Betänkande angående beräkning av bevillningarna för dr 1916.
1915-05-22 · 44 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 35 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1915:41, Betänkande angående beräkning av bevillningarna för dr 1916.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
!
Nr 41.
Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1915 kl. 9 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för dr 1916.
Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp, Bergström, frih. Fleming,
Bäckström. Jesperson, Sandler, Rune, Källman, Jonsson i Hökhult,
Elof Ljunggren, Danström, Forssman, Karlsson i Fjöl och Lithander.
Enligt det statsrådsprotokoll, varav utdrag åtföljt Kungl. Maj:ts
till innevarande riksdag avlåtna proposition angående statsverkets tillstånd
och behov, har chefen för finansdepartementet vid behandlingen
av frågan om beräknandet av statsverkets inkomster år 1916 inledningsvis
anfört följande:
»På grund av de i följd av den inträdda världskrisen rådande,
utomordentliga förhållanden, varunder förslag till statsreglering nu upprättas,
torde det tillåtas mig att, innan jag ingår på beräkning av de
särskilda statsinkomsterna, få något beröra vissa allmänna grunder för
statsreglering^!, varvid jag först vill uppehålla mig vid inkomstsidan.
Aven under normala förhållanden är det givetvis en vansklig sak
att för ett kommande budgetsår verkställa en tillförlitlig beräkning av
statsverkets inkomster. Dessa svårigheter stegras uppenbarligen, när
beräkningen uppgöres, medan vi ännu befinna oss mitt uppe i en kris, som
omfattar både det politiska och det ekonomiska livet i större delen av den
civiliserade världen och vars varaktighet ingen kan med visshet förutse.
Att framtiden kan komma att rubba resultatet av även de omsorgsfullaste
beräkningar, är emellertid icke något för den nuvarande
situationen egendomligt. Vid uppgörande under normala förhållanden
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 33 höft. (Nr 41.) 1
Utskottet.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
av förslag till statsreglering kan man ej taga i betraktande möjligheten,
att under det budgetsår, statsregleringen avser, inträder eu politisk och
ekonomisk världskris. Lika litet bör man nu utgå ifrån antagandet, att
den kris, som vi uppleva, skall erhålla en längre varaktighet, än för
närvarande synes rimligt och sannolikt. Jag torde därför vara berättio-ad
att till grund för inkomstberäkningarna lägga den forutsattnino-en,
att den nuvarande världskrisens verkningar på våra statsinkomster
i stort sett och med frånseende av 1916 års — huvudsakligen på de
skattdraoandes inkomster under år 1915 beroende — inkomst- och förmögenhetsskatt
åtminstone icke skall sträcka sig utöver innevarande ar.
& Med denna utgångspunkt kan jag godkänna den metod, statskontoret
följt vid beräkningen av statsverkets inkomster; och jag vill
redan nu omförmäla, att jag icke kommer att avvika från statskontorets
förslag annat än i några fall, då jag därtill har anledningar, som statskontoret
icke kunnat vid förslagets avgivande känna.
De inkomsttitlar, vilka jag anser böra beräknas till annat belopp
än vad statskontoret föreslagit äro stämpelskatten, brännvinsförsäljnmgsmedlen,
inkomsten av tobaksmonopolet och telegrafverkets inkomster.
Jag återkommer härtill längre fram, men vill redan här tillkännagiva,
att jag ämnar föreslå en högre beräkning av dessa inkomsttitlar.
I syfte vidare att under år 1916, då såväl den utländska som den
inländska lånemarknaden med all sannolikhet kommer att bliva mycket
ansträngd, i möjligaste mån nedbringa statsverkets lånebehov for uto-ifter
till kapitalökning, kommer jag att föreslå att för budgeten tagas i
anspråk i något större omfattning än hittills varit vanligt kapitaltillgångai,
som icke äro behövliga för de ändamål, vartill de ursprungligen avsetts.
Vid bifall till nu antydda förslag kommer man beträffande budgetens
inkomstsida till en slutsumma, som, värnskatte- och lånemedlen
oräknade, uppgår till 288,597,236 kronor.»
Departementschefen har sålunda vid beräkningen av statsverkets
inkomster av bevillningarna under år 1916 utgått från förutsättningen,
att i huvudsak normala förhållanden då skola hava inträtt. Da det
undandrager sig varje noggrannare beräkning, huru de rådande förhållandena
komma att utveckla sig även under en näraliggande framtid,
har utskottet icke ansett sig kunna ifrågasätta någon avvikelse tran
den sålunda uppställda förutsättningen, utan måste inskränka, sig till
en allmän reservation med avseende å hållbarheten av de gjorda erä
mn garna.
3
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Utskottet går nu att jämlikt 40 § riksdagsordningen avgiva förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för år 1916 vid
tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder;
varande här nedan de särskilda bevillningarna upptagna i den ordning,
vari de förekomma i den till innevarande riksdag avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov, varjämte de av Kungl. Maj:t
i särskilda propositioner (resp. nr 197 och 113) under namn av krigskonj
unkturskatt och tobaksskatt sedermera föreslagna bevillningarna införts
den förra omedelbart efter bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter och den senare omedelbart efter brännvinsförsäljningsmedlen.
l:o.
Inkomst- och förmögenhetsskatten.
I skrivelse den 12 december 1914 med inkomstberäkning för år
1916, vilken skrivelse finnes bilagd förberörda proposition angående
statsverkets tillstånd och behov, har statskontoret rörande inkomst- och
förmögenhetsskatten uppgivit, att denna bevillning, som år 1912 influtit
med 35,261,170 kronor och år 1913 med 39,838,756 kronor,
enligt från Kung!. Maj:ts befallningshavande inkomna uppgifter för år
1914 uttaxerats med 44,171,718 kronor.
I fråga om beräkningen av den under förevarande skattetitel
för år 1916 påräkneliga inkomsten har statskontoret meddelat följande.
Denna inkomst berodde i främsta rummet på långvarigheten av det
nu pågående kriget, av vilket Sverige rönte en stark, i ekonomiskt hänseende
deprimerande inverkan. Naturligtvis funnes ingen möjlighet
att förutse tidpunkten, när det av krigstillståndet rubbade jämviktsförhållandet
komme att återställas. Den beräkning, som nu förelåge för
statskontoret, kunde emellertid icke verkställas med mindre något antagande
i nyssnämnda hänseende finge göras, och statskontoret ville
därför vid beräkningen utgå från antagandet, att ungefär vid mitten
av år 1915 en återgång till mera normala förhållanden komme att
inträda. Med denna utgångspunkt beräknade statskontoret för år 1916
inkomst- och förmögenhetsskatten till i runt tal 39,000,000 kronor.
Utskottet.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Statskontoret har därvid beräknat avkortningarna under år 1916
till 1 V, procent av det för år 1915 debiterade, till 39,500,000 kronor
uppgående skattebeloppet eller i runt tal till 600,000 kronor samt i
övrigt anfört följande. Med hänsyn till förhållandena under år 1914,
för vilket år antagits fem krigsmånader, hade 1914 års senare riksdag
beräknat en minskning under år 1915 av 4,500,000 kronor i det
för år 1914 taxerade skattebeloppet. Utgående från samma taxerade
belopp iinge man då för första hälften av ar 1915 beräkna en skatte
minskning
under år 1916 av ^ x 4,500,000 = 5,400,000 kronor. Droge
man detta belopp jämte det förut beräknade avkortningsbeloppet,
600,000 kronor, från'' det år 1914 taxerade beloppet, som kunde avrundas
till 44,200,000 kronor, komme man till ett belopp av 38,200,000 kronor.
Man hade då icke tagit någon hänsyn till den ökning, som den normala
utvecklingen medförde, och som uppginge till mera än 3,000,000 kronor
om året. Nyss beräknade belopp syntes därför utan fara kunna avrundas
till 39,000,000 kronor.
Med angivna belopp, 39,000,000 kronor, har ock denna inkomsttitel
upptagits i Kungl. Maj:ts förevarande förslag till riksstat för
år 1916.
Bevillningsutskottet har från statskontoret inhämtat, att den
debiterade inkomsten av ifrågavarande skatt för år 1914 uppgått till
44,222,488 kronor 2 öre, samt att, efter avdrag av avkortningar och
restitutioner samt skillnaden mellan vid 1914 års början och slut utestående
skattebelopp, den behållna inkomsten av skatten belöpt sig till
43,122,846 kronor 99 öre. Bet verkligen influtna beloppet lär kunna
approximativt uppskattas till 43 miljoner kronor.
Utskottet, som funnit de av statskontoret gjorda beräkningarna
giva stöd åt det föreslagna beloppet, hemställer sålunda,
att inkomst- och förmögenhetsskatten
må för år 1916 beräknas
till kronor................................................ 39,000,000: —
Transport kronor 39,000,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 5
''Transport kronor 39,000,000: -
Bevillning av fast egendom samt
av inkomst.
Statskontoret liar anfört, att denna bevillning1 —
vilken i riksstaten för år 1915 var upptagen till 1,550,000
kronor — enligt från Kung!. Maj:ts befullningshavande
inkomna uppgifter i taxeringslängderna för år 1914
debiterats med 1,809,192 kronor, av vilket belopp, enligt
erfarenheten från föregående år, omkring 100,000 kronor
torde komma att avkortas. Vid sådant förhållande och
med hänsyn tagen jämväl till de förhållanden, som
vid beräkning av föregående skattetitel om förmälts,
har statskontoret hemställt, att nu förevarande titel i
1916 års riksstat måtte varda upptagen med oförändrat
belopp 1,550,000 kronor, till vilket belopp i sådant fall
även det å sjunde huvudtiteln anvisade extra ordinarie
anslaget »Bidrag till landsting och städer, som ej deltaga
i landsting)) finge upptagas.
I överensstämmelse härmed har denna inkomsttitel
upptagits i förslaget till riksstat.
Enligt utskottet från statskontoret meddelade uppgifter
hava för år 1914 den debiterade inkomsten av
ifrågavarande skattetitel uppgått till 1,816,255 kronor
90 öre och, efter avdrag av avkortningar och restitutioner
samt skillnaden mellan vid 1914 års början och
slut utestående skattebelopp, den behållna inkomsten av
skattetiteln belöpt sig till 1,724,751 kronor 44 öre.
Utskottet hemställer,
att bevillningen av fast egendom
samt av inkomst må för år 1916
beräknas till................................. kronor 1,550,000: —
Transport kronor 40,550,000: —
Utskottet.
Utskottet.
6 Bevillningsutskottets betänkande AV 41.
Transport kronor 40.550,000: —
3:o.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter.
Statskontoret har härom anfört:
»Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter,
som enligt nådiga förordningen den 23 oktober
1908 erläggas av vissa handlande och handelsexpediter
samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit
även föras avgifter för rättigheter till skogsfång och
kolningsfrihet på allra änningar.
De särskilda avgifter, som sålunda innefattas under
ovanstående titel, hava enligt räkenskaperna uppdebiterats
med:
1911
1912
1913
! För rättighet till skogsfång och kolnings*
frihet på allmänning*»: .....................
1,439
2,389
1,439
Av vissa handlande och handelsexpediter
261,200
252,800
260,780
För vissa offentliga föreställningar.........
70,056
77,141
79,547
Summa
332,695
332,330
341,766
Statskontoret föreslår, att titeln må för år 1916
upptagas med oförändrat belopp, 300,000 kronor.»
Med detta belopp har denna inkomsttitel ock ingått
i förevarande förslag till riksstat.
Bevillningsutskottet, som från statskontoret inhämtat,
att ifrågavarande inkomst under år 1914 debiterats
med 306,450 kronor 19 öre och att, efter avdrag
av avkortningar och restitutioner samt skillnaden mellan
vid 1914 års början och slut utestående skattebelopp,___
Transport kronor 40,550,000: —
Bevillningsutskottets betänkande AV 41.
Transport kronor
den behållna inkomsten av ifrågavarande skattetitel uppgått
till 305,846 kronor 58 öre, hemställer ävenledes,
att bevillningsavgifterna för särskilda
förmåner och rättigheter må
för år 1916 beräknas till......... kronor
4:o.
Krigskonjunkturskatt.
Genom en den 30 april 1915 dagteeknad proposition,
nr 197, har Kung!. Magt, under åberopande av
det utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, som bilagts propositionen nr 196 med
förslag till förordning om krigskonjunkturskatt, föreslagit
riksdagen, bland annat, att, under förutsättning
av bifall till sistnämnda proposition, besluta, att å inkomstsidan
i 1916 års riksstat omedelbart efter bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter uppföra
under titeln »krigskonjunkturskatt, bevillning-» ett
belopp av 7,200,000 kronor.
Enligt det av Kung!. Maj:t framlagda författningsförslaget
skulle krigskonjunkturskatt erläggas under
förutsättning, bland annat, att den skattskyldige under
året för inkomst- och förmögenhetsskatt taxerats till
belopp, som efter avdrag av däri ingående förmögenhetsdel,
uppginge till minst 15,000 kronor. Samma förslag
innehöll även bestämmelsen, att krigskonjunkturskatt
skulle utgå med tolv procent av det taxerade belopp,
varmed inkomst, för vilken krigskonjunkturskatt skulle
utgöras, överstege medeltalet av motsvarande, åren
1913 och 1914 taxerade inkomster (merinkomstj.
Rörande det utb}Tte, som nämnda skatt kunde
väntas giva, yttrade chefen för finansdepartementet till
senast omförmälda statsrådsprotokoll följande:
Transport kronor
7
40,550,000: —
300,000: —
40,850,000: —
8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 40,850,000:
»Det är uppenbarligen icke möjligt att angiva några
detaljerade siffror rörande omfattningen av den verksamhet,
som det nu ifrågasattes att beskatta, följaktligen
är det ock synnerligen vanskligt att verkställa
några exakta beräkningar i fråga om resultatet av en
beskattning av de extra ordinära vinsterna; och man
måste i förevarande avseende nöja sig med rena sannolikhetsberäkningar.
Emellertid hava de undeisökningar,
jag verkställt, givit stöd för det antagandet, att sammanlagda
beloppet av de krigskonjunkturvmster, som i
vårt land intjänas, säkerligen icke understiger 50,000,00U
kronor utan med större sannolikhet uppgår till en väsentligt
högre summa. Ett belopp av 80,000,000 kronor
torde ingalunda vara uteslutet. Med hänsyn till dels
den av mig förordade anordningen av krigskonjunktuiskatten,
varigenom en del, huvudsakligen smärre krigskonjunkturvinster,
skulle undantagas från beskattning,
dels ock den omständigheten att själva taxeringsresultatet
är svårberäkneligt, torde försiktigheten bjuda att
beräkna det belopp, som kommer att bliva föremål, för
verklig effektiv beskattning, rätt nära den nyss angivna
minimisumman. I anslutning härtill och med iakttagande
av den av mig föreslagna skattesatsen av tolv
procent har jag trott mig kunna uppskatta utbytet av
krigskonjunkturskatten för båda beskattningsåren 1914
och 1915 till sammanlagt 7,200,000 kronor.»
Riksdagen har numera dels sänkt ovannämnda,
såsom minimigräns för skyldighet att erlägga kris®*
konjunkturskatt föreslagna taxerade inkomstbelopp 15,000
kronor till 10,000 kronor, dels ock beslutat, att krigskon
junkturskatt skall utgå med följande procent av
merinkomstens taxerade belopp:
Transport kronor 40,850,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
9
Transport kronor 40,850,000:
Inkomstgrupp Skatteprocent
1.000— 4,900
5.000— 9,900
10.000— 14,900
15.000— 19,900
20.000— 24,900
25.000— 29,900
30.000— 34,900
35.000— 39,900
40.000— 44,900
45.000— 49,900
50.000— 59,900
60.000— 79,900
80.000— 99,900
100.000— 119,900
120.000— 139,900
140.000— 159,900
160.000— 179,900
180.000— 199,900
200.000— 219,900
220.000— 239,900
240.000— 259,900
260.000— 279,900
280.000— 299,900
300.000— 319,900
320,000 och däröver
12
1274
1272
123/4
13
137«
1372
133/4
14
1^4
147,
14:7l
15
15V4
1372
157,
16
167*
167,
1674
17
177;
1772
1774
18
De ändringar i Kimgl. Maj:ts förslag till förordning
om krigskonjunkturskatt, som riksdagen sålunda
beslutat, giva otvivelaktigt i och för sig stöd för en
icke oväsentlig höjning av det belopp, vartill Kungl.
Maj:t beräknat ifrågavarande skatt för år 1916. Och
även om hänsyn tages därtill att, på sätt departementschefen
framhållit, beloppet kunnat bestämmas endast
med ledning av rena sannolikhetsberäkningar, har bevillningsutskottet,
som likvisst saknat möjlighet att för
egen del verkställa några beräkningar rörande den sannolika
avkastningen av ifrågavarande skatt, ansett en höj
Transport
kronor 40,850,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 sand. 33 käft. (Nr 41.) 2
Utskottet.
10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor
ning av det föreslagna beloppet med en fjärdedel eller
1,800,000 kronor kunna ifrågasättas.
Utskottet hemställer sålunda,
att krigskonjunkturskatt må för
år 1916 beräknas till .............. kronor
5:o.
Stämpelmedel.
Debiterade stämpelmedel, inberäkna! arvsskatt, ut
-
gjorde:
år 1909 ............................................. kronor 11,696,288: —
» 1910............................................. » 15,567,026: —
>, 1911............................................. » 17,763,683: —
» 1912............................................. » 17,431,457: —
» 1913.......................................... » 18,653,021: —
I vad mån de nu och under den senaste tiden
rådande förhållandena utövat inverkan på denna skattetitel,
framgår av följande redogörelse för influtna
stämpelmedel under åren 1913 och 1914:
---—.......
Influtna stämpelmedel
De senare i
—
procent av
under år 1913
under år 1914
de förra
Januari—juli.....................
11,505,057
10,724,621
93.2 2
Augusti ...........................
836,525
671,770
80.30
September........................
1,038,172
948,369
91.35
1 Oktober...........................
1,978,399
1,907,549
96.42
November ........................
1,393,145
1,025,526
73.81
December ........................
1,415,361
1,363,367
96.3 2
Summa
18,166,659
16,641,202
91.60
Transport kronor
40,850,000:
9,000,000:
49,850,000
11
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor
Enligt i finansdepartementet utarbetade uppgifter
för åren 1910—1913 å beloppet av de stämplar, som
använts till nedannämnda handlingar, bär detta belopp
utgjort:
1910
1911
1912
1913
Handlingar till lagfartsprotokoll
3,751,348
3,386,545
3,491,173
3,702,010
Handlingar till inteckningsproto-
koll .............................
750,212
652,980
691,754
690,751
Handlingar till äktenskapsför-
ordsprotokoll ....................
8,415
8,765
9,520
9,915
Handlingar till boupptecknings- protokoll:
Bouppteckningar .............
4,322,385
7,053,943
5,392,652
6,228,107
Testamenten, till vilka hänsyn
ej tagits vid bouppteckningens
stämpelbeläggning...............
1,197
1,521
681
687
Morgongåvobrev ..................
52
48
660
6
Avhandlingar om lösöreköp ..
13,945
13,895
13,530
14,058
Summa kronor
8,847,5541
11,117,697
9,599,970
10,645,534
Stämpelavgiften för spelkort, som utgör 50 öre
för varje kortlek, har inbragt:
år 1909 ................
» 1910................
» 1911 ................
» 1912.................
» 1913................
samt år 1914 .....
kronor 159,810: so
» 169,551: —
» 171,102: —
» 172,078: —
» 182,876: so
» 168,726: 09
Enligt kungl. förordningen den 15 augusti 1913
(Sv. Förf.-saml. nr 191) har från och med den 1 september
1913 en ändring i gällande förordning angående
en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper
trätt i kraft, varigenom nämnda avgift vid köp
av aktier och banklotter höjts med 50 procent. Försäljningsbeloppet
för ifrågavarande slag av stämplar
har utgjort:
49,850,000: —
Transport kronor 49,850,000: —
12
år 1910...........
» 1911...........
)» 1912...........
» 1913...........
samt år 1914
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor
kronor 580,841: —
» 838,598: -
» 1,518,466: —
» 1,177,093: —
» 556,441: —
49,850,000: —
Under de särskilda månaderna av åren 1913 och
1914 hava från statskontoret expedierats överlåtelsestämplar
till nedannämnda värden:
1913
|
1914
Den senare
kolumnen i
procent av
den förra
Januari....................................
151,698
100,625
66.33
Februari .................................
110,370
53,941
48.3 7
Mars.......................................
86,744
59,700
68.32
April.......................................
124,987
50,138
40.11
Maj .....................................
101,690
73,620
72.40
Juni .......................................
97,881
69,203
70.70
Juli .......................................
80,416
103,608
128.84
Säger januari—juli
753,786
510,835
67.77
Augusti ...............................
46,020
12,404
.
26.9 5
September ..............................
97,988
17,225
17.58
Oktober .................................
100,067
37,002
36.98
November................................
120,122
11,732
9.77
December................................
71,283
17,530
24.59
Säger augusti—december
Summa
435,480
95,893
22.02
1,189,266
606,728
51.02
Statskontoret, som i sin ovannämnda skrivelse
meddelat förestående siffror till och med november 1914,
har framhållit, att av tabellen framginge, att redan före
kriget efterfrågan å ifrågavarande slag av stämplar
minskats till ungefär % av motsvarande belopp under
föregående år, men att kriget sedermera åstadkommit
eu ännu större nedsättning. Om nedsättningen stannat_______________
Transport kronor 49,850,000: —
13
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor
vid 67.77 procent såsom under månaderna januari—juli,
skulle värdet av under år 1914 expedierade överlåtelsestämplar
hava uppgått till 805,966 kronor. Dessa
siffror visade, att den tillbakagång, som börjat under
år 1913, fortfarit under sistlidet år. Efter kriget hade
man dock enligt statskontorets mening att motse en
betydligt ökad livlighet även å detta område, och statskontoret
ansåge, att man icke trädde försiktigheten för
nära, om man för år 1916 beräknade ifrågavarande del
av stämpeluppbörden till ungefär samma belopp som
den faktiska uppbörden för år 1912 eller i runt tal
1,500,000 kronor. Statskontoret har vidare anfört:
»Den i stämpelmedelsinkomsten ingående arvsskatten
kan anses i ovanberörda, inom finansdepartementet
upprättade statistik representeras av de för bouppteckningar
och testamenten angivna belopp eller
således:
för år 1912..................... kronor 5,393,333
» » 1913..................... » 6,228,794.
Med ledning av 1913 års erfarenhet anser sig
statskontoret kunna beräkna arvsskatten för år 1916
till 6,200,000 kronor.
Efter denna särskilda beräkning angående överlåtelsestämplar
och arvsskatt, övergår statskontoret till
övriga stämpelmedel. Dessa utgjorde:
år 1909 ................. kronor
» 1910 .................. >
» 1911 .................. »
» 1912 ................. »
» 1913 ................ »
8,024,247: —
10,662,603: —
9,869,621: —
10,519,658: —
11,247,134: —.
Med hänsyn till det allmänna uppsving, varpå
man efter krigets slut kan hoppas, torde ifrågavarande
stämpeluppbörd kunna för år 1916 beräknas till åt
Transport
kronor
49,850,000: —
49,850,000: —
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor
minstone samma belopp som för år 19lo eller i mnt
tal ................................... ........... kronor 11,300,000: -
Lägges härtill överlåtelsestämplar
.......................................
och för arvsskatt .................• ••
erhålles .........................................
»
kronor
1,500.000: —
6,200,000: —
19,000,000: —»
49,850,000:
Statskontoret har, på grund av vad som nu anförts,
föreslagit, att i riksstaten för år 1916 måtte med
19,000,000 kronor upptagas stämpelmedel (därav beräknad
arvsskatt 6,200,000 kronor).
I sitt anförande till statsrådsprotokollet den 14
januari 1915 har departementschefen i detta ämne erinrat,
att i 1915 års riksstat stämpel medlen hade beräknats
till 17,800,000 kronor, därav 6,000,000 kronor i arvsskatt,
och har departementschefen vidare yttrat, att han
icke hade något att erinra mot statskontorets beräkningav
stämpelmedlen för år 1916. Departementschefen hai
vidare anfört: .
»Såsom jag redan nämnt och framdeles vid inkomstberäkningen
för telegrafverket skall närmare utveckla,
har jag emellertid för avsikt att i samband med
förslag om höjning av vissa rikstelefonavgifter tillstyrka
uttagandet från de enskilda telefonföretagen av eu mot
berörda avgiftsförhöjningar svarande särskild skatt,
vilken synes mig böra givas 1 ormen av en stämpelavgift.
Då denna skatt vid förberedande undersökningar
beräknats inbringa omkring 1,100,000 kronor, torde
stämpelmedlen i riksstaten för år 1916 få upptagas med
ett sammanlagt belopp av 20,100,000 kronor.»
Enligt det statsrådsprotokoll över finansärenden,
som i utdrag åtföljt förutnämnda, den 30 april 191o
dagtecknade proposition, nr 196, med förslag till förordning
om krigskonjunkturskatt, har chefen för finansdepartementet
meddelat, att enligt vad chefen för civildepartementet
upplyst förslaget till omreglering av rikstelefonavgifterna
i flera hänseenden ansetts böra underkastas
ytterligare granskning och bearbetning, vilka____________
Transport kronor 49,850,000:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 15
Transport kronor 49,850,000: —
arbeten icke inom den närmaste framtiden hunne avslutas.
Då en höjning av rikstelefonavgifterna sålunda
ansetts icke för närvarande böra ifrågakomma, kunde
uppenbarligen icke heller det i samband därmed under
form av stämpelskatt ifrågasatta bidraget från de enskilda
telefonföretagen upptagas såsom tillgång i 191G
års riksstat utan borde beräkningen av stämpelmedlen
nedsättas till 19,000,000 kronor.
Under åberopande av nämnda yttrande bär Kungl.
Maj:t i förut omförmälda, den 30 april 1915 dagtecknade
proposition,, nr 197, angående upptagandet i 1916 års
riksstat av inkomsten av en krigskonjunkturskatt in. in.
föreslagit riksdagen besluta, bland annat, att stämpelmedlen
skola i 1916 års riksstat beräknas till ett belopp
av 19,000,000 kronor, i stället för vad i statsverkspropositionen
i sådant avseende föreslagits.
Från statskontoret har inhämtats, att under år 1914
i stämpelmedel, inberäknat arvsskatt, influtit 16,777,529
kronor 81 öre.
Utskottet, som icke velat ifrågasätta någon sänkning
av det av Kungl. Maj:t numera föreslagna beloppet,
hemställer sålunda,
att stämpelmedlen, därav beräknad
arvsskatt 6,200,000 kronor, må
för år 1916 beräknas till ...... kronor 19,000,000: —
6:o.
Lastpenningarna.
Lastpenningarna, som i årets riksstat upptagits
till 775,000 kronor, utgjorde enligt rikshuvudboken
ar
»
»
y>
1909
1910
1911
1912
1913
eller i medeltal för dessa fem år
kronor 668,977
703,793
705,975
751,318
815,354
729,083
»
»
»
»
»
Transport kronor 68,850,000: —
Utskottet.
c
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
25 Bevillningsutskottets betänkande JN r 41.
Transport kronor 68,850,000:
Statskontoret bär påpekat den tydliga stegringstendensen,
som under förstnämnda fem år i medeltal
uppginge till 36,594 kronor om året, men tillika erinrat,
att de här ovan anförda inkomstbeloppen finge
minskas med beloppet av institutioner, vilket belopp
dock kunde beräknas uppgå till högst omkring 3,000
kronor årligen. .
Då skeppsfarten under de första åren efter kriget
kunde väntas snarare över- än understiga vad den skulle
blivit, om intet krig mellankomma, har statskontoret,
med ledning av förestående siffror, beräknat lastpenningarna
för år 1916 till 900,000 kronor.
Med detta belopp hava lastpenningarna också fatt
ingå i föreliggande statförslag.
Enligt meddelanden från generaltullstyrelsen debiterades
lastpenningarna lör år 1914 med 761,o92
kronor och utgjorde:
—......—----------
År 1914
År 1915
Kronor
Kronor
Under januari .......................................
73,012
89,484
> februari .......................................
40,262
59,553
52,614
64,722
Summa
165,888
213,759
Under månaderna januari—mars 1915 hava således
lastpenningarna belöpt sig till 47,871 kronor mera
än under motsvarande tid år 1914.
Utskottet hemställer,
att lastpenningarna må för år
1916 beräknas till..................... kronor
900,000: —
Transport kronor 69,750,000: —
*
17
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 69,750,000: —
i :o.
Tullmedlen.
Tullmedlen hava enligt räkenskaperna influtit med:
är 1909 ............................................ kronor 57,826,423: —
» 1910............................................. » 60,163,662: —
» 1911............................................. » 59,841,289: —
» 1912............................................ » 63,575,495: —
» 1913............................................. » 68,902,689: —
eller i medeltal för dessa fem år 62,061,912 kronor
med eu årlig ökning av i medeltal 2,769,067 kronor.
I ovanstående tabell är avdrag gjort, icjse blott
för här ovan upptagna lastpenningar, vilka före år 1914
redovisats såsom tullmedel, utan även för avkortningar
och restitutioner.
För år 1914 uppgingo tullmedlen efter avdragför
avkortningar och restitutioner till 58,216,861 kronor.
I riksstaten för år 1915 äro tullmedel upptagna
till ett belopp av 73,500,000 kronor. Häruti ingå dock
6,000,000 kronor, vilka beräknats inflyta till följd av de
höjningar i tullsatserna å tobak, som beslutats av 1914
ars senare riksdag med anledning därav att den i Kungl.
Majds förslag till riksstat för år 1915 beräknade inkomsten
av statens tobäksmonopol 6,000,000 kronor
icke med säkerhet kunde väntas ens till någon del inflyta
under sagda år.
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den
14 januari 1915 yttrade departementschefen, att då
tiden för tobaksmonopolets ikraftträdande dåmera blivit
bestämd till den 1 juni 1915, vid vilken tidpunkt den
provisoriska höjningen i tobakstullen alltså upphörde att
gälla, kunde för år 1916 någon inkomst av nu ifrågavarande
slag icke påräknas.
Transport kronor 69,750,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 sand. 33 höft. (Nr 41.) 3
4
18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor
För åren 1913 och 1914 har enligt meddelanden
från generaltullstyrelsen tulluppbörden utgjort:
1
Uppbörden
■
1914 i ‘
År 1913
År 1914
procent av |
uppbörden !
1913
Under januari..............................
4,975,792
5,467,027
109.8 7 j
» februari ...........................
4,851,313
5,117,622
105.19 ''
» mars.................................
5,491,605
5,919,211
107.79 j
» april.................................
tf,665,336
5,959,304
89.il
» maj .................................
5,981,376
6,447,068
107.79 i
» juni .................................
5,142,646
5,591,168
108.7 2 |
» juli...................................
5,602,436
5,309,062
94.76 i
.—...... - ------!
Stiger januari—juli
38,710,504
39,810,462
102.81 i
» augusti.............................
5,777,685
2,384,253
41.27
» september ........................
6,619,744
3,422,354
51.70
» oktober..............................
7,409,721
4,627,145
62.45
» november...........................
6,872,307
4,851,926
70.60
» december...........................
5,970,894
4,845,228
81.15
Säger augusti—december
32,650,351
20,130,906
61.66
Summa
71,360,855
59,941,368
84.—
Statskontoret har härvid anmärkt, att, om inga
abnorma förhållanden inträtt under augusti—december
1914 utan uppbörden fortfarande, liksom under januari
—juli samma år, blivit 2.8 4 procent högre än under
år 1913, hela uppbörden för år 1914 hade belöpt sig till
73,387,503 kronor. Det borde observeras, att vid nu
sist anförda siffror avdrag icke gjorts för lastpenningar
och avkortningar.
Vidare har statskontoret anfört:
»Nu ifrågavarande skattetitel är eu av dem, på
vilka det mellan främmande makter pågående kriget
har en kraftig om än övergående inverkan i nedtryckande
riktning. Man synes därför för beräkning av
Transport kronor
69,750,000: —
69,750.000: —
Bevillningsutslcottets betänkande Nr 41. 19
Transport kronor 69,750,000: —
nppbörden under år 1916 kunna utgå från den bär ovan
angivna medeluppbörden för femårsperioden
1909—1913 .......................... kronor 62,061,912
och därtill lägga den ökning, som
erfarenheten från samma tid giver vid
handen. Egentligen borde denna ökning
beräknas för fem år, d. v. s.
den tid som ligger mellan mitten
av förenämnda period och år 1916.
Nödig försiktighet måste därför anses
vara iakttagen, om man inskränker
sig att beräkna ökning
endast för fyra år, d. v. s. helt och
hållet förbigår krigsåret. .Alan har
då att lägga till.................................... » 11,076,266
och erhåller således.............................. kronor 73,138,178.
A id förestående beräkning äro frånräknade alla
avkortningar, däribland även tullverkets utgifter för beslagarandelar,
tullstatens enskilda pensionsinrättnings
andelar av böter samt tulltjänstemäns andelar av ersättning
för vissa tjänstförrättningar. Då emellertid för
dessa utgiftsposter från och med år 1915 uppföres ett
anslag på tullverkets omkostnadsstat, bör till det beräknade
beloppet av tullmedel för år 1916 läggas ett
mot nämnda utgiftsposter svarande belopp, vilket av
chefen för finansdepartementet beräknats till 500,000
kronor enligt det vid statsverkspropositionen till innevarande
års första riksdag under rubriken »Inkomsterna»
fogade statsrådsprotokollet över finansärenden den 14
januari 1914. Statskontoret föreslår därför, att tullmedlen
i riksstaten för år 1916 beräknas till 73.600,000
kronor.»
Aled sistnämnda belopp hava tullmedlen också uppförts
i förevarande förslag till riksstat.
Utskottet har inhämtat, att i tullmedel under
januari—mars månader 1915 influtit 14,276,831 kro
Transport
kronor 69,750,000: —
Utskottet.
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 69,750,000: —
nor 52 öre. För samma månader 1914 utgjorde tullmedlen
16,503,860 kronor 11 öre.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran
mot de anförda beräkningarna rörande denna bevillning,
hemställer,
att tullmedlen må för år 1916
beräknas till ............................. kronor 73,600,000:
8:o.
Sockerskatten,
Statskontoret har angående sockerskatten, med
erinran att den i budgeten ingår med det debiterade
beloppet efter avdrag av avkortningar, i sin förutnämnda
skrivelse den 12 december 1914 anlört följande:
»Enligt den av 1905 års lagtima riksdag antagna
beskattning av socker skulle för allt socker, som etter
den 1 september 1906 inom riket tillverkades eller dit
infördes, vid sockrets utlämnande till fritt bruk erläggas
en skatt med 13 öre för kilogram. För socker, som
till riket infördes, skulle därjämte erläggas tull enligt
tulltaxan. 1908 års riksdag höjde emellertid skattesatsen
för åren 1909—1911 till 15 öre, för år 1912 till
15 V2 öre och för tiden därefter till 16 öre för kilogram.
Enligt verkställda beräkningar utgjorde den årliga
sockerkonsumtionen i riket:
år 1901 —1902 råsocker.............................. 106,004 ton
» 1902—1903 » 107,681 »
» 1903—1904 » 110,824 »
» 1904—1905 » 108,530 »
» 1905—1906 » 118,494 »
» 1907 raffinad .............................. 117,525 »
» 1908 » .............................. 116,686 »
» 1909 )) 99,726 »
» 1910 » .............................. 116,826 »
Transport kronor 143,350,000: —
år
»
1911
1912
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 21
Transport kronor 143,350,000: —
raffinad .............................. 124,592 »
» 126,504 »
>» 130,307 j.
•eller för 5-årsperioden 1909—1913 i medeltal 119,591
ton med en årlig medelökning av 7,645 ton.
Skatten var i 1913 och 1914 års riksstat^- uppförd
med ett belopp av 20,000,000 kronor. På grand
av stegring i konsumtionen, vilken i sin män ansågs
främjas av den genom nådiga kungörelsen den 12
september 1913 (Svensk Författningssamling nr 216)
gjorda nedsättning i tullen för socker, föreslog statskontoret
dess upptagande i 1915 års riksstat till
21,500,000 kronor, vilket även, i enlighet, med av
Eders Kungl. Maj:t framställd nådig proposition, blev
av riksdagen beslutat.
Under januari—november innevarande år hava
till futt bruk utlämnats 124,709 ton. Om under innevarande
månad utlämnas lika mycket som under december
månad nästlidet år eller 9,313 ton, skulle sammanlagda
kvantiteten av till fritt bruk under år 1914
utlämnat socker uppgå till 134,022 ton.
Den i länen debiterade skatten har, enligt meddelande
från kontrollstyrelsen, intill nästlidna månads
slut utgjort 19,491,412 kronor. Förutsatt att under
innevarande månad skatten skulle debiteras med lika
stort belopp som under samma månad nästlidet år eller
1,459,23/ kronor, skulle årets uppbörd kunna beräknas
till 20,950,649 kronor.
Genom tullverket har enligt meddelande från
generaltullstyrelsen under januari—november månader
innevarande år debiterats sockerskatt med 339,188
kionoi. Om motsvarande uppbörd under innevarande
månad blir lika stor som under december 1913 eller
15,108 kronor, kommer den genom tullverket debiterade
sockerskatten för hela året att uppgå till 354,296 kronor.
Lägges detta belopp till det ovan anförda, finner man,
Transport kronor 143,350,000: —
Utskottet.
22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 143,350,000: ■
att totaluppbörden å ifrågavarande skattetitel kan för
innevarande år beräknas till 21,304,945 kronor.
Då konsumtionen fortfarande stegras, torde sockerskatten,
som i 1915 års riksstat upptagits till 21,500,000
kronor, för år 1916 kunna beräknas till 22,000,000
kronor.»
Förslaget till riksstat upptager jämväl det sålunda
förhöjda beloppet.
Bevillningsutskottet har inhämtat, att sockerskatt
under år 1914 debiterats med 21,249,332 kronor 25 öre
och influtit med 20,572,813 kronor 3 öre. Skatten har
under januari—mars månader 1915 debiterats^ ^med
4,505,780 kronor 56 öre och inbetalts med 5,357,332
kronor 41 öre, samt för samma tid 1914 debiterats
med 4,630,832 kronor 41 öre och inbetalts med
5,124,242 kronor 82 öre.
I enlighet med Kung!. Maj:ts förslag får utskottet
hemställa,
att sockerskatten må för år 1916
beräknas till ........................ kronor 22,000,000:
9: o.
Brännvinstillverkningsskatt.
Statskontoret har uppgivit, att brännvinstillverkningen
i riket utgjort
år 1909 ...................................................... liter 40,355,244
»1910...................................................... » 39,221,751
„ lön...................................................... » 36,797,482
1912...................................................... » 41,744,395
» 1913...................................................... » 45,244,045
eller i medeltal för dessa fem år 40,672,583 liter.
Medeltalet för femårsperioden 1908—1912 utgjorde
39,727,650 liter.
Transport kronor 165,350,000:
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 :i
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
, . Träa sport kronor 165,350,000: —
Enligt vad utskottet från kontrollstyrelsen inhämtat
har tillverkningen under år 1914 uppgått till 38,791,007.7
litei och under januari—mars månader innevarande år
till 2,733,947.2 liter. För samma månader 1914 utgjorde
tillverkningen 18,773,440.3 liter. Den betydande''nedgången
under första kvartalet 1915 i jämförelse med
samma tid 1914 beror givetvis på det av Kungl. Maj:t
genom kungörelse den 15 december 1914 utfärdade
forbudet mot brännvinstillverkning, omfattande bland
annat förstberörda kvartal.
, ^träffande tillverkningsskatten har statskontoret
meddelat följande översikt av femårsperioden 1909_
1913:
1010
Influten
skatt
Avkortnin- gar och
restitutioner
Statsverket
behållet
22,486,704
3,323,684
19,163,020
24,413,892
2,781,389
21,632,503 ,
24,410,473
2,554,277
21,856,196 !
24,211,832
1,565,766
22,646,066
23,791,111
1,501,654
22,289,457
Enligt av utskottet från statskontoret inhämtade
upplysningar belöpte sig skatten år 1914 efter avdrag
av institutioner till 20,734,793 kronor 95 öre.
I sm inkomstberäkning för år 1915 föreslog statskontoret,
med hänsyn till de i rikets större städer pågående
åtgärder för reglering av brännvinsförsäljningen,
höjning av det för 1914 beräknade beloppet
-1,300,000 kronor. Enligt skrivelse nr 282 (sid. 16)
ansåg 1914 års senare riksdag hänsynen till den av
statskontoret omförmälda regleringen av brännvinsforsalj
ningen böra, icke minst sedan denna reo-lerin^
vunnit stöd i vissa på Kungl. Majrts förslag av samma
ars riksdag genomförda ändringar i gällande brännvinslorsaljningsförordning,
föranleda nedsättning av det av
statskontoret och Kungl. Maj:t för ifrågavarande in
Transport
kronor 165.350.000:
24
Viskottet.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 165,350,000: —
komsttitel beräknade beloppet, detta alldeles oavsett den
inverkan, som rubbningarna på det ekonomiska området
kunde antagas utöva. Riksdagen fann i sådant hänseende
en nedsättning med 1,300,000 kronor vara
påkallad och beräknade sålunda brännviustillverkmngsskatten
för år 1915 till 20,000,000 kronor.
Under erinran härom har statskontoret vidare an
fort
följande:
Under förutsättning att kontrollområden, enligt
nådiga förordningen av den 25 sistlidne september,
komma att i stor utsträckning successivt fastställas, så
att vid ingången av år 1916 större delen av landet är
indelat i kontrollområden, vilkas gränser stöta intill varandra,
synes eu nedsättning vara påkallad även för
år 1916/ och kan statskontoret i sådant avseende meddela,
att från representativt håll bland de kraf ter, som
verka för ovan omförmälda reglering av brännvmsiörsäljningen,
under nyssnämnda förutsättning uttalats den
åsikt, att nedsättningen kunde beräknas till minst 33 Va
procent, möjligen 40 å 45 procent. Statskontoret tiar
dock icke ansett sig kunna räkna med en så hastig
minskning redan till år 1916 och har därlör ansett sig
höra stanna vid en nedsatt beräkning av 17,000,000
kronor.)) .
Sistnämnda belopp har ock ingått i föreliggande
förslag till riksstat.
Utskottet hemställer likaledes,
att brännvinstillverkningsskatten
må för år 1916 beräknas till kronor 17,000,000: —
Transport kronor 182,350,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 25
Transport kronor 182,350,000:-
10:o.
Punschskatten.
Denna skatt, vilken utgår med (50 öre för varje
liter punsch, som utlämnas till försäljning, uppfördes
\ 1004—1906 årens riksstat^ med 1,300,000 kronor.
Efter det vid 1906 års riksdag en särskild stämpelavgift
till enahanda belopp som för punsch stadgats även för
arrak och rom, höjdes beräkningen för år 1907 till
1.500.000 kronor, med vilket belopp titeln sedermera
varåt i 1909—1912 års riksstater uppförd. På grund
av. inkomsttitelns jämna stegring föreslog statskontoret
i sina underdåniga utlåtanden angående inkomstberäkning
för åren respektive 1913 och 1914, att titeln måtte
upptagas med förhöjda belopp respektive 1,700,000
kronor och 1,800,000 kronor, vilka förslag blev o av
Kungl. Maj:t och riksdagen bifallna. I 1915 års riksstat
beräknades skatten till samma belopp som för 1914 eller
1.800.000 kronor.
Skatten inflöt
år 1911 med .................................... kronor 1,743,532: —
» 1912 ). » 1,838,119: — ■
» 1913 » x, 1,956,992: —
samt år 1914 med ........................... » 2,155,983: —
Statskontoret, som approximativt beräknat sistnämnda
års skatt till 2,096,276 kronor, har ansett densamma
utan fara kunna i 1916 års riksstat upptagas
med ett till 2,000,000 kronor förhöjt belopp.
Denna beräkning har ock följts i förevarande
förslag till riksstat.
Utskottet, som inhämtat, att under januari—mars
månader 1915 i punschskatt influtit 421,744 kronor
Transport kronor 182,350,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 sand. 33 höft. (Nr 41.)
Utskottet.
4
26
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 182,350,000:
10 öre, under det att för samma tid 1914 skatten ifråga
uppgått till 449,159 kronor 47 öre, hemställer,
att stämpelavgiften för försäljning
av punsch, arrak och rom för år 1916
må beräknas till ...................... kronor 2,000,000:
ll:o.
Maltskatten.
Under de år, som förflutit, sedan nu gällande
maltskattesats fastställdes, bär å denna skattetitel
influtit
kronor
avkortats
eller
restituerats
kronor
åt stats- 1
verket |
behållits
kronor |
år 1910 .................................
5,369,027
214,899
5,154,128 j
» 1911 ................................
5,289,219
229,797
5,059,422 |
» 1912 .................................
5,168,853
255,769
4,913,084
» 1913 ................................
5,510,820
273,953
5,236,867
1 » 1914 ................................
5,777.875
301,269
5,476,606
Statskontoret, som approximativt beräknat 1914
års uppbörd till 5,717,666 kronor, har vidare anfört
följande:
»Skattebeloppet för den malt, som under tillverkningsåret
1 oktober 1913—30 september 1914 använts
till svagdricka, för vilken skatt tillverkarna enligt 8 §
1 mom. i Eders Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående
tillverkning och beskattning av maltdrycker
den 7 augusti 1907, sådan samma paragraf lyder enligt
nådiga förordningen den 20 augusti 1909, äga att er-___________^_____
Transport kronor 184,350,000
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 27
Transport kronor 184,350,000: —
halla restitution, kan enligt erfarenheten från föregående
år antagas uppgå till omkring 270,000 kronor. Om
från ovannämnda 5,717,666 kronor dragée restitutionssumman
270,000 kronor, uppkommer det belopp av
5,447,666 kronor, vartill maltskatten kan beräknas uppgå
för år 1914. Statskontoret hemställer, att ifrågavarande
skattetitel må i riksstaten för år 1916 beräknas till
5,400,000 kronor.»
Med sistnämnda belopp har också titeln ifråga
blivit i förslaget till riksstat för år 1916 uppförd.
Utskottet, som inhämtat att under januari—mars
1915 maltskatt debiterats med 1,387,635 kronor 5 öre,
under det att skatten för samma månader 1914 uppgått
till 1,284,828 kronor 40 öre, får hemställa,
att maltskatten må för år 1916
beräknas till............................... kronor 5,400,000: —
12:o.
Brännvinsförsäljningsmedel.
Brännvinsförsäljningsmedlen, som, enligt den lydelse
25 § i gällande förordning angående försäljning
av brännvin erhållit genom kungl. förordningen den 18
juli 1913 (Sv. Förf.-saml. nr 197), numera tillfalla statsverket,
hava med ett belopp av 18,300,000 kronor upptagits
i 1915 års riksstat bland »egentliga statsinkomster»,
underavdelningen »tullar och acciser».
De hava för nedannämnda år uppgått till följande
belopp:
Transport kronor 189,750,000: —
Utskottet.
28 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 189,750,000:
;iv 1910 ............................................. kronor 16,831,708: —
„ 19H ......................................... » 19,051,380: —
» 1912 ......................................... » 19,426,838: —
> 1913 ............................................ » 19,379.662:
eller i medeltal för dessa fyra år 18,672,397 kronor.
Enligt vad utskottet inhämtat från kontrollstyrelsen
hava ifrågavarande medel för år 1914 belöpt sig till
omkring 17,800,000 kronor.
Statskontoret har angående denna skattetitel anfört,
bland annat, följande:
»Från det håll, varom här ovan under brännvinstillverkningsskatten
förmälts, har uttalats den mening,
att en nedsättning av mer än 20 procent försiktigtvis
borde beräknas i fråga om brännvinsförsäljningsmedlen.
Statskontoret, som visserligen anser sannolikt, att
dessa medel mera direkt än brännvinstillverkniogsskatten
komma att påverkas av de pågående åtgärderna för
reglering av brännvinsförsäljningen, har dock icke lunnit
sig hora antaga en större minskning av konsumtionen,
än att förevarande skattetitel bör kunna beräknas till
ett belopp av 16,000,000 kronor.
I detta sammanhang får statskontoret fästa uppmärksamheten
på att i det föregående beräknats bränn
-
vinstillverkningsskatt
till ...............................................
kronor 17,000,000: —
punschskatt ....................................
» 2,000,000: —
maltskatt .........................................
» 5,400,000: —
br änn vin sförsälj n ings m ed el .........
» 16,000,000: —
Summa
kronor 40,400,000: —
l)å denna summa understiger 41,900,000 kronor
och endast överskottet utöver sistnämnda belopp tillkommer
statsverkets fond av rusdrycksmedel enligt 1 §
i nådiga förordningen angående denna fond den 18 juli
1913 (Sv. Förf.-saml. nr 199), lärer intet anslag å riks-___________
Transport kronor 189,750,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 189,750,000
statens utgiftssida till utgifter för kapitalökning till
nämnda fond erfordras.»
Eldigt statsrådsprotokollet över finansärenden den
14 januari 1915 yttrade departementschefen beträffande
brännvinsförsäljningsmedlen:
»l likhet med statskontoret är jag av den åsikten,
att de ändrade försäljningsförhållandena för år 1916
komma att orsaka en icke obetydlig nedgång i inkomsterna
under nu ifrågavarande skattetitel. Den av statskontoret
i dylikt hänseende beräknade minskningen av
2.300.000 kronor synes mig icke i och för sig för stark.
I anledning av en av nykterhetskommittén i skrivelse
den 12 december 1914 gjord framställning har jag
emellertid för avsikt att framdeles i och för proposition
till riksdagen framlägga förslag om en ändring i brännvinsförsäljningsförordningen
i syfte att införa strängare
kontroll å bränn vinsbolagens rörelse, varigenom statsverket
skulle tillföras ökade inkomster av bränmdnsförsäljningsmedlen.
Denna inkomstökning torde för
år 1916 kunna beräknas icke komma att understiga
1.500.000 kronor; och har jag därför ansett mig kunna
i mitt förslag till riksstat för sagda år upptaga brännvinsförsäl
jningsmedlen till ett belopp av 17,500,000
kronor.
Summan av de fyra sist omförmälda inkomsttitlarna,
brännvinstillverkningsskatt, punschskatt, maltskatt
och brännvin storsal jningsmedel, utgör enligt min
beräkning 41,900,000 kronor eller det hög sta belopp,
som enligt förordningen angående statsverkets fond av
rusdrycksmedel den 18 juli 1913 av ifrågavarande titlar
får disponeras för statsregleringsändamål. Någon avsättning
till rusdrycksfonden av medel från merberörda
inkomsttitlar skulle sålunda för år 1916 förekomma
endast ifall de verkliga inkomsterna komme att överstiga
de beräknade.»
Med 17,500,000 kronor har också titeln ifråga
blivit i förslaget till riksstat för år 1916 uppförd.
Transport kronor 189,750,000:
Utskottet.
30 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 189,750,000:
Riksdagen liar numera genom bifall i huvudsak
till Kungl. Maj:ts proposition nr 81 beslutat sådana
ändringar i brännvinsförsäljningsförordningen, som ställa
brännvinsbolagen i avseende å deras förvaltning under
överinseende av kontrollstyrelsen. Bevillningsutskottet,
som delar departementschefens uppfattning, att med stöd
härav bör kunna upptagas ett högre belopp under förevarande
inkomsttitel än det av statskontoret ifrågasätta,
har dock funnit det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet
väl högt beräknat och ansett försiktigheten bjuda, att
detsamma nedsättes med 1 miljon kronor.
Utskottet får sålunda hemställa,
att brännvin sförsälj ningsmedlen
må för år 1916 beräknas till kronor 16,500,000:
13:o.
Tobaksskatt.
Statskontoret har i sin ovanberörda skrivelse föreslagit,
att tobaksskatten i 1916 års riksstat måtte upptagas
med 6,000,000 kronor.
Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den
14 januari 1915 yttrade chefen för finansdepartementet
följande:
»Genom den höjning i prisläget å tobaksvaror,
som inträtt till följd av de vid 1914 års senare riksdagvidtagna
provisoriska ändringarna i tobakstullen, har
tillfälle beretts för statsverket att efter monopolets ikraftträdande,
vare sig i form av ökad skatteavkastning ellei
ökad utdelning å statens stamaktier i monopolbolaget,
erhålla större inkomst av tobaksmedel än som förut
beräknats. Utredning i detta ämne har igångsatts, men
är ännu icke avslutad. Redan nu synes dock av utred-_
Transport kronor 206,250,000
31
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
t _ Transport kronor 206,250,000: —
ningen framgå, att berörda inkomst kommer att uppgå
till minst 10 miljoner kronor. Då inkomstens fördelning på
de olika inkomsttitlarna i utredningens nuvarande skick
icke kan angivas, torde i förslaget till riksstat få upptagas
ett belopp av 10 miljoner kronor under provisorisk
titel ''inkomst av tobaksmonopolet’.»
Sedan berörda utredning numera blivit slutförd,
har Kungl. Maj:t uti en den 19 mars 1915 dagtecknad
proposition, nr 112, med förslag till ändrad lydelse av
18 § i förordningen den 15 december 1914 angående
statsmonopol å tobakstillverkningen i riket, föreslagit
riksdagen besluta, att från och med den 1 januari 1916
skulle i varje tobaksvaras priskurantpris skatt ingå med
ett belopp, som motsvarar nedanstående procent av
priskura ntpriset, nämligen:
för cigarrer och cigarr ci gårr et ter
» cigarretter ..................................
» karvad tobak ............................
» spinn-, press- och rulltobak .
samt » snus ...................
20 procent
30 »
20 »
20 i»
Enligt . vad tobaksskattekommitterade beräknat,
sktille med tillämpning av de sålunda föreslagna skattesatserna
och med utgångspunkt från den beräknade
konsumtionen för år 1916, tobaksskatten för sagda år
utgå med de belopp, som följande tabell utvisar:
Cigarrer och cigarrcigarretter.
...............................
Cigarretter ........................
Röktobak ...........................
Tuggtobak...........................
Snus ....................
Pn-kumnlpns Skattesa
U Skal (»-belopp
Kr.
proc.
16,200,000
20
3,240,000
11,160,000
30
3,348,000
1,890,000
20
378,000
2,250,000
20
450,000
11,970,000
25
2,992,500
43,470,000
23.9
10,408,500
Transport kronor 206,250,000: —
Utskottet.
32 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 206,250,000:
I anslutning till nämnda beräkning bär Kung!.
Magt uti en likaledes den 19 mars 1915 dagtecknad
proposition, nr 113, angående upptagandet i 1916i års
riksstat av inkomsten av statens tobaksmonopol, föreslagit
riksdagen besluta, att a inkomstsidan i 1916 års
riksstat skulle — i stället för det i innevarande års
statsverksproposition under provisorisk titel »inkomst av
tobaksmonopolet» upptagna beloppet 10,000,000 kronor
— uppföras, så vitt nu är i fråga, omedelbart etter
brännvinsförsäljningsmedlen under titeln »tobaksskatt,
bevillning» ett belopp av 10,400,000 kronor.
Riksdagen bär numera, med bifall till a ad bevillningsutskottet
i betänkande nr 32 hemställt, bifallit
Kun»l. Maj:ts ovanberörda proposition nr 112 utom i
vad angår beskattningen av cigarrer och cigarrcigarretter,
för vilka den i monopolförordningen angivna skattesatsen
15 procent bibehållits. Med utgångspunkt Irån tobaksskattekommitterades
ovan intagna, av departementschefen
åberopade beräkningar, mot vilka bevillningsutskottet
icke haft något att erinra, töranledes av riksdagens
sålunda fattade beslut en nedsättning med i runt tal
800,000 kronor av det för tobaksskatten i propositionen
nr 113 föreslagna beloppet, 10,400,000 kronor.
Utskottet får sålunda hemställa,
att tobaksskatt må för år 1916
beräknas till ...................... kronor 9,600,000:
I
Kungl.
Maj:ts förslag till riksstat för år 1916
äro samtliga nu behandlade bevillningar tillika med
inkomsttiteln mantalspenningar uppförda under rubrikerna
A. Egentliga statsinkomster, i. Skatter. Under
förutsättning ej mindre att riksdagen godkänner bevillningsutskottets
ovan intagna förslag än även att inkomsttiteln
mantalspenningar i riksstaten uppföres med det______
Transport kronor 215,850,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
38
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 215,850,000: —
av Kung!. Maj:t föreslagna beloppet, 850,000 kronor,
kommer totalsumman under berörda rubrik skatter i
den av riksdagen beslutade riksstaten att uppgå till
216,700,000 kronor.
14:o.
Postmedlen.
I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1916
återfinnas, liksom i riksstaten för innevarande år, postverkets
inkomster under rubriken »B. Inkomster av
statens produktiva fonder. Statens affärsverksamhet.))
Under nämnda rubrik har såsom inkomstsiffra utförts
överskottet mellan postverkets bruttoinkomster och driftkostnader,
och postmedlen upptagas alltså numera i
riksstaten till beräknad weffoinkomst och icke, såsom före
åi 1912 varit fallet, till beräknad bruttoinkomst.
I fråga om postverket uppvisade 1915 års inkomststat
följande siffror:
inkomster, bevillning ...... 28,690,000 kronor
driftkostnader.................... 24,690,000 »
överskott ........................... 4,000,000 kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 30fseptember
1914 med förslag till beräkning av postverkets
inkomster för år 1916 anfört bland annat följande:
»Verkets sammanlagda inkomster för år 1913, som
i staten för nämnda år upptagits till 25,610,000 kronor
hava i verkligheten uppgått till 25,705,057 kronor’
Transport kronor 215,850,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 saml. 33 käft. (Nr 41.) 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Transport kronor 215,850,000
Inkomsterna av inrikes poströrelsen.
År
l:a halv- året
Ök-
ning
%
2:a halv- året
Ök-
ning
°/
so
Hela året
Ök-
ning
%
Medeltal
årlig in- komst per
5-års- period
Medeltal år-
lig ökning i
% per 5-års-
period
År
Medeltal
halvårsök- ning i %
per 5-års- period
1904
8,058,500
3.8
8,173,700
5.2
16,232,200
4.5
—
—
—
—
—
1905
8,526,200
5.8
8,500,700
4.—
17,026,900
4.9
—
—
—
—
—
1906
8,925,900
4.69
9,027,900
6.2
17,953,800
5.44
—
—
—
—
—
1907
9,554,000
7.04
9,593,200
6.26
19,147,200
6.65
17,177,870
—
—
—
—
1908
9,699,600
1.52
9,712,500
1.24
19,412,100
1.38
17,954,440
4.5 7
1904—08
4.5 7
4.58
1909
10,036,500
3.47
10,849,200
11.7
20,885,700
7.59
18,885,140
5.19
1905—09
4.5
5.88
1910
10,355,800
3.18
10,963,900
1.06
21,319,700
2.08
19,743,700
4.63
1906-10
3.98
5.29
1911
11,279,300
8.92
11,387,100
3.86
22,666,400
6.3 2
20,686,220
4.8
1907—11
4.82
4.82
1912
12,029,300
6.65
11,995,100
5.34
24,024,400
5.99
21,661,660
4.6 7
1908-12
2.75
4.64
1913
12,505,800
1 3.96
12,520,500
1 4.3 8
25,026,300
4.17
22,784,500
5.28
1909—13
j 5.24
5.27
1904—1913 i medel- 1904—1913 i me- 1904—1913 i metal
= 4.90 deltal = 4.92 deltal = 4.90.
Bi o
tjur. i
p
CD cd
i-i
p" O
o1 Pn
CD CD
< g''
CD g
Hj CD
»g p
2 er p
B CD CD
n
p:
CO
o
O
zo i
H-* I
CO
!3V
p
B
CP?
po
P: ®
2 S
0
O:
p 3
Hl Cfc
CD ST
Cfc
%s
CD
3
CD
pr p„
P g
p
CD
PH g*
P g
g
O:
?r
p
B''
ep?
p
<
ed _
~o B
Öl p
—J CD
T3
l*r 2
P
0
PH
CD
hl
l-i
o
0
O
►i
Ef
o
0
o
i-i
to
JJi
~00
Öl
o
"©
o
o
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
35
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 215,850,000: —
För forsta halvåret 1914 hava inkomsterna av inrikes
rörelsen uppgått till 13,450,300 kronor, vilket utgör
en ökning å motsvarande inkomster under samma
halvår 1913, kronor 12,505,800, av 944,500 kronor eller
7.5 5 procent. Denna över förväntan stora stegring torde
till ej oväsentlig del hava härrört av särskilda, tillfälliga
omständigheter, med vilka man icke under vanliga förhållanden
kan räkna.
Beträffande hela år 1914 — för vilket i det den
25 september 1913 avgivna förslag till inkomstberäkning
upptagits en inkomstökning av 4.5 procent — synes
man, med hänsyn till rörelsen under första halvåret,
kunnat, under normala förhållanden, antaga, att en avsevärt
högre ökning skulle inträda.
Det i början av nästlidna augusti månad utbrutna
världskriget med i följd därav uppkomna avbrott i den
allmänna internationella samfärdseln har haft en betydande
inverkan på det inhemska affärslivet. På grund av
nämnda avbrott samt de inom landet vidtagna åtgärder
såväl i militärt avseende som i fråga om krediternas ordnande
ävensom en del andra omständigheter har ej blott
handelsomsättningen inom riket än även export och
import lidit synnerligt avbräck och i samband därmed en
omfattande depression inträtt i industri och fabriksdrift.
Och allt detta har haft till följd en nedgång i poströrelsen,
som till högst väsentlig del är beroende på förhållandena
i avseende a handel och näringar. Det visar
sig således, att exempelvis influtna medel för åtgångna
frankotecken vid postkontoren i Stockholm 1 och Stockholm
2 samt Göteborg 1 och Malmö 1 för augusti månad
1914, i stället för att, såsom eljest kunna hava beräknats,
visa en ej obetydlig ökning, minskats med respektive
18.3 7 procent, 23.91 procent, 30.9 9 procent samt
19.16 i förhållande till augusti månad 1913.
Den inrikes rörelsen i sin helhet, som för juli
månad 1914 visade eu ökning av 5.8 procent i jämförelse
med samma månad 1913, företer för augusti må
Transport
kronor 215,850,000: —
36 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 215,850,000: —
nåd 1914 en minskning av icke mindre än 8.17 procent
i förhållande till augusti 1913.
Under nuvarande förhållanden måste det därför
få anses vara en särdeles vansklig uppgift att med
någon större grad av tillförlitlighet bedöma krigets inflytande
på affärslivet och näringarna ens för den närmaste
tidsperioden, och ännu svårare är att säga, huruvida
och i sådant fall i vilken mån man må, före eller
efter krigets slut, kunna förvänta och beräkna en större
livaktighet inom vissa områden eller uppåtgående konjunkturer
i allmänhet med därav betingad återverkan
på poströrelsens storlek.
Genom vidtagande från statsmakternas sida av
åtgärder i syfte att lätta det tryck, som åtföljde krigstillståndet,
torde det allmänna affärsläget inom landet
kunna sägas hava under de sista veckorna undergått
en ej ringa förbättring. Också visa de utredningar, som
styrelsen verkställt beträffande första och andra tiodagsperioderna
av innevarande september månad i stort sett
en avgjord tendens till ökning av poströrelsen i olika
grenar i förhållande till näst föregående månad. Åven
om man torde böra räkna med en viss nedgång i rörelsen
i motsats till vad eljest skulle hava ägt rum, torde man
dock hava anledning förvänta och hoppas, att denna
nedgång skall inom icke alltför lång tid minskas, och
att rörelsen inemot slutet av året skall uppvisa stegring,
låt vara icke i så hög grad, som under normala
förhållanden skulle hava varit fallet.
Med hänsyn vidare till den stora ökningen i den
inrikes poströrelsen under innevarande års sju första
månader, anser generalpoststyrelsen, att man bör för
hela år 1914 kunna räkna med en ökning av i genomsnitt
högst 4 procent, vilket innebär en ökning i medeltal
per månad för sista halvåret av 0.4 5 procent.
Inkomsterna av den inrikes rörelsen skulle efter
denna beräkningsgrund uppgå till 26,027,400 kronor,
d. v. s. en ökning med 1,001,100 kronor i jämförelse
med år 1913 men en minskning med 207,800 kronor i__
Transport kronor 215,850,000:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
, . Transport kronor 215,850,000
förhållande till det i den år 1913 avgivna inkomstberäkning
upptagna inkomstsiffra för år 1914.
I fråga om inkomsterna av inrikes rörelsen för
ai 1915, förut likaledes beräknade med en ökning av
4;5 procent, torde, i betraktande av vad ovan anförts,
försiktigheten bjuda att räkna med en avsevärt lägre
ökningsprocent. Och det vill synas styrelsen icke vara
välbetänkt att räkna med högre procentsiffra än 2.5
procent å den för år 1914 nu beräknade, reducerade
inkomstsiffran. Att generalpoststyrelsen för innevarande
ar ansett sig kunna räkna med så hög ökningssiffra
som 4 procent beror uteslutande på den oväntat höga
stegringen i inkomsterna för arets sju första månader.
Inkomsterna av inrikes rörelsen för år 1915 skulle
med ovan angivna beräkningsgrund av 2.5 procent
okas med 650,700 kronor och uppgå till 26,678,100
kronor, utgörande en minskning i det förut i staten
för samma år beräknade motsvarande belopp, kronor
27,415,800, med 737,700 kronor.
För år 1916 åter lärer man utan större betänkligheter
kunna beträffande den inrikes rörelsen räkna
med en ökning av 3.5 å 4 procent. Styrelsen anser
sig emellertid icke nu böra beräkna högre inkomstökning
än 3.5 procent, särskilt med hänsyn till vad även
vid föregående tillfällen framhållits, nämligen att man
näppeligen vid så stora summor, som det nu är fråga
om, kan påräkna, att inkomsterna allt framgent skola
ökas med lika hög procent som då summorna voro lägre.
Inkomsterna av inrikesrörelsen för år 1916 anser
styrelsen alltså böra upptagas till ett belopp av 27,611,800
kronor, innebärande en ökning av 933,700 kronor i förhållande
till den beräknade motsvarande inkomsten för
år 1915.
Vad åter vidkommer inkomsterna av den utrikes
rörelsen, är det, såsom ligger i sakens natur, till följd
av det genom världskriget uppkomna läge ännu svårare
att beräkna dessa inkomster än inkomsterna av inrikesrörelsen.
Transport kronor 215,850,0007''
opaginerad Kontrollera mot PDF
gg Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 215,850,000:
Utrikesrörelsen under år 1913, som i den ar 1913
avgivna inkomstberäkning beräknats till i runt tal
668,500 kronor, har medfört en inkomst av omkring
678,800 kronor.
Inkomsterna fördela sig på följande sätt:
Ökningen av utrikesrörelsen för år 1913, som
i inkomstberäkningen för samma år upptagits till 4.7 5
procent, har i verkligheten utgjort 6.11 procent. Vad
innevarande år vidkommer giver den utredning, som
nu kunnat åstadkommas, vid handen, att ökningen beträffande
första halvåret jämväl uppgått till belopp,
överstigande 6 procent av inkomsterna för motsvarande
halvår 1913.
Enligt erfarenheten från föregående ar plagar Sveriges
vinstandel i följd* av utrikes rörelsen för första
halvåret utgöra i det närmaste samma belopp, som inflyter
för andra halvåret. Juli månad kan i regel betraktas
såsom en medeltalsmånad, med eu inkomst
av V12 av hela inkomsten för året. På grund härav
torde man kunna antaga, att inkomsterna av utrikes
rörelsen för januari—juli 1914 utgöra Via av samma inkomster
för hela året 1913, eller kronor 396,000, med
tillägg av 6 procent kronor 23,800, eller sammanlagt
419,800 kronor.
I anslutning till den ovan meddelade redogörelsen
för den utrikes paket- och postanvisningsutvåxlingen
under augusti månad 1914 torde vara att befara,^ att
Sveriges inkomster av utrikes rörelsen för denna månad
komma att uppgå till ett jämförelsevis mycket obetydligt
belopp. Genom det utnyttjande av land- och sjotransportmö
jligheter till återupptagande och uppdrivande
av handelsutbytet samt de anordningar i övrigt, som i
hithörande hänseenden vidtagits, kan emellertid, enligt
vad uttalats från vederbörande postdistrikt, antagas,
att den utrikes paketrörelsen snart nog kommer om
icke i sina normala banor, så dock att visa en avsevärd
stegring. Och i viss man kan törhända detsamma________
Transport kronor 215,850,000: —
39
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
, , , . Transport kronor 215,850,000:—•
sagas beträffande den utrikes postan visningsutväxlinffen
i dess helhet. 6
Då man emellertid i detta fall har att räkna
med nog så obestämda faktorer och ett bakslag när som
helst kan befaras, vågar generalpoststyrelsen för sin del
vid den inkomstberäkning av den utrikes rörelsen för
årets fem sista månader, som nu måste uppgöras, icke
rakna med en högre inkomstsiffra, än som, så vitt nu
kan bedömas, under alla förhållanden synes kunna uppnås,
och vilken siffra generalpoststyrelsen anser böra
bestämmas till 105,200 kronor.
Inkomsterna av utrikes rörelsen för hela året 1914
skulle enligt denna beräkning komma att uppgå till
525,000 kronor.
p.. Blånande år 1915 torde icke kunna beräknas, att
de första månaderna skola komma att visa så synnerligen
gott resultat. Emellertid lärer man kunna förvänta,
att, om hänsyn tages till hela året 1915, detta
skall bringa svenska postverkets inkomster av utrikes
rörelsen upp till åtminstone samma belopp som år 1914
eller till 525,000 kronor.
Vad slutligen år 1916 vidkommer, lärer med all
sannolikhet kunna förväntas en ökning med minst 3
procent å samma rörelse. Inkomsterna av utrikes rörelsen
under ar 1916 skulle med denna beräkningsgrund
uppgå till 540,800 kronor eller i avrundat tal 540,000
kronor.
Postverkets samtliga inkomster under de sist förflutna
fem åren hava uppgått till följande belopp:
år 1909 kronor 19,951,000
» 1910 )> 21,905,318
» 1911 » 23,260,148
» 1912 » 24,664,104
» 1913 » 25,705,057
— ökning = 5.51 procent
— » =4.4 5 »
— » =6.18 »
— » = 6.04 »
»
4.2 2
»
_ . Sammanlagda procenttalen av inkomstökningen för
5-arspenoden uppgå alltså till 26.4 0 procent eller i
Transport kronor 215,8 5 Ö^XjÖT^
40 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 215,850,000:
o-enomsnitt per år 5.2 8 procent. Motsvarande genomsnittsprocent
för åren 1908—1912 var 4.6 7. Okmngsprocenten
är dock sedan år 1911, såsom synes, i sjunkande,
ock belöpte sig för år 1913 till endast 4.2 2
Sedan numera blivit bestämt, att postverket Iran
och med nästa år skall övertaga bestyret med stämpelförsäljningen,
torde hänsyn härtill böra tagas vid inkomstberäkningarna.
Enligt 31 § av den nya stämpelförordningen
skola alla direkta utgifter för stämpelväsendet
omedelbart avföras å det å riksstatens sjunde
huvudtitel uppförda förslagsanslaget till stämpelomkostnader.
Den ökning av postverkets allmänna driftkostnader,
som uppkommer genom stämpelväsendets liandhavande,
men icke är av natur att såsom därav dire t
föranledd utgift kunna avföras å anslaget till stämpelkostnader,
skall emellertid såsom en med verkets egentliga
verksamhet icke sammanhörande utgift, enligt vad
uttalats till vederbörande statsrådsprotokoll, gottskrivas
postverket för varje år till ersättande av anslaget till
stämpelomkostnader. Beträffande denna icke såsom direkt
utgift för stämpelväsendet synliga ökning av driftkostnader,
som skäligen är att tillskriva verkets befattning
med stämpelväsendets handhavande, har densamma,
med utgångspunkt från 1911 års förhållanden, uppskattats
till omkring 30,000 kronor, i vad rör särskilt
arbetet å postanstalterna. Härtill komma emellertid
utgifterna för personal i styrelsen, inbegripet avlöning
av de föreslagna två nya kvinnliga postexpeditörer, som
uteslutande skulle sysselsättas med. arbete för stämpelväsendet,
vikariatsersättning och vissa expenser m. m.,
vilka utgifter sammanlagt torde kunna beräknas, efter
1911 års förhållanden, till över 10,000 kronor.
Denna summa bör, i händelse av. bifall till generalpoststyrelsens
samtidigt härmed avgivna förslag angående
anställande, huvudsakligen för stämpelgöromål,
å postverkets huvudkassa av en revisor och bokhållare,
ökas med den väsentliga delen av dennes avlöning.__
Transport kronor 215,850,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
41
. . Transport kronor 215,850,000: —
Då den i rikshuvudboken debiterade stämpeluppbörden
ökats från 19,507,214 kronor 45 öre år 1911
till 20,610,013 kronor 9 öre år 1913, kominer givetvis
postverkets personal att alltmer och mer förorsakas
ökat arbete med stämpelväsendets handhavande, vadan
de belopp, som skola ersättas postverket för arbetet
genom dess personal med stämpelväsendet — att utgå
av det för ändamålet anvisade anslag — synas generalpoststyrelsen
böra beräknas
för år 1915 till............................................. 45,000 kronor,
» » 1916 » ............................................. 50,000 »
Postverkets samtliga inkomster skulle alltså komma
att belöpa sig till
under år 1914
för den inrikes rörelsen............... kronor 26,027,400: —
» » utrikes » » 525,000: —
Summa kronor 26,552,400: —
under år 1915
för den inrikes rörelsen............... kronor 26,678,100: —
» » utrikes » » 525,000: —
» stämpelförsäljningen ............ y> 45,000:
Summa kronor 27,248,100: —
under år 1916
för den inrikes poströrelsen ...... kronor 27,611,800: —
» » utrikes _ » ...... » 540,000: —
» stämpelförsäljningen ...... » 50 000:
Summa kronor 28,201,800: —
Generalpoststyrelsen föreslår, att postverkets samtliga
inkomster för år 1916 beräknas till i runt tal
28,200,000 kronor.
I detta belopp torde ock kunna anses inräknade
de sportelandelar, som för året redovisas till postverket.»
Transport kronor 215,850,000: —
Bihang tiU riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 33 höft. (Nr 41.) 6
opaginerad Kontrollera mot PDF
j2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 215,850,000: —
I generalpoststyrelsens samtidigt avgivna underdåniga
förslag till postverkets stat samt lör driftkostnader
år 1916 beräknades dessa till 25,035,000 kronor.
Statskontoret liar i sin skrivelse den 12 december
1914 anfört följande: »Mot beräkningen av driftkostnaderna
har statskontoret intet att erinra. Vad däremot
bruttoinkomsterna angår, synes det statskontoret anmärkningsvärt,
att generalpoststyrelsen nu föreslår desamma
till endast 28,200,000 kronor för år 1916, ehuru de i
riksstaten för år 1915, i överensstämmelse med generalpoststyrelsens
underdåniga skrivelse den 1 sistlidne maj,
upptagits till 28,690,000 kronor. Förklaringen till detta
förhållande synes vara generalpoststyrelsens hänsyn till
det nu pågående kriget. Då emellertid statskontoret,
såsom redan sagts, utgår från antagandet, att mera
normala förhållanden återinträtt ungefär vid mitten av
år 1915, och då man har all anledning att förmoda,
att depressionen under kriget skall följas av en ökad
livaktighet efter dess slut ej minst å det område, varom
nu är fråga, anser statskontoret, att bruttoinkomsterna
under år 1916 böra kunna beräknas efter den normala
utvecklingsprocenten av 47* per år eller således, om
man utgår från 1913 års inkomstbelopp 25,705,057 kronor
till ett belopp av 29,175,240 kronor. Härtill kommer
den av generalpoststyrelsen till 50,000 kronor beräknade
ersättningen från anslaget (VII F 6) till stämpelomkostnader.
Det sålunda erhållna beloppet, 29,225,240 kronor,
synes kunna avrundas nedåt till 29,200,000 kronor.
Uppbringandet av inkomsterna till anförda belopp
kräver möjligen å andra sidan någon ökning av driftkostnaderna.
I sådant hänseende torde dock eu ökning
från föreslagna 25,035,000 kronor till 25,200,000 kronor
vara fullt tillräcklig. Nettoinkomsten skulle då, liksom
i riksstaten för år 1915, bliva 4,000,000 kronor.
På grund av vad statskontoret nu anfört hemställer
statskontoret om ifrågavarande inkomsttitels upptagande
i riksstaten för 1916 med
inkomster, bevillning kronor 29,200,000: —
driftkostnader ......... » 25,200,000:
överskott ............................................kronor 4,000,000. .»____
Transport kronor 215,850,000: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 43
Transport kronor 215,850,000: —
1 anslutning härtill har chefen för finansdepartementet
i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 14
januari 1915 yttrat:
»Då det av statskontoret tillämpade beräkningssättet
synes mig stå i nära överensstämmelse med de
vid inkomstberäkningarna i allmänhet följda grunderna
samt det inkomstresultat, vartill statskontoret kommit,
på de av ämbetsverket anförda skälen bör kunna godtagas,
finner jag mig kunna förorda, att postverkets
inkomster för år 1916 beräknas i enlighet med statskontorets
hemställan. Enligt vad chefen för civildepartementet
meddelat, kommer detta icke att föranleda honom
att föreslå någon ökning i de av generalpoststyrelsen
beräknade driftkostnaderna för år 1916, 25,035,000 kronor.
Det för statsregleringsändamål disponibla överskottet
å postverkets rörelse synes sålunda för år 1916
kunna upptagas till 4,165,000 kronor.»
Med sistnämnda belopp ingå dessa medel ock i
den nu föreslagna riksstaten.
Enligt från generalpoststyrelsen meddelad upplysning
utvisar postverkets huvudbok för år 1914:
inkomster.......................................... kronor 26,671,188: 7 6
driftkostnader ................................. » 22,761,331: 36
överskott .......................................... kronor 3,909,857: 40.
I överensstämmelse med vad departementschefen
sålunda anfört äro i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat
för år 1916 följande siffror upptagna för postverket:
inkomster, bevillning ..................... kronor 29,200,000: —
driftkostnader ................................. » 25,035,000: —
överskott .......................................... kronor 4,165,000: —
Under erinran att riksdagen numera till driftkostnader
anvisat ett belopp av 25,021,200 kronor, får utskottet,
som anser att härav icke bör föranledas någon
höjning av den av Kungl. Maj:t beräknade nettoinkomsten,
hemställa,
Utskottet.
Transport kronor 215,850:—
44
Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.
Transport kronor 215,850,000: —
a) att postverkets bruttoinkomster
måtte för år 1916 beräknas till
29,186,200 kronor, samt
b) att för statsverket disponibelt
överskott från postverket för år 1916
må beräknas till....................... kronor 4,165,000: —
Summa kronor 220,015,000: —.
Stockholm den 22 maj 1915.
På bevillningsutskottets vägnar:
K. G. KARLSSON.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1915:217 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillning urna för år 1916. s. 1 i texten