Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion angående stämpelfrihet för missiv för predikoprovs avläggande.

1915-02-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1915:5, Betänkande, i anledning av väckt motion angående stämpelfrihet för missiv för predikoprovs avläggande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1915 kl. 3.ilo e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion

angående stämpelfrihet för missiv för predikoprovs avläggande.

(l:a avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Hammarström, frih. C. J. Beck-Friis, Ollas A.

Ericsson, Lyckholm, Antonsson, Bergström, frih. Fleming, Bäckström, frih.

Palmstierna, Jesperson, Röing, Jeansson i Kalmar, K. A. Nilson, Månsson,

Berg i Staby, Karlsson i Fjäl, Holmström, von Hofsten och Johansson i

Uppmälby.

I eu inom första kammaren av herr Meurling väckt motion, nr 24,

vilken hänvisats till bevillningsutskottet, har hemställts, natt riksdagen

må besluta, att missiv för predikoprovs avläggande må få bliva fritt

från stämpelavgift».

Beträffande motiveringen för detta förslag hänvisas till motionen.

Då en prästerlig tjänst, som skall tillsättas efter val, blivit ledig, Gällande

har det domkapitel, under vilket tjänsten lyder, att uppgöra förslag till bestammeIst’

tjänstens j|besättande ävensom att göra de tillägg eller ändringar i förslaget,

som på grund av att fjärde provpredikant blivit kallad eller av

annan anledning kunna påkallas. I regel åligger det de präster, som

domkapitlet härvid uppför på förslag, att var på sin dag provpredika i

vederbörande församlings kyrka eller en av dess kyrkor. Domkapitlet

har fördenskull att för varje provpredikant utfärda ett så kallat missiv

till predikoprovets avläggande på därtill utsatt tid och ort (se § 4 i

kungl. stadgan Men’9 december 1910 angående prästval).

Med erinran att berörda missiv enligt gällande stämpelförordning Motionen.

skola beläggas med en stämpel av två kronor har nu motionären, under

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 7 samt. 4 käft. (Nr 5—6.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Historik.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

hänvisning till vad billigheten gentemot det obefordrade prästerskapet

syntes kräva, yrkat, att omförmälda missiv måtte bliva fria från stämpel.

Enligt ett vid 1851 års riksdag av prästeståndets enskilda utskotts

lagavdelning avgivet betänkande (nr 6) rörande förslag till expeditionstaxa

för domkapitlen i riket hade missiv för predikoprovs avläggande

förut i allmänhet expedierats mot lösen av antingen 42 skilling banko

såsom domar eller 30 skilling banko såsom resolutioner. Då ifrågavarande

missiv rätteligen borde utgivas i form av utdrag ur konsistoriets

protokoll, hemställde emellertid avdelningen, att lösen för missiven måtte

utgå med samma belopp som för protokollsutdrag eller med 36 skilling

banko. Vad avdelningen sålunda föreslagit, upptogs i den av Kungl.

Maj:t den 31 oktober 1851 utfärdade »Taxa å expeditionslösen vid domkapitlen

i riket.». Berörda taxa upphävdes sedermera i vissa delar genom

kungl. förordningen den 7 december 1883 angående expeditionslösen.

Jämlikt nämnda förordning skulle lösen för missiv för predikoprovs avläggande

utgå med två kronor.

I sammanhang med beslut vid 1902 års riksdag, att statsverket

skulle vidkännas väsentligt ökade utgifter för avlönandet av de ecklesiastika

konsistoriernas tjänstemän och betjänte, bestämdes bland annat,

att en del av de vid sidan av statsmedel dittills såsom avlöningsförmåner

för konsistoriernas personal tillgängliga inkomster skulle indragas

till statsverket. Den till konsistorierna utgående lösen, som part utan

särskild begäran författningsenligt varit skyldig att erlägga, skulle sålunda

enligt riksdagens beslut förbehållas statsverket och utgå i form

av stämpelavgift. I anslutning härtill upphävdes av Kungl. Maj:t förordningen

angående expeditionslösen uti erforderliga delar och infördes

i stället genom en kungl. kungörelse av den 13 juni 1902 stämpelavgifter

:

för betyg över avlagt kunskapsprov till belopp, motsvarande

den lösen, som dittills utgått för sådant betyg, med 3 kronor

för missiv för predikoprovs avläggande till belopp, motsvarande

för dylik handling dittills utgående lösen, med ......... 2 »

för prästebrev till belopp, motsvarande sammanlagda summan

av för sådant brev dittills utgående lösen och stämpelavgift,

med................................................................................................ 4 »

för skilj obrev i äktenskap eller trolovning till belopp,

motsvarande sammanlagda summan av för sådant brev dittills

utgående lösen och stämpelavgift, med......................................... 7 »

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5. 3

för stämning till belopp, motsvarande sammanlagda

summan av för dylik handling dittills utgående lösen och

stämpelavgift, med................................................................................ 2 kronor.

I deri stämpelförordning, som trätt i kraft den 1 januari innevarande

år, upptagas ifrågavarande stämpelavgifter med samma belopp

som de ovan nämnda.

Av den nu lämnade redogörelsen har framgått, att stämpelavgiften

för missiv för predikoprovs avläggande tillkommit såsom ett vederlag

åt statsverket för de ökade kostnader, detsamma påfördes vid 1902 års

lönereglering för vissa ecklesiastika tjänstinnehavare. Redan denna

omständighet kan vara ägnad att i sin män väcka betänkligheter

mot borttagandet av nämnda stämpelavgift. Det har vidare framgått,

att statsverket vid det åsyftade tillfället erhöll vederlag jämväl i andra

nyinförda stämpelavgifter. Med anledning därav lär en prövning av

motionärens förslag icke böra genomföras utan att undersökningen riktas

på den i motionen avsedda stämpelavgiften i dess samband med sistnämnda,

samtidigt tillkomna avgifter. Jämväl andra i gällande stämpelförordning

upptagna avgifter kunna till äventyrs finnas äga beröringspunkter

i ett eller annat hänseende med den nu ifrågavarande.

Utskottet har sålunda ansett, att bedömandet av motionärens

förslag icke kan ske enbart ur de synpunkter, som av motionären framhållits,

utan att därvid måste tagas hänsyn jämväl till det sammanhang,

den avsedda bestämmelsen kan äga med andra punkter i stämpelförordningen.

Vid nu angivna förhållanden har utskottet ansett sig i den föreliggande

motionen icke hava tillräcklig anledning att tillstyrka någon

ändring i gällande stämpelförordning.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Meurlings förevarande motion, I: 24,

angående stämpelfrihet för missiv för predikoprovs

avläggande, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 februari 1915.

Utskottets

yttrande.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KARLSSON.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

Reservation:

av herr Röing, som ansett att utskottet bort tillstyrka bifall

motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.