Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 28

1915-04-26 · 3 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1915:28, Bankoutskottets utlåtande Nr 28

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 28.

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 26 april 1915 kl. 2 e. in.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående befrielse

för riksbanken under viss tid från skyldigheten

att inlösa av banken utgivna sedlar med guld.

T en till riksdagen den 20 innevarande april avlåten, till bankoutskottet

remitterad proposition, nr 146, har Kungl. Maj:t, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att riksbanken

må för tiden till den 1 oktober 1915 vara fritagen från skyldigheten att

vid anfordran inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras

lydelse, med rätt dock för riksbanken att, om förhållandena därtill

giva anledning, före nämnda dag återupptaga inlösningen av bankens

sedlar.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet i ärendet anfört

följande:

»Kungl. Maj:t har under gårdagen godkänt ett av riksdagen i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 268 till 1914 års senare riksdag

antaget förslag till ändring av § 72 regeringsformen. Enligt detta förslag

lyder tredje stycket i nämnda paragraf sålunda:

Riksbanken allena äger rätt att utgiva sedlar, som för mynt i

riket må erkännas. Dessa sedlar skola, vid anfordran, inlösas av banken

med guld efter deras lydelse; dock att undantag härifrån, där sådant

med hänsyn till krig, krigsfara eller svår penningkris prövas oundgängligen

nödigt, må för viss tid medgivas av Konungen och riksdagen

samfällt eller, om riksdagen ej är samlad, av Konungen på framställning

av fullmäktige i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 8 satnl. 21 höft. (Nr 28.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskott et* utlåtande Nr 28.

O

i riksgäldskontoret. Dylikt av Konungen mellan riksdagarna lämnat

medgivande skall, därest detsamma icke varder av nästföljande riksdag

inom tjugu dagar från riksdagens början gillat, efter utgången av nämnda

tid upphöra att lända till efterrättelse.

Fullmäktige i riksbanken hava den 7 innevarande april till Kung].

Maj:t avlåtit följande framställning:

Efter inhämtande av bankoutskottets godkännande beslöto fullmäktige i riksbanken

den 2 augusti 1914 att inställa inlösningen av riksbankens sedlar med guld.

vilken inställelse fortfarande gäller. För att bringa denna av det dåvarande nödläget

förorsakade åtgärd i överensstämmelse med lag, framlade Eders Kung!. Maj:t i

proposition till den senare lagtima riksdagen år 1914 förslag till tillägg till 72 §

regeringsformen, enligt vilket under vissa förutsättningar undantag må kunna medgivas

riksbanken från plikten att inlösa sina sedlar med guld. Detta tillägg torde

i huvudsaklig överensstämmelse med den kungl. propositionen inom kort erhålla kraft

av grundlag. Sedan detta skett, bör den anvisade utvägen för medgivande av dylikt

undantag utan dröjsmål anlitas, så vida sedelinlösningen icke kan omedelbart återupptagas.

Flertalet europeiska sedelbanker inställde vid utbrottet av det nu pågående

kriget sedelin växlingen mot guld. Ingen av dessa banker bar hittills återupptagit

sedelinlösningen. Något allmännare upptagande av densamma torde knappast vara

att vänta före krigets slut. I varje fäll synes den nuvarande så väl i politiskt som

finansiellt hänseende oklara internationella situationen utesluta möjligheten av ett

återupptagande av sedelinlösningen under den närmaste tiden.

Sveriges riksbank har en särskild anledning att i detta avseende iakttaga

försiktighet. Riksbankens sedelcirkulation har allt sedan krigsutbrottet vant omkring

sextio miljoner kronor större än vad som kan anses såsom normalt. Då det

verkliga för den allmänna rörelsens ostörda gång nödvändiga sedelbeloppet, med

undantag för tiden närmast efter krigsutbrottet, sedan dess knappast kan hava vant

väsentligt större än under vanliga förhållanden, torde med visshet kunna antagas

att en betydande del av denna extra sedelcirkulation har sin orsak däri, att allmänheten

under intryck av den utav krigsutbrottet framkallade panikstämningen

gömde undan (tesaurerade) sedlar för framtida behov, vilka sedlar fortfarande synas

vara undangömda. Om sedelinväxlingen återupptoges, innan dessa sedlar återvänt

till riksbanken, kan man befara att sedlarna i den mån de använts för tesaureringsändamål

skulle komma att utbytas mot guld, vilket i sin ordning skulle gömmas

undan. Härigenom skulle betydande anspråk utan något gagn för den allmänna

rörelsen ställas på riksbankens guldkassa. Då de klav, som den efter krigets slut

förestående finansiella generalregleringen olika länder emellan kan komma att ställa

på riksbankens guldkassa, för närvarande undandraga sig varje beräkning, anse fullmäktige,

att riksbankens guldkassa icke bör utsättas för dylika anspråk.

Då fullmäktige följaktligen äro av den övertygelsen, att tidpunkten för återupptagande

av inlösningen av riksbankens sedlar med guld ännu icke är kommen,

tillåta sig fullmäktige hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville i proposition till riksdagen

föreslå, att undantag från skyldigheten att vid anfordran inlösa sina sedlar

med guld måtte medgivas riksbanken. Tiden för undantagets giltighet torde lämp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Bankoutskott ris utlåtande Nr 28.

ligen kunna bestämmas till den 1 oktober 1915, med fullmäktige rätt medgiven, att

även tidigare återupptaga sedelinlösningen, om förhållandena därtill giva anledning.

Over denna framställning hava fullmäktige i riksgäldskontoret anmodats

yttra sig; och hava fullmäktige den 9 april 1915 avgivit utlåtande,

därvid fullmäktige, som icke ansett sig böra yttra sig över

annat än den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden, tillstyrkt vad fullmäktige

i riksbanken i sin nu ifrågavarande skrivelse hos Kung!. Maj:t hemställt.»

Då de förhållanden, som påkallade inställandet av riksbankens

sedelinlösning, ännu äro för handen och då icke något vore att erinra

mot det av fullmäktige i riksbanken framställda förslaget om medgivande

för riksbanken att fortfarande vara fritagen från skyldigheten

att vid anfordran inlösa sina sedlar med guld, hade departementschefen

funnit sig böra göra nu ifrågavarande hemställan.

Med tillstyidcande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning

hemställer utskottet, att riksdagen må medgiva,

att riksbanken må för tiden till den 1 oktober

1915 vara fritagen från skyldigheten att vid anfordran

inlösa av banken utgivna sedlar med guld efter deras

lydelse, med rätt dock för riksbanken att, om förhållandena

därtill giva anledning, före nämnda dag återupptaga

inlösningen av bankens sedlar.

Stockholm den 26 april 1915.

På bankoutskottets vägnar:

I. von STAPELMOHR.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar von Stapelmohr, Neiglick, Hedemtierna, Ekman. Trapp,

Wickman, Gustafsson och Boos, samt

av andra kammaren: herrar friherre Adelswärd, Vahlquist, Söderberg i Hobborn,

Carlson i Herrljunga, Berg i Munkfors, Jonsson i Gumboda, Lindvall och Borggren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1915:82 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för riksbanken under viss tid från skyldigheten att inlösa av banken utgivn a1 i texten