Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående utredning och förslag till beskattning av nöjestillställningar. Cl:a avd.)

1915-03-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1915:8, Betänkande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående utredning och förslag till beskattning av nöjestillställningar. Cl:a avd.)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1915 kl. 2 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj.t angående utredning och förslag

till beskattning av nöjestillställningar.

Cl:a avd.)

Närvarande: herrar K. G. Karlsson, Nilsson i Bonarp*), Hammarström, frili. C. J.

Beck-Friis*), Ollas A. Ericsson, Oskar Eklund, Antonsson, Bergström, frili.

Palmstierna, Jesperson*), Christiernson, Sandler, Jeansson i Kalmar, Källman,

Jonsson i Hökhult, Knaust*), Forssman, J. E. Berglund*), Karlsson i Fjöl

och Bergman*).

*) Icke deltagit i justeringen av betänkandet.

I en inom andra kammaren av lierr Pålsson väckt motion, nr 111,

vilken hänvisats till bevillningsutskottet, har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

ville låta föranstalta eu utredning, i vad mån och på vad sätt eu så kallad

nöjesbeskattning enligt av motionären anförd motivering kunde påläggas

alla slag av entrébiljetter till teater-, biograf-, konsert-, dans-, cabaret- och

liknande nöjestillställningar ävensom till riksdagen inkomma med de förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

Beträffande motiveringen för detta förslag hänvisas till motionen.

Vid behandlingen av förevarande motion har bevillningsutskottet anhållit

om vederbörande statsråds medverkan därtill, att utskottet måtte beträffande

en, enligt uppgift, inom finansdepartementet igångsatt utredning rörande

beskattning av nöjestillställningar erhålla de upplysningar, vilka lämpligen

kunde meddelas. I anledning härav har Kungl. Maj:t satt utskottet i tillfälle

att taga del av dels en inom nämnda departement uppsatt redogörelse för

nöjesbeskattningen i eu del främmande länder, dels ock inom departementet

Bihang till riksdagens protokoll 101 ö. / samt. 6 höft. (Nr 8.) 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

Utländsk

lagstift
ning.

Danmark.

upprättade sammanställningar av infordrade statistiska uppgifter för ållon

rörande nöjestillställningar inom riket.

Förstnämnda redogörelse avslutades redan år 1912 och sedan dess lär

åtskilligt nytt i lagstiftningsväg på ifrågavarande område liava tillkommit.

Till belysning av den i motionen väckta frågan har utskottet emellertid

ansett ett utdrag av nämnda redogörelse kunna tjäna.

Eedogörelsen innehåller bland annat följande.

Sedan år 1799 infördes i Köpenhamn en nöjesskatt, som utgick med

tio procent av de vid föreställningarna inflytande inkomsterna. Denna

skatt tillföll fattigvården i nämnda stad. Sedermera började jämväl i det

övriga Danmark en liknande kommunal nöjesskatt att utkrävas. Med anledning

av det finansiella läge, varp Danmark befann sig år 1911,

framlade regeringen för riksdagen bland annat ett förslag i syfte att omdana

nöjesskatten till att bliva i första rummet en statsskatt, i det att

två tredjedelar av skattens avkastning skulle tillfalla statsverket och endast

den återstående tredjedelen vederbörande kommun. Vid förslagets behandling

inom riksdagen framhölls, att förslaget borde bedömas såsom ett led

i strävandet att skaffa statskassan nya inkomster till täckande av den stora

årliga bristen och att förslaget ur denna synpunkt vore försvarligt, även

om man helst såge att nöjesskatten fortfarande förbleve uteslutande kommunal.

Nöjesskatten anordnades såsom en biljettskatt. Vidare bestämdes

skatten till olika belopp för olika slag av prestationer. Enligt den i ämnet

antagna lagen skall en avgift till det allmänna erläggas av envar, som på

grund av lag, koncession eller ett av polismyndigheten meddelat tillstånd

Do) ger eller låter giva teaterföreställningar, konserter, cirkus- och *

varietéföreställningar eller anordnar offentliga baler, maskerader o. d.,

kapplöpningar, uppstigning med ballong eller flygmaskin, föreställningar

av professionella gymnaster, balett- och lindansare, trollkonstnärer o. d.

samt sportförevisningar, vid vilka professionella idrottsmän uppträda eller

vid vilka det förekommer totalisatorspel, eller

2:o) föranstaltar förevisningar av levande bilder, panoramor, vax- och

naturaliekabinett, marionetteatrar samt menagerie!- o. d.

För sådana föreställningar och förevisningar, som äga rum på grund

av lag eller koncession, erlägges avgiften i form av en skatt på de sålda

biljetterna efter följande skala:

för ett biljettpris till och med 50 öre ...................................... 5 öre

» » » över 50 öre till och med 1 krona .................. 10 >

» » » » 1 krona » » » 1 krona 50 öre......... 15 »

» » »1 krona 50 öre till och med 2 kronor...... 20 »

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 8. 3

o. s. v. med 5 öre för värjo belopp av 50 öro eller del därav. För övriga

förlustelser erlägges avgiften i form av en skatt på sålda biljetter efter

nyssnämnda skala med dess dubbla belopp, doek att biljetter till ett pris

av högst 25 öre draga eu skatt av endast 5 öre. Utlämnas ieke biljetter,

utgår skatten med 20 procent av de belopp, som inflyta såsom

vederlag för inträdet eller för deltagandet i de ifrågavarande

förlustelserna. Om publiken bär tillträde utan erläggande av avgift,

äger finansministern bestämma, att skatten skall erläggas med 20 öre

för varje person, som får tillträde. Detsamma gäller för det fall,

då det kan antagas, att inträdespriset blivit nedsatt för att kringgå

lagen. Befrielse från skatten kan medgivas för föreställningar och förevisningar,

när dessa givas i undervisningssyfte av eller efter avtal med

skolor eller hava ett vetenskapligt ändamål eller tjäna till främjande av

upplysning. Viss skattelindring kan ock medgivas med avseende å föreställningar,

vilkas nettobehållning skall användas till allmännyttigt eller

välgörande ändamål. Storleken av de skattebelopp, som skola erläggas,

fastställes på grund av anmälningar, avgivna av de skattepliktiga. Försummelse

att gorå anmälan straffas med böter.

I Tyska riket drabbas inkomst av teaterföretag och nöjesctablissement OM" riket.

av näringsskatt enligt den i varje särskild stat gällande lagstiftningen.

Genom de tillägg till nämnda skatter, som kommunerna äro berättigade

att för täckande av sina behov pålägga, kunna nöjestillställningarna komma

att träffas jämväl av kommunalskatt. Men därjämte hava kommunerna

vidsträckt befogenhet att upptaga särskilda skatter å offentliga förlustelser.

Sådana skatter uppbäras på grund av kommunala skatteförordningar

(»Steuer ovän tingen >■) och utgå antingen i form av biljettskatt eller

såsom en fast skatt. Sistnämnda skatt bestämmes för vissa slag av förlustelser

till visst belopp för dag eller för varje föreställning eller för

vecka, månad eller år, för andra slag av förlustelser åter till belopp, som

växla alltefter nöjeslokalens storlek (antal åskådare- eller åhörareplatser,

ytinnehåll), föreställningens långvarighet samt framför allt dess beskaffenhet.

I sistnämnda hänseende indelas föreställningarna i de olika skatteförordningarna

i större eller mindre antal grupper med olika skattesatser. Avgörande

för grupperingen synes åtminstone i vissa fall vara föreställningens

större eller mindre mått av konstnärlighet. I sina huvuddrag stå de

särskilda skatteförordningarna i tämligen nära överensstämmelse med varandra.

Beträffande skattesatserna gälla dock för de olika kommunerna

växlande bestämmelser.

Flertalet av de större städerna i Preussen bax a infört nu ifrågavarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

Österrike.

Norge.

Frankrike

och Belgien,

Italien.

Ilyssland.

Neder
länderna.

England.

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

särskilda nöjesskatt, varunder jämväl inbegripas musikaliska och deklamatoriska

föredrag m. m. Avkastningen av ifrågavarande skatt uppgives för

Breslau till ungefär 400,000 mark och för Köln till 500,000 a 600,000

mark om året.

I Österrike uttages nöjesskatt i huvudsaklig överensstämmelse med de

principer, som tillämpas i Tyskland.

I Korge förekommer nöjesskatt allenast såsom eu fakultativ kommunalskatt.

Köj c,sbeskattning är införd i de flesta städer och ett stort antal

landskommuner. Avgiftsbestämmelserna i de olika kommunerna äro mycket

varierande. Avgiften utgår dels med ett i vederbörande kommunala författning

bestämt belopp, dels med belopp, som inom vissa maximi- och

minimigränser bestämmas av kommunalstyrelsen eller polismyndigheten, dels

ock procentvis i förhållande till inkomsten. För dramatiska föreställningar

och konserter är avgiften i regel lägre än för andra föreställningar och

förevisningar.

I Frankrike och Belgien äro nöjesföreställningar underkastade den

allmänna näringsskatten, som tillfaller statsverket. Därjämte äro kommunerna

berättigade att för sina behov upptaga skatter i form av procentuella

tillägg till nyssnämnda näringsskatt. I Frankrike förekommer

dessutom sedan 1400-talet eu särskild nöjesskatt för teaterföreställningar,

konserter samt offentliga samlings- och festlokaler, dit tillträde erhålles mot

avgift. Denna särskilda nöjesskatt uttages till förmån för fattigväsendet.

Nöjesskatt utgår i Italien i form av en avgift av tillhopa tolv procent

av bruttoinkomsten av alla teater- och andra offentliga föreställningar, som

äga rum inom avstängda områden, så att publiken ej har fritt tillträde.

Avgiften i fråga tillfaller vederbörande kommun, ifall denna icke upptager

skatt på mjöl och bröd, men eljest staten.

I Ryssland har på 1890-talet införts eu nöjesskatt, som utgår såsom

eu stämpelavgift å inträdesbiljetter efter en stigande skala. Inkomsterna

av skatten tillfalla en särskild institution för huvudsakligen välgörande

ändamål.

Koj esskatt förekommer i Nederländerna i form av eu fakultativ kommunalskatt

och utgår dels med viss procent av bruttoinkomsten för nöjestillställningen

och dels med visst belopp i förhållande till nöjeslokalernas

storlek, beräknad än efter antalet sittplatser, än efter ytinnehåll. Då skatten

utgår efter lokalens storlek, beräknas densamma med visst belopp för varje

föreställning eller för varje dag.

I England förekommer icke någon nöjesskatt. Ett förslag till införande

av skatt å offentliga nöjesföreställningar var år 1912 bebådat.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevilhi ing,sut»kottets betänkande Nr S.

Av ovan omförmälda statistiska sammanställningar framgår, bland statisti

annat, följande.

Under år 1911 erlades i Sverige inträdesavgifter för offentliga nöjen

med i runt tal 8,449,000 kronor. Av denna summa belöpte på landsbygden

1,278,000 kronor och på städerna 7,171,000 kronor. Siffrornas

fördelning å olika slag av nöjen framgår av följande tablå (runda tal):

Summa inträdesavgifter, som erlagts i

städerna

landsbygden

Teaterföreställningar ..............................

2,720,000 kr.

255,000 kr.

Konserter ............................................

465,000 »

117,000 »

Deklamatoriska föredrag ........................

60,500 »

52,000 »

Cirkus- och varietéföreställningar ............

567,500 »

125,000 >

Biografföreställningar ..............................

2,879,000 »

307,400 »

Föreställningar av marionetteatrar o. d. ...

2,700 »

8,400 »

! Förevisningar av panoramor, vaxkabinett o. d.

73,000 »

6,000 »

Menageriföre ställningar ...........................

38,000 »

11,500 »

Kapplöpningar och travkörningar ............

45,500 »

15,800 »

Sportuppvisningar av professionella sports-

män...................................................

3,800 »

5,900 »

Offentliga baler och maskerader...............

316,000 »

374,000 »

Xu meddelade sifferuppgifter få icke anses såsom exakta. Från finansdepartementet

bär nämligen meddelats, att de erhållna primäruppgifterna

ingalunda varit fullständiga, enär det i många fall varit omöjligt för vederbörande

myndigheter att införskaffa tillförlitliga upplysningar och i åtskilliga

fall omöjligt att över huvud få några uppgifter. De anförda siffrorna torde

dock icke sakna värde vid bedömandet av vad en nöjesbeskattning skulle

kunna inbringa i Sverige.

Det bör särskilt anmärkas, att biografföreställningarna, med den betydligt

stegrade frekvensen under de senaste åren, måste beräknas nu giva

väsentligt större inkomster än de ovan angivna beloppen utvisa. Föreståndaren

för statens biografbyrå har i en den 18 februari 1915 till chefen för civildepartementet

ingiven framställning rörande behovet av vissa ordnings- och

säkerhetsbestämmelser för biografverksamhet anfört att, ehuru ett genomgående

fast statistiskt underlag icke förelåge, han trodde sig kunna sluta till

en totalsumma av biografbesök i Sverige av omkring 30,000,000 per år och

till en bruttoomsättning i biograf branschen av omkring 6,000,000 kronor

— kanske i båda fallen t. o. in. något däröver. I samma inlaga har

s. 6 Kontrollera mot PDF

U tskottets

yttrande.

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 8.

därjämte framhållits, att av många tecken att döma utvecklingen av biografväsendet

icke avstannat; därom vittnade framför allt de stort anlagda och

på stegrade anspråk beräknade bildteatrar, som på senare tid uppstått

flerstädes i landet, eller som vore under byggnad.

I den åberopade motiveringen utgår motionären från svårigheten att

tillgodose alla de krav, som numera ställas på statskassan, och, under erinran

att nöjesbeskattning är införd i flera af kontinentens stater, anbefaller

han till undersökning, vad en sådan skatt hos oss skulle kunna

inbringa. Motionären har sålunda tänkt sig nöjesbeskattningen under formen

av en statsskatt. Näppeligen torde dock sådana omständigheter föreligga,

som skulle kunna anses motivera, att riksdagen hos Kung! Maj:t

gör framställning om åtgärder, åsyftande att tillföra statsverket inkomster

genom skapandet av denna nya skattekälla.

Det kunde emellertid ifrågasättas att anordna skatten så, att inkomsten

av densamma tillgodokomme helt eller delvis kommunerna. Det av

motionären åberopade exemplet från utlandet visar ju, på sätt den ovan

lämnade redogörelsen för utländsk lagstiftning på området angiver, att

nöjesbeskattning, där sådan förekommer, i regel är anordnad såsom kommunalskatt.

Mot eu framställning från riksdagens sida om utredning i

ämnet med beaktande jämväl av nu angivna synpunkter möta givetvis

icke principiella betänkligheter av nyss antydd art. Då emellertid den

inom finansdepartementet påbörjade utredningen säkerligen såsom ett viktigt

moment omfattar undersökningen av frågan, huruvida inkomsten av en

nöjesbeskattning bör tillfalla staten eller kommunerna eller till äventyrs

fördelas dem emellan, och då det skäligen kan förväntas, att utredningen

kommer att allsidigt fullföljas och med erforderlig skyndsamhet slutföras,

har utskottet för sin del icke ansett någon framställning i ämnet från

riksdagens sida vara erforderlig.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att herr Pålssons förevarande motion, II: 111, om skrivelse

till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag till

beskattning av nöjestillställningar, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 1 mars 1915.

På bevillningsutskottets vägnar:

K. G. KÄBLSSON.

Stockholm, A.-B. FahlcranU’ Boktryckeri, 1915

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.