i 1 mom. må på ansökning
kunna av Konungens befallningshavande i det län, varest fartygets rederi
har sitt säte, tilldelas person, som är behörig idka utskänkningsrörelse.
Sådan utskänkning må endast äga rum till förtäring ombord å fartyget
28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
och må, under det fartyget ligger i hamn eller vid land, allenast ske
till besättningen och till sådana fartygets passagerare, som i dess l-estaurationslokal
intaga måltid. Utskänkningen av Öl skall härjämte vara underkastad
den särskilda inskränkning, som i 20 § 1 mom. omnämnes.
3. Tillstånd att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka
vin eller Öl å statens järnvägars eller enskild, till persontrafik upplåten
järnvägs tåg må på framställning ''av järnvägens styrelse kunna av
Konungens befallningshavande i det län, varest styrelsen har sitt säte,
meddelas person, som är behörig att idka utskänkningsrörelse.
22 §.
Där i något fall iskänkning av vin eller Öl till t älligtvi s kan
vara av omständigheterna påkallad, må på därom gjord ansökning
Konungens befallningshavande, sedan stadsfullmäktige eller kommunalstämma
blivit hörda, kunna tillsvidare för kortare tid än år eller för
visst tillfälle meddela rättighet att vid måltid till spisande gäster utskänka
sådana drycker; utskänkningen av Öl skall dock vara underkastad
den särskilda inskränkning, som i 20 § 1 mom. omnämnes.
Har ansökningen blivit avstyrkt av stadsfullmäktige eller kommunalstämma,
må densamma av Konungens befallningshavande ej bifallas.
23 §.
1. Mottager någon i sitt hem mot betalning gäster till bespisning
vid slutet bord och har avtal om bespisningen träffats för en tid
av minst eu vecka, må han, med den inskränkning, varom i 20 § 1
mom. sägs, och efter det sådant bevis för honom meddelats, som nedan
omförmäles, utan särskilt tillstånd till gästerna vid deras måltider
utskänka Öl. Sådan utskänkning må dock äga rum endast i kommun,
där rättighet till detaljhandel enligt 17, 18 eller 20 § är gällande.
2. Vill någon bedriva utskänkning, som i 1 mom. avses, göre därom
skriftligen anmälan i Stockholm hos överståthållarämbetet, i annan stad
hos magistraten och på landet hos länsmannen med uppgift å det ställe,
där utskänkningen skall äga rum, samt med bifogande av intyg om god
frejd. Har anmälan sålunda skett, skall, där ej nedan annorledes föreskrives,
meddelas bevis, att anmälan behörigen skett.
3. Bevis, som i 2 mom. omförmäles, må ej meddelas den, till
vilken veterligen rusdrycker ej må utminuteras eller som veterligen
under något av de senaste tre åren meddelats förbud mot fortsättande
av utskänkningsrörelse, varom i denna § är fråga.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
29
24 §.
Den, som erhållit tillstånd till utskickning enligt 20 §, 21 § 2 och
3 mom. eller 22 §, är skyldig att hos det eller de bolag, Konungens befallningshavande
bestämmer, inköpa alla för rörelsen erforderliga rusdrycker.
Den, som äger rätt till iskänkning, som avses i 23 §, skall
inköpa för rörelsen erforderligt Öl i den ordning, som i V kapitlet är
stadgad.
25 §.
1. Bolag må ej till annan överlåta rättighet till utminutering.
2. Bolag äger till enskild person överlåta rättighet till utskänkning.
Sådan överlåtelse vare ej gällande, utan att Konungens befallningshavande,
efter prövning av villkoren för densamma, giver tillstånd
till den överlåtna rättighetens utövning.
Med överlåtelse av utskänkningsrättighet följer skyldighet för den,
till vilken sådan rättighet blivit överlåten, att hos bolaget inköpa alla
för rörelsen erforderliga rusdrycker, och skall bolaget med iakttagande
av de föreskrifter, kontrollstyrelsen därutinnan kan utfärda, vid överlåtelse
stadga sådana villkor för dylikt inköp, att rättighetsinnehavares
ekonomiska fördel så långt ske kan ej göres beroende på myckenheten
av utskänkta rusdrycker.
3. Överlåtelse av rättighet till utskänkning, som avses i 20—23 §§,
vare förbjuden.
26 §.
1. Avlider den, som efter överlåtelse från bolag eller enligt 20,
21 eller 22 § innehar rättighet till utskänkning, eller försättes han i
konkurs, må rörelsen för stärbhusets eller konkursboets räkning fortsättas,
dock icke längre än till dess tre månader förflutit efter dödsfallet
eller efter det förhör enligt 25 § konkurslagen hållits.
2. Avlider den, som efter anmälan enligt 23 § äger rätt att
utskänka Öl, må rörelsen för stärbhusets räkning fortsättas till dess tre
månader förflutit efter dödsfallet.
30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
3. I fall, som i 1 mom. avses, åligger det stärbhuset eller
konkursboet, om de vilja fortsätta rörelsen, att därom inom en månad
efter dödsfallet eller efter det förhör i konkursen hållits göra anmälan
hos Konungens befallningshavande med uppgift därvid tillika å den
person, som antagits till föreståndare för försäljningen. Göres ej anmälan
inom föreskriven tid eller prövas den till föreståndare antagne icke
vara därtill lämplig, anses försäljningsrättigheten hava upphört den dag,
tiden för anmälningsskyldigheten gick till ända eller beslut i frågan
meddelades.
27 §.
Konungens befallningshavande äger att vid meddelande av tillstånd
till detaljhandel eller sedermera under rörelsens utövande stadga
de inskränkningar i avseende å densamma, som kunna anses erforderliga.
28 §.
1. Då försäljningsrättighet beviljas, skall Konungens befallningshavande
utfärda tillståndsbevis med angivande däri av det lagrum,
varå tillståndet grundar sig, varest eller efter vilka grunder försäljningsställe
skall förläggas ävensom för vilken tid rättigheten må begagnas;
skolande i tillståndsbeviset jämväl utsättas de föreskrifter i avseende å
rörelsens utövande, som lämnats vid tillståndets meddelande.
2. Avskrift av tillståndsbevis skall Konungens befallningshavande
tillställa kontrollstyrelsen ävensom i andra fall än som avses i 21 §
magistraten eller kommunalnämnden och länsmannen i orten. Vad i
detta mom. är sagt om magistratens underrättande äger ej tillämpning
i Stockholm.
Om beslut, varom i 26 § förmäles, skall Konungens befallningshavande
lämna underrättelse till dem, som enligt detta mom. skola
erhålla meddelande om beviljat tillstånd.
3. Har någon av länsman undfått bevis, att anmälan enligt 23 §
behörigen skett, skall länsmannen därom underrätta kommunalnämndens
ordförande i den kommun, där rörelsen skall utövas.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
31
IV kap.
Angående kommunal folkomröstning om förbud mot upplåtande ar
rättigheter till detaljhandel med rusdrycker.
29 §.
Genom kommunal folkomröstning må i enlighet med de i detta
kapitel meddelade bestämmelser avgöras, huruvida inom en kommun
få meddelas sådana rättigheter till detaljhandel med rusdrycker, som
omförmälas i denna förordning.
Bestämmelserna i detta kapitel äga dock icke tillämpning å de
i 21 § omförmälda rättigheter till utskänkning å passagerarfartyg och
järnvägståg.
Kommunal folkomröstning skall avse alla slags rusdrycker och
må icke verkställas oftare än vart tredje år.
30 §.
Om vid kommunal folkomröstning minst a/3 av de röstande uttalat
sig för förbud mot upplåtande av rättigheter till detaljhandel med
rusdrycker, vare förbud i sådant avseende för kommunen gällande, och
må ej tillstånd, som meddelats enligt 20 och 22 §§, gälla längre än till
utgången av det år, under vilket omröstningen vunnit laga kraft, och
ej heller sådan försäljning, som avses i 23 §, efter utgången av nämnda
år inom kommunen äga rum.
År, då framställning om omröstning göres, frågan om upplåtande
av sådan rättighet till detaljhandel, som omröstningen avser, på prövning
beroende, må rättigheten ej upplåtas, förrän det visat sig, att förbud
däremot ej varder för kommunen gällande.
31 §.
För upphävande av förbud, varom i 30 § sägs, erfordras, att vid
ny folkomröstning minst a/3 av de röstande uttalat sig för upphävandet.
32
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
32 §.
Röstberättigad vid sådan omröstning, som i 29 § sägs, är envar
i kommunen mantalsskriven, välfräjdad svensk man och kvinna från och
med kalenderåret näst efter det, varunder han eller hon uppnått 21 års
ålder, dock ej den, som står under förmynderskap eller fattigvårdsstyrelses
målsmansrätt.
Varje röstande tillkommer en röst.
Rösträtt må ej utövas av annan röstberättigad än den, som vid
omröstningen personligen inställer sig.
33 §.
Berättigad att påkalla kommunal folkomröstning är envar, som
enligt 32 § äger rösträtt.
34 §.
Framställning om anordnande av kommunal folkomröstning skall
göras skriftligen hos Konungens befallningshavande under februari
månad samt avfattas enligt formulär 1 vid denna förordning.
35 §.
Har framställning enligt 34 § gjorts av så många personer, att
deras antal uppgår till minst V20 av kommunens mantalsskrivna befolkning
enligt senaste justerade mantalslängd, skall Konungens befallningshavande
i länskungörelserna och i den eller de tidningar inom orten,
där allmänna påbud för kommunen vanligen meddelas, giva det tillkänna
med utsättande av viss tid av 14 (lagar, under vilken tid jäv,
skriftligen avfattade, må kunna anföras mot deras behörighet, som gjort
framställningen.
Varder vid prövning av anfört jäv utrett, att framställningen icke
omfattas av röstberättigade till ett antal, utgörande minst Vso av kommunens
mantalsskrivna befolkning, förklare Konungens befallningshavande
frågan om omröstning förfallen.
Föranleder jäv ej dylikt beslut eller har jäv ej inom föreskriven
tid anförts, utlyse Konungens befallningshavande ofördröjligen omröstning.
. Över Konungens befallningshavandes beslut i anledning av sådant
jäv, som i denna paragraf sägs, må klagan ej föras.
Bevillningsutskottets, betänkande Nr 28.
33
36 §.
Omröstning skall, där ej Konungens befallningshavande på framställning
av omröstningsnämnden eller magistraten i fråga om kommun
med större folkmängd annorlunda förordnar, verkställas minst 9, högst
12 veckor efter dess utlysande samt utsättas till sön- eller helgdag
och, om behovet det kräver, jämväl till närmast föregående eller efterföljande
dag.
Omröstningen skall börja klockan 9 förmiddagen och fortgå till
klockan 9 eftermiddagen, dock att uppehåll göres för den tid högmässogudstjänst
inom kommunen pågår. Där å någon ort andra tider
för omröstningen finnas mera lämpliga, äger Konungens befallningshavande
att på framställning av omröstningsnämnden eller magistraten
därom förordna, med iakttagande att tillträde till omröstningen skall
finnas minst tre timmar före klockan 3 eftermiddagen och minst två
timmar efter klockan 6 eftermiddagen.
37 §.
"V id utlysande av kommunal folkomröstning tillkännagive Konungens
befallningshavande i länskungörelserna och i den eller de tidningar
inom orten, där allmänna påbud för kommunen vanligen meddelas,
dag och tid för omröstningen samt stället för densamma. Kungörelsen
skall jämväl innehålla den proposition, efter vilken omröstningen
skall försiggå, avfattad i överensstämmelse med det vid denna förordning
fogade formulär 2, ävensom en erinran om den skyldighet, som
jämlikt 56 § åligger vedei-börande omröstningsförrättare att ofördröjligen
till Konungens befallningshavande insända avskidft av omröstningsprotokollet.
År kommun på landet indelad i två eller flera omi-östningsdistrikt,
skall i kungörelsen jämväl tillkännagivas, vilken omröstningsnämnd,
som skall verkställa slutlig sammanräkning av de inom samtliga distrikt
avgivna rösterna.
38 §.
År kommun, på sätt i 19 § i lagen om val till riksdagen sägs,
delad i två eller flera valdistrikt, skall samma distriktsindelnmg gälla
vid kommunal folkomröstning-.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 23 käft. (Nr 28.)
O
34
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
39 §.
Omröstning förrättas på landet inför en omröstningsnämnd; och
skall såsom sådan tjänstgöra den valnämnd, som, enligt lagen om val
till riksdagen, på landet är valförrättare vid valen till andra kammaren.
I omröstningsnämnden skola minst två ledamöter utom ordföranden
vara närvarande. Såsom nämndens beslut gäller den mening, om vilken
de flesta röstande förena sig, eller vid lika röstetal den mening, ordföranden
biträder.
Vid omröstningsnämndens sammanträden föres protokoll av ordföranden.
40 §.
1 stad, som utgör ett omröstningsdistrikt, förrättas omröstningen
inför magistraten.
År stad delad i flera omröstningsdistrikt, skall magistraten för
varje distrikt utse tre eller flera deputerade att vara omröstningsförrättare
i distriktet. Av dessa för den främste ordet. Protokollet över
omröstningen föres av den, magistraten därtill utsett.
Till deputerad må i fall av behov utses den, som eljest ej tillhör
magistraten.
41 §.
Har kommunal folkomröstning utlysts, skall för kommunen, eller,
om den är delad i flera omröstningsdistrikt, för vart och ett av dessa
röstlängd snarast möjligt upprättas. Närmare föreskrifter i avseende
härå så ock om skyldighet för vederbörande myndighet att lämna uppgifter
till införande i längden, meddelas av Konungen.
Senast inom sex veckor efter omröstningens utlysande skall röstlängd
vara avsänd eller avlämnad, å landet till omröstningsnämndens
ordförande och i stad till magistraten, där denna ej själv verkställt
upprättandet. På framställning av omröstningsnämnden eller magistraten
äger Konungens befallningshavande dock i fråga om kommun med
större folkmängd medgiva utsträckning av den tid, inom vilken röstlängd
skall vara avsänd eller avlämnad.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
35
42 §.
Röstlängden skall under tio dagar vara å lämpligt ställe inom
omröstningsdistriktet under behörig tillsyn framlagd för granskning;
och åligger det omröstningsnämndens ordförande eller magistraten att
omedelbart efter röstlängdens upprättande kungöra tid och ställe för
framläggandet, den tid, inom vilken anmärkning mot röstlängd skall,
jämlikt 43 § här nedan, vara till omröstningsnämndens ordförande eller
magistraten inlämnad, samt tid och ställe lör prövning enligt 46 § av
sålunda gjorda anmärkningar.
Kungörelsen skall avfattas enligt formulär 3 vid denna förordning
samt uppläsas i kyrkan och, där så ske kan, införas i den eller de tidningar
inom orten, där allmänna påbud för kommunen vanligen meddelas.
43 §.
Vill någon, vilken rösträtt enligt längden ej tillkommer, för sig
påstå sådan rätt, eller anser någon, att annan icke må vara i längden
upptagen såsom röstberättigad, äger han att sina anmärkningar, skriftligen
avfattade och åtföljda av de bevis han vill åberopa, ingiva till
omröstningsnämndens ordförande eller magistraten sist före klockan 12
på dagen å femte dagen efter utgången av den tid, under vilken röstlängden
varit för granskning framlagd.
44 §.
Har någon i rätt tid gjort anmärkning däremot, att annan i röstlängden
upptagits såsom röstberättigad, skall härom till denne av omröstningsnämndens
ordförande eller magistraten ofördröjligen med allmänna
posten sändas underrättelse, med angivande av dagen för anmärkningens
prövning. Blanketter till sådan underrättelse, avfattade i överensstämmelse
med formulär 4 vid denna förordning, skola av Konungens
befallningshavande hållas vederbörande tillhanda.
45 §.
Varder anmärkning ej ingiven inom föreskriven tid, kommer den
ej under prövning.
36
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
46 §.
Å femte dagen efter utgången av den för framställande av anmärkning
mot röstlängden bestämda tid eller, om nämnda dag är söneller
helgdag, nästa helgfria dag därefter sammanträder på landet för
varje distrikt omröstningsnämnden för prövning av de mot röstlängden
framställda anmärkningar. Samma lag vare i stad för magistraten,
dock att sammanträde, som skulle hållas å allmän rättegångsdag, i
stället äger rum nästa helgfria dag. Sammanträdet skall börja klockan
10 förmiddagen, och vare förhandlingarna offentliga.
Vid sammanträdet lämnas tillfälle till bemötande av gjorda anmärkningar
med rätt för den, mot vilkens rösträtt anmärkning blivit
enligt 43 § framställd, att åberopa jämväl omständigheter, som inträffat
efter den för framställande av anmärkning mot röstlängden bestämda tid.
Över varje i behörig tid framställd anmärkning skall omröstningsnämnden
eller magistraten omedelbart eller senast dagen efter slutad
förhandling avkunna beslut, vilket, med angivande i korthet av skälen
därför, tecknas å den prövade anmärkningsskriften, som bilägges protokollet.
Över sådant beslut må särskild klagan ej föras.
I röstlängden införas de rättelser, som av nämnda beslut föranledas.
47 §.
Sedan i anledning av framställd anmärkning mot röstlängd beslut
avkunnats, samt rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden gjorts,
underskrives densamma av omröstningsnämnden eller magistraten.
Har anmärkning mot röstlängden ej inom behörig tid framställts,
varde intyg därom av omröstningsnämndens ordförande eller magistraten
tecknat å längden.
Sedan röstlängden blivit behörigen underskriven eller försedd med
intyg, varom nyss är sagt, lände densamma vid omröstningen till efterrättelse.
48 §.
Anföras besvär över omröstning, vid vilken av omröstningsnämnden
eller magistraten meddelat beslut i fråga om anmärkning mot röstlängden
tjänat till efterrättelse, må i sammanhang därmed talan mot
beslutet fullföljas. Vid sådan klagan må ej andra bevis gälla än de,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 37
som hos omröstningsnämnden eller magistraten varit i laga ordning
företedda. Har jjå klagan, som i samband med besvär över omröstning
blivit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall, där
ny omröstning förordnats skola äga rum, omröstningsnämndens eller
magistratens ordförande i längden införa de av beslutet föranledda
rättelser.
49 §.
Omröstningen äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal
hållas eller tryckta eller skrivna upprop till de röstande tillåtas inom
omröstningslokalen.
Det åligger de. närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
. som omröstningsförrättaren för ordningens upprätthållande och
omröstningens behöriga fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning,
. som ej kan avstyras, äge omröstningsförrättaren att avbryta förrättningen.
I omröstningslokal skall propositionen för omröstningen finnas
anslagen.
50 §.
Omedelbart före omröstningens början skall ordförande visa de
närvarande, att rösturnan är tom.
Omröstningen skall ske med omärkta, enkla och slutna sedlar av
vitt papper. Ogill vare varje annan röstsedel.
Röstsedlar skola genom omröstningsförrättarens försorg tillhandahållas
inom omröstningslokalen.
Den, som vill rösta, skall personligen, sedan ordföranden förvissat
sig om att vederbörande är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad,
under omröstningsnämndens tillsyn avlämna röstsedeln, i sammanhang
varmed i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning, att
rösträtten utövats.
51 §.
Då uppehåll, i förrättningen sker, skall rösturnan omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert
förvar; och bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,
omröstningsförrättaren inför öppna dörrar förvissa sig om, att
sigillen äro obrutna.
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-
52 §.
De röstberättigade, som äro tillstädes i omröstningslokalen eller
å anvisad plats därintill, men som ej hunnit deltaga i omröstningen
vid det klockslag, då omröstningen skall sluta eller då uppehåll dari
göres av annan anledning än för högmässogudstjänst, äga rätt att avlämna
sina röstsedlar.
53 §.
När alla röstberättigade, som vid det för omröstningens slut fastställda
klockslag äro tillstädes, avlämnat sina röstsedlar, förklare ordföranden
röstningen avslutad.
Omedelbart därefter verkställes röstsammanräkningen.
Efter det jämförelse med anteckningarna i röstlängden skett, inläggas
röstsedlarna, de godkända och de underkända var för sig, i omslag,
vilka förses med minst två närvarandes sigill. De sålunda inlagda
röstsedlarna skola förvaras intill dess omröstningen vunnit laga kraft
eller förordnande om ny omröstning meddelats.
54 §.
I det protokoll, som i överensstämmelse med det vid denna förordning
fogade formulär 5 med däri gjorda anvisningar skall föras vid
förrättningen, antecknas särskilt:
Antalet giltiga ja- och nejröster ävensom antalet av de röstberättigade,
so''m enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i omröstningen;
därest
någon förvägrats rösta, dennes namn samt orsaken till
sådan vägran;
om röstsedel förklaras ogin, grunden för detta beslut.
1 protokollet avtryckas även de sigill, varmed röstsedlarna förseglats.
55 §.
Varder sedan omröstningen avslutats nödvändigt att uppskjuta
och avbryta förrättningen, skola alla röstsedlar inläggas i omslag, vilka
förseglas under minst två närvarandes sigill samt jämte andra till om
-
Bevillningsutskottetn betänkande Nr 28. 39
röstningen hörande handlingar läggas i säkert förvar; och må förrättningen
icke ånyo företagas, innan omröstningsförrättaren inför öppna
dörrar förvissat sig om, att de åsätta sigillen äro obrutna.
56 §.
1. Omröstningens utgång kungöres omedelbart genom uppläsande
av det under förrättningen förda protokollet, som till riktigheten bestyrkes
av ordföranden och två av de närvarande.
2. Utgör kommun ett omröstningsdistrikt, är förrättningen avslutad
med uppläsande av det i 1 mom. omförmälda protokoll. Ordföranden
insänder därefter ofördröjligen bestyrkt avskrift av protokollet
till Konungens befallningshavande, som låter offentliggöra resultatet av
omröstningen i länskungörelserna samt i den eller de tidningar inom
orten, där allmänna påbud för kommunen vanligen meddelas.
3. Utgör kommun två eller flera omröstningsdistrikt, skall den
slutliga röstsammanräkningen för hela kommunen verkställas i stad av
magistraten och på landet av den bland kommunens omröstningsnämnder,
som Konungens befallningshavande därtill förordnat. För
nämnda ändamål åligger det omröstningsförrättarne i distrikten att
ofördröjligen till magistraten eller vederbörande omröstningsnämnd insända
bestyrkt avskrift av protokollet över omröstningen. Jämväl vid
den slutliga röstsammanräkningen, vilken äger rum inför öppna dörrar,
föres protokoll, som omedelbart uppläses och till riktigheten bestyrkes
av ordföranden och två av de närvarande. Med uppläsande av detta
protokoll är förrättningen avslutad.
Ordföranden insänder därefter ofördröjligen bestyrkt avskrift av
protokollet över slutsammanräkningen till Konungens befallningshavande,
som låter offentliggöra resultatet av omröstningen på sätt i 2 mom.
stadgas.
57 §.
Medlem av kommun, som icke åtnöjes med omröstningen, äger
rätt, där han tilltror sig kunna visa, att beslutet icke tillkommit i laga
ordning, att däröver hos Konungen anföra besvär. För sådant ändamål
äger klaganden att begära behörigt protokollsutdrag, i stad hos magistraten
och på landet hos omröstningsnämndens ordförande, eller, då
kommun är uppdelad i flera omröstningsdistrikt, hos den bland ordförandena,
inför vilken enligt 56 § av denna förordning den slutliga
40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
sammanräkningen sker. Protokoll skall inom högst tre dagar till klaganden
utlämnas; och skall han vid förlust av talan sist inom 10 dagar
efter förrättningens avslutande sina till Konungen ställda besvär ingiva
till Konungens befallningshavande, som genom tillkännagivande i länskungörelserna
och i den eller de tidningar inom orten, där allmänna
påbud för kommunen vanligen meddelas, utsätter viss kort tid, inom
vilken förklaring må över besvären till Konungens befallningshavande
avgivas. Sedan" den tid tilländagått, har Konungens befallningshavande
att besvärshandlingarna jämte de förklaringar, som må hava inkommit,
ofördröjligen till Konungen insända för att i regeringsrätten skyndsamt
föredragas och avgöras.
Föranleda besvären upphävande av det genom omröstningen fattade
beslutet på annan grund än att den i 30 och 31 §§ för besluts åstadkommande
stadgade majoritet icke ernåtts, skall Konungens befallningshavande,
på sätt i 37 § sägs, ofördröjligen utlysa ny omröstning.
58 §.
I ärende rörande kommunal folkomröstning må det vara envar
tillåtet att, under iakttagande av behörig tid och ordning, på eget
äventyr till myndighet insända handlingar i betalt brev med allmänna
posten; dock att vad sålunda är stadgat ej äger tillämpning i fråga
om besvär.
59 §.
Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, då anmärkning
mot röstlängd, som i 43 § sägs, sist bör framställas eller då åtgärd för
talans fullföljande eller bevarande sist bör företagas, må anmärkningen
framställas eller åtgärden vidtagas å nästa söckendag.
60 §.
Kostnaderna för anordnande av kommunal folkomröstning skola
gäldas av vederbörande kommun, som jämväl har att tillhandahålla för
omröstning lämplig lokal.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
41
V kap.
Särskilda föreskrifter om utminutering av rusdrycker.
61 §.
Utminutering av rusdrycker må ej äga rum till annan än den,
som hos bolag, vilket äger rätt till utminutering, skriftligen anmält
sig önska inköpa sådana drycker med uppgift å sitt fullständiga namn,
födelseår och födelsedag, yrke, bostad samt hemvist.
Den, som gör anmälan, vare på anfordran skyldig att till riktigheten
styrka de i anmälan lämnade uppgifter.
62 §.
Föreligger ej veterligen i avseende å den, som gjort anmälan,
sådant hinder för utminutering, varom i 65 och 66 §§ stadgas, har
bolaget, därest bolaget eljest finner utminutering till honom kunna äga
rum, att, efter iakttagande av vad i 74 § för där avsett fall finnes
stadgat, tillställa honom en motbok, innehållande anvisning å visst
utminuteringsställe, varest han må hos bolaget göra inköp av rusdrycker.
Därest anmälan avser mera än ett slag av rusdrycker, må bolaget kunna
utfärda särskild motbok och anvisa särskilt utminuteringsställe för inköp
av varje sådant slags dryck.
Göres anmälan, som i 61 § avses, av kvinna, pröve bolaget, huruvida
och med vilka förbehåll rusdrycker må till henne utminuteras. Lag
samma vare, om anmälan göres av någon, som saknar stadigt hemvist.
63 §.
Bolag må, på köpares begäran eller om så eljest prövas lämpligt,
i stället för redan anvisat utminuteringsställe anvisa annat sådant
för inköp hos bolaget; och skall anteckning om sistnämnda utminuteringsställe
göras i den i 62 § omförmälda motbok.
64 §.
\ill någon, som äger att hos visst bolag inköpa rusdrycker, i
stället verkställa sådant inköp hos annat bolag, må sistnämnda bolag,
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 sand. 23 käft. (Nr 28.) 6
42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
därest han företer den för honom hos förstnämnda bolag gällande motbok,
med iakttagande av vad i 75 § stadgas, anvisa honom utminuteringsställe;
och skall anteckning härom göras i motboken.
65 §.
Bolag må ej utminutera rusdrycker till köpare under tid, då han
veterligen äger att hos annat bolag å utminuteringsställe inköpa rusdrycker
av det slag, försäljningen avser.
66 §.
Rusdrycker må icke utminuteras till
1) den, som icke fyllt 21 år;
2) den, som under de senaste två åren mer en gång blivit sakfälld
för fylleri;
3) den, som under de senaste tre åren dömts till ansvar för brott,
som i allmänna strafflagen är belagt med straff, om rätten funnit brottet
hava begåtts under inflytande av starka drycker;
4) den, som under de senaste tre åren undergått straffarbete eller
fängelse, som i fall, varom under 3) sägs, blivit honom annorledes än
som förvandlingsstraff i stället för ådömda böter ålagt;
5) den, som under de senaste tre åren antingen fällts till ansvar
för sådan olovlig försäljning av rusdrycker, som avses i 106 §, eller för
olovligt tillhandagående med anskaffande av rusdrycker eller ock för
sådant brott undergått fängelse, som honom omedelbart ålagts, eller
straffarbete, vartill ådömt fängelse förvandlats;
6) den, som under de senaste tre åren undergått tvångsarbete;
7) den, angående vilken Konungens befallningshavande under de
senaste tre åren genom slutligt beslut förordnat, att han skall intagas
å allmän anstalt för vård av alkoholister, eller som under de senaste
tre åren vårdats å sådan anstalt;
8) den, som under de senaste .tre åren å lasarett eller därmed
jämförlig anstalt, sjukstuga eller allmän, kommunal eller enskild anstalt
för sinnessjuka vårdats för delirium tremens eller annan sinnessjukdom,
som otvetydigt uppstått genom omättligt bruk av rusdrycker; samt
9) deu, angående vilken nykterhetsnämnd enligt 67 § förordnat,
att rusdrycker icke må till honom utminuteras, under den tid beslutet
avser.
Vad under 2), 3) och 5) i denna § sägs skall ej äga tillämpning,
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 43
där det visas, att deri, varom är fråga, genom högre rätts laga kraftägande
utslag blivit befriad från ansvar för brott, som där avses. Ej
heller skall vad under 7) och 9) sägs äga tillämpning, där beslut, som
diir avses, visas hava blivit efter förd klagan upphävt.
67 §.
Brukar någon, som vistas inom kommunen, rusdrycker till uppenbar
skada för sig eller andra, äger nykterhetsnämnden, där så tinnes
skäligt, förordna, att under viss tid, högst tre år från beslutets dag,
rusdrycker icke må till honom utminuteras.
Sådant beslut må dock fattas endast efter anmälan från kommunalnämnd,
fattigvårdsstyrelse, kyrkoråd, skolråd, folkskolestyrelse, barnavårdsnämnd,
fosterbarnsnämnd, hälsovårdsnämnd, polismyndighet, präst,
läkare, lärare i allmän tjänst eller anhörig eller närstående till den, beslutet
gäller, eller ock efter anhållan av denne.
Över beslutet må besvär inom trettio dagar från delfåendet anföras
hos Konungens befallningshavande.
68 §.
Som hemortsbolag för viss person anses det bolag, som idkar utminutering
av spritdrycker inom den kommun, där personen har sitt
hemvist, eller, om sådant bolag ej driver rörelse inom denna kommun,
det bolag för utminutering av spritdrycker, som kontrollstyrelsen för
kommunen anvisat.
69 §.
1. Om någon genom utslag av underrätt blivit sakfälld för fylleri,
eller för sådan olovlig försäljning av rusdrycker, som avses i 106 §, eller
för olovligt tillhandagående med anskaffande av sådana drycker, skall
från rätten inom eu vecka efter utslagets meddelande därom insändas
uppgift till hemortsbolaget för den, som uppgiften avser; dock må i
fall, där ovisshet råder om den sakfälldes hemortsbolag, uppgift insändas
till Konungens befallningshavande i det län, varest den sakfällde har
sitt hemvist.
Lag samma vare, där högre rätt dömer till ansvar för brott,
varom i detta mom. sägs, och uppgift på grund av stadgandet i samma
moment ej bort från lägre rätt avsändas.
44 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
2. Om underrätt fällt någon till ansvar för brott, som i allmänna
strafflagen är belagt med straff, samt därvid funnit brottet hava begåtts
under inflytande av starka drycker, skall från rätten inom en vecka
efter utslagets meddelande därom avsändas uppgift till hemortsbolaget
fpr den, som uppgiften avser; dock må i fall, där ovisshet råder om
den sakfälldes hemortsbolag, uppgift insändas till Konungens befallningshavande
i det län, varest den sakfällde har sitt hemvist.
Lag samma vare, om högre rätt i mål, som i detta mom. avses,
dömer tilltalad, som blivit av lägre rätt frikänd, till ansvar och den högre
rätten finner brottet hava begåtts under inflytande av starka drycker.
3. Angående den, som frigives vare sig från straffanstalt efter
undergånget straffarbete eller fängelse, som honom annorledes än som
förvandlingsstraff i stället för ådömda böter ålagts genom utslag, varom
uppgift skolat lämnas enligt 1 eller 2 mom., eller från tvångsarbetsanstalt,
skall vederbörande fängelsedirektör såvitt möjligt i god tid före
frigivningen insända uppgift till den frigivnes hemortsbolag eller, i fall
där ovisshet råder om rätt hemortsbolag, till Konungens befallningshavande
i det län, inom vilket den frigivne har sitt hemvist. Motsvarande
skyldighet åligger vederbörande läkare vid lasarett eller därmed
jämförlig anstalt, sjukstuga eller allmän, kommunal eller enskild anstalt
för sinnessjuka beträffande den, som utskrives från anstalten efter där
erhållen vård för delirium tremens eller annan sinnessjukdom, som otvetydigt
uppstått genom omättligt bruk av rusdrycker, ävensom föreståndare
för allmän anstalt för vård av alkoholister beträffande den,
som utskrives från sådan anstalt.
70 §.
Uppgift, som på grund av stadgandena i 69 § inkommit till
Konungens befallningshavande, skall genom Konungens befallningshavandes
försorg ofördröjligen tillställas hemortsbolaget för den, som
uppgiften avser.
71 §•
Har Konungens befallningshavande genom slutligt beslut förordnat
om någons intagande å allmän anstalt för vård av alkoholister, skall
Konungens befallningshavande ofördröjligen tillställa hans hemortsbolag
uppgift därom.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
45
72 §.
Har nykterhetsnämnd jämlikt 67 § i avseende å någon förordnat,
att rusdrycker icke må till honom utminuteras, åligger det nämnden
att ofördröjligen till hans hemortsbolag meddela uppgift därom och om
beslutets giltighetstid.
73 §.
Över dem, vilka bolag anvisat utminuteringsställe för inköp av
rusdrycker, skall hos bolaget föras förteckning. I denna förteckning
skola jämväl upptagas de personer, i avseende å vilka enligt bolaget
tillhandakomna uppgifter hinder förefinnes för utminutering, varom i
66 § under 2)—9) förmäles.
74 §.
Om någon enligt 61 § anmäler sig för inköp av rusdrycker hos
annat än sitt hemortsbolag, må utminuteringsställe ej anvisas honom,
innan meddelande om den gjorda anmälan lämnats till hemortsbolaget
och upplysning därifrån inhämtats, om i avseende å honom veterligt
hinder förefinnes för utminutering enligt vad i 65 och 66 §§ stadgas.
Hemortsbolaget skall, om sådant hinder ej förefinnes, uppföra honom i
den i 73 § omförmälda förteckning med anmärkning, att han ej äger
hos bolaget inköpa rusdrycker av det slag, anmälan avser, och med anteckning
om det bolag, varest han gjort anmälan. Om sedermera i
avseende å honom veterligen hinder för utminutering uppkommer,
skall sistnämnda bolag därom ofördi''öiligen underrättas av hemortsbolaget.
Därest bolag, hos vilket någon anmält sig för inköp av rusdrycker,
prövar erforderligt att i avseende å honom inhämta upplysning,
varom i denna § sägs, hos annat bolag, som under något av
de tre sista kalenderåren före det anmälan sker varit att anse som
hans hemortsbolag, skall för sistnämnda bolag gälla vad i denna § om
hemortsbolag är stadgat.
75 §.
Då någon enligt 64 § mot företeende av för honom förut gällande
motbok anvisas utminuteringsställe av bolag, åligger det bolaget att
46 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
därom ofördröjligen lämna meddelande till det bolag, som utfärdat
motboken, samt från detta bolag inhämta upplysning, om i avseende
å honom veterlig! hinder förefinnes för utminutering enligt vad i 65
och 66 §§ stadgas. Sistnämnda bolag skall, om sådant hinder ej förefinnes,
avföra honom som köpare ur den i 73 § omförmälda förteckning
och där anmärka, hos vilket bolag han äger göra inköp. Om
sedermera i avseende å honom veterligen hinder för utminutering1 uppkommer,
skall detta bolag därom ofördröjligen underrättas av det bolag,
som utfärdat motboken.
76 §.
Å varje utminuteringsställe skall finnas förteckning å dem, som
där äga göra inköp av rusdrycker.
77 §.
1. Vid utminutering må rusdrycker i den ordning här nedan
stadgas antingen å utminuteringsställe avhämtas eller därifrån efter
rekvisition av köpare och på hans bekostnad till honom försändas.
2. Avhämtning å utminuteringsställe må äga rum endast mot
avlämnande av köparens egenhändigt undertecknade rekvisition och
erläggande av kontant betalning. Gäller inköpet spritdrycker, skall
därjämte köparens motbok uppvisas. Avhämtas dryckerna genom ombud,
må som sådant ej begagnas person, till vilken veterligen, enligt
vad i 66 § stadgas, rusdrycker ej må utminuteras.
3. Spritdrycker må från utminuteringsställe försändas endast till
köpare inom kommun, där bolaget erhållit rätt till utminutering. Innan
sådan försändning sker, skall köparens motbok hava företetts samt
skriftlig rekvisition och betalning för varan erhållits.
Vin och Öl må från utminuteringsställe försändas endast efter det
köparens skriftliga rekvisition och betalning för varan erhållits, dock
att sådana drycker må till köpare inom kommunen i dennes bostad av
bolaget avlämnas mot att den skriftliga rekvisitionen och betalningen
därvid erhållas.
4. Rekvisitioner, som i 2 och 3 mom. avses, skola tillhöra för
köparen utfärdad motbok samt för varje innehavare av sådan å utminuteringsställe
förvaras. Vid försäljning av spritdrycker skall i motboken
införas uppgift å varje försåld post spritdrycker och dagen för
försäljningen.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
47
78 §.
Bolag äger överenskomma med den, som äger rätt till partihandel
med vin eller Öl, att sådana från bolaget inköpta drycker jämväl
må, med iakttagande av de av kontrollstyrelsen för sådant fall meddelade
föreskrifter, av partihandlaren försändas direkt till köpare.
Sådan försändning må dock ej ske till köpare, boende inom kommun,
där på grund av kommunal folkomröstning rättigheter till detaljhandel
med rusdrycker ej få meddelas.
79 §.
1. Motbok gäller endast för den person, å vilken den är utställd,
och må förty ej någon tillhandagå med att å egen motbok för annans
räkning anskaffa rusdrycker eller med att låta egen motbok av annan
användas för inköp för dennes räkning.
2. Det vare ock i andra fall än i 1 mom. avses förbjudet att
yrkesmässigt eller eljest mot ersättning tillhandagå annan med anskaffande
av rusdrycker.
3. Har motbok för någon förkommit, äger vederbörande bolag
pröva, under vilka förbehåll ny motbok må till honom utlämnas.
80 §.
Spritdrycker må ej till någon utminuteras i större myckenhet än
en liter i kalenderveckan.
Efter därom skriftligen gjord framställning äger dock bolag, om
särskilda skäl föreligga, medgiva köpare rätt att för visst tillfälle inköpa
större myckenhet än sålunda stadgats.
81 §.
Spritdrycker må ej utminuteras i mindre myckenhet än tre tiondels
liter.
82 §.
Anhåller någon å honom anvisat utminuteringsställe att få inköpa
visst slags rusdryck, som därstädes må till honom försäljas, men av
vederbörande bolag ej hålles i lager, vare bolaget, därest det eljest
finner utminutering till honom kunna äga rum och han som säkerhet
48 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
för betalningens fullgörande nedsätter det belopp, bolaget kan fordra,
pliktigt från namngiven firma vare sig inom eller utom riket söka till
skäligt pris anskaffa varan.
83 §.
Närmare bestämmelser angående förande av de i 73 och 76 §§
omförmälda förteckningar och i samband därmed stående frågor meddelas
av kontrollstyrelsen, som jämväl har att upprätta och tillhandahålla
formulär till de i detta kapitel avsedda motböcker, uppgifter och
meddelanden.
Då bolag upphör med sin utminutering, lände i fråga om anvisningav
utminuteringsställe till dem, som hos bolaget ägt göra inköp, ävensom
beträffande huru med ovanberörda förteckningar och de i 77 §
omförmälda rekvisitioner skall förfaras jämväl till efterrättelse vad
kontroll styrel sen därom stadgar.
VI kap.
Övriga föreskrifter angående detaljhandel med rusdrycker.
84 §.
1. Försäljningsställe skall vara beläget vid öppen gata, väg
eller torg.
2. De rum, som nyttjas för utskänkningsrörelse, skola vara ljusa
och luftiga, hava en i förhållande till rörelsens omfattning tillräcklig
storlek samt hållas i ordentligt skick.
85 §.
Försäljning må ej ske annorstädes än i lokal eller å plats, som
blivit för försäljningens bedrivande godkänd vid besiktning, vilken hålles
i stad av stadshskal och på landet av kronobetjänt jämte två personer,
utsedda en av nykterhetsnämnden i kommunen samt en i Stockholm
av överståthållarämbetet, i annan stad av magistraten och på landet
av kommunalnämnden. Besiktningsmännen skola, därest försäljningsställe
godkännes, om besiktningen utfärda bevis, vilket skall innehålla
beskrivning å den besiktigade lägenheten.
49
Bevillningsutskottets betänkande År 28.
Innan bevis om besiktningen utfärdats, må försäljning ej börjas.
Vad i denna § är stadgat gäller jämväl, då ny rättighet meddelas
att utövas i lägenhet, som förut varit använd som försäljningsställe.
Kostnad för besiktning gäldas av tillståndshavaren med belopp,
som bestämmes av Konungens befallningshavande.
86 §.
1. Om tillstånd meddelats till försäljning å angivet försäljningsställe,
må ombyte av sådant ej ske, med mindre den myndighet, som
meddelat tillståndet, därtill giver sitt bifall; skolande dessförinnan tillfälle
att yttra sig i ärendet lämnas samma myndigheter, som blivit
hörda över ansökningen om ifrågavarande försälj ningsrättighet.
2. Om beslut enligt 1 mom. meddele Konungens befallningshavande
underrättelse till dem, som enligt 28 § 2 mom. skola erhålla
meddelande om beviljat tillstånd.
3. Sker ombyte av försäljningsställe, som i 23 § avses, skall
därom anmälan ske och underrättelse meddelas i enlighet med vad i
nämnda § och 28 § 3 mom. stadgas.
87 §.
1. Inom eller omedelbart invid kasernområde, läger eller annat
område, som blivit för krigsmaktens behov upplåtet, vare detaljhandel
med rusdrycker förbjuden.
2. Vid offentligt skådespel eller varieté-, cirkus- eller annan dylik
föreställning eller, med undantag av konsert, vid vilken uteslutande
utföres instrumentalmusik, varje annan föreställning, till vilken allmänheten
har tillträde, eller vid offentlig danstillställning må utskänkning
av rusdrycker icke ske i lokal eller å plats, därifrån är utsikt
till skådebanan eller till annan plats, där föreställningen eller danstillställningen
äger rum; dock må Konungens befallningshavande efter
magistratens och kommunalnämndens hörande för särskilt tillfälle medgiva
undantag från det sålunda meddelade förbud.
88 §.
1. Utminutering av rusdrycker må äga rum endast söckendagar
under högst åtta timmar, dock ej före klockan 9 förmiddagen eller efter
klockan 6 eftermiddagen.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 sand. 23 höft. (Nr 28.)
7
50
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
•2. Utskänkning av spritdrycker må begynna tidigast klockan 12
middagen samt utskänkning av vin och Öl tidigast klockan 9 förmiddagen;
och må utskänkningen ej fortfara längre än till klockan 10
eftermiddagen.
Utskänkning av rusdrycker, som äger rum å sön- och helgdagar
eller å andra dagar före klockan 3 eftermiddagen, vare tillåten endast
vid måltider åt spisande gäster.
Under högmässogudstjänst vare all utskänkning förbjuden.
3. Där särskilda omständigheter anses föranleda behov av att
tiden för utskänknings avslutande bestämmes senare än till klockan 10
eftermiddagen eller att utskänkning av rusdrycker annorledes än vid
måltid åt spisande gäster äger rum under sön- och helgdagar med
början efter klockan 3 eftermiddagen äger Konungens befallningshavande
efter framställning i stad av stadsfullmäktige och på landet av kommunalstämma
samt efter magistrats eller kommunalnämnds hörande
därom förordna.
89 §.
1. Å tider, då handel med rusdrycker enligt nästföregående §
ej är tillåten, vare allt utlämnande av rusdrycker från detalj handelsställe
förbjudet.
2. Då utskänkning ej är medgiven, vare det förbjudet att låta
rusdrycker å utskänkningsställe förtäras.
90 §.
Om tillstånd erhållits att utskänka endast vin eller Öl, vare det
förbjudet att låta spritdrycker å utskänkningsstället förtäras ävensom
att hava spritdrycker förvarade å utskänkningsstället eller eljest på
sådant sätt, att gästerna äga tillgång till desamma.
Det vare ock förbjudet för gäst att å sådant utskänkningsställe
förtära spritdrycker.
91 §.
1. Vid utskänkning av rusdrycker skall lagad mat alltid vara
att tillgå, dock att vad sålunda stadgas ej äger tillämpning vid utskänkning
av vin i samband med servering av konditorivaror.
2. I utskänkningslokal skall friskt dricksvatten ständigt hållas
för varje gäst lätt tillgängligt.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 51
3. Rusdrycker må å försäljningsställe icke utlämnas till den, som
synbarligen är berörd av starka drycker, och må sådan person ej heller
tillåtas att å utskänkningsställe förtära rusdrycker. Ej heller må å utskänkningsställe
rusdrycker utlämnas till den, som veterligen gjort sig
känd för att missbruka sådana, eller till någon, som skäligen kan antagas
ej hava fyllt* 18 år.
4. Överlastad person får ej utdrivas från utskänkningsställe, där
lian förtärt rusdrycker, eller lämnas utan vård.
92 §.
1. Under det detaljhandel med rusdrycker pågår, får dörren till
försäljningsrummet ej vara låst.
2. A försäljningsställe skola ett exemplar av denna förordning
och bestyrkt avskrift av det tillståndsbevis, som enligt 28 § 1 mom. utfärdats
för rörelsens innehavare, ävensom prislista å de rusdrycker, som
å stället tillhandahållas, vara för köpare tillgängliga. Därjämte skall å
försäljningsställe finnas för samtliga gäster synligt anslag, som tydligt
angiver, å vilka tider därstädes försäljning av rusdrycker får äga rum.
93 §.
I öppen salubod för handel med andra varor än rusdrycker ävensom
i de för rörelsen använda lägenheter, vid torghandel och auktioner,
vid handel med lappbefolkningen samt eljest vid yrkesmässig handel
med andra varor än rusdrycker vare utdelning av sådana drycker även
utan betalning förbjuden.
94 §.
Stadgandena i 84, 85, 88, 89 och 92 §§ skola ej äga tillämpning
å utskänkning, varom förmäles i 23 §.
Ej heller skall vad i 88 och 89 §§ stadgas äga tillämpning å utskänkning,
som avses i 21 §.
52
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
VII kap.
Om tillsyn å detaljhandel med rusdrycker och övervakande av
nykterhetstillståndet.
/
95 §.
All försäljning av rusdrycker skall ordnas så, att därmed åstadkommes
så ringa skada som möjligt och att syftet med de i denna
förordning givna stadganden sålunda i största möjliga utsträckning vinnes.
96 §.
Nykterhetsnämnd i kommun har att övervaka nykterhetstillståndet
inom kommunen.
Nämnden åligger därvid särskilt
att hålla förteckning över dem, som nämnden jämlikt 67 § förklarat
obehöriga att å utminuteringsställe inköpa rusdrycker;
att genom upplysningar och råd till försäljare söka förebygga
missbruk av rusdrycker;
att bereda de ärenden, berörande nykterhetstillståndet, vilka i
stad av stadsfullmäktige och på landet av kommunalstämma till nämnden
remitteras; samt
att till stadsfullmäktige eller kommunalstämman göra framställning
om vidtagande av nykterhets främjande åtgärder och avgiva årlig berättelse
angående sin verksamhet och över nykterhetstillståndet inom
kommunen.
97 §•
Bolag och innehavare av från bolag överlåten rättighet vare
pliktiga tillhandagå kommunens nykterhetsnämnd eller av nämnden utsett
ombud med erforderliga upplysningar samt att hålla sina handelsböcker
med tillhörande verifikationer tillgängliga för nämnden eller sådant ombud.
Bolag vare ock på anfordran skyldigt låta vederbörande nykterhetsnämnd
eller av sådan nämnd utsedd person taga del av de i 73 och
76 §§ omförmälda förteckningar.
Ordföranden i nykterhetsnämnden i den kommun, där bolaget utövar
sin verksamhet, eller annan av nämnden utsedd ledamot äger närvara
vid sammanträden med bolagets styrelse och deltaga i överläggningarna,
men ej i besluten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
:>3
98 §•
Det åligger Konungens befallningshavande att övervaka iakttagandet
av vad i denna förordning är stadgat.
Polismyndighet i stad samt kronobetjent och kommunalnämnd å
landet skola tillse, att å ställe, där detaljhandel med rusdrycker idkas,
ordning iakttages samt de i denna förordning meddelade föreskrifter
noga efterföljas.
För köping eller annat område å landet, för vilket ordniugsstadgan
lör rikets städer är i tillämpliga delar gällande, må Konungens befallningshavande
förordna lämplig polisman att fullgöra vad enligt denna
förordning åligger kronobetjent.
99 §.
Innehavare av rättighet till detaljhandel eller i hans frånvaro den,
som försäljningen ombesörjer, vare skyldiga att efter anfordran lämna
dem, som hava att taga befattning med tillsyn å efterlevnaden av denna
förordning, tillträde till de försäljningsställen, vilka deras tjänsteåligganden
avse.
100 §.
Tredskas bolag att fullgöra de i denna förordning för bolag meddelade
föreskrifter eller de föreskrifter, som kontrollstyrelsen kan hava
för bolaget utfärdat, äger Konungens befallningshavande efter omständigheterna
förelägga bolagets styrelseledamöter vite eller förbjuda bolaget
att efter utsatt skälig tid fortsätta med försäljningen, om ej de åsidosatta
föreskrifterna iakttagas, eller återkalla boiagets rättighet till detaljhandel
att upphöra med löpande kalenderårs utgång.
101 §.
1. Tillstånd, som meddelats enligt 20—22 §§, må av Konungens
befallningshavande återkallas, när helst Konungens befallningshavande
finner skäl därtill, och skall återkallelse av tillstånd, som meddelats
enligt 20 och 22 §§, äga rum, då i stad stadsfullmäktige och på landet
kommunalstämma det påyrka.
2. Över beslut, varigenom tillstånd enligt denna § återkallats,
må klagan ej föras.
54
Be Limning sutskottets betänkande Nr 28.
102 §.
1. Vid ting, uppbördsstämma, inskrivningsförrättning, vapenövningsmöte,
marknad, torgdag, auktion, arbetsinställelse, eller där trupp
är för flere dagar sammandragen så ock vid annan till större folksamling
ledande förrättning, ävensom då eljest skäligen kan befaras, att öppethållande
av försäljningsställe kan föranleda oordningar, eller då försäljning
visar sig föranleda sådana, må Konungens befallningsliavande
ävensom i stad polismyndighet samt å landet kronobetjänt och kommunalnämnd
för visst tillfälle förbjuda bedrivandet av eljest tillåten detaljhandel
med rusdrycker eller för sådant tillfälle föreskriva de inskränkningar
i samma handel, som kunna finnas nödiga.
2. Finnes vid krig eller omedelbar krigsfara eller då arbetslöshet
eller nöd i större omfattning är rådande nödigt att meddela förbud mot
bedrivande av detaljhandel med rusdrycker eller att föreskriva inskränkningar
i sådan handel, äge Konungen därom förordna. I fall, varom
nu är sagt, må ock sådant förordnande, även om det ej kan anses
erforderligt för ordningens upprätthållande, meddelas av Konungens
befallningsliavande, där Konungen det medgivit.
103 §.
1. Därest av detaljhandel, vartill tillstånd enligt denna förordning
erhållits, oordningar föranledas eller å försäljningsställe, varest
dylik handel idkas, osedlighet bedrives och sådant fortfar, oaktat skedd
erinran från polismyndighet i stad samt kronobetjänt eller kommunalnämnd
å landet, må i stad magistraten och på landet kommunalnämnden
förbjuda försäljningens fortsatta bedrivande. Beslutet därom
gånge genast i verkställighet, men skall, vid äventyr att förbudet eljest
går åter, senast inom åtta dagar underställas prövning av Konungens
befallningsliavande, som, därest tillståndet, enligt vad i detta kapitel
sägs, ej finnes böra återkallas, har att för viss tid fastställa förbudet
eller ock upphäva detsamma.
I Stockholm tillkommer det i fall, som i detta mom. sägs, överståthållarämbetet
att meddela förbud, varom där förmäles.
2. Om sådan utskänkning, varom förmäles i 23 §, befinnes ske
i större omfattning eller på annat sätt än i nämnda lagrum avses, må
Konungens befallningsliavande ävensom i annan stad än Stockholm
magistrat samt på landet kommunalnämnd förbjuda fortsättande av rörel
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 55
sens bedrivande. Ifråga om verkställighet och underställning av sådant
beslut, som meddelats av magistrat eller kommunalnämnd, skall i tilllämpliga
delar lända till efterrättelse vad i 1 mom. finnes studera!.
104 §.
Därest av försäljning, som bedrives av bolag eller innehavare av
från bolag överlåten rättighet, vid upprepade tillfällen oordningar föranledas
eller å försäljningsställe, där sådan rörelse utövas, osedlighet
bedrives, må Konungens befallningshavande, på anmälan av i stad
polismyndighet eller stadsfullmäktige och på landet kronobetjent eller
kommunens eller angränsande kommuns kommunalnämnd eller kommunalstämma,
äga att indraga rättighet till sådan försäljning eller ock
därifrån skilja innehavaren.
105 §.
Återkallelse av meddelat tillstånd, samt förbud mot försäljning,
varom ovan sägs, skola delgivas rörelsens innehavare eller i hans frånvaio
den, som besörjer försäljningen. Därest försäljningen grundar sigpå
särskilt tillstånd, skall underrättelse om återkallelse och förbud lämnas
dem, som enligt 28 § 2 mom. skola erhålla meddelande om beviljat tillstånd,
dock att underrättelse om förbud ej skall meddelas kontrollstyrelsen.
Har Konungens befallningshavande meddelat förbud, som
avses i 103 § 2 mom., skall underrättelse därom meddelas i annan stad
än Stockholm magistraten samt på landet kommunalnämnden och länsmannen
i orten.
Vill Kap.
Ansvarsbestämmelser m. in.
106 §.
1. Den, som utan att äga rätt till försäljning enligt, denna förordning'',
avyttrar rusdrycker, straffes för olovlig försäljning med böter
från och med trettio till och med tvåhundra kronor.
2. Beträdes någon andra gången eller oftare med olovlig försäljning
av rusdrycker eller bedriver någon olovlig försäljning i större
56 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
omfattning eller yrkesmässigt, straffes med böter från och med femtio
till och med två tusen kronor eller med fängelse i högst ett år.
3. I fall, som i denna § avses, vare de å försäljningsstället med
därtill hörande lägenheter befintliga eller eljest för försäljning avsedda
rusdrycker tillika med kärl och emballage, vari de förvaras, underkastade
beslag och förbrutna.
4. Vad i denna § stadgas skall jämväl äga tillämpning, om någon,
som ej äger rätt till försäljning av rusdrycker, genom byteshandel avhänder
sig sådana eller eljest använder dem som betalningsmedel.
107 §.
överskrider den, som enligt 12 § 1 mom. äger rätt till partihandel
med rusdrycker, honom enligt samma mom. tillkommande försäljningsrättighet,
straffes med böter från och med trettio till och med fem tusen
kronor. Åro omständigheterna försvårande eller beträdes någon andra
gången eller oftare med sådan förbrytelse, må ock dömas till fängelse.
108 §.
Överskrides den i 3 § 1 mom. stadgade rättighet till försäljning
av rusdrycker i visst fall å apotek, vare lag som i 106 § sägs.
109 §.
1. Avyttrar den, som handhar detaljhandel med rusdrycker, sadana
drycker av annat slag än försälj ningsrättigheten avser,
eller beträdes den, som handhar utminutering med olovlig
utskänkning eller den, som handhar utskänkning, med olovlig utminutering,
eller idkar någon detaljhandel med rusdrycker å annat ställe än
därtill uppgivet eller medgivet är,
eller fortsätter någon, oaktat återkallelse av meddelat tillstånd
till försäljning eller förbud däremot delgivits honom, med försäljningen,
straffes som i 106 § 1 och 2 mom. sägs.
2. Har försäljning skett av drycker av annat slag än försäljningsrätten
avser, skall ifråga om sådana drycker tillämpas även vad
i 106 § 3 mom. finnes stadgat.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
57
110 §.
Förbrytelse mot 6 §, 7 § 3 inom., 90, Öl eller 92 § straffes med
böter från och med tio till och med ett hundra kronor.
in §.
Bryter den, som handhar tillåten försäljning av rusdrycker, i
andra fall än förut i detta kapitel sägs mot vad i denna förordning
är stadgat eller mot de föreskrifter, som vederbörande myndighet i
enlighet med denna förordning kan hava meddelat, straffes med böter
från och med tio till och med ett tusen kronor.
112 §.
Dömes den, som efter överlåtelse från bolag eller enligt 20, 21
eller 22 § äger rätt till utskänkning av rusdrycker, till ansvar efter
109 eller 111 §, och har han förut undergått bestraffning för förbrytelse,
varom sägs i någon av dessa §§, skall han tillika förklaras sin
rätt till försäljning förlustig.
Lag samma vare, om sådan rättighet avser utskänkning av endast
vin eller Öl och rättighetsinnehavaren dömes till ansvar för olovlig
försäljning av spritdrycker.
113 §.
Bryter någon, som ej handhar försäljning enligt denna förordning,
mot 7 § 1 eller 2 mom. eller förbryter sig någon mot stadgandet i
93 §, straffes som i 111 § sägs.
114 §.
Tillhandagå!- någon mot föreskrifterna i 79 § 1 eller 2 mom.
med anskaffande av rusdrycker, dömes till böter från och med tio till
och med ett hundra kronor. Sker förbrytelsen i större omfattning eller
yrkesmässigt eller beträdes någon andra gången eller oftare med sådan
förbrytelse, vare straffet böter från och med femtio till och med femhundra
kronor eller fängelse i högst sex månader.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 sand. 23 höft. (Nr 28.)
8
58
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
115 §.
1. Rusdrycker, som till riket införas av annan än den, vilken
enligt 10 § är berättigad till införsel av sådana drycker, må, därest
varan i behörig ordning angivits till tullbehandling, åter utföras; sker
ej återutförsel, förfares på sätt i 122 § är stadgat.
2. År införsel av rusdrycker att anse som olovlig varuinförsel
enligt vad i tullstadgan sägs, skola de i kap. 9 samma stadga förekommande
bestämmelser lända till efterrättelse; dock skall ifråga om
försäljningen av olovligt införda rusdrycker gälla vad i 122 § här
nedan stadgas.
3. Den, som mot stadgandet i 10 § 4 mom. från fartyg ilandför
rusdrycker, vilka förtullats såsom överskott av skeppsproviant, böte
från och med tio till och med ett tusen kronor och vare dryckerna tillika
med kärl och emballage underkastade beslag och förbrutna.
116 §.
Försäljer någon till dryck ej hänförlig alkoholhaltig vätska och
sker försäljningen under omständigheter, vilka kunna giva säljaren
skälig anledning antaga, att vätskan är avsedd att användas som dryck,
straffes som i 106 § 1 och 2 mom. sägs, och vare å försäljningsstället
med därtill hörande lägenheter befintlig vara, varav försäljning skett,
tillika med kärl och emballage underkastad beslag och förbruten.
117 §.
Den, som har eller haft att taga befattning med tillsyn å sådan
försäljning av rusdrycker, som bedrives av partihandlare, varom i 12
§ 1 mom. sägs, eller av innehavare av överlåten rättighet, vare förbjudet
att, där det ej kan anses påkallat av tjänstens intresse, yppa
sådana försäljares affärsförhållanden. Gör han detta och framgår ej
av omständigheterna, att han om de affärsförhållanden erhållit kännedom
å tid, då han ej innehaft dylik befattning, straffes med böter från
och med trettio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra
skada eller begagnar han sig av sin kännedom till egen eller annans
fördel, må dömas till fängelse.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
59
118 §.
Skulle den, som är pliktig att åtala förbrytelser mot denna förordning,
själv beträdas med olovlig försäljning av rusdrycker, vare det
ansett som försvårande omständighet, och vare han därjämte förlustig
tjänsten.
H9 §.
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse
mot denna förordning, fortsätter samma förbrytelse, skall, när han därtill
varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats
och delgivits, dömas till de böter eller det fängelsestraff, som äro
stadgade för sådan förbrytelse; dock må sammanlagda fängelsestraffet
icke överstiga två år.
120 §.
Husbonde ansvarar för förbrytelse, som vid handhavande av detaljhandel
enligt denna förordning begås av hans hustru, husfolk eller i
hans arbete antagen person, liksom vore förbrytelsen begången av honom
själv, därest icke omständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen skett
utan hans vetskap och vilja.
121 §.
1. Lands- och stadsfiskaler, kronobetjänte samt de personer, vilka
särskilt antagits att vaka över förordningens efterlevnad, åligger att
åtala förbrytelser mot densamma.
2. I övrigt äger envar rättighet att för sådana förbrytelser anställa
åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot
varandra, ej heller annan skyldeman mot den, hos vilken han njuter
kost eller underhåll, ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller tjänare
mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.
3. Då åtal anställes av annan än den, som är nämnd i 1 mom.,
give han sin talan allmän åklagare tillkänna så tidigt, att denne må
kunna övervara målets utförande.
60
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
122 §.
1. Rättighet att verkställa beslag tillkommer, förutom tullmyndighet
i fall som i 115 § sägs, de i 121 § 1 mom. omförmälda allmänna
åklagare. Beslag, som verkställes av annan än tulltjänsteman, skall
göras i två vittnens närvaro.
2. Då rusdrycker enligt denna förordning dömts förbrutna, skola
de hembjudas till försäljning till bolag, som äger rätt till detaljhandel
med rusdrycker, eller till sådan partihandlare, som avses i 12 § 1 mom.;
och vare dylikt bolag skyldigt att till skäligt pris inköpa sålunda hembjudna
rusdrycker. År mängden så ringa, att dess värde ej anses motsvara
forslingskostnaderna, skall varan bevisligen förstöras.
Lag samme vare i fråga om försäljning av rusdrycker på grund
av bestämmelser i tullstadgan eller andra författningar.
3. Då Öl jämlikt denna förordning blivit taget i beslag, äger
beslagaren sedan syn och värdering av två ojävige män hållits, därmed
förfara i nyss stadgad ordning, innan frågan om detsamma skall anses
förbrutet blivit slutligen avgjord.
123 §.
Böter, som äro ådömda efter denna förordning, skola, om tillgång
till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
124 §.
Av böter, som enligt denna förordning ådömas, samt av värdet
av rusdrycker, som enligt denna förordning dömas förbrutna, tillfalla
två tredjedelar åklagaren och en tredjedel den kommuns fattigkassa,
där den åtalade förbrytelsen är begången. Finnes särskild angivare eller
är annan än åklagaren beslagare, äger sådan angivare eller beslagare
taga hälften av åklagarens andel.
125 §.
Ej vare någon jävig att bära vittne angående olovlig försäljning
av rusdrycker endast på den grund, att han därvid tillhandlat sig eller
förtärt sådana drycker.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
61
126 §.
Förbrytelser mot denna förordning skola åtalas och avdömas vid
allmän domstol, dock att i stad, där poliskammare tinnes, åtal för
sadana förbrytelser skola behandlas i hittills vanlig ordning.
127 §.
\ ad enligt denna förordning tillhör stadsfullmäktiges handläggning
tillkommer i stad, där stadsfullmäktige ej finnas, allmän rådstuga, och
skall vad som tillhör kommunalstämmas handläggning tillkomma kommunalfullmäktige,
där sådana finnas.
Vad i denna förordning är stadgat i avseende å magistrat, vare
i stad, där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskilt
tillsatta styrelse, och skall vad enligt III, VI, VII och VIII kapitlen i
denna förordning tillhör magistrats handläggning tillkomma poliskammare
i stad, där sådan finnes. IX
IX kap.
Särskilda föreskrifter i avseende å förordningens ikraftträdande in. m.
128 §.
Denna förordning, varigenom förordningarna den 9 juni 1905
angående försäljning av brännvin samt angående försäljning av vin och
Öl upphävas, träder i kraft den 1 januari 1917, från vilken dag försäljning
av rusdrycker blott må utövas av den, som enligt denna förordning
därtill äger rättighet.
Härvid skall dock iakttagas,
dels att åtgärder, som före sistnämnda dag erfordras i avseende
å ordnandet av handeln med rusdrycker enligt denna förordning, skola
vidtagas i enlighet med bestämmelserna i densamma,
dels att IV kapitlet skall tillämpas under år 1916,
dels ock att i avseende å bolag, som under år 1916 utövar rätt
till försäljning av brännvin, granskning av förvaltning och räkenskaper,
62
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
beslut om ansvarsfrihet samt inleverering till statsverket av avgifter,
nettovinst och överskott av bolagets tillgångar skola ske enligt nu
gällande föreskrifter.
129 §.
Intill dess denna förordning träder i kraft, må rätt till detaljhandel
med brännvin enligt 11 och 13 §§ i förordningen den 9 juni
1905 angående försäljning av brännvin samt rätt till utskänkning av
vin och Öl enligt 7 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning
av vin och Öl ej meddelas att gälla för längre tid än till den
1 januari 1917.
130 §.
Den, som efter överlåtelse enligt 17 § 2 mom. i förordningen den
9 juni 1905 angående försäljning av brännvin idkar utminutering av
rusdrycker, och den, som jämlikt 13 § i förordningen den 9 juni 1905
angående försäljning av vin och Öl idkar utminutering av vin, som ej
är förenad med handel med andra varor än spritdrycker, må, om han
före den 1 januari 1917 hos kontrollstyrelsen därom gör anmälan,
under en tid av fem år efter sistnämnda dag utan särskilt tillstånd
fortsätta försäljningen ifråga, dock blott i den ordning, som i II kapitlet
föreskrives för partihandlare. Det åligger kontrollstyrelsen att på nu
avsedd försäljningsidkares framställning meddela nödiga föreskrifter för
att underlätta försäljningen av det lager av ifrågavarande drycker,
som han vid tiden för förordningens trädande i kraft innehar.
131 §.
1. Rusdrycker, som före den 1 januari 1917 från utlandet inkommit
till riket, må från och med sagda dag icke av tullverket utlämnas
till annan än den, som enligt 10 § äger rätt till införsel av
sådana drycker; dock att den, som enligt 130 § äger rätt att efter
nämnda dag fortsätta försäljning av rusdrycker, må under tiden för
denna rättighets bestånd äga utbekomma sådana drycker, som för hans
räkning inkommit och angivits till förtullning eller till uppläggning å
nederlag eller transitupplag före utgången av år 1916.
2. Kan på grund av vad nu är stadgat utlämnande av rusdryck,
som inkommit till riket före utgången av år 1916, icke äga rum eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. (>3
!iar f^en’ 80m eQligt 130 § äger fortsätta försäljning av rusdrycker, icke
begagnat sig av honom enligt 1 mom. tillerkända rätt, må varan på
agarens begäran återutföras. Sker ej återförsel, i förstnämnda fall
mom loppet av år 1917 och i sistnämnda fall inom ett år efter försäljningsrättens
upphörande, hemfall varan till kronan, och varde för
dess rakning behandlad på sätt i 122 § sägs
64
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
Formulär 1.
Till Konungens befallningshavande i N- N. län.
Jämlikt förordningen angående försäljning av rusdrycker den v .KHhlhetev f ltlf
(få vi) härigenom anhålla, att folkomröstning om förbud mot upplåtande av iatti0heter
detaljhandel med sådana drycker måtte i N. N. kommun anordnas år l»----
i pa heder och samvete försäkrar lag nng (försäkra vi oss var och en lör sin de!) \aia
N. N. kommun mantalskriven (-vna), välfrejdad (-dåde) svensk (-ske) ^lsmansrätt
början hava fyllt 21 år samt ej stå under förmynderskap eller fattigvåidsstyrelses^målsmansrät ■
Egenhändig namnunderskrift
Datum
Bostadsadress
|---
:
Formulär 2 A.
Voteringsproposition A.
Den. som vill, att inom N. N. kommun förbud mot upplåtande av rättigheter till detalj,
handel med rusdrycker må införas, röstar
Ja ;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Varda nejröster vid omröstningen avgivna till ett antal motsvarande mer än V av samtliga
avgivna röster, vare frågan om införande av sådant förbud förfallen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
«5
Formulär 2 B.
Voteringsproposition B.
.... . Den, som vill, att det inom N. N. kommun gällande förbudet mot upplåtande av rättigheter
till detaljhandel med rusdrycker må upphävas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Varda nejröster vid omröstningen avgivna till ett antal, motsvarande mer än */:. av samtliga
avgivna röster, vare frågan om förbudets upphävande förfallen.
Formulär 8.
KUNGÖRELSE.
Härmed tillkännagives, att röstlängden till efterrättelse vid kommunal folkomröstning om
förbud mot upplåtande av rättigheter till detaljhandel med rusdrycker inom N. N. kommun finnes
under tiden från och med den ............ till och med den ............ framlagd i ........................1
för att där vara för granskning tillgänglig; och erinras tillika, att den, vilken rösträtt enligt denna
längd ej . tillkommer, men som för sig vill påstå sådan rätt, eller den, som anser, att annan icke
m u V^.ai • j länSdan upptagen såsom röstberättigad, äger att sina anmärkningar, skriftligen avfattade
och åtiöljda av de bevis, han vill åberopa, ingiva till...........................1 2 3 sist å............ 8 dagen
den ............................8 före klockan 12 på dagen, ävensom att prövning av de mot röstlängden
tramställda anmärkningar äger rum i ...........................4 * .........6 * dagen den ..................... .5
Ort och tid.
Underskrift.
Formulär 4.
Härigenom varder Eder till kännedom meddelat, att i rätt tid anmärkning(ar) framställts
däremot, att i den röstlängd som detta år upprättats för att i N. N. kommun (stad) [N. N. omröstningsdistrikt
inom N. N. kommun (stad)] tjäna till efterrättelse vid kommunal folkomröstning
om förbud mot upplåtande av rättigheter till detaljhandel med rusdrycker, Ni upptagits såsom
röstberättigad, samt att anmärkningen(arna) avser (avse) att...........................
Prövning av anmärkningen(ama) äger rum i........................... dagen den.....................
med början kl. 10 förmiddagen, då tillfälle lämnas Eder att bemöta anmärkningen(arna).
Poststämpelns datum.
Underskrift.
1 Här angives den lokal, i vilken röstlängden kommer att framläggas. Vid bestämmande
av lokal iakttages, att behörig tillsyn över längden må kunna å det angivna stället utövas till
förekommande av att eljest anteckning i längden skulle av någon kunna verkställas.
2 Omröstningsnämndens ordförande, magistrat och stadsstyrelse.
3 Här utsättes med angivande av veckodag och datum den tid, inom vilken anmärkningarna
sist skola vara ingivna.
4 Sockenstuga, rådhus eller annan lämplig lokal.
6 Här utsättes med angivande av veckodag och datum den för anmärkningars prövning
bestämda tid.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 23 höft. (Nr 28.)
9
66
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
Formulär 5.
Protokoll, fört i N. N. kommun (stad) [N. N. omröstningsdistrikt av
N. N. kommun (stad)] vid folkomröstning angående väckt förslag om
■införande (upphävande) av förbud mot upplåtande av rättigheter till
detaljhandel med rusdrycker inom kommunen (staden) å ...............
(omröstningslokalen) i ........................... (orten) den........................
(dag (-ar), månad, år).
Till förrättande av den folkomröstning, som blivit utsatt att hållas härstädes......... dagen
den ........................ (och ............dagen den ........................) sammanträdde klockan......(och
klockan ......) omröstningsnämnden (stadens magistrat1, magistratens deputerade1 2)......................3 * * 6 7-
Omröstningen fortgick till klockan ...... med uppehåll .....................*■ .
Vid omröstningen avgåvos av ..................... röstande ..................... giltiga jaröster och
...................... giltig» nejröster.
Samtliga röstsedlar inlades efter verkställd räkning i ............ (antal) omslag, som förseglades
med de ...... (antalet) sigill, som här nedan finnas avtryckta.
........................................ Vid protokollet
N. N.
Avtryck
av
sigill.
Avtryck
av
sigill.
Att detta protokoll
N. N.
vid omröstningsförrättningen upplästs och befunnits riktigt, bekräftas,
N. N.
Ordförande.
N. N.
1 I stad, som utgör ett omröstningsdistrikt.
2 I stad, som består av flera omröstningsdistrikt.
3 Har omröstningen till följd av gudstjänst ej hunnit börja å bestämd tid, varde detta
här anmärkt. . , , ,... , „ ,
1 Här angivas tider, varunder uppehåll i förrättningen, även på grund av gudstjänst, agt rum.
6 Har någon förvägrats att utöva rösträtt, varde det, med tydligt angivande av personens
namn och orsaken till denna vägran, här anmärkt.
6 Har röstsedel förklarats ogift, angives detta här jämte grunden därför.
7 Här upptages vad i övrigt förekommit av beskaffenhet att böra i protokollet antecknas.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
67
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 1—3, 6, 10, 11, 13 och 14
§§ i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning
av tillagade, alkoholfria drycker samt svagdricka.
Härigenom förordnas, att 1—3, 6, 10, 11, 13 och 14 §§ i förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av tillagade, alkoholfria
drycker samt svagdricka skola erhålla följande ändrade lydelse:
1 §•
1. Försäljning — — — — — — — — — — — — gällande.
2. Lika med tillagade, alkoholfria drycker anses i denna förordning
alla alkoholhaltiga drycker, vilka ej äro tillagade av malt och
som ej innehålla mer än 2 1/i volymprocent alkohol.
3. Vad i 1 mom. är stadgat galle ock försäljning av svagdricka,
då denna ej sker till förtäring på stället.
4. Med svagdricka förstås — — — svagdricka ävensom alkoholfria''
maltdrycker. 2
Den--
svagdricka.
2 §•
— iskänkning av spritdrycker, vin eller Öl,---
68
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
3 §•
1. Vill — — — — — — —--— — — — — ombytes.
2. Bevis — — — — förbjudits att försälja spritdrycker, vin
eller Öl, — — — — tillstånd att försälja spritdrycker, vin eller Öl
återkallats, eller att han dömts förlustig rätt till försäljning av sådana
drycker eller drycker, som avses i denna förordning.
3. Vill någon — — — — förordning, eller att försälja spritdrycker,
vin eller Öl upphört — — — — tillstånd att försälja spritdrycker,
vin eller Öl återkallats, — — — — tillämpning.
4. Inom---— — — — — — — — — — — tillstånd.
5. Har —-------------upphört.
G §.
1. Utskänkning--— — — — — — —--— resande.
2. Om utskänkning på grund av anmälan eller tillstånd enligt
3 § idkas, vare det förbjudet att låta rusdrycker å utskänkningsstället
förtäras ävensom att hava sådana drycker förvarade å utskänkningsstället
eller eljest på sådant sätt, att gästerna äga tillgång till desamma.
Det vare ock förbjudet för gäst att å sådant utskänkningsställe
förtära rusdrycker.
10 §.
1. Den — — — — — — —----— — — kronor.*
2. Överträder-------------sagt,
3. Överträder — — — — — — — — — — — — kronor.
4. Förbryter sig någon mot vad i 5 § eller 6 § 2 mom. är
föreskrivet, eller utövar någon utskänkning av i denna förordning avsedda
drycker å otillåten tid, bote från och med fem till och med
trettio kronor. 11
11 §•
Varder--— — olovlig försäljning av spritdrycker, vin eller
Öl — — — — föranleda.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
69
13 §.
Husbonde ansvarar för förbrytelse, som vid handhavande av försäljning
enligt denna förordning begås av hans hustru, husfolk eller i
hans arbete antagen person, liksom vore förbrytelsen begången av
honom själv, därest icke omständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen
skett utan hans vetskap och vilja.
14 §.
Om — — — — försäljning av rusdrycker är eller varder stadgat.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1917.
70
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen den 18
juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet.
Härigenom förordnas, att 7 § i förordningen den 18 juni 1864
angående utvidgad näringsfrihet skall erhålla följande ändrade lydelse:
7 §•
1 mom. Sådan-----—----— — yrket
2 mom. Tillverkning eller beredning av drycker, hållande mer
än 21/4 volymprocent alkohol, må i andra fall än som avses i kungl.
förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker och kungl. förordningen den 11 oktober 1907 angående
tillverkning av brännvin, icke, utan att Kungl. Magt därtill lämnat tillstånd,
äga rum i reningsverk, vinfabrik eller annan byggnad, som för
ifrågavarande verksamhet anlagts eller inrättats efter ingången av juli
månad 1915. Lag samma vare angående tillverkning och beredning av
nu ifrågavarande drycker i härför förut använd byggnad, varest sådan
verksamhet nedlagts av annan anledning än reparation och ej återupptagits
före ingången av juli månad 1915.
Denna förordning träder genast i kraft.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
71
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 13, 23 och 31 §§ i förordningen
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker.
Härigenom förordnas, att 13, 23 och 31 §§ i förordningen den 7
augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
skall erhålla följande ändrade lydelse:
13 §.
1. I bryggeri, som anlagts eller för tillverkning av andra maltdrycker
än svagdricka inrättats efter ingången av juli månad 1915, må
sådan tillverkning ej äga rum, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd.
Lag samma vare angående tillverkning av ifrågavarande drycker
i bryggeri, varest sådan verksamhet nedlagts av annan anledning än
reparation och ej återupptagits före ingången av juli månad 1915.
Då skattepliktigt — — — — — — — — — — — — — —
företräda honom inför kontrolltjänsteman;
varjämte vid anmälan skall fogas dels, därest bryggeriet ej står
under tillsyn av kontrollör, då anmälan göres, intyg — — — — —
ordningsstadgans föreskrifter, dels ock i fall som avses i 1 mom. bevis
att Kungl. Maj:t lämnat sådant tillstånd, som där är sagt.
3. Samtidigt — — — — — — — — —--— — kronor.
4. Ingives — — — — — — — — — — — — — krossas.
5. Har — — — — — — — — — — — — — — återkallas.
6. När — — — — — — — — — — — — — — kronor.
7. Förfaller — — — — — — — — — — — — återkallas.
72
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
23 §.
Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej av köpare
avhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade med
såväl bryggeriets namn som ordet »skattefritt». I stället — — —
varumärke.
Beträffande----------proppen.
När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall
på etiketten ordet »skattefritt» vara anbragt överst å en rad för sig och
vara tydligt framträdande.
På sålunda-----------utlämnas.
31 §.
Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej av köpare
avhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade
med såväl bryggeriets namn som ordet »skattefritt». I stället--
varumärke.
Beträffande----------proppen.
När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall
på etiketten ordet »skattefritt» vara anbragt överst å en rad för sig och
vara tydligt framträdande.
Denna förordning träder genast i kraft.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
73
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse ay 1 och 4 §§ i förordningen den
11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin.
Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ i förordningen den 11 oktober
1907 angående tillverkning av brännvin skola erhålla följande ändrade
lydelse:
1 §•
1. Brännvin — — — —--— — —--konkursboet.
2. Ö vers tå th ållare — — — — — — — — — — förordning.
3. Å — — —---t— — — — — — — — förbjuden.
4. I bränneri, som anlagts eller för brännvinstillverkning inrättats
efter ingången av juli månad 1915, må sådan tillverkning ej äga rum,
utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd. Lag samma vare angående
tillverkning i bränneri, varest sådan verksamhet nedlagts av annan
anledning än reparation och ej återupptagits före ingången av juli
månad 1915.
4 §•
Den, som--— — — — — — samt därvid avlämna bevis
dels att han är behörig att utöva brännvinstillverkning, dels ock i fall
som avses i 1 § 4 mom. att Kungl. Maj:t lämnat sådant tillstånd, som
där är sagt. Av bolag — — — — — — — — — — — utfärdat.
Denna förordning träder genast i kraft.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 23 käft. (Nr 28.)
10
74
Bevillningsutskottets betänkande Nr'' 28.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli
1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 18 juli 1913
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skall erhålla följande
ändrade lydelse:
1 §•
Av---— punschskatt och rusdrycksförsäljningsmedel skall,
efter restitution — — — — — — — — — — —--—--
— — — nedgått.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1917.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
75
Reservationer:
A) i fråga om utskottets författningsförslag:
1) av herrar Nilsson i Bonarp och von Hofsten, vilka anfört:
Den av herr Staaff med flera vid innevarande års riksdag: väckta
motionen nr 104 med förslag till förordning angående försäljning av
rusdrycker m. m. överensstämmer i huvudsakliga delar med nykterhetskommitténs
förslag samt bevillningsutskottets nu föreliggande utlåtande,
under det att herr von Hofstens med flere motion nr 109 med förslag till
förordning angående försäljning av alkoholhaltiga drycker är så gott
som lika lydande med Kungl. Maj:ts vid fjolårets riksdag i ärendet
framlagda proposition nr 242, som antogs av första kammaren, under
det att andra kammaren för sin del biföll bevil! rångsutskottets förslag-,
jämväl avfattat i huvudsaklig överensstämmelse med utskottets nu föreliggande
utlåtande. Detta utskottets utlåtande och motion nr 109 överensstämma
bland annat uti tvenne huvudpunkter, innefattande olikheter
med nu gällande lagstiftning, nämligen uti dels läggande under systembolagens
försäljning jämväl av Öl- och vinhandeln, dels helt genomförande
av så kallat kommunalt veto — uti motion nr 109 dock med
ett undantag —, innebärande att den verkliga beslutanderätten i hithörande
frågor helt förlägges hos kommunalstämma och stadsfullmäktige
i stället för såsom förut hos Konungens befallningshavande, och dels
lagfästande därom att så kallade personliga restriktioner skola av vederbörande
bolag införas vid utminutering av spritdrycker, eller såsom det
heter i motion nr 109, »bolag skall anordna verksam kontroll till vilka
personer och till vilken mängd försäljning i varje särskilt fall äger rum».
Olikheterna åter mellan utskottets förslag och motion nr 109 fram
-
76 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
träda bland annat i följande huvudsynpunkter, nämligen: dels beträffande
ölets alkoholstyrka i volymprocent, angiven i utskottets betänkande till
mer än 21/. procent och i motion nr 109 till mer än 3.6 procent, därvid
i motionen framhållits, att genom denna bestämmelse såväl skulle vinnas
fördelen av att konsumtionen bland den störa allmänheten leddes över
till de lättare drickorna från andra ur nykterhetssvnpunkt icke lika
oskadliga, som att någon ersättning därigenom kunde beredas industrien
för den förlust, som genom ölhandelns läggande under bolag komme
att drabba densamma, dels beträffande så kallat lokalt veto, som funnes
upptaget i utskottets förslag, men icke i motionen nr 109, och dels beträffande
de så kallade restriktionsbestämmelserna vid utminutering av
spritdrycker, där utskottet föreslår genomförande av det så kallade motbokssystemet
i huvudsaklig överensstämmelse med doktor Bratts kända
förslag, under det att motionen vill lämna bolagsstyrelserna frihet att
ordna den personliga kontrollen vid spritförsäljning efter lokala förhållanden
och den erfarenhet, som därvid må hava vunnits å olika orter. —
Då vi här nedan komma att hemställa om bifall till förevarande motion nr
109 tillåta vi oss med avseende å motiveringen till däruti angivna förslag
allenast ytterligare hänvisa till Kungl. Majrts förut omförmälda
proposition nr 242 till 1914 års senare riksdag, vilken, såsom förut
anförts, i allt väsentligt överensstämmer med nyssnämnda motion. Vi
tillåta oss därvid jämväl åberopa ett yttrande av herr chefen för finansdepartementet
till statsrådsprotokollet den 24 juli 1914, däruti han uttalar sin
förvissning, att ett sålunda modifierat förslag — som Kungl. Majrts dåvarande
— därest detsamma upphöjdes till lag, icke skulle åstadkomma
mindre nykterhetseffekt än med nykterhetskommitténs förslag skulle
kunna vinnas, utan säkrare och mera beståndande skulle verka till folknykterlietens
fromma. Några ändringar uti ifrågavarande motion nr 109
påkallas emellertid utav dels riksdagens beslut under innevarande år att
lämna Kungl. Majrt och Konungens befallningshavande befogenhet att
vid krig eller omedelbar krigsfara eller då arbetslöshet eller nöd i större
omfattning är rådande meddela förbud mot bedrivande av försäljning av
brännvin, vin och Öl eller föreskriva inskränkningar i sådan handel,
vilken bestämmelse är införd i förslaget här nedan i § 49, dels Kungl. Maj:ts
till innevarande riksdag avlåtna propositioner nr 81 angående kontrollstyrelsens
övervakande av bolagens verksamhet, vilken proposition påkallar
någon mindre ändring i § 20 i motion nr 109, och nr 187 angående
minsta försäljningsbelopp, kontrollområden, import m. m. med
ändringar i § 32 med flere paragrafer i motion nr 109, därvid dock
77
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
är att märka, att de uti sistnämnda proposition framlagda ändringsförslag
i nu gällande brännvinslagstiftning redan förut funnos delvis införda i
motionen nr 109 såsom angående att vid utminutering av spritdrycker
kontroll skall anordnas, angående indelning av hela landet i kontrollområden
m. m., under det att ändringar i berörda motion därigenom
egentligen föreligga beträffande förbud ej blott till försändning från ett
kontrollområde till ett annat utan även till all försäljning till annat
område, beträffande transportkort samt import av rusdrycker, allt åtgärder,
vilka synas innebära en nödig konsekvens av det under 1914 års riksdag
fattade beslut om kontrollområden, och dels av några utav första
kammaren vid ärendets behandling den 2(5 augusti 1914 vidtagna ändringar
i Kungl. Maj:ts förslag, av mindre vikt, men dock innebärande
förbättringar, nämligen, att i § 38 mom. 1 ordet »försäljningsställe» utbytes
mot »detaljhandelsställe», och att i förslagen till såväl förordningom
ändrad lydelse av 7 § i förordningen den 18 juni 1864 angående
utvidgad näringsfrihet som i förordningen om ändrad lydelse av 13 § i
förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker som i förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen
den 11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin inskjutes efter orden
»varest sådan verksamhet, nedlagts» uttrycket: »av annan anledning än
reparation»; varjämte i sammanhang härmed tiderna i samtliga angivna
författningsförslag ändrats från »ingången av november månad 1914»
till »ingången av juli månad 1915». Såsom framgår av motion nr 109
äro uti där framlagda lagförslag redan införda de ändringar i Kungl.
Majrts förslag, som påkallades uti en vid fjolårets utskottsbetänkande
fogad reservation av herr Nilsson i Bonarp med flera, vilka ändringar
jämväl godkändes av första kammaren. I § 19 mom. 6 är införd en
bestämmelse att landstingsordförande jämväl äger utse suppleant för
styrelseledamot.
Vi instämma i den uppfattning, som kommit till uttryck i förevarande
motion nr 109, då där framhålles, att en olägenhet hos den av
Kungl. Maj:t vid 1914 års senare riksdag framlagda propositionen syntes
föreligga uti den stadgade långa övergångstiden, innan förordningen
skulle träda i kraft, nämligen 1921 för förordningen i sin helhet och
1939 för viss handel med vin till avhämtning. Kungl. Maj:t yttrar i
berörda proposition, att det skulle möta betydande svårighet att låta
sådan ersättning utgå i annan form än genom viss tid för avveckling,
såsom i penningar. Vi medgiva detta och ställa oss ganska tveksamma
till det i motionen nr 109 framställda förslaget om anhållan att Kungl.
78
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
Maj:t ville låta verkställa undersökning och utredning angående beredande
av skälig ersättning ej mindre åt de vinhandlare samt innehavare
av överlåtna spinta osarättigheter, vilka före den 1 januari 1915
bedrivit sådan rörelse, än även åt de övriga personer, vilkas utkomstmöjligheter
genom ifrågavarande lagstiftning komma att inskränkas, allt
under förutsättning att lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1917,
samt för riksdagen framlägga det förslag, utredningen kan föranleda.
Behövligheten och lämpligheten av eu sådan utredning om ersättning i
och för lagens ikraftträdande före angivna tider bliva även mindre framträdande,
om de uti Kungl. Maj:ts proposition nr 187 föreslagna åtgärder
antagas av riksdagen. Emellertid förmena vi, att en sådan utredning
dock kan vara till gagn, och då vi anse oss i vårt framtida
beslut härutinnan fullkomligt obundna av utredningens resultat, komma
vi härnedan att jämväl härutinnan yrka bilall till motion nr 109. I
avvaktan på en eventuell utrednings blivande resultat hemställa vi
emellertid om samma tider för lagstiftningens ikraftträdande, som finnas
angivna såväl i nämnda motion som i den kung], propositionen nr 242
den 24 juli 1914.
På grund av vad sålunda anförts hava vi ansett, att utskottet bort
hemställa,
att riksdagen måtte antaga härvid såsom bilagor
fogade förslag till
a) förordning angående försäljning av alkoholhaltiga
drycker (Bil. A);
b) förordning angående försäljning av svagt alkoholhaltiga
samt tillagade alkoholfria drycker (Bil. B);
c) förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen
den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet
(Bil. C);
d) förordning om ändrad lydelse av 3, 13, 23
och 31 §§ i förordningen den 7 augusti 1907 angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker (Bil. D);
e) förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§
i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning
av brännvin (Bil. E);
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Magt anhålla,
att Kungl. Magt ville låta verkställa undersökning
och utredning angående beredande av skälig ersättning
79
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
ej mindre åt de vinhandlare samt innehavare av överlåtna
spirituosautminuteringsrättigheter, vilka före den 1
januari 1915 bedrivit sådan rörelse än även åt de övriga
personer, vilkas utkomstmöjligheter genom eu sådan lagstiftning,
som ovan omförmäles, komma att inskränkas,
allt under förutsättning att ovannämnda under mom.
a), b) och d) angivna förslag till förordningar träda
1 kraft den 1 januari 1917, samt för riksdagen framlägga
det förslag, utredningen kan föranleda;
ävensom att, under förutsättning av bifall till
ovannämnda förordning angående försäljning av alkoholhaltiga
drycker m. m., riksdagen måtte
dels medgiva, att till sådan ägare av gästgiveri,
vilken på grund av bestämmelserna i 10 § av förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin
vid tiden för ikraftträdandet av förordningen angående
försäljning av alkoholhaltiga drycker är berättigad
att utskänka brännvin, må för rättighetens upphörande
från och med år 1921 av staten utgivas ersättning
med årligt belopp, som av Konungens befaliningshavande
fastställes efter de grunder, vilka finnas
an givna i kungörelsen den 12 juli 1907 angående
ersättning till gästgivare, som avstå från dem jämlikt
förstnämnda lagrum tillkommande rätt till utskänkning,
ävensom att änka efter manlig ersättningstagare må,
därest äktenskapet blivit ingånget före den 1 maj
1907, efter mannens frånfälle under sin återstående
livstid äga att uppbära den ersättning, vartill mannen,
om han levat, varit berättigad,
samt bestämma, att gästgiveriägare, om han vill
komma i åtnjutande av ifrågavarande ersättning, skall
därom före den 1 september 1920 till Konungens befallningshavande
i det län, varest gästgiveriet är beläget,
ingiva ansökning och därvid styrka, att han i
egenskap av gästgivare fortfarande är till utskänkning
berättigad;
dels medgiva, att till den, vilken på grund av
2 mom. i övergångsstadgandena uti förordningen den
9 juni 1905 angående försäljning av vin och Öl vid
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
liden för ikraftträdandet av förordningen angående försäljning
av alkoholhaltiga drycker är berättigad att
utskänka vin eller maltdrycker, må för rättighetens
upphörande utgivas ersättning en gång för alla med
belopp, som bestämmes av Kungl. Maj:t, dock att
sådan ersättning i intet fall må beviljas till högre
belopp än vad som skäligen kan antagas motsvara
sammanlagt den behållna inkomsten av utskänkningsrörelsen
för åren 1915—1919,
samt bestämma, att den, som vill komma i åtnjutande
av nu nämnd ersättning, därom skall före
den 1 september 1920 till Konungens beiallningshavande
ingiva till Kungl. Maj:t ställd ansökning och därvid
såväl styrka, att han fortfarande är till utskänkning
berättigad, som ock förebringa den utredning, han föi
ersättningens bestämmande vill åberopa;
dels ock medgiva, att erforderliga medel för gäldande
av ersättningsbelopp, som enligt ovan angivna
grunder skola utbetalas, må utgå ur statsverkets fond
av rusdrycksmedel, och att till gästgivare beviljad
ersättning av Konungens befallningskavande må utbetalas
kvartalsvis vid början av varje kvartal från och
med ingången av år 1921;
dock att nu angivna tider dels angående dagen,
från vilken ersättningarna skola utbetalas, och dels de
år, efter vilka den behållna inkomsten av Öl- och
vinutskänkningsrättigheterna skola beräknas, må ändras
i överensstämmelse med de tider, som kunna komma
att framdeles bestämmas för först omförmålda förordningars
trädande i kraft.
Bevillningsutskottets betänkande AV 28. Reservationer.
81
B Hägn A.
Förslag
till
förordning angående försäljning av alkoholhaltiga drycker.
1 kap.
Allmänna bestämmelser.
1 §''
I denna förordning förstås
med spritdrycker: brännvin och andra drycker, som hålla mer
än 25 volymprocent alkohol, ävensom sprit samt, oberoende av alkoholhalten,
punsch och likör;
med vin: alla av malt ej tillagade drycker, som ej äro hänförliga
till spritdrycker och vilka hålla mer än 3.6 volymprocent alkohol; och
med Öl: alla maltdrycker, som innehålla alkohol, med undantag
av sådana, som enligt förordningen angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker äro att hänföra till svagdricka eller lagrat dricka.
Spritdrycker, vin och Öl kallas med en gemensam benämning
alkoholhaltiga drycker.
2 §.
Försäljning av alkoholhaltiga drycker delas i partihandel och
detaljhandel.
Med partihandel förstås sådan handel, som bedrives till återförsäljare
i och för deras rörelse. Med detaljhandel förstås all annan försäljning.
Detaljhandel delas i utminutering (försäljning till avhämtning eller
försändning på rekvisition) och utskänkning (försäljning till förtäring
på stället).
Vid utminutering må ej tillåtas, att något av det sålda förtäres
på utminuteringsstället. Vid utskänkning må ej tillåtas, att något av
det sålda från utskänkningsstället medföres.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 saml. 23 höft. (Nr 28.)
11
82 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
Med rättighet till utminutering av spritdrycker följer rätt till utminutering
av vin och Öl samt med rätt till iskänkning av spritdrycker
rättighet till utskänkning av vin och Öl.
3 §''
1. Tillstånd till försäljning av alkoholhaltiga drycker enligt denna
förordning må ej meddelas annan person än den, som äger god frejd,
råder över sig och sitt gods, gjort sig känd för ordentlighet samt prövas
i övrigt vara lämplig till rörelsens utövande.
2. Sådant tillstånd må ej meddelas ämbets- eller tjänsteman, som
till följd av sin befattning kan komma att deltaga i beslut angående
tillverkning eller försäljning av alkoholhaltiga drycker eller däröver utöva
tillsyn, ecklesiastik ämbets- eller tjänsteman, kyrkobetjänt eller i
allmän tjänst anställd lärare.
3. Den, som enligt 12 § 1 mom. äger rätt till partihandel med
alkoholhaltiga drycker, må ej tilldelas rättighet till detaljhandel med
sådana drycker. .
4. Ej heller må tillstånd till försäljning av alkoholhaltiga drycker
meddelas den, som utövar tillverkning i skattefritt bryggeri.
5. Den, som ej äger undfå tillstånd till försäljning enligt denna
§, må ej heller vara styrelseledamot eller delägare i bolag, varom i
denna förordning sägs, dock att ecklesiastik ämbets- eller tjänsteman,
kyrkobetjänt eller i allmän tjänst anställd lärare må vara styrelseledamot
i sådant bolag.
4 §■
Detaljhandel med alkoholhaltiga drycker må icke vara förenad med
annan handel, till vars drivande särskild anmälan fordras, dock att utskänkning
av vin under de i denna förordning stadgade villkor må äga
rum i samband med konditorirörelse.
Vid utminutering må ock andra drycker än alkoholhaltiga för
säljas till avhämtning eller försändas på rekvisition och vid utskänkning
tillhandahållas till förtäring på stället.
5 §•
Alkoholhaltiga drycker må ej utminuteras i mindre myckenhet
än 3/io liter. g §
Alkoholhaltiga drycker, som äro försatta med sackarin, få ej hållas
till salu.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 83
7 §■
1. Ej må någon vid personligt besök eller genom ombud hos
annan än innehavare av rätt att försälja spritdrycker till salu utbjuda
sådana drycker eller därå upptaga beställningar.
2. Ej må någon eljest, för egen eller armans vinning, vid personligt
besök eller genom ombud söka förmå annan att å utminuteringsställe
inköpa spritdrycker.
3. Ej må någon yrkesmässigt eller eljest mot ersättning tillhandagå
annan med anskaffande av spritdrycker.
4. Innehavare av rätt till försäljning av spritdrycker må ej å
annan ort än den, där han utövar sin försäljningsrättighet, till annan än
dylik innehavare mot efterkrav för köpeskillingen utlämna spritdrycker.
8 §•
1. Den, som äger rätt till försäljning av alkoholhaltiga drycker,
må ej i samband med rörelsens bedrivande annorledes än genom försäljning
avhända sig sådana drycker till annan, dock att det icke skall
vara innehavare av rätt till utskänkning betaget att tillfälligtvis å försäljningsstället
utöva gästfrihet.
2. Den, som ej äger rätt till försäljning av alkoholhaltiga drycker,
må ej genom byteshandel avhända sig sådana eller eljest använda dem
som betalningsmedel.
9 §•
Därest vid något tillfälle alkoholhaltiga drycker vid detaljhandel
utborgats till myckenhet, för vilken försäljningspriset understiger 50
kronor, må betalning för dryckerna eller för kärl och emballage, vari
de förvaras, ej kunna utsökas. Vad sålunda stadgas äger dock ej tilllämpning
vid försäljning av vin eller Öl åt spisande gäster vid måltid.
10 §.
I avseende å försäljning av alkoholhaltiga drycker för vetenskapligt,
medicinskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål eller för
apoteksbehov gäller vad Konungen därom förordnat. ii
ii §•
Utöver de i denna förordning meddelade föreskrifter gäller för
försäljning av punsch, arrak och rom vad därom särskilt stadgas.
Angående villkoren för försäljning av denaturerat brännvin meddelas
särskilda bestämmelser av Konungen.
84
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
II kap.
Om partihandel med alkoholhaltiga drycker.
12 §.
1. Den, som till avsalu äger tillverka alkoholhaltiga drycker eller
bedriver rening av brännvin, ävensom den, som enligt 13 § erhållit
tillstånd till partihandel, äga försälja det slags alkoholhaltiga drycker,
som tillverkas eller renas eller vilka tillståndet avser, dock inom riket
endast till annan innehavare av dylik rättighet samt till den, som
äger rätt till detaljhandel med alkoholhaltiga drycker, i och för deras
rörelse.
2. Bolag, som enligt vad i denna förordning sägs äger rätt till
detaljhandel, må ock till annan innehavare av dylik rättighet i och
för dennes rörelse försälja alkoholhaltiga drycker.
13 §.
Där tillstånd till partihandel erfordras, meddelas sådant av kontrollstyrelsen.
Ansökning om tillstånd skall- innehålla uppgift å den
kommun, där handeln skall utövas, samt vara åtföljd av intyg, utvisande
sökandens behörighet att idka rörelsen.
14 §.
Partihandlare, varom i 12 § 1 mom. sägs, vare skyldig hålla sina
handelsböcker med tillhörande verifikationer tillgängliga för av kontrollstyrelsen
särskilt förordnat ombud och har att vid rörelsens utövande
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrollstyrelsen för
tillsyn å rörelsen kan meddela.
15 §.
Bolag, som driver utminutering, må överenskomma med den, som
äger rätt till partihandel med vin eller Öl, att sådana från bolaget
inköpta drycker må, med iakttagande av de av kontrollstyrelsen för sådant
fall meddelade föreskrifter av partihandlaren försändas direkt till köpare.
16 §.
1. Avlider den, som efter tillstånd enligt 13 § utövar partihandel
med alkoholhaltiga drycker, må rörelsen för stärbhusets räkning fortsättas,
till dess två år förflutit efter dödsfallet. 1 ''
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 85
2. k örsättes någon, som i 1 inom. avses, i konkurs, må rörelsen
för konkursboets räkning fortsättas, dock ej längre än till dess tre
månader förflutit efter det förhör enligt 25 § konkurslagen hållits.
3. I fall, som i denna § avses, åligger det dock stärbhuset eller
konkursboet, om de vilja fortsätta rörelsen, att därom inom en månad
efter dödsfallet eller efter det förhör i konkursen hållits, göra anmälan
hos kontrollstyrelsen med uppgift därvid tillika å den person, som
antagits till föreståndare för försäljningen. Göres ej anmälan inom
föreskriven tid eller prövas den till föreståndare antagne icke vara
därtill lämplig, anses försäljningsrätten hava upphört den dag, tiden
för anmälningsskyldigheten gick till ända eller kontrollstyrelsens beslut
i frågan delgivits den anmälningsskyldige.
17 §‘
kåter ansökning äger kontrollstyrelsen medgiva, att för konkursbos
eller stärbhus räkning eller där eljest särskilda omständigheter föreligga
alkoholhaltiga drycker må för visst fall utan hinder av de i denna
förordning givna föreskrifter försäljas till partihandlare, varom i 12 §
1 mom. sägs, eller till bolag, som äger rätt till detaljhandel med alkoholhaltiga
drycker.
III kap.
Om rättigheter till detaljhandel med alkoholhaltiga drycker.
18 §.
1. Detaljhandel med alkoholhaltiga drycker inom en kommun må
med de undantag, som i 19 samt 21—28 §§ omförmälas, idkas endast
av särskilt, inom kommunen uteslutande för sådan detaljhandel bildat
bolag och icke mellan flera bolag fördelas.
2. Rättighet, som i 1 mom. avses, meddelas av Konungens befallningshavande
för ett eller flera, högst tre, kalenderår. Ansökan om
erhållande av rättighet skall före mars månads utgång året innan försäljningen
är avsedd att taga sin början av bolaget skriftligen göras
hos Konungens befallningshavande med'' bifogande av intyg om delägarnes
behörighet att idka rörelsen, bolagets stadgar samt redogörelse för
hur bolaget ämnar bedriva sin verksamhet. Denna redogörelse skäll
innehålla uppgifter om vilka av de i 1 § nämnda slag av alkoholhaltiga
drycker försäljningen skall avse, om antal försäljningsställen, dels för
utminutering och dels för utskjutning av spritdrycker, vin och Öl, om
grunderna för försäljningsställenas förläggning, om i vilken omfattning
86 Bevillningsutskottets betänkande År 28■ Reservationer.
utskänknmgen är avsedd att äga ruin annorledes än vid maltid åt
spisande gäster samt om i vilka fall bolaget ämnar å annan, på sätt i
27 § 2 mom. stadgas, överlåta rättighet till utskänkning.
3. Över ansökning, som rätteligen skett, skall Konungens befallningshavande
omedelbart efter ansökningstidens utgång inhämta utlåtanden,
i Stockholm av stadsfullmäktige och i annan stad av magistrat
och stadsfullmäktige samt å landet av kommunalnämnd och. kommunalstämma.
Dessa utlåtanden böra innehålla huruvida och i vilken utsträckning
den sökta rätten till detaljhandel anses böra medgivas, uppgift
å det antal försäljningsställen, som bör få anordnas, dels för utminutering
och dels för utskänkning av spritdrycker, vin och Öl, ävensom
förslag till de inskränkningar med hänsyn till försäljningsställenas
förläggning och rörelsens bedrivande, som anses nödiga. Hava ansökningar
inkommit från flera bolag, skall, om upplåtande av rätt till detaljhandel
tillstyrkes, visst bolag förordas till erhållande av den sökta
rättigheten.
4. Sedan de i 3 mom. omförmälda utlåtanden till Konungens
befallningshavande avgivits, har Konungens bofallningshavande, där ansökning
ej genast varder avslagen, att, om rörelsen kan antagas vålla
olägenhet för angränsande kommun, över ansökningen infordra yttrande
från stadsfullmäktige eller kommunalstämma i sådan kommun.
5. Har ansökningen blivit avstyrkt av stadsfullmäktige eller kommunalstämma
inom den kommun, där försäljningen är avsedd att äga
rum, må densamma ej bifallas. Medgiver Konungens befallningshavande
upplåtande av rätt till detaljhandel, må försäljningsställenas antal, ej
sättas högre än det av stadsfullmäktige eller kommunalstämman tillstyrkta.
Konungens befallningshavande skall därjämte vid upplåtelsen
föreskriva de inskränkningar med hänsyn till försäljningsställenas förläggning
och rörelsens bedrivande, som blivit av stadsfullmäktige eller
kommunalstämman föreslagna, såvida samma inskränkningar icke finnas
stå i strid med allmän lag eller författning eller uppenbarligen ej kunna
anses ägnade att främja det med desamma avsedda syftet.
6. Konungens befallningskavandes beslut i ämnet skall kungöras
i den tidning i länets residensstad, där allmänna påbud för staden
vanligen meddelas, och räknas tiden för anförande av besvär över beslutet
från dagen för kungörandet.
19 §.
I kommun, där tillstånd till detaljhandel enligt 18 § ej meddelats,
må rättighet till utskänkning av alkoholhaltiga drycker kunna tilldelas
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 87
inom annan kommun bildat bolag. Sådan rättighet må dock utövas
endast om bolaget erhåller rätt till detaljhandel inom den kommun,
där bolaget är bildat, och så länge sistnämnda rättighet är gällande.
Ansökan om rättighet, varom nu är fråga, skall göras inom den
i 18 § omförmälda tid innan försäljningen är avsedd att taga sin början,
och skall beträffande rättighetens upplåtande jämväl i övrigt lända till
efterrättelse vad i 18 § stadgas.
20 §.
1. Bolag, som i 18 och 19 §§ omförmäles, må icke avse att
bereda vare sig delägarne vinning utöver årlig ränta med högst fem
procent å de av delägarne tillskjutna kontanta medel eller kommun
någon ekonomisk fördel.
2. Vid utövande av sin verksamhet står bolaget under överinseende
av kontrollstyrelsen och har att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
kontrollstyrelsen i avseende å inköp av, försäljningspris för
samt alkoholstyrka hos alkoholhaltiga drycker ävensom angående räkenskapers
förande och i övrigt beträffande bolagets förvaltning eller eljest
i de i denna förordning särskilt angivna hänseenden kan meddela.
Närmare bestämmelser angående kontrollstyrelsens verksamhet
härutinnan meddelas av Konungen.
3. Bolag äger ej vid utminutering hålla mer än ett försäljningspris
å en och samma varusort av alkoholhaltiga drycker, oavsett om
större eller mindre myckenhet försäljes.
4. Bolag må icke, utan samtycke av kontrollstyrelsen, inköpa
fastighet eller inom redan förvärvad fastighet vidtaga annan mera omfattande
förändring än den, som påkallas av fastighetens underhåll eller
rörelsens behöriga utövande.
Bolag må icke, utan samtycke av kontrollstyrelsen, förhyra andra
lägenheter än dem, vilka äro behövliga för den rörelse, som bolaget
självt utövar, eller utan sådant samtycke ingå affärsavtal för längre
tid än bolagets rättighet upplåtits, dock att hyresavtal må ingås till
fardag, som infaller under året näst efter utgången av nämnda tid.
Bolaget må ej heller ingå affärsavtal med enskilda styrelseledamöter eller
delägare i bolaget, eller låta avlöningen vare sig till styrelsen eller till
de hos bolaget anställda personer vara beroende på omsättningen av
alkoholhaltiga drycker eller utgå med viss del av vinsten.
5. Bolagets delägare skola vara minst nio, av vilka åtminstone
sex böra vara boende å den ort, där bolagets styrelse har sitt säte.
88 Beoillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
Bolagets styrelse skall bestå av fem ledamöter, av vilka två utses av
delägarne i bolaget, en utses i stad av stadsfullmäktige och å landet
av kommunalstämman, en av Konungens befallningshavande och en av
landstinget, dock att i stad, som icke deltager i landsting, stadsfullmäktige
utse jämväl den ledamot, som eljest skulle av landstinget väljas.
På enahanda sätt utses jämväl fem suppleanter. Därest å landet eller
i stad, som deltager i landsting, nytt bolag bildas å tid, då landstinget
icke är samlat, må ordföranden i landstinget äga att utse ledamot i
styrelsen jämte suppleant för honom för tiden, intill dess ledamot och
suppleant blivit av näst sammanträdande landsting utsedda.
Av Konungens befallningshavande, landsting, stadsfullmäktige eller
kommunalstämma utsedd styrelseledamot må icke vara delägare i bolaget.
6. Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper skall varje
år i mars eller april månad å tid, som av Konungens befallningshavande
bestämmes, verkställas för näst föregående år av tre revisorer, av vilka
en utses, i stad av stadsfullmäktige och å landet av kommunalstämman,
eu av landstinget samt en av Konungens befallningshavande. I stad,
som icke deltager i landsting, utse stadsfullmäktige jämväl den revisor,
som eljest skulle av landstinget väljas. På enahanda sätt utses jämväl
tre suppleanter. Revisorerna skola antingen ibland eller utom sig utse
två personer att å deras vägnar deltaga i inventering av bolagets tillgångar
vid löpande årets slut. Över revisionen avgiva revisorerna
berättelse, vilken, utom redogörelse för bolagets ekonomiska ställning
och förvaltning samt vad övrigt revisorerna kunna finna skäl omnämna,
skall innehålla till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet. Av revisionsberättelsen,
vid vilkens avfattande de föreskrifter skola iakttagas, som
meddelas av kontrollstyrelsen, skola, sedan bolagets styrelse lämnats
tillfälle att förklara sig över i berättelsen möjligen gjorda anmärkningar,
revisorerna före maj månads utgång'' översända exemplar till
Konungens befallningshavande, landstinget, stadsfullmäktige eller kommunalstämman
samt kontrollstyrelsen. Bolagets styrelse må även till
nämnda myndigheter insända sin förklaring.
Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper må även när
som helst företagas av chefen för kontrollstyrelsen eller av person,
som nämnda styrelse lörordnat.
7. Styrelseledamöter samt revisorer och deras här ovan nämnda
ombud äga att av bolaget åtnjuta ersättning enligt grunder, som av
kontrollstyrelsen bestämmas.
8. Om ansvarsfrihet för bolag beslutar kontrollstyrelsen, sedan
landsting och i stad stadsfullmäktige samt på landet kommunalstämman
89
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
avgivit yttrande i ärendet. Sådant yttrande skall till kontroll styrelsen
avgivas före september månads utgång.
9. Bolag åligger att inom mars månads utgång efter varje
kalenderårs slut å statsverkets giroräkning i riksbanken insätta hela
den nettovinst, som uppkommit av all den rörelse bolaget idkat. Då
bolag upplöses, skall, där ej annorledes i laga ordning bestämts, på
enahanda sätt förfäras med det överskott av bolagets tillgångar, som
kan uppstå, sedan bolagets samtliga skulder blivit guldna samt de av
delägarne tillskjutna medel återbetalats. Omförmälda nettovinst och
överskott tillfalla statsverket.
10. Förmenar någon att bolag beträffande ämne, varom det tillkommer
kontroll styrelsen att meddela föreskrift, vidtagit åtgärd, som
kränker hans enskilda rätt eller strider mot förordningens syfte, må han
hos kontrollstyrelsen göra framställning om åvägabringande av rättelse
i det överklagade förhållandet.
21 §.
1. Rättighet att endast vid måltid till spisande gäster utskänka
vin och Öl må inom kommun, där bolag ej erhållit rätt till detaljhandel
med alkoholhaltiga drycker, av Konungens befallningshavande meddelas
att gälla tillsvidare för ett eller flera, högst tre, kalenderår. I fråga
om utskänkning av Öl förstås med måltid i detta mom. gäst mot betalning
tillhandahållen mat till ett pris, som ej understiger eller, där visst
pris för måltiden ej avtalats, ej skäligen kan anses understiga dubbla
priset av det till måltiden utskänkta ölet.
2. Ansökning om rättighet, som i 1 mom. sägs, skall före
utgången av augusti månad året innan utskänkningen är avsedd att
taga sin början skriftligen göras hos Konungens befallningshavande med
uppgift å det ställe, där utskänkningen skall äga rum, samt med bifogande
av intyg utvisande sökandens behörighet att idka rörelsen.
3. Över ansökning, som rätteligen skett, skall Konungens befallningshavande
efter augusti månads utgång inhämta utlåtanden, i Stockholm
av stadsfullmäktige och i annan stad av magistrat och stadsfullmäktige
samt å landet av kommunalnämnd och kommunalstämma. Dessa
utlåtanden böra innehålla bestämt till- eller avstyrkande jämte förslag
till de inskränkningar i avseende å försäljningens bedrivande, som
anses nödiga.
4. Har ansökningen blivit avstyrkt, i stad av stadsfullmäktige
samt å landet av kommunalstämma, må densamma av Konungens be
Bihang
till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 23 käft. (Nr 28.) 12
90 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
fallningshavande ej bifallas. Medgiver Konungens befallningshavande
upplåtande av rättighet, skola vid upplåtelsen föreskrivas de inskränkningar
i avseende å rörelsens bedrivande, som blivit av stadsfullmäktige
eller kommunalstämman föreslagna, såvida samma inskränkningar icke
finnas stå i strid med allmän lag eller författning eller uppenbarligen
ej kunna anses ägnade att främja det med desamma avsedda syftet.
22 §.
Vid hälsobrunn, badort eller annan kurort, där särskild läkare
finnes anställd, må på därom gjord ansökning Konungens befallningshavande,
sedan stadsfullmäktige eller kommunalstämma lämnats tillfälle
att yttra sig, kunna meddela rättighet att tillsvidare för kortare tid än
år vid måltid till spisande gäster utskänka vin eller Öl.
23 §.
1. Rättighet till utskänkning av alkoholhaltiga drycker å passagerarfartyg,
som förmedla regelbunden persontrafik till utländsk hamn,
må på ansökning kunna tillsvidare för viss tid, högst ett år, av
Konungens befallningshavande i det län, varest fartygets rederi har
sitt säte, tilldelas person, som är behörig att idka utskänkningsrörelse.
Sådan utskänkning må endast äga rum till förtäring ombord å fartyget
och må, under det fartyget ligger i hamn eller vid land, allenast ske
till besättningen och till sådana fartygets passagerare, som i dess restaurationslokal
intaga måltid.
2. Rättighet att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka
vin eller Öl å andra passagerarfartyg än som avses i 1 mom. må på
ansökning kunna av Konungens befallningshavande i det län, varest
fartygets rederi har sitt säte, tilldelas person, som är behörig idka utskänkningsrörelse.
Sådan utskänkning må endast äga rum till förtäring
ombord å fartyget och må, under det fartyget ligger i hamn eller vid
land, allenast ske till besättningen och till sådana fartygets passagerare,
som i dess restaurationslokal intaga måltid. Utskänkningen av Öl skall
härjämte vara underkastad den särskilda inskränkning, som i 21 § 1
mom. omnämnes.
24 §.
Tillstånd att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka vin
eller Öl å statens järnvägars eller enskild, till persontrafik upplåten
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 91
järnvägs tåg må på framställning av järnvägens styrelse kunna av
Konungens befallningskavande i det län, varest styrelsen har sitt säte,
meddelas person, som är behörig att idka utskänkningsrörelse.
25 §.
Där i något fall utskänkning av vin eller Öl tillfälligtvis kan vara
av omständigheterna påkallad, må på därom gjord ansökning Konungens
befallningshavande, sedan stadsfullmäktige eller kommunalstämma blivit
hörda, kunna tillsvidare för kortare tid än år eller för visst tillfälle
meddela rättighet att vid måltid till spisande gäster utskänka sådana
drycker. Har ansökningen blivit avstyrkt av stadsfullmäktige eller
kommunalstämma, må densamma av Konungens befallningshavande ej
bifallas.
26 §.
Mottager någon i sitt hem mot betalning gäster till bespisning
vid slutet bord, må han, om avtal om bespisningen träffats för eu tid
av minst en vecka, utan särskilt tillstånd till gästerna vid deras måltider
utskänka Öl.
27 §.
1. Bolag må ej till annan överlåta rättighet till utminutering.
2. Bolag äger till enskild person överlåta rättighet till utskänkning.
Sådan överlåtelse vare ej gällande, utan att Konungens befallningshavande,
efter prövning av villkoren för densamma, giver tillstånd
till den överlåtna rättighetens utövning.
Med överlåtelse av utskänkningsrättighet följer skyldighet för den,
till vilken sådan rättighet blivit överlåten, att hos bolaget inköpa alla
för rörelsen erforderliga spritdrycker.
3. överlåtelse av rättighet till utskänkning, som avses i 21—25
§§, vare förbjuden.
28 §.
Avlider den, som efter överlåtelse från bolag eller enligt 21—25 §§
innehar rättighet till utskänkning, eller försättes han i konkurs, må
rörelsen för stärbhusets eller konkursboets räkning fortsättas, dock icke
längre än till dess tre månader förflutit efter dödsfallet eller efter det
förhör enligt 25 § konkurslagen hållits. Det åligger dock stärbhuset
eller konkursboet, om de vilja fortsätta rörelsen, att därom inom en
månad efter dödsfallet eller efter det förhör i konkursen hållits göra
anmälan hos Konungens befallningshavande med uppgift därvid tillika
å den person, som antagits till föreståndare för försäljningen. Göres ej
92
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
anmälan inom föreskriven tid eller prövas den till föreståndare antagne
icke vara därtill lämplig, anses försäljningsrättigheten hava upphört den
dag, tiden för anmälningsskyldigheten gick till ända eller beslut i frågan
delgivits den anmälningsskyldige.
29 §.
Konungens befallningsliavande äger att vid meddelande av tillstånd
till detaljhandel eller sedermera under rörelsens utövande stadga
de inskränkningar i avseende å densamma, som kunna anses erforderliga.
30 §.
1. Då försäljningsrättighet beviljas, skall Konungens befallningshavande
utfärda tillståndsbevis med angivande däri av det lagrum, vara
tillståndet grundar sig, varest eller efter vilka grunder försäljningsställe
skall förläggas ävensom för vilken tid rättigheten må begagnas; skolande
i tillståndsbeviset jämväl utsättas de föreskrifter i avseende å rörelsens
utövande, som lämnats vid tillståndets meddelande.
2. Avskrift av tillståndsbevis skall Konungens befällningshavande
tillställa kontrollstyrelsen ävensom i andra fall än som avses i 23 och
24 §§ magistraten eller kommunalnämnden och länsmannen i orten.
Vad i detta inom. är sagt om magistratens underrättande äger ej tilllämpning
i Stockholm.
3. Om beslut, varom i 28 § förmäles, skall Konungens befallningskavande
lämna underrättelse till dem, som enligt 2 mom. skola
erhålla meddelande om beviljat tillstånd.
TV kap.
Närmare föreskrifter angående detaljhandel med alkoholhaltiga drycker.
31 §.
All försäljning av alkoholhaltiga drycker skall ordnas så, att därmed
åstadkommes så ringa skada som möjligt och att syftet med de i
denna förordning givna stadgande!! sålunda i största möjliga utsträckning
vin nes.
För sådant ändamål skall iakttagas, att alkoholhaltiga drycker ej
försäljas eller från försäljningsställe utlämnas till den, om vilken skälig
anledning förefinnes till antagande, att han skall missbruka sådana eller
med varans anskaffande tillhandagå någon, som gjort sig känd för sådant
missbruk.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 93
Alkoholhaltiga drycker må ej utlämnas, vid utminutering till den.
som ej fyllt 21 år, och vid utskänkning till den, som ej fyllt 18 år.
Ej heller må alkoholhaltiga drycker från försäljningsställe utlämnas
till någon, som synbarligen är berörd av starka drycker, eller sådan
person å utskänkningsställe tillåtas att förtära alkoholhaltiga drycker.
32 §.
Vid all utminutering av spritdrycker skall bolag, i det i 31 §
angivna syfte, enligt grunder, som av kontrollstyrelsen godkännas,
anordna verksam kontroll till vilka personer och till vilken mängd
försäljning i varje särskilt fall äger rum, och må härvid fastställas viss
myckenhet, utöver vilken under angiven tid utminutering till köpare
eller vissa sådana ej må ske. Vidtager bolag ändring i föreskrifterna
för den kontroll, bolaget anordnat, vare bolaget skyldigt att därom göra
anmälan hos kontrollstyrelsen.
Det åligger kontrollstyrelsen att för utminutering av spritdrycker
indela riket i kontrollområden ävensom att i denna indelning vidtaga
de jämkningar, som betingas därav, att inom viss kommun rättighet till
utminutering upphör eller upplåtes, eller som av andra orsaker påkallas.
Bolag må ej utminutera spritdrycker till person, boende inom annat
kontrollområde än det, där bolaget utövar sin verksamhet, där ej det bolag,
inom vars kontrollområde personen är boende, därtill, med iakttagande
av de föreskrifter, kontrollstyrelsen kan meddela, lämnat medgivande.
Bolag vare på anfordran av köpare, till vilken bolaget finner utminutering
kunna äga rum, pliktigt att, sedan erforderlig säkerhet nedsatts,
söka till skäligt pris från namngiven handlande anskaffa vare sig
sådana varusorter av spritdrycker, vin eller Öl, som inom riket förekomma
i handeln, eller uppgiven varusort av spritdrycker från utlandet.
2. Skulle vid utminutering av vin eller Öl visa sig, att något
slag av dessa drycker genom sin prisbillighet i förening med hög alkoholhalt
eller av annan sådan anledning uppenbarligen är ägnat att för
allmänheten såsom berusningsmedel ersätta spritdrycker, skall i fråga
om utminutering av sådan dryck gälla vad i 1 mom. första stycket
stadgas angående utminutering av spritdrycker, och har kontrollstyrelsen
i fall av behov att därom meddela föreskrift.
3. Vägrar bolag obehörigen att till någon utminutera alkoholhaltiga
drycker eller lämna sådant medgivande, som i 1 mom. tredje
stycket avses, må på hans framställning kontrollstyrelsen därutinnan
meddela rättelse, över kontrollstyrelsens beslut i fråga om bolags vägran
att utminutera alkoholhaltiga drycker må klagan icke föras.
94
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
1. Försäljningsställe skall vara beläget vid öppen gata, väg
eller torg.
2. De rum, som nyttjas för utskänkningsrörelse, skola vara ljusa
och luftiga, hava eu i förhållande till rörelsens omfattning tillräcklig
storlek samt hållas i ordentligt skick.
34 §.
Försäljning må ej ske annorstädes än i lokal eller å plats, som
blivit för försäljningens bedrivande godkänd vid besiktning, vilken hålles
i stad av stadsfiskal och på landet av kronobetjänt jämte två personel’,
utsedda en av nvkterhetsnämnden i kommunen samt en i Stockholm
av överståthållarämbetet, i annan stad av magistraten och på landet av
kommunalnämnden. Besiktningsmännen skola, därest försäljningsställe
godkännes, om besiktningen utfärda bevis, vilket skall innehålla beskrivning
å den besiktigade lägenheten.
Innan bevis om besiktningen utfärdats, må försäljning ej börjas.
Vad i denna § är stadgat gäller jämväl, då ny rättighet meddelas
att utövas i lägenhet, som förut varit använd som försäljningsställe.
Kostnad för besiktning gäldas av tillståndshavaren med belopp,
som bestämmes av Konungens befallningshavande.
O r'' C
o O §.
1. Om tillstånd meddelats till försäljning å angivet försäljningsställe,
må ombyte av sådant ej ske, med mindre den myndighet, som
meddelat tillståndet, därtill giver sitt bifall; skolande dessförinnan tillfälle
att yttra sig i ärendet lämnas samma myndigheter, som blivit
hörda över ansökningen om ifrågavarande försäljningsrättighet.
2. Om beslut enligt 1 mom. meddele Konungens befallningshavande
underrättelse till dem, som enligt 30 § 2 mom. skola erhålla
meddelande om beviljat tillstånd.
36 §.
1. Inom eller omedelbart invid kasernområde, läger eller annat
område, som blivit för krigsmaktens behov upplåtet, vare detaljhandel
med alkoholhaltiga drycker förbjuden.
2. A dag, då ting, marknad, torgdag, uppbördsstämma eller inskrivningsförrättning
hålles, vare å landet annan detaljhandel med
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 95
alkoholhaltiga drycker än iskänkning av Öl med den inskränkning,
varom i 21 § 1 mom. förmäles, förbjuden på eller inom 0.5 mil från
förrättningsstäl let.
3. Vid offentligt skådespel eller varieté-, cirkus- eller annan dylik
föreställning eller, med undantag av konsert, vid vilken uteslutande utföres
instrumentalmusik, varje annan föreställning, till vilken allmänheten
har tillträde, eller vid offentlig danstillställning må iskänkning
av alkoholhaltiga drycker icke ske i lokal eller å plats, därifrån är
utsikt till skådebanan eller till annan plats, där föreställningen eller
danstillställningen äger rum; dock må Konungens befallningshavande för
särskilt tillfälle medgiva undantag från det sålunda meddelade förbud.
37 §.
1. Utminutering av alkoholhaltiga drycker må äga rum endast
socken dagar under högst åtta timmar, dock ej före klockan 9 förmiddagen
eller efter klockan 6 eftermiddagen.
2. Utskänkning av spritdrycker må begynna tidigast klockan 12
middagen samt utskänkning av vin och Öl tidigast klockan 9 förmiddagen;
och må utskänkningen ej fortfara längre än till klockan 10
eftermiddagen.
Utskänkning av alkoholhaltiga drycker, som äger rum å sön- och
helgdagar eller å andra dagar före klockan 3 eftermiddagen, vare tillåten
endast vid måltid åt spisande gäster.
Under högmässogudstjänst vare all utskänkning förbjuden.
3. Där särskilda omständigheter anses föranleda behov av att
tiden för utskänknings avslutande bestämmes senare än till klockan 10
eftermiddagen eller att utskänkning av alkoholhaltiga drycker annorledes
än vid måltid åt spisande gäster äger rum under sön- och helgdagar
med början efter klockan 3 eftermiddagen, äger Konungens befallningshavande
efter framställning i stad av stadsfullmäktige och på
landet av kommunalstämma samt efter magistrats eller kommunalnämnds
hörande därom förordna. 38 * * *
38 §.
1. Å tider, då handel med alkoholhaltiga drycker enligt näst
föregående
§ ej är tillåten, vare allt utlämnande av sådana drycker från
detaljhandelsställe förbjudet.
2. Då utskänkning ej är medgiven, vare det förbjudet att låta
alkoholhaltiga drycker å utskänkningsställe förtäras.
96
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
39 §.
Om tillstånd erhållits att ntskänka endast vin eller Öl, vare det
förbjudet att låta spritdrycker å utskänkningsstället förtäras ävensom
att hava spritdrycker förvarade å utskänkningsstället eller eljest på
sådant sätt, att gästerna äga tillgång till desamma.
40 §.
1. Vid utskänkning av alkoholhaltiga drycker skall lagad mat
alltid vara att tillgå, dock att vad sålunda stadgas ej äger tillämpningvid
utskänkning av vin i samband med servering av konditorivaror.
2. I utskänkningslokal skall friskt dricksvatten ständigt hållas
för varje gäst lätt tillgängligt.
3. Överlastad person får ej utdrivas från utskänkningsställe, där
han förtärt alkoholhaltiga drycker, eller lämnas utan vård.
41 §•
1. Under det detaljhandel med alkoholhaltiga drycker pågår, får
dörren till försäljningsrummet ej vara låst.
2. Å försäljningsställe skola ett exemplar av denna förordning
och bestyrkt avskrift av det tillståndsbevis, som enligt 30 § 1 mom.
utfärdats för rörelsens innehavare, ävensom prislista å de alkoholhaltiga
drycker, som å stället tillhandahållas, vara för köpare tillgängliga. Därjämte
skall å försäljningsställe finnas för samtliga gäster synligt anslag,
som tydligt angiver, å''vilka tider därstädes försäljning av alkoholhaltiga
drycker får äga rum. 42 43
42 §.
1 öppen salubod för handel med andra varor än alkoholhaltiga
drycker ävensom i de för rörelsen använda lägenheter, vid torghandel
och auktioner, vid handel med lappbefolkningen samt eljest vid yrkesmässig
handel med andra varor än alkoholhaltiga drycker vare utdelning
av sådana drycker även utan betalning förbjuden.
43 §.
Stadgande^ i 33, 34, 37 och 41 §§ skola ej äga tillämpning å
utskänkning, varom förmäles i 26 §.
Ej heller skall vad i 37 § stadgas äga tillämpning å utskänkning,
som avses i 23 och 24 §§.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
97
V kap.
Om tillsyn å detaljhandel med alkoholhaltiga drycker och övervakande
av nykterhetstillståndet.
44 §.
Nykterhetsnämnd i kommun har att övervaka nykterhetstillståndet
inom kommunen.
Nämnden åligger därvid särskilt
att genom upplysningar och råd till försäljare söka förebygga
missbruk av alkoholhaltiga drycker;
att bereda de ärenden, berörande nykterhetstillståndet, vilka i stad
av stadsfullmäktige och på landet av kommunalstämma till nämnden
remitteras; samt
att till stadsfullmäktige eller kommunalstämman göra framställning
om vidtagande av nykterhetsfrämj ande åtgärder och avgiva årlig berättelse
angående sin verksamhet och över nykterhetstillståndet inom
kommunen.
45 §.
Det åligger Konungens befallningshavande att övervaka iakttagandet
av vad i denna förordning är stadgat.
Polismyndighet i stad samt kronobetjänt och kommunalnämnd å
landet skola tillse, att å ställe, där detaljhandel med alkoholhaltiga
drycker idkas, ordning iakttages samt de i denna förordning meddelade
föreskrifter noga efterföljas.
För köping eller annat område å landet, för vilket ordningsstadgan
för rikets städer är i tillämpliga delar gällande, må Konungens befallningshavande
förordna lämplig polisman att fullgöra vad enligt denna
förordning åligger kronobetjänt.
46 §.
Innehavare av rättighet till detaljhandel eller i hans frånvaro
den, som försäljningen ombesörjer, vare skyldiga att efter anfordran
lämna dem, som hava att taga befattning med tillsyn å efterlevnaden
av denna förordning, tillträde till de försäljningsställen, vilka deras
tjänsteåligganden avse.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 23 höft. (Nr 28.)
13
98
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
47 §.
Tredskas bolag att fullgöra de i denna förordning för bolag meddelade
föreskrifter eller de föreskrifter, som kontrollstyrelsen kan hava
för bolaget utfärdat, äger Konungens befallningsbavande efter omständigheterna
förelägga bolagets styrelseledamöter vite eller förbjuda
bolaget att efter utsatt skälig tid fortsätta med försäljningen, om ej de
åsidosatta föreskrifterna iakttagas, eller återkalla bolagets rättighet till
detaljhandel att upphöra med löpande kalenderårs utgång.
48 §.
Tillstånd, som meddelats enligt 21—25 §§, må av Konungens
befallningshavande återkallas, när helst Konungens befallningsbavande
finner skäl därtill.
Över beslut, varigenom tillstånd sålunda återkallats, må klagan
ej föras.
49 §.
1. Vid arbetsinställelse, vapenövningsmöte eller auktion eller i
andra fall än då stadgandet i 36 § 2 mom. äger tillämpning, vid annan
till större folksamling ledande förrättning, ävensom då eljest skäligen kan
befaras, att öppethållande av försäljningsställe kan föranleda oordningar,
eller då försäljning visar sig föranleda sådana, må Konungens belallningsbavande
ävensom i stad polismyndighet samt å landet kronobetjänt
och kommunalnämnd för visst tillfälle förbjuda bedrivandet av eljest
tillåten detaljhandel med alkoholhaltiga drycker eller för sådant tillfälle
föreskriva de inskränkningar i samma handel, som kunna finnas
nödiga.
2. Finnes vid krig eller omedelbar krigsfara eller då arbetslöshet
eller nöd i större omfattning är rådande nödigt att meddela förbud mot
bedrivande av detaljhandel med alkoholhaltiga drycker eller att föreskriva
inskränkningar i sådan handel, äge Konungen därom förordna. I fall,
varom nu är sagt, må ock sådant förordnande, även om det ej kan
anses erforderligt för ordningens upprätthållande, meddelas av Konungens
befallningshavande, där Konungen det medgivit.
50 §.
1. Därest av detaljhandel, vartill tillstånd enligt denna^förordning
erhållits, oordningar föranledas eller å försäljningsställe, varest
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 99
dylik handel idkas, osedlighet bedrives och sådant fortfar, oaktat skedd
erinran från polismyndighet i stad samt kronobetjent eller kommunalnämnd
å landet, må i stad magistraten och på landet kommunalnämnden
förbjuda försäljningens fortsatta bedrivande. Beslutet därom
gånge genast i verkställighet, men skall, vid äventyr att förbudet eljest
går åter, senast inom åtta dagar underställas prövning av Konungens
befallningshavande, som, därest tillståndet, enligt vad i detta kapitel
sägs, ej finnes böra återkallas, har att för viss tid fastställa förbudet
eller ock upphäva detsamma.
I Stockholm tillkommer det i fall, som i detta mom. sägs, överståthållarämbetet
att meddela förbud, varom där förmäles.
2. Om sådan iskänkning, varom förmäles i 26 §, befinnes ske
i större omfattning eller på annat sätt än i nämnda lagrum avses, må
Konungens befallningshavande ävensom i annan stad än Stockholm
magistrat samt på landet kommunalnämnd förbjuda fortsättande av
rörelsens bedrivande. I fråga om verkställighet och underställning av
sådant beslut, som meddelats av magistrat eller kommunalnämnd, skall
i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad i 1 mom. finnes stadgat.
51 §.
Därest av försäljning, som bedrives av bolag eller innehavare av
från bolag överlåten rättighet, vid upprepade tillfällen oordningar föranledas
eller å försäljningsställe, där sådan rörelse utövas, osedlighet
bedrives, må Konungens befallningshavande, på anmälan av i stad
polismyndighet eller stadsfullmäktige och på landet kronobetjent eller
kommunens eller angränsande kommuns kommunalnämnd eller kommunalstämma,
äga att indraga rättighet till sådan försäljning eller ock
därifrån skilja innehavaren. 52
52 §.
Återkallelse av meddelat tillstånd samt förbud mot försäljning,
varom ovan sägs, skola delgivas rörelsens innehavare eller i hans frånvaro
den, som besörjer försäljningen. Därest försäljningen grundar sig
på särskilt tillstånd, skall underrättelse om återkallelse och förbud
lämnas dem, som enligt 30 § 2 mom. skola erhålla meddelande om
beviljat tillstånd, dock att underrättelse om förbud ej skall meddelas
kontrollstyrelsen.
100
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
VI kap.
Om införsel av spritdrycker från utrikes ort.
53 §.
1. Spritdrycker må till riket införas blott av den, som visar sig
äga rätt försälja sådana drycker.
2. Vid varje tullplats i riket skall över därstädes till införsel
angivna slag av spritdrycker föras särskild förteckning enligt formulär,
som av generaltullstyrelsen fastställes efter kontrollstyrelsens hörande.
Denna förteckning skall vid varje års slut insändas till kontrollstyrelsen.
3. Spritdrycker må icke från tullverket utlämnas annorledes än
mot kvitto, utfärdat av den, som enligt 1 mom. är berättigad att införa
sådana drycker, dock att spritdrycki-r, som från utlandet inkommit till
bolag, må mot kvitto utlämnas till den, som visar sig hava erhållit
bolagets medgivande därtill.
4. Utan hinder av vad i denna paragraf stadgas må
a) spritdrycker till riket införas av den, som enligt särskilt stadgande
äger åtnjuta tullfrihet för från utlandet inkommande varor,
b) prov på spritdrycker i vanlig ordning till riket införas av vederbörligen
legitimerad handelsresande,
c) resande, som ankommit från utrikes ort, för eget bruk mot
erläggande av stadgad tull införa spritdrycker intill viss mindre, i tullförfattningarna
angiven myckenhet,
d) till skeppsproviant, hänförliga spritdrycker behandlas på sätt i
tullförfattningarna finnes stadgat; dock må spritdrycker, som förtullats
såsom överskott av skeppsproviant, icke från fartyg ilandföras.
5. Angående införsel av spritdrycker till riket för vetenskapligt,
medicinskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål eller för apoteksbehov
meddelas särskilda bestämmelser av Konungen.
6. Med från utlandet införda spritdrycker, som på grund av stadgandet
i denna paragraf ej må från tullverket utlämnas, skall förfaras på
sätt Konungen förordnar.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
101
VII kap.
Ansvarsbestämmelser in. in.
54 §.
1. Den, som utan att äga rätt till försäljning enligt denna förordning
avyttrar alkoholhaltiga drycker, straffes för olovlig försäljning
med böter från och med trettio till och med tvåhundra kronor.
2. Beträdes någon andra gången eller oftare med olovlig försäljning
av alkoholhaltiga drycker eller bedriver någon olovlig försäljning
i större omfattning eller yrkesmässigt, straffes med böter från och
med femtio till och med två tusen kronor eller med fängelse i högst
ett år.
3. I fall, som i denna § avses, vare de å försäljningsstället med
därtill hörande lägenheter befintliga eller eljest för försäljning avsedda
alkoholhaltiga drycker tillika med kärl och emballage, vari de förvaras,
underkastade beslag och förbrutna.
4. Vad i denna § stadgas skall jämväl äga tillämpning, om
någon, som ej äger rätt till försäljning av alkoholhaltiga drycker,
genom byteshandel avhänder sig sådana eller eljest använder dem som
betalningsmedel.
55 §.
Tillhandagå!’ någon mot föreskriften i 7 § 3 mom. med anskaffande
av spritdrycker, dömes till böter från och med tio till och
med ett hundra kronor. Sker förbrytelsen i större omfattning eller
yrkesmässigt eller beträdes någon andra gången eller oftare med sådan
förbrytelse, vare straffet böter från och med femtio till och med fem
hundra kronor eller fängelse i högst sex månader.
56 §.
Överskrider den, som enligt 12 § 1 mom. äger rätt till partihandel
med alkoholhaltiga drycker, honom enligt samma mom. tillkommande
försäljningsrättighet, straffes med böter från och med trettio
till och med fem tusen kronor. Åro omständigheterna försvårande
eller beträdes någon andra gången eller oftare med sådan förbrytelse,
må ock dömas till fängelse.
102
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
57 §.
1. Avyttrar den, som handhar detaljhandel med alkoholhaltiga
drycker, sådana drycker av annat slag än försäljningsrättigheten avser,
eller beträdes den, som handhar utminutering, med olovlig
utskänkning eller den, som handhar utskänkning, med olovlig utminutering,
eller idkar någon detaljhandel med alkoholhaltiga drycker å annat
ställe än därtill uppgivet eller medgivet är,
eller fortsätter någon, oaktat återkallelse av meddelat tillstånd
till försäljning eller förbud däremot delgivits honom, med försäljningen,
straffes som i 54 § 1 och 2 mom. sägs.
2. Har försäljning skett av drycker av annat slag än försäljningsrätten
avser, skall i fråga om sådana drycker tillämpas även vad
i 54 § 3 mom. finnes stadgat.
58 §.
Förbrytelse mot 6, 39, 40 eller 41 § straffes med böter från och
med tio till och med ett hundra kronor.
59 §.
Bryter den, som handhar tillåten försäljning av alkoholhaltiga
drycker, i andra fall än förut i detta kapitel sägs mot vad i denna
förordning är stadgat eller mot de föreskrifter, som vederbörande
myndighet i enlighet med denna förordning kan hava meddelat, straffes
med böter från och med tio till och med ett tusen kronor.
60 §.
Dömes enskild person, som enligt denna förordning erhållit tillstånd
till försäljning av alkoholhaltiga drycker, till ansvar efter 56, 57
ellerT;T 59 §, och har han förut undergått bestraffning för förbrytelse,
varom sägs i någon av dessa §§, skall han tillika förklaras sin rätt till
försäljning förlustig. o
Lag samma vare, om enskild person, som erhållit tillstånd till
försäljning av endast vin eller Öl, dömes till ansvar för olovlig försäljning
av spritdrycker.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
103
Öl §.
1. Bryter någon, som ej handhar försäljning enligt denna förordning,
mot 7 § 1 eller 2 mom. eller förbryter sig någon mot stadgandet
i 42 §, straffes som i 59 § sägs.
2. Den, som i strid mot stadgandet i 53 § 4 mom. från fartyg
ilandför spritdrycker, vilka förtullats såsom överskott av skeppsproviant,
böte från och med tio till och med ettusen kronor; och vare dryckerna
tillika med kärl och emballage underkastade beslag och förbrutna.
62 §.
Försäljer någon till dryck ej liänförlig alkoholhaltiga vätska och
sker försäljningen under omständigheter, vilka kunna giva säljaren
skälig anledning antaga, att vätskan är avsedd att användas som dryck,
straffes som i 54 § 1 och 2 mom. sägs, och vare å försäljningsstället
med därtill hörande lägenheter befintlig vara, varav försäljning skett,
tillika med kärl och emballage underkastad beslag och förbruten.
63 §.
Den, som har eller haft att taga befattning med tillsyn å sådan
försäljning av alkoholhaltiga drycker, som bedrives av partihandlare,
varom i 12 § 1 mom. sägs, vare förbjudet att, där det ej kan anses
påkallat av tjänstens intresse, yppa sådan försäljares affärsförhållanden.
Gör han detta och framgår ej av omständigheterna, att han om de
affärsförhållanden erhållit kännedom å tid, då han ej innehaft dylik
befattning, straffes med böter från och med trettio till och med ett tusen
kronor. Sker det för att göra skada eller begagnar han sig av sin
kännedom till egen eller annans fördel, må dömas till fängelse. 64 65
64 §.
Skulle den, som är pliktig att åtala förbrytelser mot denna förordning,
själv beträdas med olovlig försäljning av alkoholhaltiga drycker,
vare det ansett som försvårande omständighet, och vare han därjämte
förlustig tjänsten.
65 §.
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse
mot denna förordning, fortsätter samma förbrytelse, skall, när han där
-
104 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
till varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats
och delgivits, dömas till de böter eller det fängelsestraff, som äro stadgade
för sådan förbrytelse; dock må sammanlagda fängelsestraffet icke
överstiga två år.
66 §.
Husbonde ansvarar för förbrytelse, som med hans vetskap begås
mot denna förordning av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen
person, liksom vore förbrytelsen begången av honom själv.
67 §.
1. Lands- och stadsfiskaler, kronobetjänte samt de personer, vilka
särskilt antagits att vaka över förordningens efterlevnad, åligger att
åtala förbrytelser mot densamma.
2. 1 övrigt äger envar rättighet att för sådana förbrytelser anställa
åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot
varandra, ej heller annan skyldeman mot den, bos vilken han njutei
kost eller underhåll, ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller
tjänare mot husbondefoik under den tid, de äro i tjänsten.
3. Då åtal anställes av annan än den, som är nämnd i 1 mom.,
give han sin talan allmän åklagare tillkänna sa tidigt, att denne må
kunna övervara målets utförande.
68 §.
1. Rättighet att verkställa beslag tillkommer de i 67 § 1 mom.
omförmälda allmänna åklagare. Beslag skall göras i två vittnens
närvaro.
2. Alkoholhaltiga drycker, som jämlikt denna förordning förklarats
förbrutna, skola" behandlas på sätt Konungen förordnar. Med Öl,
som tagits i beslag, skall, ändå att det icke blivit slutligen avgjort, om
detsamma skall anses förbrutet, gälla vad nyss är sagt.
69 §.
Böter, som äro ådömda efter denna förordning, skola, om tillgång
till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
70 §.
Av böter, som enligt denna förordning ådömas, samt av medel,
vilka inflyta vid försäljning av alkoholhaltiga drycker, som enligt denna
105
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
förordning anses förbrutna, tillfalla två tredjedelar åklagaren och eu
tredjedel den kommuns fattigkassa, där den åtalade förbrytelsen är
begången. Finnes särskild angivax-e, äger han taga hälften av åklagarens
andel.
71 §•
Ej vare någon jävig att bära vittne angående olovlig försäljningav
alkoholhaltiga drycker endast på den grund, att han därvid tillhandlat
sig eller förtärt sådana drycker.
72 §.
Förbrytelser mot denna förordning skola åtalas och avdömas vid
allmän domstol, dock att i stad, där poliskammare finnes, åtal för sådana
förbrytelser skola behandlas i hittills vanlig ordning.
73 §.
Vad enligt denna förordning tillhör stadsfullmäktiges handläggning
tillkommer i stad, där stadsfullmäktige ej finnas, allmän rådstuga, och
skall vad som tillhör kommunalstämmas liandläggning tillkomma kommunalfullmäktige,
där sådana finnas.
Vad enligt denna förordning tillhör magistrats handläggning tillkommer
poliskammare i stad, där sådan finnes, och i stad, som ej har
magistrat, därstädes tillsatt särskild styrelse. VIII
VIII kap.
Särskilda föreskrifter i avseende å förordningens ikraftträdande m. m.
74 §.
Denna förordning, varigenom förordningarna den 9 juni 1905
angående försäljning av brännvin samt angående försäljning av vin och
Öl upphävas, träder i kraft den 1 januari 1921, från vilken dag försäljning
av alkoholhaltiga drycker blott må utövas av den, som enligt
denna förordning därtill äger rättighet.
Härvid skall dock iakttagas
dels att åtgärder, som före sistnämnda dag erfordras i avseende
å ordnandet av handeln med alkoholhaltiga drycker enligt denna förordning,
skola vidtagas i enlighet med bestämmelserna i densamma,
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 23 käft. (Nr 28.) 14
106
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
dels ock att i avseende å bolag, som under år 1920 utövar rätt
till försäljning av brännvin, granskning av förvaltning och räkenskaper,
beslut om ansvarsfrihet samt inleverering till statsverket av avgifter,
nettovinst och överskott av bolagets tillgångar skola ske enligt nu
gällande föreskrifter.
75 §.
Intill dess denna förordning träder i kraft, må rätt till detaljhandel
med brännvin enligt 11 och 13 §§ i förordningen den 9 juni
1905 angående försäljning av brännvin samt rätt till utskänkning av
vin och Öl enligt 7 § i förordningen den 9 juni 1905 angående försäljning
av vin och Öl ej meddelas att gälla för längre tid än till den
1 januari 1921.
76 §.
1. Den som efter överlåtelse enligt 17 § 2 mom. i förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av brännvin idkar utminutering
av spritdrycker, må, om han före den 1 januari 1921 hos kontrollstyrelsen
därom gör anmälan, under en tid av fem år efter sistnämnda
dag utan särskilt tillstånd fortsätta försäljningen i fråga, dock
blott i den ordning, som i II kapitlet föreskrives för partihandlare.
Det åligger kontrollstyrelsen att på nu avsedd försäljningsidkares
framställning meddela nödiga föreskrifter för att underlätta försäljningen
av det lager av spritdrycker, som han vid tiden för denna
förordnings trädande i kraft innehar.
2. Idkar någon efter överlåtelse, som i 1 mom. avses, eller på
grund av tillstånd, meddelat jämlikt 13 § i förordningen den 9 juni
1905 angående försäljning av vin och Öl, vid tiden för denna förordnings
trädande i kraft försäljning av vin till avhämtning och är ej
försäljningen förenad med annan handel än med spritdrycker eller
Öl, må, därest rörelsen bedrivits sedan den 1 augusti 1914, sådan
försäljningsidkare eller hans rättsinnehavare intill den 1 januari 1939
fortsätta med försäljningen i fråga, skolande därvid de föreskrifter, som
i denna förordning beträffande utminutering av vin äro stadgade, i
tillämpliga delar lända till efterrättelse. Missbrukas rättighet, som i
detta mom. avses, äger Konungens befallningshavande indraga densamma.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
107
77 §.
1. Spritdrycker, t som före den 1 januari 1921 från utlandet inkommit
till riket, må från och med sagda dag icke av tullverket ut
lämnas
till annan än den, som enligt 53 § äger rätt till införsel av
sådana drycker; dock att den, som enligt 76 § äger rätt att efter
nämnda dag fortsätta försäljning av spritdrycker, må under tiden för
denna rättighets bestånd äga utbekomma sådana drycker, som för hans
räkning inkommit och angivits till förtullning eller till uppläggning å
nederlag eller transitupplag före utgången av år 1920.
2. Kan på grund av vad nu är stadgat utlämnande av spritdrycker,
som inkommit till riket före utgången av år 1920, icke äga rum eller
har den, som enligt 76 § äger fortsätta försäljning av spritdrycker, icke
begagnat sig av honom enligt 1 mom. tillerkända rätt, skall därmed
förfaras på sätt Kungl. Maj:t förordnar.
108
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
Bilaga B.
Förslag
till
förordning angående försäljning av svagt alkoholhaltiga samt
tillagade, alkoholfria drycker.
1 §•
1. Försäljning av svagt alkoholhaltiga samt tillagade, alkoholfria
drycker, som ej sker till förtäring på stället, vare, med de inskränkningar,
som nedan äro stadgade, tillåten under samma villkor,
som för idkande av handel i allmänhet äro gällande.
2. Med svagt alkoholhaltiga drycker förstås i denna förordning
dels alla maltdrycker, som enligt förordningen angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker äro att hänföra till lagrat dricka eller
svagdricka, dels ock alla drycker, vilka ej äro tillagade av malt och
som innehålla alkohol, men ej mera än 3.6 volymprocent därav.
2 §•
Den, som äger rätt till utskänkning av spritdrycker, vin eller Öl,
vare jämväl berättigad att till förtäring på stället försälja (utskänka)
svagt alkoholhaltiga samt tillagade, alkoholfria drycker.
3 §•
1. Vill någon, som ej enligt 2 § är därtill berättigad, bedriva
utskänkning av drycker, som avses i denna förordning, göre därom
skriftligen anmälan, i Stockholm hos överståthållareämbetet, i annan
stad hos magistraten och på landet hos länsmannen, med uppgift å
det ställe, där utskänkningen skall äga rum, samt med bifogande avbetyg
om god frejd. Har anmälan sålunda skett, skall, där ej nedan
annorlunda föreskrives, meddelas bevis, att anmälan behörigen skett;
och skall länsmannen därom underrätta kommunalnämndens ordförande
i den socken, där rörelsen skall utövas.
Vad sålunda är stadgat skall iakttagas varje gång utskänkningsställe
ombytes.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 109
2. Bevis, som i 1 mom. omförmäles, må ej meddelas den, som
veterligen jämlikt 8 § 1 eller 2 mom. står under förbud att utskänka
drycker, varom i denna förordning är fråga, eller genom gällande beslut,
som ej avser allenast visst tillfälle, förbjudits att försälja spritdrycker,
vin eller Öl, ej heller den, om vilken är veterligt, att honom
meddelat tillstånd att försälja spritdrycker, vin eller Öl återkallats, eller
att han dömts förlustig rätt till försäljning av sådana drycker eller
drycker, som avses i denna förordning.
3. Vill någon, efter det honom meddelat, av Konungens befallningshavande
fastställt eller omedelbarligen stadgat förbud att utskänka
drycker, som avses i denna förordning, eller att försälja spritdrycker,
vin eller Öl upphört att gälla, eller efter det honom meddelat tillstånd
att försälja spritdrycker, vin eller Öl återkallats, bedriva rörelse, varom
i 1 mom. förmäles, har Konungens befallningshavande på ansökan, åtföljd
av betyg om god frejd samt uppgift om stället, där rörelsen är
avsedd att bedrivas, att efter magistratens eller kommunalnämndens
hörande pröva, huruvida tillstånd därtill må medgivas eller icke.
Detsamma gälle ock, ifall annan än den, vilken åsyftas med förbud
eller återkallelse, varom nyss är sagt, vill i samma lokal, där rörelsen
förut bedrivits, fortfarande utöva rörelse, som i 1 mom. omförmäles.
I Stockholm äge vad i detta mom. är sagt om magistratens
hörande ej tillämpning.
4. Inom läger, kasernområde eller annat uteslutande för krigsmaktens
behov upplåtet område må ej försäljning, som avses i denna
förordning, äga rum, med mindre Konungens befallningshavande, på
framställning av vederbörande befälhavare, därtill meddelat tillstånd.
5. Har någon, som genom anmälan eller särskilt tillstånd förvärvat
rätt till utskänkning, varom sägs i 1 mom., mera än sex
månader underlåtit att därav begagna sig, anses samma rätt hava
upphört.
4 §•
Anmälan eller tillstånd, varom sägs i 3 §, erfordras ej för rätt
att tillfälligtvis, vid allmän sammankomst eller tillställning, genom
föranstaltande av den, som anordnat sammankomsten eller tillställningen,
utskänka drycker, som avses i denna förordning.
5 §•
Utskänkningsrörelse, som på grund av anmälan eller tillstånd
enligt 3 § är avsedd att idkas i stad, köping eller municipalsamhälle,
110 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
må ej börjas, förrän besiktning å den lägenhet, där rörelsen skall
drivas, hållits, i stad av stadsfiskal och i annat samhälle av kronobetjänt
jämte två personer, ntsedda, i Stockholm av överståthållareämbetet,
i annan stad av magistraten och i köping eller municipalsamhälle
av kommunalnämnden eller motsvarande myndighet, samt besiktningsmännen
utfärdat bevis därom, att lägenheten är för ändamålet lämplig.
Kostnad för besiktningen gäldas av rörelsens innehavare med
belopp, som bestämmes av Konungens befallningshavande.
6 §•
1. Utskänkning av i denna förordning avsedda drycker må icke
äga rum senare å dag än klockan tio på aftonen; ägande Konungens
befallningshavande att, där särskilda omständigheter föranleda behov
av utskänkningstidens inskränkning eller utsträckning, därom förordna.
Vad här är sagt äge ej tillämpning å utskänkning, som äger rum
enligt 4 § eller å skjutsanstalt till resande.
2. Om utskänkning på grund av anmälan eller tillstånd enligt
3 § idkas, vare det förbjudet att låta spritdrycker, vin eller Öl å
utskänkningsstället förtäras, ävensom att hava sådana drycker förvarade
å utskänkningsstället eller eljest på sådant sätt, att gästerna äga tillgång
till desamma.
7 §•
Vid all försäljning av lagrat dricka och svagdricka, vare sig till
förtäring på stället eller annorledes, skall iakttagas:
att drickat ej må på försäljningsstället förvaras på andra kärl
än dem, å vilka det utlämnats från bryggeriet, ej heller av säljaren
påspädas eller på annat sätt beredas,
att drickat ej må vara försatt med något för hälsan skadligt
ämne eller med sackarin, samt
att på försäljningsstället ej må finnas hembryggt lagrat dricka
eller svagdricka.
Vad i denna paragraf stadgas skall äga motsvarande tillämpning
vid försäljning av alkoholfria maltdrycker.
8 §•
1. Förekomma å försäljningsställe, där på grund av anmälan
eller tillstånd enligt 3 § utskänkning idkas, oordningar, eller bedrives
därstädes osedlighet, äge magistraten eller kommunalnämnden förbjuda
rörelsens innehavare att med försäljningen fortsätta. Beslutet därom
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. in
gånge genast i verkställighet, men skall, vid äventyr att förbudet eljest
gal åter, senast inom åtta dagar underställas Konungens befallningshavande,
som bär att för viss tid fastställa förbudet eller ock upphäva
detsamma.
u nu. förutsatta tall äge Konungens befallningshavande jämväl
omedelbarligen meddela förbud på sätt nyss är sagt.
9 i »n ? ^ockholm tillkommer det i fall, som i 1 mom. avses, överståthållareämbetet
att meddela förbud, varom där förmäles.
. därest vid marknad, allmän torgdag, läger eller annat vapenövmngsmöte,
inskrivningsförrättning eller mönstring med värnpliktige
auktion eller annan till folksamling föranledande förrättning eller
da eljest större folksamling äger rum, utskänkning av drycker, som
avses i denna förordning, visar sig föranleda oordningar, må polismyndighet
i stad och kronobetjänt å landet omedelbarligen förbjuda
och, om förhållandet sådant påkallar, förhindra utskänkningens fortsättande
vid tillfället.. Enahanda befogenhet tillkommer polismyndighet
1 8.. .ock kronobetjänt på landet, jämväl ifall utskänkning, som till
fälligtvis
utövas vid allmän sammankomst eller tillställning, visar siff
föranleda oordningar.
4. Förbud, som sägs i denna paragraf, skall delgivas rörelsens innehavare
eller, i hans frånvaro, den, som försäljningen besörjer; varjämte
Konungens befallningshavande skall om förbud, som av Konungens
befallningshavande meddelas eller fastställes, lämna underrättelse till
magistraten eller kommunalnämnden och länsmannen i orten samt
vederbörligen kungöra detsamma.
kär är sagt om magistratens underrättande äge ej tillämpning
i Stockholm. r
^°rkud galle, då det drabbar man, även för hustrun och
tvärtom, så länge de leva i äktenskap samman.
. 9 §-
Tillstånd, varom sägs i 3 § 4 mom., må av Konungens befallningshafvande
återkallas, när helst skäl därtill anses föreligga; skolande i
fråga om delgivning av och underrättelse om sådant beslut gälla vad
1 ° § y mom- är beträffande förbud i enahanda avseenden stadgat,
underrättelse om beslutet skall därjämte meddelas vederbörande befälhavare.
10 §.
1. Den, som utan att hava undfått bevis, att anmälan behörigen
112 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
skett, där sådan är föreskriven, eller utan tillstånd, där sådant ei fordras,
utskänker drycker, som avses i denna förordning, bete från och
med fem till och med femtio kronor.
2. Överträder någon honom enligt 8 § meddelat förbud, eller
fortsätter någon med utskänkning, varom sägs i 3 § 4 mom., oaktat
återkallelse av därtill givet tillstånd honom delgivits, böte dubbelt mot
vad i 1 mom. är sagt.
3. Överträder någon de i 7 § givna bestämmelser, skall han,
där gärningen ej är i annan författning med straff belagd, stiaffas med
böter från och med fem till och med trettio kronor.
4. Förbryter sig någon mot vad i 5 § eller 6 § 2 mom. är föreskrivet,
eller utövar någon utskänkning av i denna förordning avsedda
drycker å otillåten tid, böte från och med fem till och med trettio
kronor.
11 §.
Varder någon, vilken efter anmälan eller tillstånd idkar utskänkning,
som avses i 3 §, dömd till ansvar för olovlig försäljning av spritdrycker,
vin eller Öl, då må han ock på yrkande av vederbörande
allmän åklagare dömas förlustig sin nämnda utskänkningsrätt, ifall
omständigheterna böra därtill föranleda.
12 §.
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse
mot denna förordning, fortsätter samma förbrytelse, skall, när han
därtill varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats
och delgivits, fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro
stadgade.
. 13 §.
För förbrytelse, som mot denna förordning med husbondes vetskap
begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person,
ansvare husbonden, liksom vore förbrytelsen begången av honom själv. 14
14 §.
Om böters förvandling och fördelning, om rätt att anställa åtal
för överträdelser av denna förordning, om övervakande i övrigt av
förordningens efterlevnad, samt om domstol, där överträdelsei av densamma
skola åtalas, lände i tillämpliga delar till efterrättelse vad i
113
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
gällande förordning angående försäljning av alkoholhaltiga drycker är
eller varder stadgat.
15 §.
Vad enligt denna förordning tillhör magistrats handläggning tillkommer
poliskammare i stad, där sådan finnes, och i stad, som ej har
magistrat, där tillsatt särskild styrelse.
Ö v ergångss tadgand en.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921, då de
i förordningen angående försäljning av tillagade, alkoholfria drycker
samt svagdricka den 9 juni 1905 meddelade bestämmelser upphöra att
gälla.
2. År någon på grund av anmälan eller tillstånd enligt sistnämnda
författning i utövning av rättighet till utskänkuing av drycker,
som där avses, äger han därmed fortfara även efter det denna förordning
trätt i kraft.
3. År någon på grund av stadgande i annan äldre författning i
utövning av rättighet till iskänkning av drycker, som avses i denna
förordning, och vill han därmed fortfara även efter det denna förordningträtt
i kraft, göre därom inom utgången av år 1921 anmälan eller
ansökan på sätt i denna förordning är stadgat. Försummar han det,
anses rättigheten hava upphört vid sistnämnda tidpunkt.
Vad i detta mom. är sagt äge dock ej tillämpning å den, som
enligt 2 § i denna förordning är berättigad till iskänkning- av ifrågavarande
drycker.
4. Vill någon, innan denna förordning träder i kraft, förvärva
rättighet att utan samband med iskänkning av spritdrycker, vin eller
Öl efter 1921 års ingång bedriva iskänkning av drycker, som avses i
denna förordning, gälle vad om anmälan och ansökan därstädes i sådant
avseende är stadgat.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 sand. 23 höft. (Nr 28.)
15
114
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
Bilaga C.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen den 18
juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet.
Härigenom förordnas, att 7 § i förordningen den 18 juni 1864
angående utvidgad näringsfrihet skall erhålla följande ändrade lydelse:
7 §•
Mom. 1. Sådan-----:--------yrket.
Mom. 2. Tillverkning eller beredning av drycker, hållande mer
än 3.6 volymprocent alkohol, må, i andra fall än som avses i förordningen
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker och förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning
av brännvin, icke, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd,
äga rum i reningsverk, vin fabrik eller annan byggnad, som för ifrågavarande
verksamhet anlagts eller inrättats efter ingången av juli månad
1915. Lag samma vare angående tillverkning och beredning av nu
ifrågavarande drycker i härför förut använd byggnad, varest sådan verksamhet
nedlagts "av annan anledning än reparation och ej återupptagits
före ingången av juli månad 1915.
Denna förordning träder i kraft genast efter utfärdandet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
115
Bilaga D.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen
den ? augusti 190? angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker.
Härigenom forordnas, att 3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen den
7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
skola erhålla följande ändrade lydelse:
1. I denna förordning förstås med
svagdricka varje maltdryck, som ej innehåller mer än två och en
fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stam vört,
vilkens extrakthalt icke överstiger sex procent;
lagrat dricka varje maltdryck, som ej är hänförlig till svagdricka
och som ej innehåller mer än tre och sex tiondels volymprocent alkohol
och är inbryggd med en stamvört, vilkens extrakthalt icke överstiger
nio och fem tiondels procent;
skattefritt bryggeri varje — — — — — — bryggeriets skötsel.
2. Tillverkningsår — — — 30 september. 13
13 §•
1. I bryggeri, som anlagts eller för tillverkning av andra maltdrycker
än svagdricka inrättats efter ingången av juli månad 1915,
må sådan tillverkning ej äga rum, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat
tillstånd. Lag samma vare angående tillverkning av ifrågavarande
drycker i bryggeri, varest sådan verksamhet nedlagts av annan anledning
än reparation och ej återupptagits före ingången av juli månad 1915.
Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början
av ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligge det tillverkaren
att minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till
Konungens befallningshavande ingiva skriftlig anmälan med uppgift om:
a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt
tillverkarens postadress,
116 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
b) den tidrymd, ej överstigande helt tillverkningsår, för vilken
han önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,
c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att krossas
för varje helgfritt dygn under den tid, för vilken anmälan göres, samt
d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför
kontrolltjänsteman;
varjämte vid anmälan skall fogas dels, därest bryggeriet ej står
under tillsyn av kontrollör, då anmälan göres, intyg av vederbörande
överkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot denna
förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter, dels ock, därest Kungl.
Maj:ts tillstånd till tillverkningen erfordras, bevis att sådant tillstånd
lämnats.
2. Samtidigt-------------- kronor.
3. Ingives — — — — —---------— krossas.
4. fjär — — — — — — — — — — — —--återkallas.
5. När---------------kronor.
6. Förfaller — — — — —-----— — återkallas.
23 §.
Från skattepliktigt bryggeri---—-----— —
å korken eller proppen.
När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall
på etiketten ordet »svagdricka)) vara det huvudsakligast framträdande
och å en rad för sig vara anbragt.
På sålunda stämplade kärl må inga andra maltdrycker utlämnas.
Vad i denna paragraf stadgas skall äga motsvarande tillämpning
i fråga om lagrat dricka.
31 §.
Från skattefritt bryggeri — — — — —---— — — — ---
å korken eller proppen.
När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall
på etiketten ordet »svagdricka» vara det huvudsakligast framträdande
och å en rad för sig vara anbragt.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1921, dock att
vad i 13 § stadgats skall äga tillämpning genast efter utfärdandet.
\ ----------------
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
117
Bilaga E.
F ö r s 1 a g
till
förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen den
11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin.
Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ i förordningen den 11 oktober
1907 angående tillverkning av brännvin skola erhålla följande ändrade
lydelse:
1 §•
1. Brännvin — — — — — — — — — — — konkursboet.
2. Överståthållare — — — — — — — — — — förordning.
3. A — — — — — — — — — — — — — — förbjuden.
4. 1 bränneri, som anlagts eller för brännvinstillverkning inrättats
efter ingången av juli månad 1915, må sådan tillverkning ej äga rum,
utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd. Lag samma vare angående
tillverkning i bränneri, varest sådan verksamhet nedlagts av annan anledning
än reparation och ej återupptagits före ingången av juli månad 1915.
4 §•
Den, som — — — — — — — — samt därvid avlämna bevis
dels att han är behörig att utöva brännvinstillverkning, dels ock i fall
som avses i 1 § 4 mom. att Kungl. Magt lämnat sådant tillstånd, som
där är sagt. Av bolag — — — — — — — — — — — utfärdat.
Denna förordning träder i kraft genast efter utfärdandet.
118 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
2) av herr friherre Beck-Friis, som med hänsyn till det av första
kammaren under 1914 års senare riksdag i förevarande ärende fattade
beslut instämt uti det av herrar Nilsson i Bonarp och von Hofsten gjorda
yrkandet i deras ovan införda reservation;
3) av herr Jonsson i Hökhult, som anfört:
Till innevarande års riksdag'' har jag, jämte 12 ledamöter av andra
kammaren, ingivit en motion, IT. 112, med förslag till förordning angående
försäljning av rusdrycker. I motiveringen till densamma erinrades,
att i den för hela landet betydelsefulla frågan om åtgärder till folknykterhetens
höjande genom införandet av en ny rusdrycksförsäljningslagstiftning
enighet beklagligen ej uppnåddes vid 1914 års senare riksdag.
Denna fråga hörde emellertid till dem, som förr eller senare måste lösas,
och ju förr detta kunde ske till desto större båtnad skulle det vara för
vårt folk. Därefter anfördes i motionen:
»De förhandlingar, som fördes vid sistlidne riksdag, ådagalade, att
djupgående principiella skiljaktigheter förefunnes mellan de härskande
uppfattningarna i bägge kamrarna. Dessa gälla huvudsakligast dels
frågan om bestämmelserna för upplåtandet av rättigheter, dels alkoholgränsen.
Vad den första frågan beträffar bär första kammarens majoritet
ställt sig absolut avvisande till genomförande av s. k. lokalt veto. Utan
att närmare ingå på de skäl, som häremot anförts, vilja vi allenast
framhålla, att, oavsett om dessa skäl hava fog för sig eller icke, torde
de få tillmätas stor betydelse i det avseendet, att de för närvarande
lära förhindra antagande av det lokala vetot. Enär å andra sidan
andra kammaren hittills fasthållit kravet på lokalt vetos genomförande
i samband med antagandet av den föreslagna försäljningslagstiftningen,
kan meningsskiljaktigheten i fråga om lokala vetot bliva av ödesdiger
betydelse för vinnandet av en välbehövlig reformering av rusdrycksförsälj
ningen.
Den varmt intresserade nykterhetsvännen kan icke se denna meningsskiljaktighet
utan bekymmer, och det framstår för honom som en bjudande
plikt att söka finna en väg ut ur den återvändsgränd, i vilken nykterhetsfrågan
nu hotar att hamna. Därvid hava vi trott oss böra uppställa
som fordran på denna väg, att den å ena sidan ej framkallar de principiella
betänkligheter, som i första kammaren rests mot det lokala vetot,
men att den å andra sidan i nykterhetseffekt kan jämföras med detta
119
Bevillningsutskottets betänkande AV 28. Reservationer.
veto. Denna väg Lava vi trott oss finna i det förslag, som av herr
Karl J. lekman framlades vid sistlidne riksdag, enligt vilket det skulle
erfordras Va majoritet bland de avgivna rösterna inom stadsfullmäktige
och kommunalstämmor, för att rusdrycksförsäljning skulle få upplåtas.
Potta förslag utgår från det kommunala vetot, varom ju enighet råder
inom bägge kamrarna, men innebär en sådan skärpning av detsamma,
att ett på dylikt sätt utformat kommunalt veto i nykterheteeffekt torde
kunna mäta sig med det lokala vetot. Förslaget i fråga har också tidigare
vunnit anslutning från såväl bevillningsutskottets som första kammarens
sida, men fallit i andra kammaren på den svaga majoriteten av allenast
2 röster.
y1 uttala vår livliga förhoppning, att denna väg skall kunna accepteras
inom olika läger i riksdagen. Sker detta torde nykterhetsfrågan
kunna föras i hamn redan vid innevarande riksdag.
I fråga om alkoholgränsen vore jämväl meningarna olika inom
de båda kamrarnas majoriteter. Sålunda innefattade första kammarens
beslut, att alkoholgränsen skulle sättas vid 3.6 procent och att drycker
under denna gräns skulle få fritt försäljas, under det andra kammaren
beslöt alkoholgränsens fixerande till 2.2 5 procent. Vi ha trott oss finua
en medelväg mellan dessa stridiga yrkanden i alkoholgränsens sättande
till 3 procent.»
Inom bevillningsutskottet har visserligen det i motionen framställda
förslaget icke fått någon anslutning, men jag har därmed icke
ansett mig böra avstå från att till den slutliga behandlingen i kamrarna
framföra ifrågavarande förslag. Den behandling, som frågan om en ny
nykterhetslagstiftning rönt inom bevillningsutskottet, har nämligen styrkt
mig i den uppfattningen, att frågan härom icke kan lösas genom ett
ensidigt fasthållande av de båda huvudförslag, som förelågo vid nästlidet
års riksdag. Det förslag, som framburits i motionen II: 112, syftar,
såsom i motionen angivits, till en sammanjämkning av de stridiga meningarna,
och det är i den förhoppningen jag reservationsvis frambär
detsamma, att de nykterhetsintresserade inom riksdagen, vilka sätta
nykteihetssaken framför ett fasthållande vid förut intagna ståndpunkter,
skola i nämnda förslag finna en framkomlig väg ur den återvändsgränd,
i vilken nykterhetsfrågan beklagligen råkat. De till min reservation
fogade författnings förslagen innebära i allt väsentligt samma
bestämmelser som de förslag, som framburos genom motionen II: 112.
Allenast i några huvudsakligen formella avseenden har jag frångått
desamma.
120
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa:
1) att riksdagen måtte för sin del antaga vid denna
reservation såsom bilagor fogade förslag till
a) förordning angående försäljning av rusdrycker;
b) förordning angående försäljning av svagt alkoholhaltiga
samt tillagade alkoholfria drycker;
c) förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen
den 18 juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet;
d)
förordning om ändrad lydelse av 3, 13, 23
och 31 §§ i förordningen den 7 augusti 1907 angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker;
e) förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§
i förordningen den 11 oktober 1907 angående tillverkning
av brännvin; samt
f) förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen
den 18 juli 1913 angående statsverkets
fond av rusdrycksmedel;
2) att riksdagen, under förutsättning att riksdagen
antager ovanberörda forfattningsförslag, måtte,
dels medgiva, att till sådan ägare av gästgiveri,
vilken på grund av bestämmelserna i 10 § av förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av
brännvin vid tiden för ikraftträdandet av förordningen
angående försäljning av rusdrycker är berättigad att
utskänka brännvin, må för rättighetens upphörande
från och med år 1917 av staten utgivas ersättning
med årligt belopp, som av Konungens befallningshavande
"fastställes efter de grunder, vilka finnas angivna
i kungörelsen den 12 juli 1907 angående ersättning
till gästgivare, som avstå från dem jämlikt förstnämnda
lagrum tillkommande rätt till utskänknmg,
ävensom att änka efter manlig ersättningstagare må,
därest äktenskapet blivit ingånget före den 1 maj 1907
efter mannens frånfälle under sin återstående livstid
äga att uppbära den ersättning, vartill mannen, om
han levat, varit berättigad,
samt bestämma, att gästgiveriägare, om han vill
121
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
komma i åtnjutande av ifrågavarande ersättning, skall
därom före den 1 september 191f> till Konungens befallningshavande
i det län, varest gästgiveriet är beläget,
ingiva ansökning och därvid styrka, att han i
egenskap av gästgivare fortfarande är till uiskänkning
berättigad;
dels och medgiva, att erforderliga medel för gäldande
av ersättningsbelopp, som enligt ovan angivna grunder
skola utbetalas, må utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel,
och att till gästgivare beviljad ersättning
av Konungens befallningshavande må utbetalas kvartalsvis
vid början av varje kvartal från och med ingången
av år 1917.
Bihang till riksdagens ''protokoll 1915. 7 samt. 23 käft. (Nr 28.)
16
122
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
Förslag
till
förordning angående försäljning av rusdrycker.
I kap.
Allmänna bestämmelser.
1 §•
I denna förordning förstås
med spritdrycker: brännvin och andra alkoholkaltiga drycker, som
hålla mer än 22 volymprocent alkohol, ävensom sprit och absolut alkohol;
med vin: alla alkoholhaltiga drycker, vilka ej äro tillagade av malt
och som hålla mer än 3, men ej mer än 22 volymprocent alkohol; och
med Öl: alla alkoholhaltiga maltdrycker, med undantag av sådana,
som enligt kungl. förordningen angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker äro att hänföra till svagdricka och lagrat dricka.
Spritdrycker, vin och Öl kallas med en gemensam benämning
rusdrycker. ,
2 §•
Försäljning av rusdrycker med undantag av sådan, som äger rum
enligt 3 §, delas i partihandel och detaljhandel.
Med partihandel förstås sådan handel, som bedrives till återförsäljare
i och för deras rörelse. Med detaljhandel förstås all annan försäljning.
Detaljhandel delas i utminutering (försäljning till avhämtning eller
försändning på rekvisition) och utskänkning (försäljning till förtäring
på stället).
Vid utminutering må ej tillåtas, att något av det sålda förtäres
på utminuteringsstället. Vid utskänkning må ej tillåtas, att något av
det sålda från utskänkningsstället medföres.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 123
Med rättighet till utminutering av spritdrycker följer rätt till
utminutering av vin och Öl samt med rätt till utskänkning av spritdrycker
rättighet till utskänkning av vin och Öl.
3 §•
1. Spritdrycker och vin må å apotek för medicinskt ändamål säljas
på behörig läkares, veterinärs eller tandläkares recept och med iakttagande
av de särskilda föreskrifter, som därom kunna utfärdas. Sådant
recept skall kvarlämnas och förvaras å apoteket.
I avseende å försäljning av sådana läkemedel, som innehålla sprit,
gäller vad därom är särskilt stadgat.
2. Angående försäljning av rusdrycker för vetenskapligt, medicinskt,
farmaceutisk, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål samt
av vin för kyrkligt behov meddelas särskilda bestämmelser av Konungen.
4 §•
1. Tillstånd till försäljning av rusdrycker enligt denna förordning
må ej meddelas annan person än den, som äger god frejd, råder
över sig och sitt gods, gjort sig känd för ordentlighet samt prövas i
övrigt vara lämplig till rörelsens utövande.
2. Sådant tillstånd må ej meddelas ämbets- eller tjänsteman,
som till följd av sin befattning kan komma att deltaga i beslut angående
tillverkning eller försäljning av rusdrycker eller däröver utöva
tillsyn, ecklesiastik ämbets- eller tjänsteman, kyrkobetjänt eller i allmän
tjänst anställd lärare.
3. Den, som enligt 12 § 1 mom. äger rätt till partihandel med
rusdrycker, må ej tilldelas rättighet till detaljhandel med sådana drycker.
4. Ej heller må tillstånd till försäljning av rusdrycker meddelas
den, som utövar tillverkning i skattefritt bryggeri.
5. Den, som ej äger undfå tillstånd till försäljning enligt denna
§, må ej heller vara styrelseledamot eller delägare i bolag, varom i denna
förordning sägs, dock att ecklesiastik ämbets- eller tjänsteman, kyrkobetjänt
eller i allmän tjänst anställd lärare må vara styrelseledamot i
sådant bolag-.
5 §•
Detaljhandel med rusdrycker må icke vara förenad med annan
handel, till vars drivande särskild anmälan fordras.
Vid utminutering må ock andra drycker än rusdrycker försäljas
124 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
till avhämtning eller försändas på rekvisition och vid iskänkning tillhandahållas
till förtäring på stället.
6 §•
Rusdrycker, som äro försatta med sackarin, få ej hållas till salu.
7 §•
1. Ej må någon vid personligt besök eller genom ombud hos
annan än innehavare av rätt att försälja rusdrycker till salu utbjuda
sådana drycker eller därå upptaga beställningar.
2. Ej må någon eljest, för egen eller annans vinning, vid personligt
besök eller genom ombud söka förmå annan att å utminuteringsställe
inköpa rusdrycker.
3. Ej heller må innehavare av rätt till utskänkning eller hos
honom anställd person å utskänkningsställe söka förmå gäst att därstädes
inköpa rusdrycker.
8 §■
1. Tillverkare eller partihandlare enligt 12 § 1 mom. må ej i samband
med rörelsens bedrivande annorledes än genom försäljning avhända
sig rusdrycker till annan.
2. Den, som ej äger rätt till försäljning av rusdrycker, må ej
genom byteshandel avhända sig sådana eller eljest använda dem som
betalningsmedel.
9 §‘
Den, som på kredit utskänker rusdrycker, må därför söka betalning
endast om försäljningen vid något tillfälle sker till myckenhet,
för vilken försäljningspriset ej understiger 50 kronor, eller ock försäljningen
avser vin eller Öl åt spisande gäster vid måltid.
10 §.
1. Rusdrycker må till riket införas blott av den, som enligt 13 §
erhållit tillstånd att utöva partihandel med rusdrycker av det slag, som
införseln avser, ävensom av sådant bolag, som enligt denna förordning
driver utminuterings- eller utskänkningsrörelse.
2. Vid varje tullplats i riket skall över därstädes till införsel
angivna rusdrycker föras särskild förteckning enligt formulär, som av
generaltullstyrelsen fastställes efter kontrollstyrelsens hörande. Denna
förteckning skall vid varje års slut insändas till kontrollstyrelsen.
125
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
0. Rusdrycker må icke från tullverket utlämnas annorledes än
mot kvitto, utfärdat av deu, som enligt 1 mom. är berättigad att införa
sådana drycker, dock att rusdrycker, som till bolag inkommit från utlandet,
må mot kvitto utlämnas till den, som visar sig hava erhållit
bolagets medgivande därtill.
4. Utan hinder av vad i denna § stadgas må
a) införsel av rusdrycker till riket äga rum för Konungens och
medlems av Kungl. husets räkning och för utländska, här ackrediterade
sändebuds eget behov,
b) prov på rusdrycker, som till riket medföras av vederbörligen
legitimerad handelsresande, införas i vanlig ordning,
c) resande, som ankommit från utrikes ort, för eget bruk mot
erläggande av stadgad tull införa rusdrycker intill viss mindre av
Konungen fastställd kvantitet,
d) resande åtnjuta den i''ätt till tullfri införsel av rusdrycker, som
är medgiven enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa
för inkommande varor, samt
e) till skeppsproviant hänförliga rusdrycker behandlas på sätt, som
är föreskrivet i 4 § k) av nyssberörda förordning; dock må rusdrycker,
som enligt sistberörda författningsrum förtullats såsom överskott av
skeppsproviant, icke från fartyg ilaudföras.
5. Angående införsel till riket av rusdrycker för vetenskapligt,
medicinskt, farmaceutisk^ tekniskt, industriellt"” eller likartat ändamål
meddelas särskilda bestämmelser av Konungen.
11 §"
Utöver de i denna förordning meddelade föreskrifter gäller för
försäljning av punsch, arrak och rom vad därom särskilt stadgas.
Angående villkoren för försäljning av denaturerat brännvin meddelas
särskilda bestämmelser av Konungen.
II kap.
Om partihandel med rusdryeker.
12 §.
1. Den, som till avsalu äger tillverka rusdrycker eller bedriver
rening av brännvin, ävensom den, som enligt 13 § erhållit tillstånd
till partihandel, äga försälja det slags rusdrycker, som tillverkas eller
renas eller vilka tillståndet avser, dock inom riket endast till annan
126
Bevillning sitt skottets betänkande Nr 28. Reservationer.
innehavare av dylik rättighet samt till bolag-, som enligt vad i denna
förordning sägs äger rätt till detaljhandel med rusdrycker, i och för
deras rörelse.
2. Bolag, som i 1 mom. omförmäles, må ock försälja rusdrycker
till annan innehavare av rätt till detaljhandel med sådana drycker i och
för dennes rörelse.
13 §.
Där tillstånd till partihandel erfordras, meddelas sådant av kontrollstyrelsen.
Ansökning om tillstånd skall innehålla uppgift å den
kommun, där handeln skall utövas, samt vara åtföljd av intyg, utvisande
sökandens behörighet att idka rörelsen.
Tillstånd meddelas att gälla tillsvidare och så länge kontrollstyrelsen
ej finner skäl återkalla detsamma. Sker återkallelse på annan
grund än missbruk av försäljningsrättigheten, äger innehavaren därav
åtnjuta 2 års uppsägningstid.
14 §.
Partihandlare, varom i 12 § 1 mom. sägs, vare skyldig hålla sina
handelsböcker med tillhörande verifikationer tillgängliga för av kontrollstyrelsen
särskilt förordnat ombud och har att vid rörelsens utövande
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, kontrollstyrelsen för tillsyn
å rörelsen kan meddela. 15
15 §.
1. Avlider den, som efter tillstånd enligt 13 § utövar partihandel
med rusdrycker, må rörelsen för stärbhusets räkning fortsättas, till dess
två år förflutit efter dödsfallet, därest tiden för rättigheten ej dessförinnan
utgått.
2. Försättes någon, som i 1 mom. avses, i konkurs, må rörelsen
för konkursboets räkning fortsättas, dock ej längre än till dess tre
månader förflutit efter det förhör enligt 25 § konkurslagen hållits.
3. I fall, som i denna § avses, åligger det dock stärblmset eller
konkursboet, om de vilja fortsätta rörelsen, att därom inom en månad
efter dödsfallet eller efter det förhör i konkursen hållits göra anmälan
hos kontrollstyrelsen med uppgift därvid tillika å den person, som
antagits till föreståndare för försäljningen. Göres ej anmälan inom
föreskriven tid eller prövas den till föreståndare antagne icke vara
därtill lämplig, anses försäljningsrätten hava upphört den dag, tiden
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 127
för anmälningsskyldigheten gick till ända eller kontrollstyrelsens beslut
i frågan delgivits den anrnälningsskyldige.
!6 §•
Efter ansökning äger kontrollstyrelsen medgiva, att för konkursbos
eller stärbhus räkning eller där eljest särskilda omständigheter förebgga
lusdrycker ma för visst fall utan hinder av de i denna förordning
givna föreskrifter försäljas till partihandlare, varom i 12 § 1 mom.
sägs, eller till bolag, som äger rätt till detaljhandel med rusdrycker.
III kap.
Om rättigheter till detaljhandel med rusdrycker.
17 §-
1. Detaljhandel med rusdrycker inom eu kommun må med de
undantag, som i 18 samt i 20—23 §§ omförmälas, idkas endast av särskilt,
inom kommunen uteslutande för sådan detaljhandel bildat bolag
och icke mellan liera bolag fördelas.
2. Rättighet, som i 1 mom. avses, meddelas av Konungens befallningshavande
för ett eller flera, högst tre kalenderår. Ansökan om
erhållande av rättighet skall före mars månads utgång året innan
försäljningen är avsedd att taga sin början av bolag skriftligen göras
hos Konungens befallningsliavande med bifogande av intyg om delägarnes
behörighet att idka rörelsen, bolagets stadgar samt redogörelse
för hur bolaget ämnar bedriva sin verksamhet. Denna redogörelse skall
inhålla uppgifter om vilka av de i 1 § nämnda slag av rusdrycker
försäljningen skall avse, om antal försäljningsställen, dels för utminutering
och dels för utskänkning av spritdrycker, vin och Öl, om grunderna
för försäljningsställenas förläggning, om i vilken omfattning utskänkningen
är avsedd att äga rum annorledes än vid måltid åt spisande
gäster samt om i vilka tall bolaget ämnar å annan, på sätt i 25 §
- moni< stadgas, överlåta rättighet till utskänkning.
3. Över ansökning, som rätteligen skett, skall Konungens befallmngsha\
ande omedelbart efter ansökningstidens utgång inhämta utlåtanden,
i Stockholm av stadsfullmäktige och i annan stad av magistrat
och stadsfullmäktige samt å landet av kommunalnämnd och kommunalstämma.
Dessa utlåtanden böra innehålla, huruvida och i vilken utsträckning
den sökta rätten till detaljhandel anses böra medgivas, uppgift
a det antal försäljningsställen, som bör få anordnas, dels för utminu
-
128 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
tering och dels för utskänkning av spritdrycker, vin och Öl, ävensom
förslag till de inskränkningar med hänsyn till försäljningsställenas förläggning
och rörelsens bedrivande, som anses nödiga. Hava ansökningar
inkommit från flera bolag, skall, om upplåtande av rätt till detaljhandel
tillstyrkes, visst bolag förordas till erhållande av den sökta rättigheten.
Till beslut av stadsfullmäktige, allmän rådstuga eller kommunalstämma
om tillstyrkande av rätt till detaljhandel, erfordras två tredjedelar
av de i omröstningen deltagandes röster med iakttagande att dessa,
då beslut fattas i allmän rådstuga eller i kommunalstämma, beräknas
efter röstvärdet.
4. Sedan de i 3 mom. omförmälda utlåtanden till Konungens
befallningshavande avgivits, har Konungens befallningshavande, där ansökning
ej genast varder avslagen, att, om rörelsen kan antagas vålla
olägenhet för angränsande kommun, över ansökningen infordra yttrande
från stadsfullmäktige eller kommunalstämma i sådan kommun.
5. Har ansökning icke blivit tillstyrkt av stadsfullmäktige eller
kommunalstämma inom den kommun, där försäljningen är avsedd att äga
rum, må densamma ej bifallas. Medgiver Konungens befallningshavande
upplåtande av rätt till detaljhandel, må försäljningsställenas antal ej
sättas högre än det av stadsfullmäktige eller kommunalstämman tillstyrkta.
Konungens befallningshavande skall därjämte vid upplåtelsen
föreskriva de inskränkningar med hänsyn till försäljningsställenas förläggning
och rörelsens bedrivande, som blivit av stadsfullmäktige eller
kommunalstämman föreslagna, såvida samma inskränkningar icke finnas
stå i strid med allmän lag eller författning eller uppenbarligen ej kunna
anses ägnade att främja det med desamma avsedda syftet.
6. Konungens befallningshavandes beslut i ämnet skall kungöras
i den eller de tidningar inom orten, där allmänna påbud för kommunen
vanligen meddelas, och räknas tiden för anförande av besvär över beslutet
från dagen för första kungörandet, vilken dag skall i kungörelsen
angivas.
18 §.
I kommun, där tillstånd till detaljhandel enligt 17 § ej meddelats,
må rättighet till utskänkning av vin eller Öl kunna tilldelas inom annan
kommun bildat bolag. Sådan rättighet må dock utövas endast om
bolaget erhåller rätt till detaljhandel inom den kommun, där bolaget
är bildat, och så länge sistnämnda rättighet är gällande.
Ansökan om rättighet, varom nu är fråga, skall göras inom den
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 129
i 17 § omförmälda tid innan försäljningen är avsedd att taga sin början,
och skall beträffande rättighetens upplåtande jämväl i övrigt lända till
efterrättelse vad i 17 § stadgas.
19 §.
1. Bolag, som i 17 och 18 §§ omförmäles, må icke avse att
bereda vare sig delägarna vinning utöver årlig ränta med högst fem
procent å de av delägarna tillskjutna kontanta medel eller kommun
någon ekonomisk fördel.
2. Vid utövande av sin verksamhet står bolag under överinseende
av kontrollstyrelsen och har att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter,
kontrollstyrelsen i avseende å inköp av, försäljningspris för samt alkoholstyrka
hos rusdrycker, ävensom angående räkenskapers förande och i
övrigt beträffande bolagets förvaltning eller eljest i de i denna förordning
särskilt angivna hänseenden kan meddela.
Närmare bestämmelser angående kontrollstyrelsens verksamhet
härutinnan meddelas av Konungen.
3. Bolag äger ej vid utminutering hålla mer än ett försäljningspris
å en och samma varusort av rusdrycker, oavsett om större eller
mindre myckenhet försäljes.
Vid utminutering av vin och Öl åligger det bolag tillse, att om
något slag av dessa drycker genom sin prisbillighet i förening med
hög alkoholhalt eller av annan anledning uppenbarligen är ägnat att
för allmänheten inträda som ersättning för spritdrycker, utminutering
av sådan dryck sker med iakttagande av samma bestämmelser, som
gälla för utminutering av spritdrycker.
4. Bolag må icke, utan samtycke av kontrollstyrelsen, inköpa
fastighet eller inom redan förvärvad fastighet vidtaga annan mera omfattande
förändring än den, som påkallas av fastighetens underhåll eller
rörelsens behöriga utövande.
Bolag må icke, utan samtycke av kontrollstyrelsen, förhyra andra
lägenheter än dem, vilka äro behövliga för den rörelse, som bolaget
självt utövar, eller utan sådant samtycke ingå affärsavtal för längre
tid än bolagets rättighet upplåtits, dock att hyresavtal må ingås till
fardag, som infaller under året näst efter utgången av nämnda tid.
Bolag må ej heller ingå affärsavtal med enskilda styrelseledamöter eller
delägare i bolaget, eller låta avlöningen vare sig till styrelsen eller till
de hos bolaget anställda personer vara beroende på omsättningen av
alkoholhaltiga drycker eller utgå med viss del av vinsten.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 sand. 23 käft. (Nr 28.)
17
130 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
5. Bolags delägare skola vara minst nio, av vilka åtminstone
sex böra vara boende å den ort, där bolagets styrelse bär sitt säte.
Bolagets styrelse skall bestå av fem ledamöter, av vilka två utses av
delägarne i bolaget, en utses i stad av stadsfullmäktige och å landet
av kommunalstämman, en av Konungens befallningshavande och en av
landstinget, dock att i stad, som icke deltager i landsting, stadsfullmäktige
utse jämväl den ledamot, som eljest skulle av landstinget
väljas. På enahanda sätt utses jämväl lem suppleanter. Därest å
landet eller i stad, som deltager i landsting, nytt bolag bildas å tid,
då landstinget icke är samlat, må ordföranden i landstinget äga att
utse ledamot i styrelsen jämte suppleant för honom för tiden intill dess
ledamot och suppleant blivit av näst sammanträdande landsting utsedda.
Av Konungens befallningshavande, landsting, stadsfullmäktige eller
kommunalstämma utsedd styrelseledamot må icke vara delägare i bolaget.
6. Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper skall vaije
år i mars eller april månad å tid, som av Konungens befallningshavande
bestämmes, verkställas för näst föregående år av tre revisorer, av
en utses, i stad av stadsfullmäktige och å landet av kommunalstämman,
en av landstinget samt en av Konungens befallningshavande. I stad, som
icke deltager i landsting, utse stadsfullmäktige jämväl den revisor, som
eljest skulle av landstinget väljas. På enahanda sätt utses jämväl tre
suppleanter. Revisorerna skola antingen ibland eller utom sig utse två
personer att å deras vägnar deltaga i inventering av bolagets tillgångar
vid löpande årets slut. Över revisionen avgiva revisorerna berättelse,
vilken, utom redogörelse för bolagets ekonomiska ställning och förvaltning
samt vad övrigt revisorerna kunna finna skäl omnämna, skall
innehålla dels yttrande, huruvida bolaget förvaltats i överensstämmelse
med det i 63 § angivna syfte, dels till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet.
Av revisionsberättelsen, vid vilkens avfattande de föreskriftei
skola iakttagas, som meddelas av kontrollstyrelsen, skola, sedan bolagets
styrelse lämnats tillfälle att förklara sig över i berättelsen möjligen
o-jorda anmärkningar, revisorerna före maj månads utgång översända
exemplar till Konungens befallningshavande, landstinget, stadsfullmäktige
eller kommunalstämman samt kontrollstyrelsen. Bolagets styrelse må
även till nämnda myndigheter insända sin förklaring.
Granskning av bolags förvaltning och räkenskaper må även när
som helst företagas av chefen för kontrollstyrelsen eller av person,
som nämnda styrelse förordnat.
7. Styrelseledamöter samt revisorer och deras här ovan nämnda
BevUlnm/tutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 131
ombud äga att av bolaget åtnjuta ersättning enligt grunder, som av
kontrollstyrelsen bestämmas.
8. Om ansvarsfrihet för bolag beslutar kontrollstyrelsen, sedan
landsting och i stad stadsfullmäktige samt på landet kommunalstämman
avgivit yttrande i ärendet. Sådant yttrande skall till kontrollstyrelsen
avgivas före september månads utgång.
9. Bolag åligger att inom mars månads utgång efter varje
kalenderårs slut å statsverkets giroräkning i riksbanken insätta hela
den nettovinst, som uppkommit av all den rörelse bolaget idkat. Då
bolag upplöses, skall, där ej annorledes i laga ordning bestämts, på
enahanda sätt förfaras med det överskott av bolagets tillgångar, som
kan uppstå, sedan bolagets samtliga skulder blivit guldna samt de av
delägarna tillskjutna medel återbetalats. Omförmälda nettovinst och
överskott tillfalla statsverket.
10. Förmenar någon, att bolag obehörigen vägrat att till honom
utminutera rusdrycker eller att bolag beträffande ämne, varom det tillkommer
kontrollstyrelsen att meddela föreskrift, vidtagit åtgärd, som
kränker hans enskilda rätt eller strider mot förordningens syfte, må
han hos kontrollstyrelsen göra framställning om åvägabringande av
rättelse i det överklagade förhållandet. Över kontrollstyrelsens beslut
ifråga om bolags vägran att utminutera rusdrycker må klagan ej föras.
20 §.
1. Rättighet att endast vid måltid till spisande gäster utskänka
Öl må inom kommun, där bolag ej erhållit rätt till detaljhandel med
rusdrycker, av Konungens befallningshavande meddelas att gälla tillsvidare
för ett eller flera, högst tre kalenderår. Med måltid förstås i
detta mom. gäst mot betalning tillhandahållen mat till ett pris, som ej
understiger eller, där visst pris för måltiden ej avtalats, ej skäligen kan
anses understiga dubbla priset av det till måltiden utskänkta ölet.
2. Ansökning om rättighet, som i 1 mom. sägs, skall före utgången
arv augusti månad året innan utskänkningen är avsedd att taga
sin början skriftligen göras hos Konungens befallningshavande med uppgift
å det ställe, där utskänkningen skall äga rum, samt med bifogande
av intyg, utvisande sökandens behörighet att idka rörelsen.
3. Över ansökning, som rätteligen skett, skall Konungens befallningshavande
efter augusti månads utgång inhämta utlåtanden i Stockholm
av stadsfullmäktige och i en annan stad av magistrat och stadsfullmäktige
samt å landet av kommunalnämnd och kommunalstämma.
132 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
Dessa utlåtanden böra innehålla bestämt till- eller avstyrkande jämte förslag
till de inskränkningar i avseende å försäljningens bedrivande, som
anses nödiga.
Till beslut av stadsfullmäktige, allmän rådstuga eller kommunalstämma
om tillstyrkande av rätt till utskänkning erfordras två tredjedelar
av de i omröstningen deltagandes röster med iakttagande att dessa, då
beslutet fattas i allmän rådstuga eller i kommunalstämma, beräknas efter
röstvärdet.
4. Har ansökningen icke blivit tillstyrkt, i stad av stadsfullmäktige
samt å landet av kommunalstämma, må densamma av Konungens befallningskavande
ej bifallas. Medgiver Konungens befallningshavande
upplåtande av rättighet, skola vid upplåtelsen föreskrivas de inskränkningar
i avseende å rörelsens bedrivande, som blivit av stadsfullmäktige
eller kommunalstämman föreslagna, såvida samma inskränkningar icke
finnas stå i strid med allmän lag eller författning eller uppenbarligen
ej kunna anses ägnade att främja det med desamma avsedda syftet.
21 §.
1. Rättighet till utskänkning av rusdrycker å passagerarfartyg
som förmedla regelbunden persontrafik till utländsk hamn, må på ansökning
kunna tillsvidare för viss tid, högst ett år, av Konungens befallningshavande
i det län, varest fartygets rederi har sitt säte, tilldelas
person, som är behörig att idka utskänkningsrörelse. Sådan utskänkning
må endast äga rum till förtäring ombord å fartyget och må,
under det fartyget ligger i hamn eller vid land, allenast ske till besättningen
och till sådana fartygets passagerare, som i dess restaurationslokal
intaga måltid.
2. Rättighet att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka
öl å andra passagerarfartyg än som avses i 1 mom. må på ansökning
kunna av Konungens befallningshavande i det län, varest fartygets
rederi har sitt säte, tilldelas person, som är behörig idka utskänkningsrörelse.
Sådan utskänkning må endast äga rum till förtäring ombord
å fartyget och må, under det fartyget ligger i hamn eller vid land,
allenast ske till besättningen och till sådana fartygets passagerare, som
i dess restaurationslokal intaga måltid. Utskänkningen skall härjämte
vara underkastad den särskilda inskränkning, som i 20 §. 1 mom.
omnämnes.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
133
22 §.
Tillstånd att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka vin
eller Öl å statens järnvägars eller enskild, till persontrafik npplåten järnvägs
tåg må på framställning av järnvägens styrelse kunna av Konungens
befallningshavande i det län, varest styrelsen har sitt säte, meddelas
person, som är behörig att idka utskänkningsrörelse.
23 §.
1. Mottager någon i sitt hem mot betalning gäster till bespisning
vid slutet bord och har avtal om bespisningen träffats för en tid
av minst en vecka, må han, med den inskränkning, varom i 20 § 1
mom. sägs, och efter det sådant bevis för honom meddelats, som nedan
omförmäles, utan särskilt tillstånd till gästerna vid deras måltider
utskänka Öl. Sådan utskänkning må dock äga rum endast i kommun,
där rättighet till detaljhandel enligt 17, 18 eller 20 § är gällande.
2. Vill någon bedriva utskänkning, som i 1 mom. avses, göre
därom skriftligen anmälan, i Stockholm hos överståthållarämbetet, i annan
stad hos magistraten och på landet hos länsmannen med uppgift å det
ställe, där utskänkningen skall äga rum, samt med bifogande av intyg
om god frejd. Har anmälan sålunda skett, skall, där ej nedan annorledes
föreskrives, meddelas bevis, att anmälan behörigen skett.
3. Bevis, som i 2 mom. omförmäles, må ej meddelas den, till
vilken veterligen rusdrycker ej må utminuteras eller som veterligen
under något av de senaste tre åren meddelats förbud mot fortsättande
av utskänkningsrörelse, varom i denna § är fråga.
24 §.
Den, som erhållit tillstånd till utskänkning enligt 20 §, 21 §, 2
mom. eller 22 §, är skyldig att hos det eller de bolag, Konungens befallningshavande
bestämmer, inköpa alla för rörelsen erforderliga rusdrycker.
Den, som äger rätt till utskänkning, som avses i 23 §, skall
inköpa för rörelsen erforderligt Öl i den ordning, som i IV kapitlet är
stadgad.
25 §.
1. Bolag må ej till annan överlåta rättighet till utminutering.
2. Bolag äger till enskild person överlåta rättighet till utskänkning.
Sådan överlåtelse vare ej gällande, utan att Konungens befall
-
134 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
ningshavande efter prövning av villkoren för densamma, giver tillstånd
till den överlåtna rättighetens utövning.
Med överlåtelse av utskänkningsrättighet följer skyldighet för den,
till vilken sådan rättighet blivit överlåten, att hos bolaget inköpa alla
för rörelsen erforderliga rusdrycker och skall bolaget med iakttagande
av de föreskrifter, kontrollstyrelsen därutinnan kan utfärda, vid överlåtelse
stadga sådana villkor för dylikt inköp, att rättighetsinnehavares
ekonomiska fördel så långt ske kan ej göres beroende på myckenheten
av utskänkta rusdrycker
3. Överlåtelse av rättighet till utskänkning, som avses i 20—23
§§, vare förbjuden.
26 §.
1. Avlider den, som efter överlåtelse från bolag eller enligt 20,
21 eller 22 § innehar rättighet till utskänkning, eller försättes han i
konkurs, må rörelsen för stärbhusets eller konkursboets räkning fortsättas,
dock icke längre än till dess tre månader förflutit efter dödsfallet
eller efter det förhör enligt 25 § konkurslagen hållits.
2. Avlider den, som efter anmälan enligt 23 § äger rätt att
utskänka Öl, må rörelsen för stärbhusets räkning fortsättas till dess tre
månader förflutit efter dödsfallet.
3. I fall, som i 1 mom. avses, åligger det stärbhuset eller
konkursboet, om de vilja fortsätta rörelsen, att därom inom en månad
efter dödsfallet eller efter det förhör i konkursen hållits göra anmälan
hos Konungens befallningshavande med uppgift därvid tillika å den
person, som antagits till föreståndare för försäljningen. Göres ej anmälan
inom föreskriven tid eller prövas den till föreståndare antagne icke
vara därtill lämplig, anses försäljningsrättigheten hava upphört den dag,
tiden för anmälningsskyldigheten gick till ända eller beslut i frågan
meddelades.
27 §.
Konungens befallningshavande äger att vid meddelande av tillstånd
till detaljhandel eller sedermera under rörelsens utövande stadga de
inskränkningar i avseende å densamma, som kunna anses erforderliga.
28 §.
1. Då försäljningsrättighet beviljas, skall Konungens befallningshavande
utfärda tillståndsbevis med angivande däri av det lagrum,
varå tillståndet grundar sig, varest. eller efter vilka grunder försäljnings
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 135
ställe skall förläggas ävensom för vilken tid rättigheten må begagnas;
skolande i tillståndsbeviset jämväl utsättas de föreskrifter i avseende å
rörelsens utövande, som lämnats vid tillståndets meddelande.
2. Avskrift av tillståndsbevis skall Konungens befallningshavande
tillställa kontrollstyrelsen ävensom i andra fall än som avses i 21 och 22
§§ magistraten eller kommunalnämnden och länsmannen i orten. Vad i
detta mom. är sagt om magistratens underrättande äger ej tillämpning
i Stockholm.
Om beslut, varom i 26 § förmäles, skall Konungens befallningshavande
lämna underrättelse till dem, som enligt detta mom. skola
erhålla meddelande om beviljat tillstånd.
3. Har någon av länsman undfått bevis, att anmälan enligt 23
§ behörigen skett, skall länsmannen därom underrätta kommunalnämndens
ordförande i den kommun, där rörelsen skall utövas.
IV kap.
Särskilda föreskrifter om utminutering av rusdrycker.
29 §.
Utminutering av rusdrycker må ej äga rum till annan än den,
som hos bolag, vilket äger rätt till utminutering, skriftligen anmält
sig önska inköpa sådana drycker med uppgift å sitt fullständiga namn,
födelseår och födelsedag, yrke, bostad samt hemvist.
Den, som gör anmälan, vare på anfordran skyldig att till riktigheten
styrka de i anmälan lämnade uppgifter.
30 §.
Föreligger ej veterligen i avseende å den, som gjort anmälan,
sådant hinder för utminutering, varom i 33 och 34 §§ stadgas, har
bolaget, därest bolaget eljest finner utminutering till honom kunna
äga rum, att, efter iakttagande av vad i 42 § för där avsett fall finnes
stadgat, tillställa honom en motbok, innehållande anvisning å visst
utminuteringsställe, varest han må hos bolaget göra inköp av rusdrycker.
Därest anmälan avser mera än ett slag av rusdrycker, må bolaget kunna
utfärda särskild motbok och anvisa särskilt utminuteringsställe för inköp
av varje sådant slags dryck.
Göres anmälan, som i 29 § avses, av kvinna, pröve bolaget,
huruvida och med vilka förbehåll rusdrycker må till henne utminuteras.
Lag samma vare, om anmälan göres av någon, som saknar stadigt hemvist.
136
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
31 §.
Bolag må, på köpares begäran eller om så eljest prövas lämpligt,
i stället för redan anvisat utminuteringsställe anvisa annat sådant för
inköp hos bolaget; och skall anteckning om sistnämnda utminuteringsställe
göras i den i 30 § omförmälda motbok.
32 §.
Vill någon, som äger att hos visst bolag inköpa rusdrycker, i stället
verkställa sådant inköp hos annat bolag, må sistnämnda bolag, därest
han företer den för honom hos förstnämnda bolag gällande motbok, med
iakttagande av vad i 43 § stadgas, anvisa honom utminuteringsställe;
och skall anteckning härom göras i motboken.
33 §.
Bolag må ej utminutera rusdrycker till köpare under tid, då han
veterligen äger att hos annat bolag å utminuteringsställe inköpa rusdrycker
av det slag, försäljningen avser.
34 §.
Rusdrycker må icke utminuteras till
1) den, som icke fyllt 21 år;
2) den, som under de senaste två åren mer än en gång blivit
sakfälld för fylleri;
3) den, som under de senaste tre åren dömts till ansvar för brott,
som i allmänna strafflagen är belagt med straff, om rätten funnit
brottet hava begåtts under inflytande av starka drycker;
4) den, som under de senaste tre åren undergått straffarbete eller
fängelse, som i fall, varom under 3) sägs, blivit honom annorledes än
som förvandlingsstraff i stället för ådömda böter ålagt;
5) den, som under de senaste tre åren antingen fällts till ansvar
för sådan olovlig försäljning av rysdrycker, som avses i 74 §, eller för
olovligt tillhandagående med anskaffande av rusdrycker eller ock för
sådant brott undergått fängelse, som honom omedelbart ålagts, eller
straffarbete, vartill ådömt fängelse förvandlats;
6) den, som under de senaste tre åren undergått tvångsarbete;
7) den, angående vilken Konungens befallningshavande under de
senaste tre åren genom slutligt beslut förordnat, att han skall intagas
å allmän anstalt för vård av alkoholister, eller som under de senaste
tre åren vårdats å sådan anstalt;
137
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
K) deri, som under de senaste tre åren å lasarett eller därmed
jämförlig anstalt, sjukstuga eller allmän, kommunal eller enskild
anstalt för sinnessjuka vårdats för delirium tremens eller annan sinnessjukdom,
som otvetydigt uppstått genom omättligt bruk av rusdrycker;
samt
9) den, angående vilken nykterhetsnämnd enligt 35 § förordnat,
att rusdrycker icke må till honom utminuteras, under den tid beslutet
avser.
Vad under 2), 3) och 5) i denna § sägs skall ej äga tillämpning,
där det visas, att den, varom iir fråga, genom högre rätts laga kraftägande
utslag blivit befriad från ansvar för brott, som där avses. Ej
heller skall vad under 7) och 9) sägs äga tillämpning, där beslut, som
där avses, visas hava blivit efter förd klagan upphävt.
35 §.
Brukar någon, som vistas inom kommunen, rusdrycker till uppenbar
skada för sig eller andra, äger nykterhetsnämnden, där så finnes
skäligt, förordna, att under viss tid, högst tre år från beslutets dag,
rusdrycker icke må till honom utminuteras.
Sådant beslut må dock fattas endast efter anmälan från kommunalnämnd,
fattigvårdsstyrelse, kyrkoråd, skolråd, folkskolestyrelse,
barnavårdsnämnd, fosterbarn snämnd, hälsovårdsnämnd, polismyndighet,
präst, läkare, lärare i allmän tjänst eller anhörig eller närstående till
den, beslutet gäller, eller ock efter anhållan av denne.
Över beslutet må besvär inom trettio dagar från delfående! anföras
hos Konungens befallningshavande.
36 §.
Som hemortsbolag för viss person anses det bolag, som idkar
utminutering av spritdrycker inom den kommun, där personen har sitt
hemvist, eller, om sådant bolag ej driver rörelse inom denna kommun,
det bolag för utminutering av spritdrycker, som kontrollstvrelsen för
kommunen anvisat.
37 §.
1. Om någon genom utslag av underrätt blivit sakfälld för fylleri,
eller för sådan olovlig försäljning av rusdrycker, som avses i 74 §, eller
för olovligt tillhandagående med anskaffande av sådana drycker, skall
från rätten inom en vecka efter utslagets meddelande därom insändas
uppgift till hemortsbolaget för den, som uppgiften avser; dock må i fall,
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 23 höft. (Nr 28.) 18
138
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
där ovisshet råder om den sakfälldes hemortsbolag, uppgift insändas till
Konungens befallningshavande i det län, varest deri sakfällde har sitt
hemvist.
Lag samma vare, där högre rätt dömer till ansvar för brott,
varom i detta mom. sägs, och uppgift på grund av stadgandet i samma
moment ej bort från lägre rätt avsändas.
2. Om underrätt fällt någon till ansvar för brott, som i allmänna
strafflagen är belagt med straff, samt därvid funnit brottet hava begåtts
under Inflytande av starka drycker, skall från rätten inom en vecka
efter utslagets meddelande därom avsändas uppgift till hemortsbolaget
för den, som uppgiften avser; dock må i fall, där ovisshet råder om
den sakfälldes hemortsbolag, uppgift insändas till Konungens befallningshavande
i det län, varest den sakfällde har sitt hemvist.
Lag samma vare, om högre rätt i mal, som i detta inom. avses,
dömer tilltalad, som blivit av lägre rätt frikänd, till ansvar och den
högre rätten finner brottet hava begåtts under inflytande av starka
drycker.
3. Angående den, som frigives vare sig från straffanstalt efter
undergånget straffarbete eller fängelse, som honom annorledes än som
förvandlingsstraff i stället för ådömda böter ålagts genom utslag, varom
uppgift skolat lämnas enligt 1 eller 2 inom., eller från tvångsarbetsanstalt,
skall vederbörande fängelsedirektör såvitt möjligt i god tid
före frigivningen insända uppgift till den frigivnes hemortsbolag eller,
i fall där ovisshet råder om rätt hemortsbolag, till Konungens befallningshavande
i det. län, inom vilket den frigivne bär sitt hemvist. Motsvarande
skyldighet åligger vederbörande läkare vid lasarett eller därmed
jämförlig anstalt^ sjukstuga eller allmän, kommunal eller enskild anstalt
för sinnessjuka beträffande den, som utskrives från anstalten efter där
erhållen vård för delirium tremens eller annan sinnessjukdom, som
otvetydigt uppstått genom omättligt bruk av rusdrycker, ävensom föreståndare
för allmän anstalt för vård av alkoholister beträffande den,
som utskrives från sådan anstalt.
38 §.
Uppgift, som på grund av stadgandena i 37 § inkommit till
Konungens befallningshavande, skall genom Konungens befallningshavandes
försorg ofördröjligen tillställas hemortsbolaget för den, som
uppgiften avser.
Bevillningsutskottets betänkande AV 28. Reservationer.
139
39 §•
Har Konungens befallningshavande genom slutligt beslut förordnat
om någons intagande å allmän anstalt för vård av alkoholister, skall
Konungens befallningshavande ofördröjligen tillställa hans hemortsbolag
uppgift därom.
40 §.
Har nykterhetsnämnd jämlikt 35 § i avseende å någon förordnat,
att rusdrycker icke må till honom utminuteras, åligger det nämnden
att ofördröjligen till hans hemortsbolag meddela uppgift därom och
om belutets giltighetstid.
41 §•
Över dem, vilka bolag anvisat utminuteringsställe för inköp av
rusdrycker, skall hos bolaget föras förteckning. I denna förteckningskola
jämväl upptagas de personer, i avseende å vilka enligt bolaget
tillhandakomna uppgifter hinder förefinnes för utminutering, varom i
34 § under 2)—9) förmäles.
42 §.
Om någon enligt 29 § anmäler sig för inköp av rusdrycker hos
annat än sitt hemortsbolag, må utminuteringsställe ej anvisas honom,
innan meddelande om den gjorda anmälan lämnats till hemortsbolaget
och upplysning därifrån inhämtats, om i avseende å honom veterligt
hinder förefinnes för utminutering enligt vad i 33 och 34 §§ stadgas.
Hemortsbolaget skall, om sådant hinder ej förefinnes, uppföra honom i
den i 41 § omförmälda förteckning med anmärkning, att han ej äger
hos bolaget inköpa rusdrycker av det slag, anmälan avser, och med anteckning
om det bolag, varest han gjort anmälan. Om sedermera i
avseende å honom veterligen hinder för utminutering uppkommer, skall
sistnämnda bolag därom ofördröjligen underrättas av hemortsbolaget.
Därest bolag, hos vilket någon anmält sig för inköp av rusdrycker,
prövar erforderligt att i avseende å honom inhämta upplysning,
varom i denna § sägs, hos annat bolag, som under något av de tre
sista kalenderåren före det anmälan sker varit att anse som hans
hemortsbolag, skall för sistnämnda bolag gälla vad i denna § om hemortsbolag
är stadgat.
140
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
43 §.
Då någon enligt 32 § mot företeende av för honom förut gällande
motbok anvisas utminuteringsställe av bolag, åligger det bolaget att
därom ofördröjligen lämna meddelande till det bolag, som utfärdat
motboken, samt från detta bolag inhämta upplysning, om i avseende
å honom veterlig! hinder förefinnes för utminutering enligt vad i 33
och 34 §§ stadgas. Sistnämnda bolag skall, om sådant hinder ej förefinnes,
avföra honom som köpare ur den i 41 § omförmälda förteckning
och där anmärka, hos vilket bolag han äger göra inköp. Om
sedermera i avseende å honom veterligen hinder för utminutering uppkommer,
skall detta bolag därom ofördröjligen underrättas av det bolag,
som utfärdat motboken.
44 §.
Å varje utminuteringsställe skall finnas förteckning å dem, som
där äga göra inköp av rusdrycker.
45 §.
1. Vid utminutering må rusdrycker i den ordning här nedan
stadgas antingen å utminuteringsställe avhämtas eller därifrån efter
rekvisition av köpare och på hans bekostnad till honom försändas.
2. Avhämtning å utminuteringsställe må äga rum endast mot
avlämnande av köparens egenhändigt undertecknade rekvisition och
erläggande av kontant betalning. Gäller inköpet spritdrycker, skall
därjämte köparens motbok uppvisas. Avhämtas dryckerna genom ombud,
må som sådant ej begagnas person, till vilken veterligen, enligt
vad i 34 § stadgas, rusdrycker ej må utminuteras.
3. Spritdrycker må från utminuteringsställe försändas endast till
köpare inom kommun, där bolaget erhållit rätt till utminutering. Innan
sådan försändning sker, skall köparens motbok hava företetts samt
skriftlig rekvisition och betalning för varan erhållits.
Vin och Öl må från utminuteringsställe försändas endast efter det
köparens skriftliga rekvisition och betalning för varan erhållits, dock
att sådana drycker må till köpare inom kommunen i dennes bostad av
bolaget avlämnas mot att den skriftliga rekvisitionen och betalningen
därvid erhållas.
4. Rekvisitioner, som i 2 och 3 mom. avses, skola tillhöra för
köparen utfärdad motbok samt för varje innehavare av sådan å utminuteringsställe
förvaras. Vid försäljning av spritdrycker skall i mot
-
141
Bevillningsutskottet8 betänkande Nr 28. Reservationer.
boken införas uppgift å varje försåld post spritdrycker och dagen för
försäljningen.
46 §.
Bolag äger överenskomma med den, som äger rätt till partihandel
med vin eller Öl, att sådana från bolaget inköpta drycker jämväl må,
med iakttagande av de av kontrollstyrelsen för sådant fall meddelade
föreskrifter, av partihandlaren försändas direkt till köpare. Sådan försändning
må dock ej ske till köpare, boende inom kommun, där detaljhandel
med rusdrycker icke utövas.
47 §.
1. Motbok gäller endast för den person, å vilken den är utställd,
och ma förty ej någon tillhandagå med att å egen motbok för annans
räkning anskaffa rusdrycker eller med att låta egen motbok av annan
användas för inköp för dennes räkning.
2. Det vare ock i andra fall än i 1 mom. avses förbjudet att
yrkesmässigt eller eljest mot ersättning tillhandagå annan med anskaffande
av rusdrycker.
3. Har motbok för någon förkommit, äger vederbörande bolag
pröva, under vilka förbehåll ny motbok må till honom utlämnas.
48 §.
Spritdrycker må ej till någon utmiuuteras i större myckenhet än
en liter i kalenderveckan.
Efter därom skriftligen gjord framställning äger dock bolag, om
särskilda skål föreligga, medgiva köpare rätt att för visst tillfälle inköpa
större myckenhet än sålunda stadgats.
49 §.
Spritdrycker må ej utminuteras i mindre myckenhet än tre tiondels
liter.
50 §.
Anhåller någon å honom anvisat utminuteringsställe att få inköpa
visst slags rusdryck, som därstädes må till honom försäljas, men av
vederbörande bolag ej hålles i lager, vare bolaget, därest det eljest
finner utminutering till honom kunna äga rum och han som säkerhet
för betalningens fullgörande nedsätter det belopp, bolaget kan fordra,
142 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
pliktigt från namngiven firma vare sig inom eller atom riket söka till
skäligt pris anskaffa varan.
51 §.
Närmare bestämmelser angående förande av de i 41 och 44 §§
omförmälda förteckningar och i samband därmed stående frågor meddelas
av kontrollstyrelsen, som jämväl har att upprätta och tillhandahålla
formulär till "de i detta kapitel avsedda motböcker, uppgifter och
meddelanden.
Då bolag upphör med sin utminutering, lände i fråga om anvisningav
utminuteringsställe till dem, som hos bolaget ägt göra inköp, ävensom
beträffande huru med ovanberörda förteckningar och de i 45 § omförmälda
rekvisitioner skall förfaras jämväl till efterrättelse vad kontrollstyrelsen
därom stadgar.
V kap.
Övriga föreskrifter angående detaljhandel med rnsdrycker.
52 §.
1. Försäljningsställe skall vara beläget vid öppen gata, väg
eller torg.
2. De rum, som nyttjas för utskänkningsrörelse, skola vara ljusa
och luftiga, hava en i förhållande till rörelsens omfattning tillräcklig
storlek samt hållas i ordentligt skick.
53 §.
Försäljning må ej ske annorstädes än i lokal eller å plats, som
blivit för försäljningens bedrivande godkänd vid besiktning, vilken hålles
i stad av stadsfiskal och på landet av kronobetjänt jämte två personer,
utsedda eu av nykterhetsnämnden i kommunen samt en i Stockholm
av överståthållarämbetet, i annan stad av magistraten och på landet av
kommunalnämnden. Besiktningsmännen skola, därest försäljningsställe
godkännes, om besiktningen utfärda bevis, vilket skall innehålla beskrivning
å den besiktigade lägenheten.
Innan bevis om besiktningen utfärdats, må försäljning ej börjas.
Vad i denna § är stadgat gäller jämväl, då ny rättighet meddelas
att utövas i lägenhet, som förut varit använd som försäljningsställe.
Kostnad för besiktning gäldas av tillståndshavaren med belopp,
som bestämmes av Konungens befällningshavande.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
143
54 §.
1. Om tillstånd meddelats till försäljning å angivet, försäljningsställe
må ombyte av sådant ej ske, med mindre den myndighet, som
meddelat tillståndet, därtill giver sitt bifall; skolande dessförinnan tillfälle
att yttra sig i ärendet lämnas samma myndigheter, som blivit hörda
över ansökningen om ifrågavarande försäljningsrättighet.
2. Om beslut enligt 1 mom. meddele Konungens befallningsh
avan de underrättelse till dem, som enligt 28 § 2 mom. skola erhålla
meddelande om beviljat tillstånd.
3. Sker ombyte av försäljningsställe, som i 23 § avses, skall
därom anmälan ske och underrättelse meddelas i enlighet med vad i
nämnda § och 28 § 3 mom. stadgas.
55 §.
1. Inom eller omedelbart invid kasernområde, läger eller annat
7 0
område, som blivit för krigsmaktens behov upplåtet, vare detaljhandel
med rusdrycker förbjuden.
2. Detaljhandel med rusdrycker vare förbjuden inom eller omedelbart
invid för allmänheten upplåten park inom stads planlagda område,
dock må Konungens befallningshavande, efter framställning av stadsfullmäktige,
i fråga om förut befintligt försäljningsställe härifrån medgiva
undantag:.
3. Vid offentligt skådespel eller varieté-, cirkus- eller annan dylik
föreställning eller, med undantag av konsert, vid vilken uteslutande
utföres instrumentalmusik, varje annan föreställning, till vilken allmänheten
har tillträde, eller vid offentlig danstillställning må utskänkning
av rusdrycker icke ske å lokal eller å plats, där föreställningen eller
danstillställningen äger rum, eller i annan lokal, som med förstnämnda
lokal står i inre förbindelse.
50 §.
1. Utminutering av rusdrycker må äga rum endast söckendag^- under högst sju timmar, dock ej före klockan 9 förmiddagen eller efter
klockan 5 eftermiddagen.
2. Utskänkning av spritdrycker må begynna tidigast klockan
12 middagen samt utskänkning av vin och Öl tidigast klockan 9 förmiddagen;
och må utskänkningen ej fortfara längre än till klockan
10 eftermiddagen.
Utskänkning av rusdrycker, som äger rum å sön- och helgdagar
144
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
eller å andra dagar före klockan 3 eftermiddagen, vare tillåten endast
vid måltider åt spisande gäster.
Under gudstjänst vare all iskänkning förbjuden.
3. Där särskilda omständigheter anses föranleda behov av att tiden
ior utskänknings avslutande bestämmes senare än till klockan 10 eftermiddagen
eller att utskänkning av rusdrycker annorledes än vid måltid
åt spisande gäster äger rum under sön- Och helgdagar med början
efter klockan 7 eftermiddagen, äger Konungens befallningskavande efter
framställning i stad av stadsfullmäktige och på landet av kommunalstämma
samt efter magistrats eller kommunalnämnds hörande därom
förordna.
57 §.
1. Å tider, då handel med rusdrycker enligt nästföregående § ej
är tillåten, vare allt utlämnande av rusdrycker från detaljhandelsställe
förbjudet.
2. Då utskänkning ej är medgiven, vare det förbjudet att låta
rusdrvcker å utskänkningsställe förtäras.
«7 c 58 59
58 §.
Om tillstånd erhållits att ntskänka endast vin eller Öl, vare det
förbjudet att låta spritdrycker å utskänkningsstället förtäras ävensom
att hava spritdrycker förvarade å utskänkningsstället eller eljest på
sådant sätt, att gästerna äga tillgång till desamma.
Det vare ock förbjudet för gäst att å sådant utskänkningsställe
förtära spritdrycker.
59 §.
1. Vid utskänkning av rusdrycker skall lagad mat alltid vara att
tillgå, dock att vad sålunda stadgas ej äger tillämpning vid utskänkning
av vin i samband med servering av konditorivaror.
2. I utskänkningslokal skall friskt dricksvatten ständigt hållas för
varje gäst lätt tillgängligt.
3. Rusdrycker må å försäljningsställe icke utlämnas till den, som
synbarligen är berörd av starka drycker, och må sådan person ej heller
tillåtas att å utskänkningsställe förtära rusdrycker. Ej heller må å utskänkningsställe
rusdrycker utlämnas till den, som veterligen gjort sig
känd för att missbruka sådana, eller till någon, som skäligen kan antagas
ej hava fyllt 18 år.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 145
4. Överlastad person får ej utdrivas från utskänkningsställe, där
lian förtärt rusdrycker, eller lämnas utan vård.
60 §.
1. Under det detaljhandel med rusdrycker pågår, får dörren till
försäljningsrummet ej vara låst.
2. Å försäljningsställe skola ett exemplar av denna förordning
och bestyrkt avskrift av det tillståndsbevis, som enligt 28 § 1 mom.
utfärdats för rörelsens innehavare, ävensom prislista å de rusdrycker,
som å stället tillhandahållas, vara för köpare tillgängliga. Därjämte
skall å försäljningsställe finnas för samtliga gäster synligt anslag, som
tydligt angiver, å vilka tider därstädes försäljning av rusdrycker får
äga rum.
61 §.
I öppen salubod för handel med andra varor än rusdrycker ävensom
i de för rörelsen använda lägenheter, vid torghandel och auktioner,
vid handel med lappbefolkningen samt eljest vid yrkesmässig handel
med andra varor än rusdrycker vare utdelning av sådana drycker även
utan betalning förbjuden.
62 §.
Stadgandena i 52 och 53 §§, 55 § 2 mom. samt 56, 57 och 60
§§ skola ej äga tillämpning å utskänkning, varom förmäles i 23 §.
Ej heller skall vad i 56 och 57 §§ stadgas äga tillämpning å utskänkning,
som avses i 21 och 22 §§. VI
VI kap.
Om tillsyn å detaljhandel med rusdrycker och övervakande av
nykterhetstillståndet.
63 §.
All försäljning av rusdrycker skall ordnas så, att därmed åstadkommes
så ringa skada som möjligt och att syftet med de i denna
förordning givna stadganden sålunda i största möjliga utsträckning
vinnes.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 23 höft. (Nr 28.)
19
146
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
64 §.
Nykterhetsnämnd i kommun har att övervaka nykterhetstillståndet
inom kommunen.
Nämnden åligger därvid särskilt
att hålla förteckning över dem, som nämnden jämlikt 35 § förklarat
obehöriga att å utminuteringsställe inköpa rusdrycker;
att genom upplysningar och råd till försäljare söka förebygga
missbruk av rusdrycker;
att bereda de ärenden, berörande nj^kterhetstillståndet, vilka i stad
av stadsfullmäktige och på landet av kommunalstämma till nämnden
remitteras; samt
att till stadsfullmäktige eller kommunalstämman göra framställningom
vidtagande av nykterhetsfrämjande åtgärder och avgiva årlig berättelse
angående sin verksamhet och över nykterhetstillståndet inom
kommunen.
05 §.
Bolag och innehavare av från bolag överlåten rättighet vare
pliktiga tillhandagå kommunens nykterhetsnämnd eller av nämnden utsett
ombud med erforderliga upplysningar samt att hålla sina handelsböcker
med tillhörande verifikationer tillgängliga för nämnden eller
sådant ombud.
Bolag vare ock på anfordran skyldigt låta vederbörande nykterhetsnämnd
eller av sådan nämnd utsedd person taga del av de i 41 och 44
§§ omförmälda förteckningar.
Ordföranden i nykterhetsnämnden i den kommun, där bolaget .
utövar sin verksamhet, eller annan av nämnden utsedd ledamot äger
närvara vid sammanträden med bolagets styrelse och deltaga i överläggningarna,
men ej i besluten.
66 §.
Det åligger Konungens befallningshavande att övervaka iakttagandet
av vad i denna förordning är stadgat.
Polismyndighet i stad samt kronobetjänt och kommunalnämnd å
landet skola tillse, att å ställe, där detaljhandel med rusdrycker idkas,
ordning iakttages samt de i denna förordning meddelade föreskrifter
noga efterföljas.
För köping eller annat område å landet, för vilket orduingsstadgan
147
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
för rikets städer är i tillämpliga delar gällande, må Konungens befallningsliavande
förordna lämplig polisman att fullgöra vad enligt denna förordning
åligger kronobetjänt.
67 §.
Innehavare av rättighet till detaljhandel eller i hans frånvaro den,
som försäljningen ombesörjer, vare skyldiga att efter anfordran lämna
dem, som hava att taga befattning med tillsyn å efterlevnaden av denna
iörordning, tillträde till de försäljningsställen, vilka deras tjänsteåligganden
avse.
68 §.
Tredskas bolag att fullgöra de i denna förordning för bolag meddelade
föreskri 1 ter eller de föreskrifter, som kontrollstyrelsen kan hava
för bolaget utfärdat, äger Konungens befallningshavande efter omständigheterna
förelägga bolagets styrelseledamöter vite eller förbjuda bolaget
att efter utsatt skälig tid fortsätta med försäljningen, om ej de åsidosatta
föreskrifterna iakttagas, eller återkalla bolagets rättighet till detaljhandel
att upphöra med löpande kalenderårs utgång. 69 70
69 §•
1. lillstånd, som meddelats, enligt 20—22 §§, må av Konungens
befallningshavande återkallas, när helst Konungens befallningshavande
finner skäl därtill, och skall återkallelse av tillstånd, som meddelats
enligt 20 §, äga rum, då i stad stadsfullmäktige och på landet kommunalstämma
det på}Tka.
2. Över beslut, varigenom tillstånd enligt denna § återkallats, må
klagan ej föras.
70 §.
1. Vid ting, uppbördsstämma, inskrivnings förrättning, vapenövningsmöte,
marknad, torgdag, auktion, arbetsinställelse, eller där trupp
är för flere dagar sammandragen så ock vid annan till större folksamling
ledande förrättning, ävensom då eljest skäligen kan befaras, att
öppethållande av försäljningsställe kan föranleda oordningar, eller då
försäljning visar sig föranleda sådana, må Konungens befallningshavande
ävensom i stad polismyndighet samt å landet kronobetjänt och kommunalnämnd
för visst tillfälle förbjuda bedrivandet av eljest tillåten detaljhandel
med rusdrycker eller för sådant tillfälle föreskriva de inskränkningar
i samma handel, som kunna finnas nödiga.
148 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
2. Finnes vid krig eller omedelbar krigsfara eller då arbetslöshet
eller nöd i större omfattning är rådande nödigt att meddela förbud mot
bedrivande av detaljhandel med rusdrycker eller att föreskriva inskränkningar
i sådan handel, äge Konungen därom förordna. I fall, varom nu
är sagt, må ock sådant förordnande, även om det ej kan anses erforderligt
för ordningens upprätthållande, meddelas av Konungens befallningshavande,
där Konungen det medgivit.
n §■
Därest av detaljhandel, vartill tillstånd enligt denna förordning
erhållits, oordningar föranledas eller å försäljningsställe, varest dylik
handel idkas, osedlighet bedrives och sådant fortfar, oaktat skedd erinran
från polismyndighet i stad samt kronobetjänt eller kommunalnämnd å
landet, må i stad magistraten och på landet kommunalnämnden förbjuda
försäljningens fortsatta bedrivande. Beslutet därom gånge genast i verkställighet,
men skall, vid äventyr att förbudet eljest går åter, senast
inom åtta dagar underställas prövning av Konungens befallningshavande,
som, därest tillståndet, enligt vad i detta kapitel sägs, ej finnes böra
återkallas, har att för viss tid fastställa förbudet eller ock upphäva detsamma.
I Stockholm tillkommer det i fall, som i detta mom. sägs, överståthållarämbetet
att meddela förbud, varom där förmå,les.
2. Om sådan iskänkning, varom förmäles i 23 §, befinnes ske
i större omfattning eller på annat sätt än i nämnda lagrum avses, må
Konungens befallningshavande ävensom i annan stad än Stockholm
magistrat samt på landet kommunalnämnd förbjuda fortsättande av
rörelsens bedrivande. Ifråga om verkställighet och underställning av
sådant beslut, som meddelats av magistrat eller kommunalnämnd, skall
i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad i 1 mom. finnes stadgat.
72 §.
Därest av försäljning, som bedrives av bolag eller innehavare av
från bolag överlåten rättighet, vid upprepade tillfällen oordningar föranledas
eller å försäljningsställe, där sådan rörelse utövas, osedlighet
bedrives, må Konungens befallningshavande, på anmälan av i stad
polismyndighet eller stadsfullmäktige och på landet kronobetjänt eller
kommunens eller angränsande kommuns kommunalnämnd eller kommunalstämma,
äga att indraga rättighet till sådan försäljning eller ock
därifrån skilja innehavaren.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 149
73 §.
Återkallelse av meddelat tillstånd samt förbud mot försäljning,
varom ovan sägs, skola delgivas rörelsens innehavare eller i hans^frånvaro
den, som besörjer försäljningen. Därest försäljningen grundar sig
på särskilt tillstånd, skall underrättelse om återkallelse och förbud
lämnas dem, som enligt 28 § 2 mom. skola erhålla meddelande om
beviljat tillstånd, dock att underrättelse om förbud ej skall meddelas
kontrollstyrelsen. Har Konungens befallningshavande meddelat förbud,
som avses i 71 § 2 mom., skall underrättelse därom meddelas i annan
stad än Stockholm magistraten samt på landet kommunalnämnden och
länsmannen i orten.
VII kap.
Ansvarsbestämmelser m. in.
74 §.
1. Den, som utan att äga rätt till försäljning enligt denna förordning
avyttrar rusdrycker, straffes för olovlig försäljning med böter
från och med trettio till och med tvåhundra kronor.
2. Beträdes någon andra gången eller oftare med olovlig försäljning
av rusdrycker eller bedriver någon olovlig försäljning i större
omfattning eller yrkesmässigt, straffes med böter från och med femtio
till och med två tusen kronor eller med fängelse i högst ett år.
3. I fall, som i denna § avses, vare de å försäljningsstället med
därtill hörande lägenheter befintliga eller eljest för försäljning avsedda
rusdrycker tillika med kärl och emballage, vari de förvaras, underkastade
beslag och förbrutna.
4. Vad i denna § stadgas skall jämväl äga tillämpning, om
någon, som ej äger rätt till försäljning av rusdrycker, genom byteshandel
avhänder sig sådana eller eljest använder dem som betalningsmedel.
75
75 §*
Överskrider den, som enligt 12 § 1 mom. äger rätt till partihandel
med rusdrycker, honom enligt samma mom. tillkommande försälj
ningsrättighet, straffes med böter från och med trettio till och med
fem tusen kronor. Åro omständigheterna försvårande eller beträdes
någon andra gången eller oftare med sådan förbrytelse, må ock dömas
till fängelse.
150
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
76 §.
Overskrides den i 3 § 1 mom. stadgade rättighet till försäljningav
rusdrycker i visst fall å apotek, vare lag som i 74 § sägs.
77 §.
1. Avyttrar den, som handhar detaljhandel med rusdrycker sådana
drycker av annat slag än försäljningsrättigheten avser,
eller beträdes den, som handhar utminutering med olovlig
utskänkning eller den, som handhar utskänkning, med olovlig utminutering,
eller idkar någon detaljhandel med rusdrycker å annat ställe än
därtill uppgivet eller medgivet är,
eller fortsätter någon, oaktat återkallelse av meddelat tillstånd till
försäljning eller förbud däremot delgivits honom, med försäljningen,
straffes som i 74 § 1 och 2 mom. sägs.
2. Har försäljning skett av drycker av annat slag än försäljningsrätten
avser, skall ifråga om sådana drycker tillämpas även vad i
74 § 3 mom. finnes stadgat.
78 §.
Förbrytelse mot 6 §, 7 § 3 inom., 58, 59 eller 60 §§ straffes med
böter från och med tio till och med ett hundra kronor.
79 §.
Bryter den, som handhar tillåten försäljning av rusdrycker, i
andra fall än förut i detta kapitel sägs mot vad i denna förordning
är stadgat eller mot de föreskrifter, som vederbörande myndighet i
enlighet med denna förordning kan hava meddelat, straffes med böter
från och med tio till och med ett tusen kronor.
80 §.
Dömes den, som efter överlåtelse från bolag eller enligt 20, 21
eller 22 §§ äger rätt till utskänkning av rusdrycker, till ansvar efter
77 eller 79 §§, och har han förut undergått bestraffning för förbrytelse,
varom sägs i någon av dessa §§, skall han tillika förklaras sin rätt till
försäljning förlustig.
Lag samma vare, om sådan rättighet avser utskänkning av endast
vin eller Öl och rättighetsinnehavaren dömes till ansvar för olovlig försäljning
av spritdrycker.
Bevillningsutskottets betänkande AV 28. Reservationer.
151
81 §•
Bryter någon, som ej handhar försäljning enligt denna förordning,
mot 7 § 1 eller 2 inom. eller förbryter sig någon mot stadgandet i
61 §, straffes som i 79 § sägs.
82 §.
Tillhandagår någon mot föreskrifterna i 47 § 1 eller 2 mom.
med anskaffande av rusdrycker, dömes till böter från och med tio till
och med ett hundra kronor. Sker förbrytelsen i större omfattning eller
yrkesmässigt eller beträdes någon andra gången eller oftare med sådan
förbrytelse, vare straffet böter från och med femtio till och med femhundra
kronor eller fängelse i högst sex månader.
83 §.
1. Rusdrycker, som till riket införas av annan än den, vilken
enligt 10 § är berättigad till införsel av sådana drycker, må, därest
varan i behörig ordning angivits till tullbehandling, åter utföras; sker
ej återutförsel, förfares på sätt i 90 § är stadgat.
2. År införsel av rusdrycker att anse som olovlig varuinförsel
enligt vad i tullstadgan sägs, skola de i kap. 9 samma stadga förekommande
bestämmelser lända till efterrättelse; dock skall ifråga om
försäljningen av olovligt införda rusdrycker gälla vad i 90 § här nedan
stadgas.
3. Den, som mot stadgandet i 10 § 4 mom. från fartyg ilandför
rusdrycker, vilka förtullats såsom överskott av skeppsproviant, böte från
och med tio till och med ett tusen kronor och vare dryckerna tillika
med kärl och emballage underkastade beslag och förbrutna.
84 §.
Försäljer någon till dryck ej hänförlig alkoholkaltig vätska och
sker försäljningen under omständigheter, vilka kunna giva säljaren
skälig anledning- antaga, att vätskan är avsedd att användas som dryck,
straffes som i 74 § 1 och 2 mom. sägs, och vare å försäljningsstället
med därtill hörande lägenheter befintlig vara, varav försäljning skett,
tillika med kärl och emballage underkastad beslag och förbruten.
85 §.
Den, som har eller haft att taga befattning med tillsyn å sådan
försäljning av rusdrycker, som bedrives av partihandlare, varom i 12
152 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
§ 1 mom. sägs, eller av innehavare av överlåten rättighet, vare förbjudet
att, där det ej kan anses påkallat av tjänstens intresse, yppa
sådan försäljares affärsförhållanden. Gör han detta och framgår ej
av omständigheterna, att han om de affärsförhållanden erhållit kännedom
å tid, då han ej innehaft dylik befattning, straffes med böter från
och med trettio till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra
skada eller begagnar han sig av sin kännedom till egen eller annans
fördel, må dömas till fängelse.
86 §.
Skulle den, som är pliktig att åtala förbrytelser mot denna förordning,
själv beträdas med olovlig försäljning av rusdrycker, vare det
ansett °som försvårande omständighet, och vare han därjämte förlustig
tjänsten.
87 §.
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse
mot denna förordning, fortsätter samma förbrytelse, skall, när han däitill
varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats
och delgivits, dömas till de böter eller det fängelsestraff, som äro
stadgade för sådan förbrytelse; dock må sammanlagda fängelsestraffet
icke överstiga två år.
88 §.
Husbonde ansvarar för förbrytelse, som vid handhavande av
detaljhandel enligt denna förordning, begås av hans hustru, husfolk
eller i hans arbete antagen person, liksom vore förbrytelsen begången
av honom själv, därest icke omständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen
skett utan hans vetskap och vilja.
89 §.
1. Lands- och stadsfiskaler, kronobetjänte samt de personer, vilka
särskilt antagits att vaka över förordningens efterlevnad, åligger att
åtala förbindelser mot densamma.
2. I övrigt äger envar rättighet att för sadana förbrytelser anställa
åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot
varandra, ej heller annan skyldeman mot den, hos vilken han njutei
kost eller underhåll, ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej hellei
tjänare mot husbondefolk under den tid, de äro i tjänsten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
158
Bevillningsutskottet k betänkande Nr 28. Reservationer.
?>. Då åtal anställes av annan än den, som är nämnd i 1 inom.,
givo lian sin talan allmän åklagare tillkänna så tidigt, att denne må
kunna övervara målets utförande.
90 §.
1. Rättighet att verkställa beslag tillkommer, förutom tullmyndighet
i fall som i 83 § sägs, de i 89 § 1 mom. omförmälda allmänna åklagare.
Beslag, som verkställes av annan än tulltjänsteman, skall göras i två
vittnens närvaro.
2. Då rusdrycker enligt denna förordning dömts förbrutna, skola
de hembjudas till försäljning till bolag, som äger rätt till detaljhandel
med rusdrycker eller till sådan partihandlare, som avses i 12 § 1 mom.;
och vare dylikt bolag skyldigt att till skäligt pris inköpa sålunda hembjudna
rusdrycker. År mängden så ringa, att dess värde ej anses motsvara
forslingskostnaderna, skall varan bevisligen förstöras.
Lag samma vare i fråga om försäljning av rusdrycker på grund
av bestämmelser i tullstadgan eller andra författningar.
3. Då Öl jämlikt denna förordning blivit taget i beslag, äger
beslagaren, sedan syn och värdering av två ojävige män hållits, därmed
förfara i nyss stadgad ordning, innan frågan om detsamma skall anses
förbrutet blivit slutligen avgjord.
91 §.
Böter, som äro ådömda efter denna förordning, skola, om tillgång
till deras gäldande brister, förvandlas enligt allmän strafflag.
92 §.
Av böter, som enligt denna förordning ådömas, samt av värdet
av rusdrycker, som enligt denna förordning dömas förbrutna, tillfalla
två tredjedelar åklagaren och en tredjedel den kommuns fattigkassa,
där den åtalade förbrytelsen är begången. Finnes särskild angivare eller
är annan än åklagaren beslagare, äger sådan angivare eller beslagare
taga hälften av åklagarens andel.
93 §.
Ej vare någon jävig att bära vittne angående olovlig försäljning
av rusdrycker endast på den grund, att han därvid tillhandlat sig eller
förtärt sådana drycker.
Bihang till riksdagens protokoll 1915.. 7 sand. 23 höft. (Nr 28.)
20
154
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
94 §.
Förbrytelser mot denna förordning skola åtalas och avdörnas vid
allmän domstol, dock att i stad, där poliskammare finnes, åtal för sådana
förbrytelser skola behandlas i hittills vanlig ordning.
96 §.
Vad enligt denna förordning tillhör stadsfullmäktiges handläggning
tillkommer i stad, där stadsfullmäktige ej finnas, allmän rådstuga, och
skall vad som tillhör kommunalstämmas handläggning tillkomma kommunalfullmäktige,
där sådana finnas.
Vad i denna förordning är stadgat i avseende å magistrat, vare
i stad, där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskilt
tillsatta styrelse, och skall vad enligt III, V, VI och VII kapitlen i
denna förordning tillhör magistrats handläggning tillkomma poliskammare
i stad där sådan finnes.
VIII kap.
Särskilda föreskrifter i avseende å förordningens ikraftträdande m. ni.
96 §.
Denna förordning, varigenom förordningarna den 9 juni 1905
angående försäljning av brännvin samt angående försäljning av vin och
Öl upphävas, träder i kraft den 1 januari 1917, från vilken dag förförsäljning
av rusdrycker blott må utövas av den, som enligt denna förordning
därtill äger rättighet.
Härvid skall dock iakttagas.
dels att åtgärder, som före sistnämnda dag erfordras i avseende
å ordnandet av handeln med rusdrycker enligt denna förordning, skola
vidtagas i enlighet med bestämmelserna i densamma,
dels ock att i avseende å bolag, som under år 1916 utövar rätt
till försäljning av brännvin, granskning av förvaltning och räkenskaper
beslut om ansvarsfrihet samt inleverering till statsverket av avgifter,
nettovinst och överskott av bolagets tillgångar skola ske enligt nu
gällande föreskrifter.
97 §.
Intill dess denna förordning träder i kraft, må rätt till detaljhandel
med brännvin enligt 11 och 13 §§ i förordningen den 9 juni
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 155
1905 angående försäljning av brännvin samt rätt till utskänkning av
vin och Öl enligt 7 § i förordningen don 9 juni 1905 angående försäljning
av vin och Öl ej meddelas att gälla för längre tid än till den
1 januari 1917.
98 §.
Den, som efter överlåtelse enligt 17 § 2 mom. i förordningen den
9 juni 1905 angående försäljning av brännvin idkar utminutering av
rusdrycker, och den, som jämlikt 13 § i förordningen den 9 juni 1905
angående försäljning av vin och Öl idkar utminutering av vin, som ej
är förenad med handel med andra varor än spritdrycker, må, om han
före den 1 januari 1917 hos kontrollstyrelsen därom gör anmälan, under
en tid av tre år efter sistnämnda dag utan särskilt tillstånd fortsätta
försäljningen ifråga, dock blott i den ordning, som i II kapitlet föreskrives
för partihandlare. Det åligger kontrollstyrelsen att på nu avsedd
försäljningsidkares framställning meddela nödiga föreskrifter för att
underlätta försäljningen av det lager av ifrågavarande drycker, som
han vid tiden för förordningens trädande i kraft innehar.
99 §.
1. Rusdrycker, som före den 1 januari 1917 från utlandet inkommit
till riket, må från och med sagda dag icke av tullverket utlämnas
till annan än den, som enligt 10 § äger rätt till införsel av
sådana drycker; dock att den, som enligt 98 § äger rätt att efter
nämnda dag fortsätta försäljning av rusdrycker, må under tiden för
denna rättighets bestånd äga utbekomma sådana drycker, som för hans
räkning inkommit och angivits till förtullning eller till uppläggning å
nederlag eller transitupplag före utgången av år 1916.
2. Kan på grund av vad nu är stadgat utlämnande av rusdryck,
som inkommit till riket före utgången av år 1916, icke äga rum eller
har den, som enligt 98 § äger fortsätta försäljning av rusdrycker, icke
begagnat sig av honom enligt 1 mom. tillerkända rätt, må varan på
ägarens begäran återutföras. Sker ej återutförsel, i förstnämnda fäll
inom loppet av år 1917 och i sistnämnda fall inom ett år efter försäljningsrättens
upphörande, hemfalle varan till kronan, och varde för
dess räkning behandlad på sätt i 90 § sägs.
156
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
Förslag
till
förordning angående försäljning av svagt alkoholhaltiga samt
tillagade, alkoholfria drycker.
1 §’
1. Försäljning av svagt alkoholhaltiga samt tillagade, alkoholfria
drycker, som ej sker till förtäring på stället, vare, med de inskränkningar,
som nedan äro stadgade, tillåten under samma villkor,
som för idkande av handel i allmänhet äro gällande.
2. Med svagt alkoholhaltiga drycker förstås i denna förordning
dels alla maltdrycker, som enligt förordningen angående tillverkning
och beskattning av maltdrycker äro att hänföra till lagrat dricka eller
svagdricka, dels ock alla drycker, vilka ej äro tillagade av malt och
som innehålla alkohol, men ej mera än 3 volymprocent därav.
ä §■
Den, som äger rätt till utskänkning av spritdrycker, vin eller Öl,
vare jämväl berättigad att till förtäring på stället försälja (uIskänka)
svagt alkoholhaltiga samt tillagade, alkoholfria drycker.
3 §•
1. Vill någon, som ej enligt 2 § är därtill berättigad, bedriva
utskänkning av drycker, som avses i denna förordning, göre därom
skriftligen anmälan, i Stockholm hos överståthållareämbetet, i annan
stad hos magistraten och på landet hos länsmannen, med uppgift å
det ställe, där utskänkningen skall äga rum, samt med bifogande av
betyg om god frejd. Har anmälan sålunda skett, skall, där ej nedan
annorlunda föreskrives, meddelas bevis, att anmälan behörigen skett;
och skall länsmannen därom underrätta kommunalnämndens ordförande
i den socken, där rörelsen skall utövas.
Vad sålunda är stadgat skall iakttagas varje gång utskänkningsställe
ombytes.
2. Bevis, som i 1 mom. omförmäles, må ej meddelas den, som
Bevillningsutskottets betänkande AV 28. Reservationer. 157
veterligen jämlikt 8 § 1 eller 2 mom. står under förbud att utskänka
drycker, varom i denna förordning är fråga, eller genom gällande
beslut, som ej avser allenast visst tillfälle, förbjudits att försälja spritdrycker,
vin eller Öl, ej heller den, om vilken är veterlig!, att honom
meddelat tillstånd att försälja spritdrycker, vin eller Öl återkallats, eller
att han dömts förlustig rätt till försäljning av sådana drycker eller
drycker, som avses i denna förordning.
3. Vill någon, efter det honom meddelat, av Konungens befallningshavande
fastställt eller omedelbarligen stadgat förbud att utskänka
drycker, som avses i denna förordning, eller att försälja spritdrycker,
vin eller Öl upphört att gälla, eller efter det honom meddelat tillstånd
att försälja spritdrycker, vin eller Öl återkallats, bedriva rörelse, varom
i 1 mom. förmäles, har Konungens befallningshavande på ansökan, åtföljd
av betyg om god frejd samt uppgift om stället, där rörelsen är
avsedd att bedrivas, att efter magistratens eller kommunalnämndens
hörande pröva, huruvida tillstånd därtiil må medgivas eller icke.
Detsamma gälle ock, ifall annan än den, vilken åsyftas med förbud
eller återkallelse, varom nyss är sagt, vill i samma lokal, där rörelsen
förut bedrivits, fortfarande utöva rörelse, som i 1 mom. omförmäles.
I Stockholm äge vad i detta mom. är sagt om magistratens
hörande ej tillämpning.
4. Inom läger, kasernområde eller annat uteslutande för krigsmaktens
behov upplåtet område må ej försäljning, som avses i denna
förordning, äga rum, med mindre Konungens befallningshavande, på
framställning av vederbörande befälhavare, därtill meddelat tillstånd.
5. Har någon, som genom anmälan eller särskilt tillstånd förvärvat
rätt till iskänkning, varom sägs i 1 mom., mera än sex
månader underlåtit att därav begagna sig, anses samma rätt hava
upphört.
4 §•
Anmälan eller tillstånd, varom sägs i 3 §, erfordras ej för rätt
att tillfälligtvis, vid allmän sammankomst eller tillställning, genom
föranstaltande av den, som anordnat sammankomsten eller tillställningen,
utskänka drycker, som avses i denna förordning.
5 §''
Utskänkningsrörelse, som på grund av anmälan eller tillstånd
enligt 3 § är avsedd att idkas i stad, köping eller municipalsamhälle,
må ej börjas, förrän besiktning å den lägenhet, där rörelsen skall
158 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
drivas, hållits, i stad av stadsfiskal och i annat samhälle av kronobetjänt
jämte två personer, utsedda, i Stockholm av överståthållareämbetet, i
annan stad av magistraten och i köping eller municipalsamhälle av
kommunalnämnden eller motsvarande myndighet, samt besiktningsmännen
utfärdat bevis därom, att lägenheten är för ändamålet lämplig.
Kostnad för besiktningen gäldas av rörelsens innehavare med
belopp, som bestämmes av Konungens befallningshavande.
6 §•
1. Iskänkning av i denna förordning avsedda drycker må icke
äga rum senare å dag än klockan tio på aftonen; ägande Konungens
befallningshavande att, där särskilda omständigheter föranleda behov
av utskänkningstidens inskränkning eller utsträckning, därom förordna.
Vad här är sagt äge ej tillämpning å utskänkning, som äger rum
enligt 4 § eller å skjutsanstalt till resande.
2. Om utskänkning på grund av anmälan eller tillstånd enligt
3 § idkas, vare det förbjudet att låta spritdrycker, vin eller Öl å utskänkningsstället
förtäras ävensom att hava sådana drycker förvarade
å utskänkningsstället eller eljest på sådant sätt, att gästerna äga tillgång
till desamma.
7 §■
Vid all försäljning av lagrat dricka och svagdricka, vare sig till
förtäring på stället eller annorledes, skall iakttagas:
att drickat ej må på försäljningsstället förvaras på andra kärl än
dem, å vilka det utlämnats från bryggeriet, ej heller av säljaren påspädas
eller på annat sätt beredas,
att drickat ej må vara försatt med något för hälsan skadligt ämne
eller med sackarin, samt
att på försäljningsstället ej må finnas hembryggt lagrat dricka
eller svagdricka.
Vad i denna paragraf stadgas skall äga motsvarande tillämpning
vid försäljning av alkoholfria maltdrycker.
8 §•
1. Förekomma å försäljningsställe, där på grund av anmälan eller
tillstånd enligt 3 § utskänkning idkas, oordningar, eller bedrives därstädes
osedlighet, äge magistraten eller kommunalnämnden förbjuda
rörelsens innehavare att med försäljningen fortsätta. Beslutet därom
gånge genast i verkställighet, men skall, vid äventyr att förbudet eljest
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 159
går åter, senast inom åtta dagar underställas Konungens befallningshavande,
som har att för viss tid fastställa förbudet eller ock upphäva
detsamma. r
u_ nU- förutsätta åge Konungens befallningshavande jämväl
omedelbarligen meddela förbud på sätt nyss är sagt.
2. I Stockholm tillkommer det i fall, som i 1 mom. avses, överstdthållareämbetet
att meddela förbud^ varom där förmäles.
. därest vid marknad, allmän torgdag, läger eller annat vapenövningsmöte,
inskrivningsförrättning eller mönstring med värnpliktige
ting, auktion eller annan, till folksamling föranledande förrättning eller
då eljest större folksamling äger rum utskänkning av drycker, som avses
} denna förordning, visar sig föranleda oordningar, må polismyndighet
i ^stad och kronobetjent å landet omedelbarligen förbjuda och, om förhållandet
sådant påkallar, förhindra utskänkningens fortsättande vid tillfället.
Enahanda befogenhet tillkommer polismyndighet i stad och kronobetjent
på landet jämväl ifall utskänkning, som tillfälligtvis utövas vid
allmän sammankomst eller tillställning, visar sig föranleda oordningar.
4. Förbud, som sägs i denna paragraf, skall delgivas rörelsens
innehavare eller, i hans frånvaro, den, som försäljningen besörjer; varjämte
Konungens befallningshavande skall om förbud, som av Konungens
befallningshavande meddelas eller fastställes, lämna underrättelse till
magistraten eller kommunalnämnden och länsmannen i orten samt vederbörligen
kungöra detsamma.
Vad här är sagt om magistratens underrättande äge ej tillämpning
i Stockholm. r
5. Förbud gälle, då det drabbar man, även för hustrun och
tvärtom, så länge de leva i äktenskap samman.
. 9 §-
Tillstånd, varom sägs i 3 § 4 mom., må av Konungens befallningshavande
återkallas, när helst skäl därtill anses föreligga; skolande i fråo-a
om delgivning av och underrättelse om sådant beslut gälla vad i 8 §&4
mom. är beträffande förbud i enahanda avseenden stadgat. Underrättelse
om beslutet skall därjämte meddelas vederbörande befälhavare.
10 §.
1. Den, som utan att hava undfått bevis, att anmälan behörigen
skett, där sådan är föreskriven, eller utan tillstånd, där sådant erfordras
utskanker drycker, som avses i denna förordning, böte från och med
fem till och med femtio kronor.
160 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
2. Överträder någon honom enligt 8 § meddelat förbud, ellei
fortsätter någon med utskänkning, varom sägs i 3 § 4 inom., oaktat
återkallelse av därtill givet tillstånd honom delgivits, böte dubbelt mot
vad i 1 mom. är sagt.
3. Överträder någon de i 7 § givna bestämmelser, skall han,
där gärningen ej är i annan författning med straff belagd, straffas med
böter från och med fem till och med trettio kronor.
4. Förbryter sig någon mot vad i 5 § eller 0 § 2 mom. är föieskrivet,
eller utövar någon utskänkning av i denna förordning avsedda
drycker å otillåten tid, böte från och med fem till och med trettio kronor.
11 §•
Varder någon, vilken efter anmälan eller tillstånd idkar utskänkning,
som avses i 3 §, dömd till ansvar för olovlig försäljning a\ sprit
drycker, vin eller öi, då må han ock på yrkande av vederbörande
allmän åklagare dömas förlustig sin nämnda utskänkningsrätt, ifall
omständigheterna böra därtill föranleda.
12 §.
Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse
mot denna förordning, fortsätter samma förbrytelse, skall, när han
därtill varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats
och delgivits, fällas till de böter, som för sådan förbrytelse äro
stadgade.
13 §.
Husbonde ansvarar för förbrytelse, som vid handhavande av försäljning
enligt denna förordning begås av hans hustru, husfolk eller i
hans arbete antagen person, liksom vore förbrytelsen begången av
honom själv, därest icke omständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen
skett utan hans vetskap eller vilja. 14
14 §‘
Om böters förvandling och fördelning, om rätt att anställa åtal
för överträdelser av denna förordning, om övervakande i övrigt av
förordningens efterlevnad samt om domstol, där överträdelser av densamma
skola åtalas, lände i tillämpliga delar till efterrättelse vad i
gällande förordning angående försäljning av alkoholhaltiga drycker är
eller varder stadgat.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
161
15 §.
Vad enligt denna förordning tillhör magistrats handläggning tillkommer
poliskammare i stad, där sådan finnes, och i stad, som ej har
magistrat, där tillsatt särskild styrelse.
Övergångsstadganden.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1917, då de
i förordningen angående försäljning av tillagade, alkoholfria drycker
samt svagdricka den 9 juni 1905 meddelade bestämmelser upphöra att
gälla.
O „
2. År någon på grund av anmälan eller tillstånd enligt sistnämnda
författning i utövning av rättighet till utskänkning av drycker,
som där avses, äger han därmed fortfara även efter det denna för- ,
ordning trätt i kraft.
3. År någon på grund av stadgande i annan äldre författning i
utövning av rättighet till utskänkning av drycker, som avses i denna
förordning, och vill han därmed fortfara även efter det denna förordning
trätt i kraft, göre därom inom utgången av år 1917 anmälan eller
ansökan på sätt i denna förordning är stadgat. Försummar han det,
anses rättigheten hava upphört vid sistnämnda tidpunkt.
Vad i detta mom. är sagt äge dock ej tillämpning å den, som
enligt 2 § i denna förordning är berättigad till utskänkning av ifrågavarande
drycker.
4. Vill någon, innan denna förordning träder i kraft, förvärva
rättighet att utan samband med utskänkning av spritdrycker, vin eller
Öl efter 1917 års ingång bedriva utskänkning av drycker, som avses i
denna förordning, gälle vad om anmälan och ansökan därstädes i sådant
avseende är stadgat.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 23 käft. (Nr 28.)
21
162
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen den 18
juni 1864 angående utvidgad näringsfrihet.
Härigenom forordnas, att 7 § i förordningen den 18 juni 1864
angående utvidgad näringsfrihet skall erhålla följande ändrade lydelse:
2 mom. Tillverkning eller beredning av drycker, hållande mer
än 2 1U volymprocent alkohol, må i andra fall än som avses i kungl.
förordningen den 7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning
av maltdrycker och kungl. förordningen den 11 oktober 1907 angående
tillverkning av brännvin, icke, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd,
äga rum i reningsverk, vinfabrik eller annan byggnad, som för
ifrågavarande verksamhet anlagts eller inrättats efter ingången av juli
månad 1915. Lag samma vare angående tillverkning och beredning av
nu ifrågavarande drycker i härför förut använd byggnad, varest sådan
verksamhet nedlagts av annan anledning än reparation och ej återupptagits
före ingången av juli månad 1915.
Denna förordning träder genast i kraft.
1 mom. Sådan
yrket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
16:3
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen
den 7 augusti 1907 angående tillverkning och
beskattning av maltdrycker.
Härigenom förordnas, att 3, 13, 23 och 31 §§ i förordningen den
7 augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker
skola erhålla följande ändrade lydelse:
3 §•
1. I denna förordning förstås med
svagdricka varje maltdryck, som ej innehåller mer än två och en
fjärdedels volymprocent alkohol och är inbryggd med en stamvört, vilkens
extrakthalt icke överstiger sex procent;
lagrat dricka varje maltdryck, som ej är hänförlig till svagdricka
och som ej innehåller mer än tre volymprocent alkohol och är inbryggd
med en stamvört, vilkens extrakthalt "icke överstiger åtta procent;
skattefritt bryggeri varje — — — — — — bryggeriets skötsel.
2. Tillverkningsår--— 30 september.
13 §.
1. I bryggeri, som anlagts eller för tillverkning av andra maltdrycker
än svagdricka inrättats efter ingången av juli månad 1915 må
sådan tillverkning ej äga rum, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat
tillstånd. Lag samma vare angående tillverkning av ifrågavarande
drycker i bryggeri, varest sådan verksamhet nedlagts av annan anledning
än reparation och ej återupptagits före ingången av juli månad
1915.
Då skattepliktigt bryggeri skall sättas i gång eller vid början av
ett tillverkningsår fortfarande vara i verksamhet, åligge det tillverkaren
164
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
att minst tio dagar förr, än maltkrossning må företagas, till Konungens
befallningshavande ingiva skriftlig anmälan med uppgift om:
a) bryggeriets namn, det ställe, där bryggeriet är beläget, samt
tillverkarens postadress,
b) den tidrymd, ej överstigande helt tillverkningsår, för vilken
lian önskar erhålla tillstånd till maltkrossning,
c) den vikt malt, han beräknar i medeltal skola komma att
krossas för varje helgfritt dygn under den tid, för vilken anmälan
göres, samt
d) det ombud, som i hans frånvaro skall företräda honom inför
kontrolltj änsteman;
varjämte vid anmälan skall fogas dels, därest bryggeriet ej står
under tillsyn av kontrollör, då anmälan göres, intyg av vederbörande
överkontrollör, att anordningarna inom bryggeriet icke strida mot denna
förordnings eller ordningsstadgans föreskrifter, dels ock, därest Kungl.
Maj:ts tillstånd till tillverkningen erfordras, bevis att sådant tillstånd 23 * * * * * * * 31
lämnats.
2. Samtidigt---------------— kronor.
3. Ingives — — — — — — — — — — — — — krossas.
4. Har----— — — — — — — — — — återkallas.
5. När------ kronor.
6. Förfaller--------- -------återkallas.
23 §.
Från skattepliktigt bryggeri må svagdricka, därest det ej av
köpare avhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro
stämplade med såväl bryggeriets namn som ordet »skattefritt». I
stället — — — varumärke.
Beträffande----------proppen.
När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall
på etiketten ordet »skattefritt» vara anbragt överst å en rad för sig
och vara tydligt framträdande.
På sålunda-----------utlämnas.
31 §.
Från skattefritt bryggeri må svagdricka, därest det ej av köpare
avhämtas i öppna kärl, endast utlämnas på kärl, som äro stämplade
med såväl bryggeriets namn som ordet »skattefritt». I stället---
varumärke.
Beträffande
proppen.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 165
När kärl, som innehåller svagdricka, är försett med etikett, skall
på etiketten ordet »skattefritt» vara anbragt överst å en rad för sig
och vara tydligt framträdande.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1917, dock att vad
i 13 § stadgats, skall äga tillämpning genast efter utfärdandet.
166
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen den
11 oktober 1907 angående tillverkning av brännvin.
Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ i förordningen den 11 oktober
1907 angående tillverkning av brännvin skola erhålla följande ändrade
lydelse:
1 §•
1. Brännvin — — r— — —--— — — — konkursboet.
2. Överståthållare — — — — — — — — — — förordning.
3. Å — — — — — — — — — — — — — — förbjuden.
4. I bränneri, som anlagts eller för brännvinstillverkning inrättats
efter ingången av juli månad 1915, må sådan tillverkning ej äga rum,
utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat tillstånd. Lag samma vare angående
tillverkning i bränneri, varest sådan verksamhet nedlagts av annan anledning
än reparation och ej återupptagits före ingången av juli månad 1915
4 §•
Den, som — —- — — — — — — samt därvid avlämna bevis
dels att han är behörig att utöva brännvinstillverkning, dels ock i fall
som avses i 1 § 4 mom. att Kungl. Maj:t lämnat sådant tillstånd, som
där är sagt. Av bolag — — — — — — — — — — — utfärdat.
Denna förordning träder genast i kraft.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
167
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli
1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel,
Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 18 juli 1913
angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skall erhålla följande
ändrade lydelse:
1 §•
Av----punschskatt och rusdrycksförsäljningsmedel skall,
efter restitution — — — — — — _ _ _ _ _1 _ _ _ _ _
--— nedgått.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1917.
168 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
4) av herrar Lyckholm, friherre Fleming, Jesper son och Johan
Östberg, som anfört:
Emot bevillningsutskottets vid senare riksdagen 1914 framlagda
betänkande angående brännvins- samt vin- och ölliandelns ordnande
m. m. föreslogs i reservation, avgiven av friherre Beck-Friis m. fl., att
riksdagen måtte för sin del antaga ett författningsförslag, som i stort
sett innebar ett godkännande av de av Kungl. Maj:t föreslagna riktlinjerna
för nykterhetsfrågans lösning utom i fråga om försäljning av
maltdrycker. På anförda skäl föreslogs därjämte i nämnda reservation
eu skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om framläggande efter
ytterligare utredning av förslag till dels förordning om försäljning av
maltdrycker dels ock bestämmelser angående beredande av full ersättning
åt dem, som på grund av en ändrad nvkterhetslagstiftning finge
sina utkomstmöjligheter inskränkta.
Vi äro av den mening, att de motiv, som för denna ståndpunkt
anfördes, fortfarande äga sin fulla giltighet och att förty förslag i hithörande
frågor borde byggas på de i nämnda reservation angivna
grunder.
Det av oss vid 1914 års riksdag framlagda författningsförslaget
stödde sig delvis på motioner, väckta i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition i ärendet. Enär någon proposition om fullständigt ny
nykterhetslagstiftning icke för denna riksdag framlagts, hava icke heller
sådana yrkanden om ändringar, vilka motionsvis framburos under förra
riksdagen, nu gjorts, och kunna därför icke heller reservationsvis
framföras.
På grund härav och då vi förmena, att verkningarna på nykterhetstillståndet
i landet av de på Kungl. Majits förslag av riksdagarna
1913, 1914 och innevarande år beslutade ändringar i brännvinsförsäljningsförordningen
bort avvaktas, innan ytterligare restriktiva lagstiftningsåtgärder
å detta område vidtagas, nödgas vi hemställa,
att i betänkandet angivna motioner icke måtte
till någon riksdagens åtgärd föranleda;
5) av herr Antonsson;
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
169
B) i fråga om vissa delar av utskottets författningsförslag och motivering:
av herr K. G. Karlsson, som anfört:
Vid behandlingen av de motioner angående brännvins- samt vin- FoVcomretioch
ölhandelns ordnande, som vid nästlidet års riksdag förelågo, ytt- "3“''
rade bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 28 beträffande frågan om 30 och ai §§.
den majoritet, som skulle erfordras för lokalt förbuds införande eller
upphävande, följande:
»Enligt ifrågavarande stadganden i huvudmotionärernas förslag erfordras det
för införandet av försäljningsförbud genom kommunal folkomröstning, att minst 2/3
bland de röstande uttalat sig därför, samt för upphävande av dylikt förbud, att
minst 21, av de röstande röstat för upphävandet. Till stöd för kravet på kvalificerad
majoritet vid omröstning om förbuds införande har åberopats nödvändigheten
av att de lokala förbuden uppbäras av en stark folkopinion å vederbörande
ort. Emellertid synes . denna grundförutsättning för tillämpande av lokala förbud
genom den i huvudmotionerna föreslagna kvalificerade majoriteten icke i tillräcklig
grad hava blivit tillgodosedd. Genom att till grund för den kvalificerade majoriteten
lägga antalet röstande vinnes nämligen knappast tillräcklig garanti för att
bakom ett förbudsbeslut står flertalet av kommunens myndiga befolkning. Och i
fråga om bibehållandet av ett redan infört förbud imiebär ju förslaget, att, om det
gällande förbudet har anslutning allenast av minst */, av de röstande, det fortfarande
skall gälla, vilket tydligen icke fyller kravet på stödet av en stark folkopinion
för förbudets upprätthållande.
I en av de föreliggande motionerna, II: 165 av herr J. Jeansson i Kalmar,
har yrkats, att majoriteten skall beräknas, icke efter antalet röstande, utan efter
antalet i kommunen i denna fråga röstberättigade. En dylik grund för majoritetens
beräknande finnes i Norge, där det, kräves 1/2 av de röstberättigade för införande
resp. upphävande av förbud. Ehuru vissa anmärkningar kunna framställas jämväl
mot detta sätt för majoritetens beräknande, synes det dock erbjuda sådana fördelar
framför den i huvudmotionerna föreslagna metoden, att utskottet ansett sig böra
förorda herr Jeanssons förslag.»
I överensstämmelse med den uppfattning, som kommit till uttryck
i sagda yttrande, avfattades också ifrågavarande bestämmelser utan att
reservation däremot anmäldes i utskottet. Första kammaren avslog som
bekant hela det kapitel i författningsförslaget, som handlade om kommunal
folkomröstning, men andra kammaren godkände förslaget i den
form, utskottet givit detsamma.
I år ha motionärerna upptagit samma yrkande som fjolårets s. k.
»huvudmotionärer» och detta har nu vunnit utskottets bifall. Då jag
emellertid fortfarande anser den ståndpunkt till denna fråga, som så
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 23 höft. (Nr 28.) 22
20 §.
170 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
väl utskottet som andra kammaren förra året intog, vara den riktiga,
har jag inom utskottet yrkat att ifrågavarande paragrafer skulle erhålla
nedanstående lydelse:
30 §.
1. Om vid kommunal folkomröstning minst hälften av de i röstlängden
uppförda röstberättigade uttalat sig för förbud mot upplåtande
av rättigheter till detaljhandel med rusdrycker, vare förbud i sådant
avseende för kommunen gällande.
2. För upphävande av förbud, varom i 1 mom. sägs, erfordras,
att vid ny folkomröstning minst hälften av de i röstlängden uppförda
röstberättigade uttalat sig för upphävandet.
31 §.
1. Har genom kommunal folkomröstning förbud mot upplåtande
av rättigheter till detaljhandel med rusdrjmker blivit gällande, må ej
tillstånd, som meddelats enligt 20 och 22 §§, gälla längre än till utgången
av det år, under vilket omröstningen vunnit laga kraft, och
ej heller sådan försäljning, som avses i 23 §, efter utgången av nämnda
år inom kommunen äga rum.
2. År, då framställning om omröstning göres, frågan om upplåtande
av sådan rättighet till detaljhandel, som omröstningen avser,
på prövning beroende, må rättigheten ej upplåtas, förrän det visat sig,
att förbud däremot ej varder för kommunen gällande.
Denna paragraf avser att inom kommun, där bolag ej erhållit
rättighet till detaljhandel med alkoholhaltiga drycker, bereda tillfälle för
enskild person att i samband med måltid få utskänka Öl till spisande
gäst. Det synes mig, att paragrafen bort omfatta tillåtelse för samma
utskänkningsrättsinnehavare att i samband med måltid till spisande gäst
utskänka även vin. Det är sant, att liknande begränsning av mängden
utskänkt vara, som utskottet föreslagit beträffande Öl, icke gärna kan
införas för vin. Men då utskärning enligt 20 § icke skulle kunna
komma till stånd utan stadsfullmäktiges eller kommunalstämmas tillstyrkande
och dessutom den kommunala folkomröstningen till sist har
avgörandet i sin hand, torde någon egentlig fara för missbruk av rättigheten
icke förefinnas. På grund härav anser jag, att 20 § 1 mom. bör
erhålla följande lydelse:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 171
Rättighet att endast vid måltid till spisande gäster utskänka
vin och Öl må inom kommun, där bolag ej erhållit rätt
till detaljhandel med rusdrycker, av Konungens befallningshavande
meddelas att gälla tills vidare för ett eller flera, högst
tre kalenderår. I fråga om utsköljning av Öl förstås med
måltid i detta moment gäst mot betalning tillhandahållen mat
till ett pris, som ej understiger eller, där visst pris för måltiden
ej avtalats, ej skäligen kan anses understiga dubbla priset
av det till måltiden utskänkta ölet.
I överensstämmelse med den ståndpunkt bevillningsutskottet intog
vid näst föregående riksdag anser jag, att undantagsbestämmelsen i
denna paragrafs andra stycke har en väl snäv avfattning och att bolag
må kunna medgiva köpare rätt att jämväl tillsvidare inköpa större
myckenhet än vad i paragrafen stadgas. På grund härav anser jag, att
denna paragraf bör erhålla följande lydelse:
Spritdrycker må ej till någon utminuteras i större
myckenhet än en liter i kalenderveckan.
Efter därom skriftligen gjord framställning äger dock
bolag, om särskilda skäl föreligga, medgiva köpare rätt att
för visst tillfälle eller tillsvidare inköpa större myckenhet än
sålunda stadgats.
Motionen II: 109 av herr von Hofsten in. fl. innehåller en paragraf
(22) av följande lydelse:
Vid hälsobrunn, badort eller annan kurort, där särskild
läkare finns anställd, må på därom gjord ansökning Konungens
befallningshavande, sedan stadsfullmäktige eller kommunalstämma
lämnats tillfälle att yttra sig, kunna meddela rättighet
att tillsvidare för kortare tid än år vid måltid till spisande
gäster utskänka vin eller Öl.
Enligt mitt förmenande borde utskottet hava i sitt förslag infört
en paragraf av liknande innehåll, dock med den begränsningen, att bestämmelsen
i 20 § 1 mom. av utskottets förslag beträffande vad som
bör förstås med måltid, även här bort bliva gällande.
Visserligen innebär herr von Hofstens och medmotionärens förslag
i denna paragraf ett avsteg från vad som kallats det kommunala vetot,
i det att stadsfullmäktige och kommunalstämma i detta fall endast skulle
äga avgiva yttrande. Men å andra sidan skulle även dessa slags rättig
-
so $.
172 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
heter enligt utskottets förslag givetvis vara underkastade den kommunala
folkomröstningens utslag. Detta sistnämnda förhållande skulle obestridligen
medföra den verkan, att innehavaren av en utskänkningsrättighet
av ifrågavarande art bleve tvingad att iakttaga den allra största försiktighet
för att icke framkalla missnöje bland de särskilt nykterhetsintresserade
inom kommunen. På grund härav behövde man icke befara,
att en rättighet av ifrågavarande slag i framtiden skulle komma att
missbrukas.
Beträffande frågan om gränsen i försäljning savseende mellan starkare
och svagare maltdrycker vidhåller jag den uppfattning, som jag g av uttryck
åt vid utskottsbehandlingen av denna fråga förra året och anser
alltså, att gränsen 3.G volymprocent borde godkännas, men att maltdrycker
med en alkoholhalt mellan 2.2 5 och 3.6 volymprocent skulle i
försäljningsavseende intaga en särställning, i det att för dessa drycker
även framdeles skulle tillämpas ungefär samma bestämmelse som för
närvarande gälla för Öl, möjligen med någon ytterligare lättnad. Emellertid
torde det med fog kunna ifrågasättas om icke, då frågan skall erhålla
sin slutgiltiga lösning, det vore skäl att tillgodose de krav, som
framställts från bryggeritekniskt håll, där ju onekligen förefinnas de
största förutsättningarna att bedöma varans kvalité. Man bär där föreslagit
att gränsen skulle bestämmas till 3 viktprocent (=3.7 5 volymprocent).
Den högst obetydligt större alkoholhalten, som ett tillmötesgående
av detta krav skulle medföra, torde spela ringa eller ingen roll
jämförd med betydelsen av att erhålla en dryck, som på grund av sina
verkligt goda egenskaper kunde upptaga en framgångsrik tävlan med
de alkoholstarkare ölsorterna.
Beträffande ersättningsfrågan vill jag här endast uttala, att jag
fortfarande vidhåller den uppfattning, som jag på sin tid gjorde gällande
i min till nykterhetskommitténs betänkande fogade reservation, nämligen
att det på goda grunder kan ifrågasättas, om icke ersättning bör av
staten lämnas i sådana fall, där lagstiftningen tvingar en näringsidkare
att helt och hållet nedlägga en hittills som laglig ansedd hantering, av
vilken han haft sin huvudsakliga inkomst, och som han skött i enlighet
med lagens föreskrifter.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
173
C) i fråga om vissa delar av utskottets författnlngsförslag:
1) av herrar O Ilas A. Ericsson, Oskar Eklund, Bergström, Rune och
Karlsson i Fjät, vilka anfört:
Då fjolårets bevillningsutskott, med frångående av nykterhetskommitténs
motionsvis framburna förslag i avseende å bolagsstyrelsernas
sammansättning och den lokala kontrollens anordnande genom särskilda
kontrollnämnder, utan meningsskiljaktighet anslöt sig till det i
Kungl. Maj:ts proposition nr 242 till 1914 års senare riksdag framlagda
förslag om bibehållande av nu gällande bestämmelser i nämnda hänseende,
medverkade den omständigheten, att man därigenom ansåg sig
vinna ökad utsikt till den viktiga nykterhetsreformens genomförande i
övrigt, för visso i icke ringa grad till enighetens åstadkommande. Sedan
vid det slutliga avgörandet, genom förstakammar-majoritetens ställningstagande
i frågan, den stora reformen ändock vart om intet, föreligger
ingen anledning att nu frånfalla det förslag i berörda avseende, som
enligt nykterhetskommitténs av oss delade uppfattning skulle vara ägnat
att verksamt befordra de mål, hela den ifrågavarande nykterhetslagstiftningen
vore avsedd att främja. Vi hava fördenskull inom bevillningsutskottet
yrkat bifall till de bestämmelser rörande bolagsstyrelsernas
sammansättning och den lokala kontrollens anordnande genom särskilda
kontrollnämnder, som återfinnas i det till motionerna I: 34 och 35 samt
II: 104, 107 och 114 fogade förslag till förordning angående försäljning
av rusdrycker;
2) beträffande 30 och 31 §§:
av herr Bäckström, som instämt i vad herr K. G. Karlsson i ovan
införd reservation anfört och yrkat i fråga om 30 och 31 §§ i författningsförslaget;
3)
beträffande 88 § 3 mom.:
av herrar Ollas A. Ericsson, Oskar Eklund, Källman och Karlsson
i Fjäl, vilka yrkat, att tredje momentet skulle erhålla följande lydelse:
3. Där särskilda omständigheter--------under sön
och
helgdagar med början efter kl. 7 e. m. äger Konungens befallningsh
avande-------därom förordna.
174 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.
4) beträffande 130 §:
av herrar Ollas A. Ericsson, Oskar Eklund, friherre Palmstierm,
Christiernson, Sandler, Källman och Karlsson i Fjät, vilka yrkat att 130
§ skulle få följande lydelse:
Den som — — —--under en tid av tre år — —--—
innehar.
D) i fråga om motionen II: 108:
av herrar Bäckström, friherre Palmstierna, Christiernson, Sandler,
Källman och Karlsson i Fjät, vilka yrkat bifall till motionen II: 108; samt
E) i fråga om motiveringen:
av herrar friherre Palmstierna, Christiernson, Sandler, Källman och
Karlsson i Fjät, vilka ansett, att i stället för de två sista styckena i
utskottets motivering å sid. 12 bort insättas ett stycke av följande
lydelse:
Beträffande ersättningsfrågan ansluter sig utskottet till den av en
reservant inom nykterhetskommittén framförda uppfattningen, att tillräckliga
skäl icke föreligga, som i övrigt motivera ersättning vid genomförande
av eu ur samhällssynpunkt nödvändig reglering av rusdryckshanteringen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
17
Innehållsförteckning.
Betänkande.
Inledning.
Till utskottet hänvisade motioner ...................................................................
Historik: Nykterhetskommitténs förslag ....................................................................
Kungl. Maj:ts förslag år 1914....................................................................
Motioner vid 1914 års senare riksdag .........................................................
Skiljaktigheter mellan Kungl. Maj:ts förslag och motionerna år 1914...............
Bevillningsutskottets betänkande år 1914......................................................
Kamrarna år 1914 ....................................................................................
Bevillningsutskottets sammanjämkningsförslag år 1914....................................
Kamrarna angående sammanjumkningsförslaget.............................................
Redogörelse för nu föreliggande motioner ..................................................................
Utskottets yttrande.
Kommunal folkomröstning .....................................................................................
Alkoholgränsen ......................................................................................................
Kontrollnämnden ...................................................................................................
Ersättningsfrågan ..................................................................................................
Av utskottet föreslagna ändringar i motionerna I: 34 och 35 samt II: 104, 107, 112 och 114
Yttrande beträffande motionerna II: 109 och II: 2, 23 och 46 .......................................
Utskottets hemställan ...........................................................................................
För fattnings för slag.
Förslag till förordning angående försäljning av rusdrycker ........................................
Förslag till förordning om ändrad lydelse av 1—3, 6, 10, 11, 13 och 14 §§ i förordningen
den 9 juni 1905 angående försäljning av tillagade, alkoholfria drycker samt svagdricka
Förslag till förordning om ändrad lydelse av 7 § i förordningen den 18 juni 1864 angående
utvidgad näringsfrihet ...................................................................................
Förslag till förordning om ändrad lydelse av 13, 23 och 31 §§ i förordningen den 7
augusti 1907 angående tillverkning och beskattning av maltdrycker ...........................
Förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i förordningen den 11 oktober
1907 angående tillverkning av brännvin.................................................................
Förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 18 juli 1913 angående
statsverkets fond av rusdrycksmedel...................................................................
''5
Sid.
1
2
3
3
4
4
4
5
5
5
9
11
11
12
13
14
14
17
67
70
71
73
74
l
176
Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.
Reservationer.
A. I fråga om utskottets författning sfärslag: Sid.
1) av herrar Nilsson i Bonarp och von Hofsten ..................................................... 75
2) av herr friherre Beck-Friis................................................................................ US
3) av herr Jonsson i Hökhult................................................................................. 178
4) av herrar Lyckholm, friherre Fleming, Jesperson och Johan Östberg.................... 168
5) av herr Antonsson............................................................................................. 1®®
B. I fråga om vissa delar av utskottets författning sförslag och ''motivering:
av herr K. Gr. Karlsson ...................................................................................... 1®®
C. I fråga om vissa delar av utskottets förfältning sförslag :
1) av herrar Ollas A. Ericsson, Oskar Eklund, Bergström, Rune och Karlsson i Fjäl 173
2) beträffande 30 och 31 §§ av herr Bäckström ................................................... 173
3) beträffande 88 § 3 mom. av herrar Ollas A. Ericsson, Oskar Eklund, Källman och
Karlsson i Fjäl ............................................................................................. 173
4) beträffande 130 § av herrar Ollas A. Ericsson, Oskar Eklund, friherre Palmstierna,
Christiernson, Sandler, Källman och Karlsson i Fjäl....................................... 174
D. I fråga om motionen II: 108:
av herrar Bäckström, friherre Palmstierna, Christiernson, Sandler, Källman och
Karlsson i Fjäl .......................................................................................... 174
E. I fråga om motiveringen:
av herrar friherre Palmstierna, Christiernson, Sandler, Källman och Karlsson i Fjäl 174
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915.
t
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.