Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslå<) till nytt reglemente för riksgäldskontor et. j Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

1915-05-28 · 71 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 56 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1915:43, Memorial, med förslå<) till nytt reglemente för riksgäldskontor et. j Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för riksgäldskontor med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets Memorial Nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1915 kl. 3 e. m.

Memorial, med förslå<) till nytt reglemente för riksgäldskontor

et.

j

Bankoutskottet får härmed överlämna förslag till nytt reglemente för

riksgäldskontor med tillhörande avlöningsstater och pensionsstat.

I § 13 hava införts bestämmelser i anledning av det beslut, riksdagen

fattat angående överlämnande för centralkassa för jordbrukskredit av statsobligationer

till riksbanken.

I reglementets § 15 mom. 2 linnes följande stadgande:

»Till innehavaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige

göres framställning, på viss namngiven person överlåtas för att endast i dennes

hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo kunna

göras gällande i varje innehavares hand, allt under villkor i avseende på

behöriga anteckningar å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper,

som fullmäktige äga föreskriva.»

Fullmäktige i riksgäld skontoret hava beträffande detta stadgande i en

till utskottet avlåten skrivelse anfört följande:

»Samma bestämmelse har allt sedan 1870 funnits intagen i de för riksgäldskontor

utfärdade reglementen och med tillämpning därav hava sedermera åtskilliga

obligationer blivit försedda med sådana påskrifter, som däri finnas omförmälda. Genom en

dylik anteckning överlåtes dock endast själva obligationen till viss person; de till densamma

hörande räntekupongerna äro däremot fortfarande betalbara till innehavaren.

Fullmäktige hava emellertid år 1908 beslutit att beträffande utländska innehavare

av riksgäldskontorets obligationer icke vidare medgiva obligationernas förseende

med anteckning att de endast gälla i viss persons hand. Anledningen till detta beslut

var följande.

Från la Compagnie des Agents de Changé (la Chambre Syndicale) i Paris inkom

i slutet av år 1907 en skrivelse, vari meddelades, att svårigheter visat sig uppkomma

vid försäljning av svenska statsobligationer på grund därav att å vissa obligationer

förekomme anteckningar av den art, som ovan omförmälts. Dessa svårigheter

kunde, vid ifrågavarande obligationers återtransport å innehavaren, undanröjas

endast genom intyg av en officiell representant för riksgäldskontoret i Paris beträffande

samma överlåtelses giltighet. Då ett sådant förfarande emellertid måste anses

besvärligt och föga tillfredsställande, gjorde la Chambre Syndicale en enträgen hemställan,

att riksgäldskontoret måtte frångå det dittills tillämpade sättet för överlåtelse

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 8 samt. 31 käft. (Nr 43). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 43.

av obligationer, vilka till sin natur vore innehavarepapper och vilkas form ej lämpade

sig för dylika anteckningar. I en senare skrivelse föreslog la Chambre Syndicale

ett annat, lämpligare förfaringssätt, nämligen att obligationerna, i stället för att

förses med anteckning om deras överlåtelse på viss namngiven ägare, av denne deponerades

i riksgäldskontoret mot ett för honom utfärdat s. k. certifikat.

Till svar å dessa framställningar avläto fullmäktige den 12 juni 1908 till la

Chambre Syndicale en skrivelse, vari fullmäktige dels meddelade, att påskrifter å

obligationer att gälla för viss man icke vidare komme att göras, dels angående det

förfaringssätt som skulle iakttagas vid återtransport till innehavaren av obligationer,

som redan blivit försedda med dylik påskrift, dels ock lämnade en redogörelse för

de föreskrifter, riksgäldskontoret hade för avsikt att utfärda beträffande obligationers

deponerande i riksgäldskontoret mot certifikat.

De orsaker, som föranledde fullmäktiges beslut att icke vidare tillämpa reglementets

§ 15 mom. 2 i avseende på obligationer, tillhöriga utländska ägare, gälla

visserligen ej i samma grad i fråga om obligationer, som ägas av svenska undersåtar,

och fullmäktige hava ej ansett sig kunna vägra att förse sådana obligationer med

påskrift om deras giltighet endast i viss persons hand.

Det kan emellertid ej förnekas, att ifrågavarande förfaringssätt kan medföra åtskilliga

olägenheter. Då det övervägande antalet av riksgäldskontorets inom landet

placerade obligationer är av s. k. statsräntetyp, och dessa obligationer med all sannolikhet

komma att vara utelöpande en mycket lång tid framåt, komma de givetvis att

under tidernas lopp flera gånger byta ägare. En och samma obligation kan sålunda

komma att förses med en mängd olika påskrifter, såsom om dess överlåtelse på viss

man, transport från denne till annan namngiven person, återtransport på innehavaren

o. s. v. Obligationernas format lämpar sig i allmänhet ej för dylika anteckningar,

och svårigheter skulle givetvis uppstå, om en innehavare av med påskrift försedda

obligationer önskade sälja dem till utlandet, där redan ett betydligt belopp av endast

i svenskt mynt utfärdade obligationer äro placerade.

Härtill kommer även att det syfte, en obligationsinnehavare vill vinna genom

att göra obligationen giltig endast i hans egen hand, kan med lika eller större fördel

ernås genom dess deponerande i riksgäldskontoret mot certifikat. Enligt de bestämmelser,

som av fullmäktige utfärdats angående den år 1909 inrättade svenska statsskuldboken,

står det varje innehavare av svenska statsobligationer fritt att i riksgäldskontoret

deponera antingen obligationerna jämte till dem hörande kuponger och talong

eller ock blott själva obligationerna. I förra fallet äger innehavaren antingen själv

eller genom ombud uppbära utfallande räntebelopp eller ock få dem sig tillsända

genom check eller postanvisning eller insatta i viss bank för sin räkning. I senare

fallet behåller ägaren själv kupongarken och inkasserar förfallande kuponger på vanligt

sätt.

I båda fallen erhåller deponenten ett för honom utfärdat certifikat, som ej kan

på annan person överlåtas. Därest certifikatet skulle förkomma, kan deponenten, under

villkor att han förklarar sig avstå från alla anspråk på grund av detsamma, få ett

nytt certifikat för sig utfärdat i det förkomnas ställe. Om en obligationsägare på

nyss angivna sätt i riksgäldskontoret deponerar sina obligationer och själv behåller

kupongerna, medför detta icke blott samma rättsverkan, som om obligationerna förses

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 43.

3

med anteckning därom att de endast i hans hand iiro gällande, utan bereder honom

därjämte större trygghet mot stöld eller förstöring av obligationerna.

Med stöd av det anförda anse fullmäktige, att skäl icke förefinnes att längre

fortsätta med påskrifter å obligationer att de endast gälla i viss persons hand. Däremot

böra givetvis obligationer, som försetts med påskrift, att de gälla endast i viss

mans hand, kunna återföras att gälla i innehavarens hand.»

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot detta fullmäktiges

förslag, liar i sitt härvid fogade förslag vidtagit häremot svarande förändring

i berörda stadgande.

Reglementets § 17 har ändrats i överensstämmelse med det beslut,

som riksdagen i anledning av utskottets utlåtande nr 19 fattat angående

placeringen av riksgäldskontor!» kontanta medel m. in.

I reglementets § 20 föreskri ves bland annat, vilka annuitet»- och rån teanslag,

som skola utgå från den s. k. likvidations- och

under år 1915 och angivas för varje lån de särskilda beloppen. Då emellertid

dessa annuitet»- och räntebelopp endast i avseende å vissa lån kunna

vid reglementets uppgörande exakt angivas, hava specifikationerna i fråga

helt och hållet uteslutits.

Reglementets § 32 mom. 1 c) bör utgå samt ersättas med det beslut,

som riksdagen i anledning av utskottets utlåtande den 4 mars 1915 (nr

17) fattat angående utgivande av en uppslagsbok över 1915 års lagtima

riksdags verksamhet.

Reglementets § 32 mom. 4 d) har ändrats i överensstämmelse med

det beslut, som riksdagen i anledning av utskottets memorial nr 34 fattat

angående anslaget till extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till

belöning för extra arbeten.

I § 32 mom. 5 hava intagits nödiga bestämmelser i fråga om ersättning

till justitieombudsmannens suppleant för tjänstgöring under tid, då

justitieombudsmannen åtnjuter semester m. m. Då det ansetts skäligt, att

resekostnads- och traktamentsersättning beredes den, som under semester

förestår justitieombudsmansämbetet, om han är bosatt utom huvudstaden,

har föreskrift införts härom.

Vidare hava under mom. 6 i denna paragraf införts erforderliga bestämmelser

i fråga om avlöning till militieombudsmannen och kostnader för dennes

expedition, resekostnadsersättning till militieombudsmannens suppleant m. in.

De förändringar, som vidtagits i §§ 83 och 34, hava föranletts av

statsregleringen för år 1916, dock att mom. 1 i sistnämnda paragraf uteslutits,

enär däri omförmälda upplåning redan verkställts.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 43.

Då den lånefond, som finnes omförmäld i reglementets § 36, är upptagen

jämväl i § 34 under b), har § 36 ansetts böra erhålla följande förändrade

lydelse:

»Det i § 34 b) här ovan omförmälda, i riksstaten för år 1916 under »Utgifter

för kapitalökning, Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna

järnvägslånefonden», 1,500,000 kronor, äger riksgäldskontoret att i sina räkenskaper

omföra från kontot för riksstatens berörda utgiftstitel till samma fonds konto. Samtidigt

skall beloppet uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

Då förre notarien i riksgäldskontoret August Neijber numera avlidit,

har den till honom utgående pensionen av 3,000 kronor uteslutits ur riksgäldskontorets

pensionsstat.

Däremot hava tillkommit nya pensionstagare från riksgäldskontoret,

vilka blivit i staten införda, nämligen:

förre sekreteraren i riksdagens statsutskott, v.

häradshövdingen John Magnus Stuart ...... med en pension av 4,000 kr.

förre sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman,

v. häradshövdingen Knut von

Matem ............................................................ » » » » 3,290 »

förre revisorn och bokhållaren Nils Axel

Fredrik Erdmann .......................................... » » » » 3,100 »

förre förste vaktmästaren Carl Johan Lundell » » » » 1,400 »

förre vaktmästaren Gustaf Sturkell ............... » » » » 1,200 »

förre korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition

Hjalmar Brander........................ * » » » 1,500 »''

notarien hos riksdagens andra kammare Carl

Napoleon Sandströms änka Anna Amalia

Sandström, född Pilblad .............................. » » » > 500 »

vilken sistnämnda pension emellertid enligt riksdagens beslut skall utgå

först från och med år 1916.

Utskottet hemställer,

att det nu överlämnade förslaget till reglemente

för riksgäldskontoret med tillhörande avlöningsstater och

pensionsstat må av riksdagen godkännas.

Stockholm den 28 maj 1915.

På bankoutskottets vägnar:

THEODOE ADELSWÄRD.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskott et* memorial AV 43,

fi

Reglemente för riksgäldskontoret.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen

enligt § 66 regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som ax rikets ständer eller

riksdagen blivit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar

och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade

överskott och behållningar riksdagen till hända;

d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å

riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för

övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit.

§ 2.

De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under

någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller

användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande,

som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen). Och må, vid

likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda

samtycke, icke medgivas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6''

Bankoulskotfets memorial Nr 43-

Riksgäldskontorets styrelse.

§ 3.

Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är

av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag

utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar.

Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen

blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig

välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar.

§ 4.

Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av

riksdagen bestämd ordning.

§ 5.

År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt

vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt

antal suppleanter.

§ 6.

Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa

sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente

samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige

dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som

tyst vara bör.

§ 7.

Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning,

att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen,

icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda

fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe.

§ 8.

Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av

riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att

omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt

för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verk
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 43.

7

ställigheten av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige

givna uppdrag.

§ 9.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller,

två deputerade, en förste och eu andre, vilka det åligger att ombesörja

lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga

utländska likvider, anordna medel till vissa av fullmäktige beslutade

eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i överensstämmelse

med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande

deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande

göromål. Vid varje sammankomst böra deputerade redogöra för sina

åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna

tid.

Förste deputeraden utövar därjämte närmaste tillsyn över det sätt,

varpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges

beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att undertiden

mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt

att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte tjänstledighet under

högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande

intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utövar jämväl beträffande

vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen

i sådant avseende innehåller.

Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta

ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av

dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår

av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp,

motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar.

§ io.

Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående

användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma

verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige

för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 43.

och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till

ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess

revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ Il
Till

ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden,

för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära

råd och yttranden.

Riksgäldskontorets lånerörelse.

§ 12.

1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen

anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika

medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer,

ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss

tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord

amortermgsplan, med rätt ''tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers

valörer, räntefot och uppsägningstid.

2. För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda

och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på

sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som

till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning

av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör

föremål för konvertering.

3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge

eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven

upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter

på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig

företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma.

4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan

enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov

upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer

i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid

eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial AV 43.

fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren

som fastställa betalningsterminerna.

§ 13.

1. Fullmäktige i riksgäldskontor äga att på framställning av fullmäktige

i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser

i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp

av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med eu löpetid av högst

två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken

träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form,

belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m.

2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid

behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta

kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse,

motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret

enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel,

ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige

i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda.

För beredande av medel till ifrågakom mande utbetalningar å nämnda

kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt

rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats.

3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit,

som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens

obligationer till värde av 100,000 kronor mä från riksgäldskontoret

överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom eu gemensam

pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans

fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den

mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av

medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem

uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av

pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall

förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens

användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län,

där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga

föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för

därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riks
Bihang

till riksdagens protokoll 1915. 8 samt. 31 käft. [Nr 43). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial Nr 43.

gåldskontoret ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats,

samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontoret

till inlösen.

§ 14.

1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning

medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige

i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra

framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter

för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka

böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering.

2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper

och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp

vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente

fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga

återstående utgifter å föregående års låneanslag, böra i övrigt de föreskrifter,

som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda,

fortfarande tjäna till efterrättelse.

3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets

skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda

förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom

vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj: t och kronan skola

nu eller framdeles göras gällande.

4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga

fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria.

5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna

obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse

och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias

; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser

med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna

inlösen.

6. Beträffande antalet egenhiindiga underskrifter å riksgäldskontorets

obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret

utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande

belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banlcoutskottets memorial Nr 43.

1!

teckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontor

ret utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning.

§ 15.

1. Fullmäktige må i riksgäldskontor inrätta en statsskuld bok. Fordran

på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma,

må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontor

förvandlas till eu i statsskuld boken införd fordran. Fullmäktige liga fastställa

bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för

dess begagnande.

2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss

mans band, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje

innehavares band, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar

å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga

föreskriva.

§ 10.

För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta

verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken tillbelopp av högst 1,500,000

kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet

därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 17.

1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge

de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas

i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga utländska valutor; dock gäller

i fråga om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad här nedan

stadgas.

2. Av de medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret

enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av

kassareserver åt riksgäldskontoret, böra minst 15,000,000 kronor vara placerade

i guld och återstoden i regel hållas placerad i lätt förytterliga utländska

valutor.

§ 18.

Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 43.

äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige

medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga.

§ 19-

Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa

Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning

fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela

sin garanti.

Ri-ksgäldskontorets fonder.

§ 20.

Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra den s. k. likvidations-

och amortissementsfonden, till vilken, enligt vad i § 33 sägs,

överföras de medel, vilka få av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten

uppförda anslagen till avbetalning och förräntning av statsskulden.

Från denna fond skola under år 1916 utgå:

dels de belopp, som åtgå för amortering och förräntning av amorteringslånen;
dels

de belopp, som åtgå för amortering och förräntning av utav staten

övertagna lån;

dels de annuitetsanslag, som avse statsräntelånen;

dels ock ränta å den 1 december 1916 förfallande skattkammarväxlar

samt ränta å medgiven och beräknad, men ännu icke verkställd upplåning.

Av de för statsräntelånen avsedda annuitetsanslagen skall utgå ränta å

vederbörande lån, och till den i nästföljande § omförmälda fonden för

statsskuldens amortering skola överföras de å rikssstaten anvisade avsättningsbelopp.

§ 21.

Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens

amortering, till vilken från likvidations- och amortissementsfonden överföras,

på sätt i nästföregående paragraf omförmäles, de för fonden avsedda medel.

Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med

hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av

statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning

i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande.

Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894

års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 1950.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Kr 43.

1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av

enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och bokföras

under namn av järnväg slånefonden.

Denna fonds kapitalfordringar vid 1914 års utgång samt de bestämmelser,

som gälla för låneunderstöd från fonden, finnas angivna i de vid

detta reglemente fogade särskilda bilagor.

2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret

förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter

samt bokföras under namn av fonden för bibanor i västra delarna av riket.

De för denna fond gällande föreskrifter finnas intagna i en vid detta

reglemente fogad bilaga.

3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives,

söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med

åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till

riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana,

som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning

sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret

har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej

må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran av köpeskillingen

varder betäckt.

§ 23.

De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande av

vissa allmänna byggnadsföretag, skola av riksgäldskontoret förvaltas och

bokföras under namn av allmänna bgggnadslånefonden.

Denna fonds kapitalfordringar vid 1914 års utgång finnas angivna i

en vid detta reglemente fogad bilaga.

§24.

De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och

riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges

förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under

benämning pensionsfonden.

Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande

och tills vidare av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader

vid riksgäldskontoret.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 43.

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna.

§ 25.

Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande

av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§

35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper uppdebitera desamma

under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel».

§ 26.

Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade

medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets

giro räkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras

å kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster».

§ 27.

Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån, tillhörande järnvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1916 beräknade

till sammanlagt 1,465,000 kronor, skola insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras

å konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder

(överskott)», järnvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden.

§ 28.

Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden

och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1916

beräknade till sammanlagt 689,000 kronor, skola insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras

å konti för »I anspråk tagna kapitaltillgångar», jämvägslånefonden resp.

allmänna byggnadslånefonden.

§ 29.

Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till

särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret

anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets

giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras

å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

BatikouMcottets memorial Kr 43.

% 30.

Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna

lan icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid

hos riksgäldskontor företedda, skola de medel, vilka för infriande av

sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från likvidations-

och amortissementsfonden samt insättas å statsverkets giroräkning i

riksbanken och i riksgiildskontorets räkenskaper uppdebiteras å riksstatstiteln

»Diverse inkomster».

Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna.

§ 31.

Irån riksgäldskontor skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som

enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från

anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m.

Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna

statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt

uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken.

§ 32.

Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola

omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom

sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål

eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t

godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner

och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar,

statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras.

För sådant ändamål iiro i riksstaten för år 1916, under gruppen »riksdags-

och revisionskostnader m. m.» uppförda följande anslag, nämligen:

1. Till riksdags- och revisionskostnader, förslagsanslag, 1,250,000 kronor.

Från detta anslag skola utgå

u) de ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar,

expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens

sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter,

som hittills plägat från detta anslag bestridas; varjämte ledamot av riksdagen,

som under lagtima riksdag efter beviljad ledighet besöker hemorten,

äger att av statsmedel undfå ersättning för därav föranledd resekostnad,

dock högst för två resor fram och åter;

i) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens

revisorer ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskoltets memorial Nr 43.

av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda

avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de

hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning

till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av

papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas

sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda

resor;

c) det understöd av 2,000 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien

hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av eu uppslagsbok

över 1915 års lagtima riksdags verksamhet, under villkor att 400

exemplar av boken, som skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris

av en krona, snarast möjligt och senast inom två och eu halv månad efter

1915 års riksdags avslutande kostnadsfritt överlämnas till riksgäldskontoret

för omedelbar utdelning till riksdagens ledamöter;

d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på

svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exempar

av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i

främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade

avgivet förslag; skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma,

avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran,

samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma,

hållas till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte;

é) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdagsbeslut, förtryckning

i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll

under riksdagarna 1810, 1812 och 1815;

/) kostnaden, enligt 1915 års riksdags beslut, för inlösen från vederbörande

förlagsfirma av nödigt antal exemplar för utdelning till riksdagens

ledamöter av den svenska editionen av handboken Sveriges land och folk;

(j) avlöning och arvoden åt bibliotekarie och amanuenser samt vaktmästare

vid riksdagens bibliotek enligt vid detta reglemente fogad stat.

2. Till kostnader för riksdagens lins, förslagsanslag, 75,000 kronor.

Härifrån bestridas

a) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt

underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda

fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll

och komplettering;

b) avlöning till övervaktmästaren och övermaskinisten vid riksdagens

hus enligt vid detta reglemente fogad stat.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bankoutskottets memorial Nr 43.

Till kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag, 7,000 kronor.

Detta anslag får användas för komplettering och utvidgning av riksdagens

bibliotek samt därmed förenade utgifter; och skola de av 1913 års

riksdag fastställda stadgar för riksdagens bibliotek samt instruktion för

bibliotekarien vid riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse.

•i. Till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader för riksgäldskontor et,

förslagsanslag, 175,000 kronor.

För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser:

a) såsom arvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 3,200 kronor samt

var och en av de övrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; varförutom fullmäktig,

som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och

från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som

gälla för beräknandet av resekostnadsersättningen åt riksdagens ledamöter.

Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arvoden,

som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 3,000 kronor

till andre deputeraden;

b) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret utgår enligt

av riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad avlöningsstat;

c) vid semester för fullmäktiges deputerade samt vid semester och

tjänstledighet för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret utgår vikariatsersättning

på sätt i detta reglemente finnes särskilt stadgat;

d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till

belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda ett förslagsanslag

av 12,000 kronor för år. För övrigt äga fullmäktige icke att tilldela

tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret andra arvoden än de i avlöningsstaten

och detta reglemente särskilt bestämda eller medgivna;

e) såsom begravningshjälp eller understöd för stärbliusen efter avlidne

obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d.

generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år

disponera en summa av högst 225 kronor;

f) därest iinke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och

vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då

nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit

de utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna

bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året,

dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt

användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under

villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 8 samt. 31 käft. (Nr 43). 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 43.

uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att

pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte

vid riksgäld skontoret icke få höjas utöver en fjärdedel av den

ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft,

och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontorét

efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp,

efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga

avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald.

5. Till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 39,000 kronor.

Från detta anslag skall utgå

a) avlöning för justitieombudsmannen och den, som under semester

förestår justitieombudsmansämbetet, samt den hos justitieombudsmannen anställda

kanslipersonal och vaktbetjäning; skolande årligen lönen för justitieombudsmannen

under innevarande och nästkommande år utgå med 11,000

kronor, efter vilket belopp, för år räknat, avlöning jämväl skall utgå till

den, som enligt 25 § i instruktionen för justitieombudsmannen under semester

förestår dennes ämbete; varemot såväl justitieombudsmannen som

den, vilken under semester förestår justitieombudsmansämbetet, är skyldig

att, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, frånträda den därmed

förenade löneinkomst, så länge han uppbär justitieombudsmans avlöning.

Utöver den fastställda avlöningen äger den justitieombudsman, som

hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i huvudstaden

bosatt, att såsom flyttningshjälp från riksgäldskontoret uppbära 1,500 kronor.

Är den, som under semester förestår justitieombudsmansämbetet, icke bosatt i

huvudstaden, äger han för resa från sin boningsort till huvudstaden och

åter uppbära särskild resekostnads- och traktamentsersättning.

Avlöningen för befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen

utgår med följande årliga belopp, nämligen

för sekreteraren 6,000 kronor,

för registratorn och kanslisten 4,000 kronor,

vilka två avlöningar kunna höjas efter fem års tjänstgöring med 500

kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt

för vaktmästaren 1,100 kronor, vilken avlöning kan efter fem års

tjänstgöring höjas med 100 kronor;

b) ett årligt anslag av 4,000 kronor att av justitieombudsmannen,

s. 19 Kontrollera mot PDF

B an ko utskottets memorial Nr 43.

19

emot behörig redogörelse, användas till befordrande av göromåleus gång

inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning, renskrivning in. in.;

c) kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor, vilka få, på hans

rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse,

förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor;

d) kostnaderna för expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs

expedition, för vilket ändamål må till justitieombudsmannens

förfogande, mot behörig redovisning, ställas ett belopp av 1,200 kronor.

Från detta anslag må emellertid icke utgå kostnaderna för tryckning

m. m. av justitieombudsmannens ämbetsberättelser.

e) kostnaderna för utarbetandet, enligt 1907 års riksdags beslut, av

eu historik över justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första

seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål må till justitieombudsmannen,

på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning,

förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor.

6. Till avlöning, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag, 40,000 kronor.

Från detta anslag skall utgå

a) avlöning till militieombudsmannen med 11,000 kronor årligen, efter

vilket belopp, för år räknat, avlöning jämväl skall utgå till den, som

enligt 23 § i instruktionen för militieombudsmannen under semester förestår

dennes ämbete; varemot såväl militieombudsmannen som den, vilken

under semester förestår militieombudsmansämbetet, är skyldig att, därest

han förut innehar tjänst på rikets stat, frånträda den därmed förenade löneinkomst,

så länge han uppbär militieombudsmans avlöning.

Utöver den fastställda avlöningen äger militieombudsmannen, därest

han vid ämbetets tillträdande icke är bosatt i huvudstaden, uppbära flyttningshjälp

med 1,500 kronor. År den, som under semester förestår militieombudsmansämbetet,

icke bosatt i huvudstaden, äger han för resa från

sin boningsort till huvudstaden och åter uppbära särskild resekostnads- och

traktamentsersättning;

b) avlöning åt den vid militieombudsmannens expedition erforderliga

tjänstepersonalen, till expenser, rese- och tryckningskostnader, hyresersättning

m. m. förslagsvis årligen 27,500 kronor.

De belopp, som i enlighet med de under mom. a och b här ovan

angivna grunder under innevarande år må visa sig erforderliga för militieombudsmannen

och hans expedition, ävensom medel för inköp av nödiga

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskoitets memorial Kr 43.

möbler och övriga inventarier vid militieombudsmannens expedition må av

riksgäldskontor utbetalas och avföras å 1915 års anslag till riksdags- och

revisionskostnader m. m.

§ 38.

De anslag, som finnas å riksstaten för år 1916 uppförda under anslagsgrupperna

> räntor å statsskulden m. m.> och »utgifter för kapitalökning,

avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna

statsinkomsterna, äger riksgäldskontor att i män av behov direkt draga

å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra likvidations- och

amortissementsf onden.

Dessa anslag utgöra för nedanstående statens skulder:

A. Statens amorteringslån.

Till räntor

Till avbetalning

Summa

1

Till ränta och direkt amortering

.....

1880 års lån.......................................

2,124,936

—

3,158,100

—

5,283,036 j —

1886 > » ......................................

1,917,370

—

510,000

—

2,427,370 —

1890 » » ......................................

863,201

—

641,342

—

1,504,543 i —

1899 > » .............................

1,111,345

—

412,200

—

1,523,545 j —

B. Statsräntel&nen.

|

Till ränta och avsättning till fonden för stats-

i

skuldens amortering

: j

3,6 % lånet ..............................

3,053,517

—

—

—

3,053,517 i —i

1888 års låu.....................................

725,733

—

—

—

725,733 —1

1894 » » ..................................

525,096

—

—

—

525,096 i — |

1900 > » .......................................

1,271,200

—

—

—

1,271,200 j —

1904 ► » ...........................

1,260,000

—

—

—

1,260,000 j —

1906 . » .................................

1,512,000

—

—

—

1,512,000 I —

1907 » > .......................................

1,638,000

—

—

—

1,638,000 i —

1908 » » .......................................

2,179,200

—

—

—

2,179,200 1 —i

1911 » * .................................

2,880,000

—

—

—

2,880,000 | —

1913 » ...............

3,240,000

—

—

—

3,240,000 ! —

1914 » » .....

7,025,000

—

—

—

7,025,000 i — !

C. Önig statsskuld.

Kommunlån .....................................

15,338

_

49,658

_

64,996 i —|

Örebro—Svartå järnvägsaktieb. obligationslån

24,040

—

18,000

_

42,040 1 —:

j Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens

! i

obligationslån av år 1898 .....................

55,240

—

34,000

_

89,240 ■ — i

| . av år 1902 .....................

30,440

—

16,000

_

46,440 ; — 1

Årsanslaget till H. M. Konungen...............

300,000

—

—

_

300,000 i —

Kanta å köpeskillingen för fastigheten nr 1

i kvarteret Lejonet i Stockholm ............

90,000

—

_

_

90,000 — i

Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital

7,500

—

—

_

7,500 : — !

Ränta å Göta kanals reparationsfond.........

7.044

—

—

_

7,044 r—;

Ränta å svenska skattkammarväxlar .........

1,119,000

—

—

—

1,119,000 ! —

B. Ränta å medgiven och beräknad, ännu

| |

icke verkställa upplåning, förslagsvis...

100,000

—

—

—

100,000 1 —

Kronor

33,075,200

-

4,839,300

—

37,914,500 J —

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Bankov (skot tets memorial Nr 4H.

§ 34.

Av riksgäldskontor skola upplåna*; och enligt Kung], Majrts disposition

utbetalas följande av riksdagen År 1915 beslutade och i riksstaten för

år 191fi uppförda anslag:

a) » Utgifter för kapitalökning. Statens affäroverksamhet».''

Telegrafverket:

för foitsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

....................................................................... kr. 5,800,000: —

Statens järnvägar:

för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar ........................................................... kr. 1,500,000: —

» inköp av mark för utvidgning av vissa järnvägsstationer > 400,000:_

» viss:l förändringar vid centralstationen i Stockholm

m- m............................................................................ » 2,000,000: -

* ombyggnad av Malmö statsbangård .......................... » 1,000,000:_

» ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder

i Malmö ........... » 600,000: —

» anläggning av dubbelspår Norrköping—Mjölby ...... » 2,150,000:_

* anskaffande av ny rullande materiel vid statens järn
vaSar.

.....................................................................''....... » 6,300,000: —

* fortsättning av statsbanan Ulriksfors-—Volgsjön ...... » 2,050,000''__

» fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo ..... » 2 000 000: _

* anordnande vid Haparanda av järnvägsförbindelse

mellan svenska och finska järnvägsnäten............. » 1,000,000:__

Statens vattenfallsverk:

för anläggning av eu ny farled mellan Vänersborg och

Höteborg ..................................................................... kr. 1,000,000: —

» ny fyrbelysning vid farleden mellan Vänersborg och

Göteborg ..................................................................... » 200,000: —

» utvidgning av Södertälje kanal mellan Maren och

Saltsjön ....................................................................... » 250,000: —

» tredje utbyggnaden av Trollhare kraftstation ......... » 2,500,000: —

•* första utbyggnaden av Porjus kraftstation.................. » 1,300,000:_

* anordningar för elektrisk uppvärmning av isgrindarna

vid Älvkarleby kraftstation....................................... » 125,000''_

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bankoutskottets memorial Nr 43.

för anläggning av ångkraftstation för Älvkarleby kraftverk kr. 1,000,000: —

> distributionsanläggningar för statens kraftverk ......... » 800,000:

b) »Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsfonder»:

Riksgäldskontor et:

för allmänna järn vägslånefonden.......................................... kr. 1,500,000: -

c) -»Kostnader för införande av tobaksmonopol»:

Statskontoret:

för kostnader för införandet av statsmonopol å tobaks
tillverkningen

i riket ................................................kr. 20,200,000:

§ 35.

De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret,

i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad

statskontoret beträffar, å statsverkets giroråkning med angivande att insättningen

sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp.

verks giroråkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen,

jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till

vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel

uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: » Lånemedel* och avföras

å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel.

§ 36.

O

Det i § 34 här ovan omförmälda, i riksstaten för år 1916 under »Utgifter

för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna

järnvägslånefonden», 1,500,000 kronor, äger riksgäldskontor^ att i

sina räkenskaper omföra från kontot för riksstatens berörda utgiftstitel till

samma fonds konto. Samtidigt skall beloppet uppdebiteras å kontot för riksstatens

inkomsttitel »Lånemedel».

§ 37.

Då riksgäldskontoret enligt detta reglemente berättigas att uttaga medel

å statsverkets giroråkning i riksbanken, skall detta ske genom checker,

vilka skola vara underskrivna av en bland fullmäktige samt kontrasignerade

av riksgäldskontorets förste revisor och kassör; skolande i övrigt i berörda

hänseende gälla föreskrifterna i kungörelsen den 10 december 1909

om statsverkets giroräkning i riksbanken.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels memorial Kr 48. 23

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 38.

Jill följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit

och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat eu kreditivsumma av

15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas,

sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens

å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brvtas

eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i

allmänna tidningarna kungjord.

§ 39.

Ilen kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande

bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under

tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då

Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål,

sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara

oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor.

Huvudbok och medelsredovisning.

§ 40.

O ver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok,

vilken skall inom den 1 april året näst efter det, vilket densamma omfattar,

vara avslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad.

Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret

till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga

delar intagas i rikshuvudboken. Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman

hos riksgäldskontoret att till statskontorets riksbokslutsbyrå för varje

månad inom utgången av den därpå följande avlämna uppgifter dels om

under månaden verkställda uppdebiteringar å riksstatens inkomsttitlar samt

verkställda utbetalningar å riksstatens utgiftsanslag ävensom motsvarande

insättningar och uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken, dels och om

sammanlagda kassatillgången vid månadens början och slut.

§ 41.

Under loppet av juni månad varje år böra, till upplysning för allmänheten

om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed av
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial Nr 43.

sedda ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst

föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna

utdelas.

Angående fullmäktiges sammankomster.

§ 42.

Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem

bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång

sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer.

Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 43.

Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna

bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför

fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras.

§ 44.

Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden

avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla

samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro.

§ 45.

Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives,

till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda

angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje

gång tillkännagiva.

§ 46.

Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock

må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest

de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen

omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän

vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida

icke minst fem fullmäktige äro närvarande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 43. 25

§ 47.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro

av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat,

skulle vid deras sammankomst sig infinna.

§ 4S.

Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna,

böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster,

vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra

de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas.

Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens

röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig,

som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett

föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar,

därtill någon bland fullmäktige kan utses.

§ 49.

Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän

eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och

bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär,

därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör

inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet

sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det,

vid enahanda äventyr, åligger honom att senast eu månad före riksdagens

början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande

däröver, till banko utskottet överlämnas.

Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet

inlämnas.

Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag

§ 50.

Fullmäktige skola minst en gång varje år granska kamrerns och

kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå

och inventera de under kamrerns och kassörens vård befintliga låne- och

säkerhets- med flera handlingar.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 8 samt. 31 käft. (Nr 43).

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 G

Bankoutskott ds memorial Nr 43.

§ Öl.

En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens

bus, vilket står under deras vård och inseende.

Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det

icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra

inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris

på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen

utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid

skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda

utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill

desamma vid möjligen skeende försäljning blivit förvttrade.

§ 52.

Under de tider, dä riksdagen icke är församlad, må lediga rum och

lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt

begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna

varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga

lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå,

utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning

icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller

också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål;

ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som

fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas

noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse

bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och

inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt

skick samt, om så erfordras, reparerade.

§ 58.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut

vid 18S8 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags-och riksbankshus.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret

att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens

beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen rn. m. och riksbanken,

allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda

skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906

blivit av riksdagen meddelade.

s. 27 Kontrollera mot PDF

BankoaUkoiteU memorial Nr 13.

27

§ 54.

Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda,

skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning

och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att

omfatta.

Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen

avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs.

§ 55.

Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde,

som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober

eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfiirda kallelse genom kungörelse

i tidningar.

Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna

sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen,

skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten.

På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant.

§ 56.

Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning

av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna

och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka

handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande

riksdag och revisorer överlämnas.

Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande

av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller

nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av

tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt.

§ 57.

Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens

protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga

papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade

föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets

som bihangets tryckning;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskoitets memorial Nr 43.

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av

de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde

erfordras; samt

c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens

hus.

Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i

allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed

flera arbeten.

För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontor^

tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda

och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt

ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp,

äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje

kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa

av honom mottagna effekter.

§ 58.

Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga,

vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll

jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar,

som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande

bestämmelser avlämnas.

§ 59.

Som. enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den

27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets

räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den

er.e bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för

varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga.

Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda

kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen

utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper.

§ 60.

Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och

kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Eankoulskottets memorial Nr 43.

29

Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet

insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser

taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för

bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens

fortsatta likviderande.

§ 61.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som

skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså

utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens

förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet.

Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie

sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje

år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 62.

Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för

konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken

skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså

tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga

revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper.

§ 63.

Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i

postsparbankens styrelse.

§ 64.

Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i

riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för

utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket.

§ 65.

Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets

fullmäktige:

a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga

om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande

eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvud
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bcuikoutskottets memorial Nr 43.

staden omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen)

;

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning,

i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt,

men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109

regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blivit

utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna

avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden avgår, ävensom

utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde

efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet

eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden avgår (§ 98

regeringsformen);

d) för framtida uppsikten och kontrollen över Gröta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot a bankens

och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal,

än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens

räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år,

och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill

utsedda personer kunna återväljas.

Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige

i vartdera verket vara tillstädes.

§ 66.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för

justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat,

skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes.

Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek

och riksdagens hus.

§ 67.

Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande av de i staterna för

tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens

hus upptagna avlöningsförmåner, dels ock i övrigt med avseende å tililåmpningen

av samma stater meddelat följande bestämmelser:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets memorial Nr 4!!. 31

1:0) Tjäristinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad;

och hora de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare

utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de

nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas.

Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontor

än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerns skall

avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen

rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom

graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande.

2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högrebefattning,

densamma bestrida mot åtnjutande .av de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande

belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar.

3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontor eller riksdagens

bibliotek må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns

stat.

Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med

Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller

befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret

eller riksdagens bibliotek, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills,

vidare mottagas och bibehållas.

4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvitt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oavbrutna gång kan ske, var i sin ordning åtnjuta

semester, sekreteraren och kamrern i riksgäldskontoret vardera under

en och en halv månad, de övriga tjänstemännen i samma verk envar underen

månad, samt riksdagens bibliotekarie under en och en halv månad.

5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt slät

medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är filländalupen, förhöjning

ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av

samma tid med gott vitsord bestritt sin egen cdler på grund av förordnande

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bankoutskottets memorial Nr 43.

att härvid icke ma föras honom till last deri tid han åtnjutit semester;

och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från

och med månaden näst efter den, under vilken de för förhöjningen stadgade

villkoren blivit uppfyllda.

Därest tjänstinnehavare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid

den förra befattningen på grund av intjänat ålderstillägg uppburit lön

och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen

tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen upp

bära skillnaden, intill dess avlöningen vid den nya tjänsten genom intjänande

av ålderstillägg stigit till det förut innehavda beloppet.

Med avseende å tiden för erhållande av i den nya avlöningsstaten vid

riksgåldskontoret för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare

iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid, varunder han före nämnda

gtats trädande i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket,

ävensom att förordnande, som oavbrutet fortfarit till dess den tillförordnade

befordrats till ordinarie innehavare av den tjänst, han sålunda bestritt,

eller annan av samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid.

6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet

för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad,

men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till

den, som uppehållit tjänsten.

Till kassören i riksgåldskontoret anslagna missräkningspenningar få av

honom uppbäras endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap

eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestritt

kassörsgöromålen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill.

För de fall, då tjänstinnehavare vid ledighet är berättigad att uppbära

de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar,

äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som

under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande

av ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar

och missräkningspenningar.

7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin

tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,

efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för tjänsten

anslagna tjänstgöringspenningar.

8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för

svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 43.

33

riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller

fordras vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig

ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att

sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver

tjänstgöringspenuingar och inissräkningspenningar till sin vikarie avstå

så mycket av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande

nödigt.

(J:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter

prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet

under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden

uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom

ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga

förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning

härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst,

att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom

gottgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt

fyra kronor om dagen.

10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen

i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna

skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare

av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring.

ll:o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna

procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondedels

procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den tjänst

han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges

för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad,

under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning

av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Eätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid

övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad

skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock

ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

§ 68.

Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjäns t

som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande

måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter anBihang

till riksdagens protokoll 1915. 8 samt. 31 käft. (Nr 43). 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Nr 43.

sökningstidens förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla

änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas

rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta

den med tjänsten förenade lönen.

§ 69.

Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de

med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken

sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen

inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton

dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny

ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 70.

För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att

hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock

böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den

akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli

eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan,

bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på

dem, som i domarevärv må begagnas.

§ 71.

Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande

den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de

särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och

passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga

tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial

erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de

lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer.

Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m.

§ 72.

Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta

av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårds
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 43.

sr»

löshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende

å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera

honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen,

vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas.

§ 73.

Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller

annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse,

ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare

suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande

tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning,

huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer

avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning.

§ 74.

Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst.

§ 75.

Om någon av vaktbetjäuingen i sin tjänst varit försumlig eller eljest pa

ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter,

antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast ho3

fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.

§ 76.

Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit

infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för

alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande

honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir

ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig

ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av

bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande

försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande,

att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankontskoltets memorial Nr 43.

§ 77.

Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen

tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne

efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig

att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin

rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman

eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit

sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas,

blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret

skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare,

som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet,

vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret,

riksdagens bibliotek och riksdagens hus.

§ 78.

Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt

trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oavkortad lön

såsom pension från tjänsten avgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med

avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas kunna

i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och kan

finnas villig att i tjänsten kvarstå.

§ 79.

Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande

anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst

trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar

av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem

tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till

vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter

tjänståren allena medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en trettiofemtedel

för varje bristande tjänstår.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettioferatedel för varje överskjutande

tjänstår eller ock med en sextiondedel för varje överstigande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 43.

;i7

åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden

utfalla förmånligare.

§ 80.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt,

kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked

anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga

tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de föreskrivna

levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del av lönen,

dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregående

paragraf belöper.

Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret.

§ 81.

Beträffande de å riksgäldskontorets stat uppförda kvinnliga biträdena

gälla följande bestämmelser:

1 :o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad;

och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll

om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade

göromål, vilka kunna dem åläggas.

2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning

i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant

förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar,

dock med avstående av egna tjänstgöringspennirigar.

3:o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens

jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under

en månad.

4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med

den, som i gällande tjänstgöringsordning är bestämd för riksgäldskontorets

tjänstemän.

5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin

befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom,

efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje.år de för

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 43.

befattningen anslagna tjänstgöringspenningar. Beviljas kvinnligt biträde

tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan orsak än sjukdom,

kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna

till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras för befattningens

uppehållande eller eljest prövas skäligt.

6:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara

skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige

med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt.

7:o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden

för sin pensionering erlägga pensionsavgift, som beräknas efter pensionsunderlaget,

men i övrigt enligt de grunder, som äro stadgade för manliga

tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret.

8) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30

år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension

till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige

likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge

biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina

åligganden. Före uppnådda 60 levnadsår och SO tjänstår kan kvinnligt

biträde erhålla pension endast i det fall att hon på grund av sjukdom

eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt

fullgöra sina åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes i sådant fall av

fullmäktige, dock med iakttagande därav att detsamma ej må överstiga

det för tjänsten gällande pensionsunderlag.

9:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas

medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse.

10:o) Rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen

för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning

skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda.

1 l:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro

meddelade beträffande riksgäldskontorets tjänstemän, i tillämpliga delar

och i den mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till

efterrättelse i fråga om de kvinnliga biträdena.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BanJcoutskotteis memorial Nr 43.

3!»

Riksgäldskontorets Tid 1914 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen
tets
-

Årtal.

1880

38

Obligationer för 3G/10 % statslånets åtta emissioner

å tillsammans kr. 96,000,000, rarav

blivit utlämnade obligationer å kr.

85,656,360...................................................

Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner

å tillsammans kr. 119,790,000, motsvarande

£ St. 6,600,000, francs 166,320,000

eller rmk 134,640,000 ..............................

1886

42

Obligationer för 1886 års statslån å kr.

72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav

blivit utlämnade obligationer å rmk

72,614,500 ................................................

Tiden, då förbindelserna

bli

vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1914.

1887 d. 30/12

1904 d. 30/12

1909 d. 3%

1909 d. 30/12

1880 d. 7„

37io V

37, X

Kr.

84,819,920

(Kr.

65.231,826

£ St.

3,594,040

Frcs

90,569,808

Rmk

73,318,416

1886 d. 7,

37, X

/Kr. 55,533,777.78

/ Rmk 62,475,500

1888

40

Obligationer för 1888 års statslån å kr.

26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000

eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000

1888 d. 7*

1890

39

Obligationer för 1890 års statslån å kr.

35,555,555:66, motsvarande rmk40,000.000,

£ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ...

1890 d. 7,

3 X

37,

Kr. 24,191.111:11

Rmk 27,215,000

£ St. 1,333,535

Frcs 33,583,310

Kr. 25,603,555:6 6

Rmk 28,804,000

£ St. 1,411,396

Frcs 35,544,136

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial Nr 43.

Reglemen-

tets

liden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1914.

| Årtal.

§■

1894

42

Obligationer för 1894 års statslån å kr.

36,000,000, motsvarande francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rrnk 40,400,000,

Kr. 17,503.200

varav hälften utlämnats ...........................

1894 d. is/io

3 X

Frcs 24,310,000

£ St. 962,676

1899

42

Obligationer för 1899 års statslån å kr.

Rmk 19,642,480

43

72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000,

Kr. 32,151,240

varav hälften utlämnats ........................

1399 d. «/,

37, X

Frcs 44,654,500

£ St. 1,768,318:4

Rmk 36,080,836

i 1900

44

Obligationer för 1900 års statslån å kr.

Kr. 36,320,000

36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000,

31/, X

£ St. 2,000,000

rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ...

1900 d. 15/8

Rmk 40,800,000

Frcs 50,400,000

i 1904

31

Obligationer för 1904 års statslån å kr.

Kr. 36,000,000

Frcs 50,000,000

£ St. 1,980,000

36,000,000, motsvarande francs 50,000,000,

£ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000......

1904 d. V.

3 Va %

Rmk. 40,400.000

i 1906

58

Obligationer för 1906 års statslån å kr.

Kr. 43,200,000

Frcs 60,000,000

£ St. 2,376,000

43,200,000, motsvarande francs 60,000,000,

£ St. 2,376,000 eller rmk 48,480,000......

1906 d. Vs

3% X

Rmk 48,480,000

1907

72

Obligationer för 1907 års statslån å kr.

4 °/

Kr. 46,800,000

Frcs 65,000,000

£ St. 2.574,000

46,800,000, motsvarande francs 65,000,000,

£ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 ......

1907 d. Vs

t. o. m.

d. Va 1915,

därefter

3\, %

Rmk 52,520,000

1908

82

Obligationer för 1908 års statslån å kr.

4 %

Kr. 54,480,000

£ St. 3,000,000

Frcs 75,600,000

54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000,

francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000......

1908 d. 2%

t. o. m.

d.2°/. 1918,

därefter

3‘/, %

[Rmk 61,200,000

1911

97

Obligationer för 1911 års statslån å kr.

4 %

[Kr. 72,000,000

72,000,000, motsvarande francs 100,000,000,

t. o. m.

Frcs 100,000,000

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800.000......

1911 d. Vs

<d. 7,1926,

därefter

'' £ St. 3^960joOO

l 37, %

[Rmk 80,800,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr ii.

-il

Reglemen-

i

tets

bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den !il december 1914. |

Årtal.

§-

,

1913

34

Obligationer för 1913 års statslån å kr.

j

Kr. 72,000,000

Eros 100,000,000

£ St. 3,960,000

72,000,000 motsvarande francs 100,000,000,

£ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000 ......

1913

d- Vid

47* X

Rmk 80.800,000

1914

34

Obligationer för 1914 års statslån, varav ut-

lämnats obligationer å kr. 30,000,000 .....

1914

d. 15/io

5 %

Kr. 30,000,000

1913

34

Svenska skattkammarväxlar pr 15/4 1915 å

1 Kr. 20,064,000

£ St. 1,100,000 ..........................................

1913

d. 12/*

•1 o/

* /o

| £ St. 1,100,000

1906

28

Av Örebro—Svärta järnvägsaktiebolag upp-

lagt obligationslån, för vilket staten i

sammanhang med förvärvandet av Örebro

—Svartå järnväg övertagit betalnings-

skyldigheten ........................................

4 V.

Kr. 618,000

1908

48

Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten

upplagda två obligationslån, för vilka sta- ten i sammanhang med förvärvandet av

bolagets järnväg mellan Malmö och Trälle- borg övertagit betalningsskyldigheten, näm- ligen:

obligationslånet av år 1898........................

~

4 X

Kr. 1,413,000

> » > 1902 .....................

Kr. 777,000

1895

16

Kommunlån, för vilka staten i samman-

^ /o

hang med Yästkustbanans förvärvande

övertagit betalningsskyldigheten ............

5 %

Kr. 301,466:75

1895

16

Kommunlån, för vilka staten i samman-

|

hang med Västkustbanans förvärvande

övertagit betalningsskyldigheten ..............

4,7 %

Kr. 55,543:07

1866

18

Innestående fond för Göta kanals underhål-

lande ...... .....................................

1833

d- 31/i2

5 V

Kr. 140,889

1902

23

Innestående köpeskilling för fastigheten nr

O /o

1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d.

Arvfurstens palats)....................................

4 %

Kr. 2,250,000

Kr. 23,000,000

—

Hypotekslån i riksbanken..............................

1914

d- 7,o

5 %

Bihang till riksdagens protokoll 1915, 8 samt. 81 käft. {Nr 43). 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr 43.

■ Reglemen- | tets

Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1914.

; Årtal.

§•

1911

92

Av statskontoret till riksgäldskontorets för- valtning överlämnade kassabehållningar ...

Skuld å 1914 års anslag till räntor å stats-

—

Kr. 20,000,000

skulden m. m.............................................

Kr. 102,676:n

—

Till riksgäldskontoret inlevererad avkastning

å byggnadsfondens för riksdags- och riks- bankshus behållning ........................

Kr. 18,424:76

1890

14

Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för Sveriges all-

männa hypoteksbank, bokförda inom lin- jen med nämnda belopp ................

1890 d. ''*/,

37, %

1909

4

Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för konungariket

Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom

linjen med nämnda belopp...................

1909 d. 3°le

37* X

1866

16

Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000

kr. (icke kapitaliserat) ..............................

1815 d. 7„

—

—

1866

17

Hertigens av Södermanland,sedermera Konung

Carl XIII, hemgiftskapital, bokfört inom

linjen med 150,000 kr...........................

1778

5 %

1866

20

Fond för Hjälmare kanals och slussverks un-

derhållande (utgör blott ett depositum av

fordringshandlingar) .................................

.

________

1866

21

Dito för Strömsholms kanals dito (dito).........

—

—

1866

23

Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bok-

förd inom linjen med kr. 100,777:16 (stats- utskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års

riksdag)......................................................

1869

77

Post-assuransfonden (ingår bland riksgälds- kontorets övriga tillgångar, men med den

förbindelse, som § 77 i 1869 års regle- mente innehåller).......................................

1906

30

Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor

till inköp av vattenfall, lämpliga för elek- trisk drift å statens järnvägar..................

Kr. 80,241:6 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

BankouUikottels memorial Nr 43.

4 3

Reglemen-

tets

Tiden, då för

bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1914.

Årtal.

§•

1907

40

Dito av dito å 300,000 kronor till inköp av

vissa fastigheter för statens anläggningar

vid Trollhättan ..........................................

Kr. 75,392:6 4

1909

51

Dito av dito å 500,000 kronor för inköp av

:

vissa fastigheter för statens anläggningar 1

vid Trollhättan m. in...............................

1

Kr. 279,161:53

1910 1

47

Dito av dito å 2,038,000 kronor för full- j

bördande av statsbanan från Göteborg j

till Skee......................................................

Kr. 100,000

1911 i

56

Återstoden av anslaget å 1,400,000 kronor

för fullbordande av statsbanan från öster-

sund till Ströms vattudal järnte bispår......

—

—

Kr. 300,000

1911

65

Återstoden av anslaget å 1,500,000 kronor

för anläggning av ledningar för distribue-

ring av elektrisk energi från statens kraft- verk vid Trollhättan ................................

Kr. 750,000

1912

52

Dito av dito å 2,900,000 kronor för fortsätt-

ning av arbetet med utläggning av ytter- ligare ett järnvägsspår mellan Rönninge

och Järna m. m. ... ..........

Kr. 450,000

1912

56

Anslaget till anläggning av ledningar för

distribuering av elektrisk energi från sta- tens kraftverk vid Trollhättan m. m.......

;

iKr. 1,500,000

1914

84

Återstoden av anslaget å 600,000 kronor till

:

telefonkabel till Gottland...........................

—

i

Kr. 250.000

1914

34

Anslaget till utläggning av ytterligare ett järn-

1

Kr. 1,600,000

vägsspår mellan Rönninge och Järna m. m.

—

1914

34

Återstoden av anslaget å 1,500,000 kronor till

fortsättande av statsbanan Järna—Norr- kö Din er .............................................

|

Kr. 1,000,000

,

1914

34

Dito av dito å 600.000 kronor till statsbana

[

frän Karungi till Haparanda.....................

—

j Kr. 100,000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bankoutskottets memorial Nr 43.

Reglemen-

tets

;

Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld

den 31 december 1914.

Årtal.

| §•

1914

34

Återstoden av anslaget å 5,297,000 kronor till

införande av elektrisk drift å ban delen

Kiruna—Riksgränsen.

Kr. 3,697,000

1914

34

Dito av dito å 400,000 kronor till ökning av

1

i

i

utrustningen för elektriska driften å ban- delen Kiruna—Riksgränsen ....

_______„

Kr. 200,000

1914

34

Dito av dito å 3,000,000 kronor för anlägg-

1

ning av ny farled Vänersborg—Göteborg

—

Kr. 2,400,000

1914

34

Dito av dito å 2,500,000 kronor för anlag-

gande av ett statens kraftverk vid Älv- karleby ..................

Kr. 1,200,000

1914

34

Dito av dito å 2,500,000 kronor till lednin-

gar för distribuering av elektrisk energi

från Älvkarleby.......................

.

Kr. 1,500,000

1906

22

Återstoden av anslaget för åren 1907—1911

''

å 7,500,000 kronor till allmänna järn vägs- lånefonden...............................

Kr. 42,300

1910

42

Återstoden av anslaget för åren 1912—1914

å 4,500,000 kronor till allmänna järn- vägslånefonden ...........................

Kr. 1,368,400

1911

5H

Anslagen för åren 1912—1914 till fonden

1912

69|

för åstadkommande av bibanor inom vissa

delar av riket.......................

—

Kr. 4,000,000

Diverse skulder.

Å reservationsanslaget till utvidgning och

komplettering av riksdagens bibliotek......

Kr. 5,260: oi

Utelöpande förfallna obligationer och kuponger

Kr. 16,110,080: 31 !

Riksgäldskontorets fonder.

!

Likvidations- och amortissementsfonden

—

Kr. 4,786,772:15

Fonden för statsskuldens amortering ...

Kr. 15,419,637:22

I

Riksgäldskontorets pensionsfond

- j

Kr. 14,883: 5 4

Summa Kr. I

821,804,759: 20

Inom linjen balanserade skulder Kr........

.............. 60.250,777:16

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 43.

45

Riksgäldskontorets vid 1914 års slut utbalanserade kapitalfordringar för

utlämnade län till Yissa bestämda ändamål.

Reglementets

: Tiden, då

Ursprungliga

Kapitalåterstod

lånet

Annuitet.

Räntefot.

vid 1914 års

utbetalts.

I

Dröppel.

slut.

Årtal.

§■

a) Allmänna byggnadslåne-

j

fonden.

1866

43

Lån till Västerås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

~

28,000

—

1866

148l)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande av elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes .................................

1873-1875

5 X

4 X

20,000

—

5,319

48

1874

5

Lån till seminarium för

bildande av lärarinnor, för

inköp av byggnad åt semi- nariet (numera övertaget av

direktionen över Stock-

holms stads undervisnings- verk) .................................

1875

5 X

4. o/

59,000

5,906

34

1882

17

Lån till Linköpings dom-

4,.

kyrka, för fullbordande av

tornbyggnaden å kyrkan...

1883

5 X

4 X

30,000

19,055

54

Transport

_

_ ;

!

i

I 1

58,281

36

'') Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 43.

46

Reglementets

Tiden, då

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod j

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

vid 1914 års i

Årtal.

§•

1

Transport

—

58,281

1

36

I>

00

CO

t—*

15

Ytterligare lån till Linkö-

''

pings domkyrka, för betäc- kande av uppkommen brist

i den beräknade kostnaden

|

j

för tornbyggnaden ä kyr-

1888

17

{

kan....................................

5 %

4 %

30,000

22,308

1892 j

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande av restau-

rationsarbetet å densamma

1893

D %

-! X

40,000

—

29,554

85

1896

16

Lån till Härnösands dom-

1

kapitel, för uppförande av

Limit |

|

ny byggnad för allmänna

1897

las med j

läroverket i Östersund......

500 kr. t

årligen j

under 1

30 &r. )

15.000

6,500

j 1898

\1908

17\

10/

Lån till Vadstena och S:t

Pers församlingar, för full-

Låuet

åter-

,

bördande av Vadstena klo-

betalas

16,000

ster kyrkas restaurering ...

1898

1

■ fr. o. m.

&r 1916

16,000

—

—

i med

minst

! irl.

1877‘)

7

Lån till staden Strömstad,

!

1

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878

6 %

i

5 %

50,000

20,798

70

1/1877

Lån till staden Söderhamn,

|

6/

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda ............

1878-1879

6 %

5 %

j 200,000

49,402

32

1

Transport

1

j _

I 1

| 202,845

40

'') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Banhoulskottet» memorial Nr 43.

47

Reglementets

Tiden, då

lånet

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapilalåterstod

vid 1914 års

utbetalts.

Deioppei.

slut.

Årtal.

§•

i31

10/

Transport

__

_

_

202,845

40

/1880

11881

Lån till staden Hudiksvall,

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor ................................

1881-1882

6 X

5 X

200,000

75,354

56

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny tomtreglering efter 1887

års eldsvåda ....................

1889

5 X

4 X

100,000

65,752

05

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

tomtreglering efter 1888

års eldsvåda ..............

1890

5 X

4 X

200,000

136,061

59

1896

15

Lån till staden Mariestad,

för ny tomtreglering efter

1895 års eldsvåda ...........

1897

47,. X

37,. X

150,000

—

125,678

59

1902

20

Lån till staden Åmål för

ny tomtreglering efter 1901

års eldsvåda ....................

1903

5 X

4 X

300,000

276,305

11

1

941)

Lån till Kinda kanalaktie-

1866\

118

bolag, för utsträckning av

1

143

Kinda båtled medelst kansli-

sering av Stångån från sjön

Rengen till hamnen vid

Linköping...........................

1865- 1870

5 X

3 X

437,500

325,431

77

= 1,207,429: 07

Transport

—

—

1

—

1,207,429

07

*) Se ridare §134 mom. 14 i 1863 års reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bankoutskottets memorial Nr 43.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1914 års

Årtal.

§•

''

Transport

—

—

—

1,207,429

07

/1866

\1897

821

13/

b) Allmänna Järnvägslåne- fonden.

Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Herrljunga

över Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- malspårig ...........................

f1865-1867\

5 °4

4 X

''

2,600,0001)

1,972,501

92

j 1898 /

1871

31

Lån till Karlskrona—Växjö

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan

Karlskrona och Växjö......

1872—1874

5X‘)

47. X

2,600,000

«

924,208

54

1871

31

Lån till Bergslagernas jäm- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Lud- vika till Kil........................

1874—1876

57, X3)

5 X

5,000,000

2,760,536

80

Transport

—

—

—

—

6,864,676

33

'') Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 3,240,000 kr. för anläggning av

järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000

kr., vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaiiserades och ökades med nytt låneunderstöd å

600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr.

’) Se § 8 av 1886 års reglemente.

SJ Se § 3 av 1883 års reglemente.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Hemknutnkottets memorial Nr 43.

49

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1914 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

6,864,676

33

1876

5

Lån till Västervik—Åtvida-

berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Västervik över

Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana....................................

1877-1879

5 X‘)

47.X

1,865,000

1,526,529

33

1876

5

Lån till Hultsfred—Väster-

viks järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny,

med bibana och sidospår...

1877-1879

5 X1)

41, X

1,750,000

1,475,550

16

/187 6

(1904

Lån för anläggning av järn-

V

'')

väg från Vislanda t ill Bo 1 men

(numera övertaget av Karls- hamn—Vislanda järnvägs- aktiebolag) ... ...............

1877-1878

57ie X

47* X

500,000’)

465,439

41

1876

5

Lån till Gottlands järnvägs-

1

aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Visby till

Hemse ..............................

1877-1879

5 X‘)

47* X

500,000

318,134

79

1

!/187 6

(1879

13/

Lån till Södra Dalar nes järn-

•

vägsaktiebolag, för anlägg-

ning av järnväg från Krylbo

till Borlänge med bibana...

1879-1882

5 X1)

47* X

2,375,000

—

1,692,906

62

Transport

—

—

—

12,343,236

64

lN Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen.

’) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års

riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor, varför

J>y skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 8 saml. 31 käft. (Nr 43). 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

.JO

Bankoutskottets memorial Nr 43.

Reglementets

Årtal.

§•

1913

1876

f 1881

|1912

22\

36/

1881

1881

1881

15

15

i

Tiden, dä

lånet ! Annuitet,

utbetalts.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitaliterstod

vid 1914 års

slut.

Transport j

Lån till Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag,

för anlägg,

ning av järnväg från Knippboheden

till Rättvik.........

1913

V/2 x i 1.252,000'';

Lån till Varberg—Borås järn- i

vägsaktiebolag, för anlägg-j

ning av järnväg från Varberg j

till Borås........................... 1879—1881 i 5 %*) 41/, *

Lån för anläggning av järnväg

mellan Borlänge och

Insjön (numera övertaget

av Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag)

........................

2,600,000

Lån till Vetlanda—Sävsjö

järnvägsaktiebolag, för anläggning

av järnväg mellan

Vetlanda och Sävsjö .........

15

1883-1886; 5 % \ 4>/, %

1883—1886 5 % 4>/,

Lån för anläggning av järnväg

från Finspong till Norsholm

(numera övertaget av

Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag)

..................11883—1886 5 %

Lån till Stockholm—Rimbo i

järnvägsaktiebolag, för an-!

läggning av järnväg mellan i

Stockholm och Rimbo ......11883—1887 5

*7. :

950,000

300,000

12,343,236

834,600

1,806,685

64!

10

854,591

35

228,644 06

500,000 -

373,221166

41/* %!

500,000

381,073

Transport j -

i !

’) Varav vid 1914 års slut återstodo ej lyftade kr. 417,400.

‘‘) Se § 3 av 1883 och 3886 års reglemente.

— I 16,822,052

36

17

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankou/.skottet.v memorial Nr 4H.

Öl

Reglementets

~...... j

Tiden, di

länet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprunglig»

beloonet.

Kapitaläterstod

vid 1914 års

Årtal. ''

9.

Slut.

1

1

1

Transport

i

—

16,822,052

17

OO

ce

15

Lån för anläggning av järn- väg mellan Borås och Sven- Ijunga (numera övertaget

av Borås—Alvesta järn- vägsaktiebolag) ......

1884—1887

5 \

t1/ .. %

500.000

388,586

95

1886

16

Lån för anläggning av järn- väg från Skara över Gös- säter till Vänern (numera

övertaget av Västergötland

—Göteborgs järnvägsaktie- bolag) .................................

1887—1889

5 X

47* X

324,000

256,463

50

1886

16

Lån till Halmstad—Bolmens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Halmstad till Bolmen med

sidospår.............................

1887—1890

5 X

•

17, X

824,915 *)

__

664,316

27

1886

16

Lån till Fågelsta—Vadstena

—Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning av järn- väg från Vadstena till Ödes- hög ....................................

1888—1890

5 X

.

4 1 / */

-* /2 /«

300,000

241,594

-

1886

16

Lån till Meilersta Blekinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Karlshamn till Gullbärna

med bibana och hamnspår

!

1888-1893

;

|

I 5 X

UV* X

1,102,250*)

|_

887,672

60

Transport

—

i

1

!

_

1

19,260,685

97

''■) Enligt kutig! brev av d. "/, 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor.

s) Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet. 1,120,250 kr., har bolaget förklarat »ig icke komma att lyfta.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

BankoutskotteU memorial Nr 43.

Reglementets

Tiden, då

länet v

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1914 års

Årtal.

§■

Slut.

Transport

—

—

—

—

—

19,260,685

97

1886

16

Lån till Mora—Yänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Mora

strand till östra Yärmlands

järnväg jämte bibana.........

1889-1893

5 *

4.1/ o/

1,000,000

843,142

88

1886

16

Lån för anläggning av järn- väg från Marieetad till Gös- säter med bispår (numera

övertaget av Yästergötland

—Göteborgs jämvägsaktie- bolasfl.................................

1890-1891

5 X

47, %

305,000

253,480

68

I 1886

16

Lån för anläggning av järn- väg mellan Yittsjö och Häss- leholm (numera övertaget

av Hässleholm—-Markaryds

järnvägsaktiebolag) ............

1890-1892

5 X

it/. •/

404,000

390,431

87

1886

16

Lån till Skymnäs—Munkfors

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Björndalsbron till Munk- fors ..................

1891-1892

5 X

47, X

4% X

90,835

76,586

1

88 j

1886

16

Lån för anläggning av järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera övertaget av

Hälsingborg — Hässleholms

järnvägsaktiebolag) ............

1892—1893

5 X

290,000

244,511

40

Transport! -

—

1

_

—!21,068,839

!

68

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 43.

53

Reglementets

Tiden, du

l&net

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDnet.

Kapitalåterstod

vid 1914 års

Årtal. | jj.

|

S1UI.

1

Transport

—

—

—

!

21,008,839

68

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Malmö till Tomelilla .........

1892—1896

i

5 %

: 41/, x

1,300,000

1,152,324

34

1891

18

Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Nyby bruk till Södertälje

med bibanor .....................

1892—1890

4 V, X

1,800,000

1,781,595

1891

19

Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Härnösand till Sollefteå ...

1892—1895

5 %

-I1/, .%

2,350.000

2,034,452

77

1891

•

18

Lån till Norrköping—Söder- köping— Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Norr- köping över Kummelby till

Söderköping och från Kum- melbv till Arkösund .........

1893—1895

b X

44/g X

653,000

572,218

32

1891

1

18

''

Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Uddevalla till Lelången ...

1895—1890

5 X

41/* X

1,247,000

__

1,117,411

43

1896

1

i

14

Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Gull- bärna till Torsås ............|

!

1897—1899

1

''

0 ° I

i

47, % !

537.500

—

491,382

73

Transport

1

—

_

1

|

:

i

28,218,224

27

i

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bankoutskottets memorial Nr 43.

Reglementets

1

:

1

Tiden, då

iånet

utbetalts

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1914 års

Årtal.

8- i

Transport

—

28,218,224

27

1910

7

Lån till Östra Blekinge järn-

I

vägsaktiebolag, vilket lån

bildats genom kapitalise- ring av förfallna annuitets- och räntebelopp å nästföre- gående lån ........................

1910

57* X

^7, x-

108,000

103,379

55

1896

14

Lån till Klintehamn—Koma

•

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Klintehamn till Roma......

1897-1900

5 X

47.X

213,250*)

—

213,250

—

1896

14

Lån till Markaryd—Veinge

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Markaryd till Yeinge ......

1897 1900

5 X

47* X

563,000'')

—

561,000

—

1896

14

Lån till Gottlands järnvägs-

aktiebolag, för anläggning

av järnväg mellan Väst-

kinde och Tingstäde .........

1899, 1902

5 %

| 47* X

119,000*)

_

108,153

24

1896

14

Lån till Sala—Gysinge—

Gävle järn vägsaktiebolag,för

anläggning av järnväg från

Sala över Gysinge till Haga-

j 1,438,542

29

ström .................................

1899-1901

5 X

1 47* X

1,545,500

Lån till Sala—Gysinge—

Gävle nya järnvägsaktiebo- lag, för anläggning av järn- väg från Sala över Gvsinge

:

1

94

till Hagaström4) ...............

1914

4.1/ O/

1 * / 2 ''*

300,049 4)|94

| 300,049

!

Transport

1 ~

i

''■

1 “

j

I

I

130,942,599

1 7

''j29

l) Enligt kungl. brev av den **/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr.

’) Varav vid 1914 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr.

*) Enligt kungl. brev av den */„ 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr.

* Av lånet av år 1898 till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag överfördes enligt kungl. brevet den 30/„ 1913

till särskilt lån till Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag ett förfallet belopp av kr. 300,049: 94 att likvideras

i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bankontskottets memorial Nr 43.

55

Reglementets

Årtal.

§•

1896

14

1896

u

I

|/1900

19)

111901

!

18/

! 1896

14

1896

1.4

(1890

U\

11901 |

1

17/

;

Transport

Lån til] Östra Centralbanans

järnvägsaktiebolag, för anläggning

av järnväg från

Linköping över Rimforsa

och Kisa till Yimmerby ...

Lån till Slite—Roma järnvägsaktiebolag,

för anläggning

av järnväg från Roma

till Slite..............................

Lån till Borås—Alvesta

järnvägsaktiebolag, för anläggning

av järnväg från

Borås till Alvesta ............

Lån till Falkenbergs järnvägsaktiebolag,

för anläggning

av järnväg från Holtsljunga

till Limmared.........

Lån till Orsa—Härjeådalens

järnvägsaktiebolag, för anläggning

av järnväg från

Orsa till Sveg ..................

Lån till Skövde—Axvalls

järnvägsaktiebolag, för anläggning

av järnväg från

Skövde till Axvall ............

Transport

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

1

Käntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1914 års

slut.

j —

i

—

30,942,599

|

1

’

''

29

1899-1902

5 X

Alf o/

* tf /•

1,710,000

—

1,710,000

—

1900, 1902

5 X

4.1/ o/

* / 2 /•

339,000 7

—

339,000

—

1901-1903

5 X

Alf o/*

* it /•

4,795,000

4,500,390

18

/19021

\l905/

5 X

47, X

505,000

481,315

46

(19021

<1907;

11909)

5 %

47, X

1,850,000

—

1,850,000

—

(1902\

(1905/

5 %

47, x

363,500 7

—

363,500

- I

i

!

- !

—

40,186,804

93

'' • Enligt kung!, brev av den ’*/» 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr.,

1,000 kr.

’) Enligt kung!, brev den **/, 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369 000 kr

5.500 kr. till 363,500 kr. t ,

blivit nedsatt med

blivit nedsatt med

opaginerad Kontrollera mot PDF

5(j Bankoutskottets memorial Nr 43.

Reglementets j

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1914 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

1

—

—

—

40,186,804

93

1901

17

Lån för anläggning av järn- väg från Enköpings hamn

över Heby till Enåker (nu- mera övertaget av Stock- holm-Väs terås -Bergslager- nas nya järnvägsaktiebolag)

1904-1906

5 X

4V,X

1,028,700

1,000,561

40

1901

17

Lån till Norrköping—Söder- köping—Vik bolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Val- demarsvik till Söderköping

med hamnspår till sjön

VvninFen .......................

1904, 1907

/1904\

\1908j

J1905)

11908/

5 X

47, x

591,500

571,634

80

1901

17

Lån till Landskrona—Kjev- linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Kjevlinge till

Sjöbo med sidospår till

Avfidskloster .....................

5 X

47* X

1,192,000

1,192,000

1901

17

Lån till Mellersta Söderman- lands järnvägsaktiebolag,

för anläggning av järnväg

från Stål boga över Malm- köping till Skebokvarn......

5 X

47* X

532,500

532,500

1901

17

Lån till Tidaholms järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Tidaholm

till

(1905)

<1906>

5 X

47,x

510,000

510,000

1901

17

Lån till Åtvidaberg—Bjärka

—Säby järnvägsaktiebolag,

för anläggning af järnväg

från Bjärka till Åtvidaberg

[1909J

1905, 1906

5 X

47, X

290,000

290,000

Transport

—

—

—

—

44,283,501

13

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 43.

57

Reglementets

liden, då

länet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1914 års

Årtal.

§

Transport

—

—

—

44,283,501

13

1901

17

lin till järnvägsaktiebolaget

Borgholm—Boda, för an- läggning av järnväg från

Borgholm till Böda .........

[19051

1907

5 X

47, X

419,000

419,000

1901

17

Lån till Ruda—Finsjö—Os-

[1908]

karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning av

järnväg från Oskarshamn

till Ruda...........................

1906, 1907

5 X

47, X

483,300

483,300

/1901

171

Lån till Orsa—Härjeådalens

(1905

17/

järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsanlägg- ningen mellan Orsa och Sveg

1905-1907

1909

5 X

47, X

2,200,000

2,200,000

_

1905

9

Stockholm—Rimbo järnvägs-

aktiebolags skuld för ogul- den köpeskilling för Ränna—

Norrtälje järnväg...............

1905

5 X

47, X

500,000

479,952

11

1900

22

Lån till Södra Ölands järn-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Borg- holm till Näsby ...............

1908-1910

5 X

47, X

951,5007

950,500

1906

22

Lån till Lidköping—Kållands

järnvägsaktiebolag, för an-

1906

22

läggning av järnväg från

Lidköping till Tun............

Lån till Yarberg—Ätrans

/1908(

(1910/

5 %

47, X

367,500

—

367,500

—

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Yarberg över Ullared till

Ätrans station ..................

1908, 1912

5 X

47, X

1,185,000

1,185,000

Transport

—

—

—

50,368,753

24

*) Varav vid 1914 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 8 samt. 31 käft. (Nr 43).

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bankoutskottets memorial Nr 43.

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1914 års

Årtal.

§■

Slut.

Transport

—

—

_

50,368.7 53

24

1910

42

Lån till Varberg—Ätrans

järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsan- läggning från Yarberg över

Ullared till Ätrans station

1913—1914

5 %

•i1/, X

65,000

65.000

1906

22

Lån till Skara—Timmersdala

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Skara till Timmersdala......

/1908\

11911/

5 %

■

47* X

352,500

352,500

1906

22

Lån till Mjölby—Hästhol- mens järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Mjölbv till Hästholmen......

1908—1910

5 %

47, %

800,000!)

799,600

1906

22

Lån till Uppsala-Enköpings

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Uppsala till Enköping......

1909

5 %

4.1/ o/

* / 2 /•

1,040.000

1,040,000

(1906

\l910

221

42/

Lån till Kil—Fryksdalens

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Kil till Torsbv..................

1911—1914

5 %

4V, X

2,500,000*)

2,250,000

I

fl906

i910

221

42)

Lån till Lysekils järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Lysekil till

Smedberg..........................

1911—1912

5 X

41/, X

1,200,000»)

800,000

Transport

1

I

55,675,853

24

*) Varav vid 1914 års slut återstodo ej lyftade kr. 400.

*) D:o vid d:o d:o » 250,000.

’) D:o vid d:o d:o i 400,000.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bankoulukottets memorial Nr 4ii.

59

Reglementets

Tiden, då

lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1914 års

Årtal. 1 §.

Transport

—

—

—

55,675,853

24

190(i

<)•>

Lån till Väderstad—Ske-

ninge—Bränninge järnvägs- aktiebolag, för anläggning

av järnväg från Väderstad

över Skeninge till Brän-

788,5001)

ninge .................................

1912

5 X

4 V, X

492,500

_

1906

22

Lån till Lindfors—Bosjöns

järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från

Lindfors till Bosjön............

1912

5 %

4 V* X

100,000»)

_

66,600

—

1910

42

Lån till Sävsjöström—Näs-

sjö järnvägsaktiebolag för

anläggning av järnväg från

Nässjö till Sävsjöström......

1913-1914

5 %

47. X

2,581,500’)

_

1,105,500

_

1910

42

Lån till Trollhättan—Nosse-

bro järnvägsaktiebolag, för

anläggning av järnväg från

Trollhättan till Nossebro...

1914

5 V

4 Va X

555,000»)

280,000

= 56,413,024: 17

■

;

Summa

—

—

—

57,620,453

24

») Varav vid 1914 års slut återstodo ej lyftade kr. 296,000.

*)

D:o

vid

d:o

d:0

> 33,400.

Si

D:o

vid

d:o

do

»1,476,000.

*)

D:0

vid

d:o

d:o

» 275,000.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bankoutskottets memorial Nr 43.

Av 1906 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvågar har 1906 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag av 7,500,000

kronor, att utgå under fem år från och med ar 1907 med 1,500,000

kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett

av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod

disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av

nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl.

Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor

och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande

det sökande bolaget skyldigt, att gottgöra de särskilda kostnaderna för

möjligen erforderliga kontroll undersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett

kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med

iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en

tiondedel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning

av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av

kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning

och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän

trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till

banans öppnande för allmän trafik;

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 43. 61

4:o) att i avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fein procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en

halv för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgivas för högst tre år,

dock icke utöver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet av den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda inedgives,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all övrig

ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden och kapitalet gottgjort,

så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares

så länge, till dess även beloppet av den ränta med vars erläggande

anstånd medgivits, bliver till staten inbetalt;

c) att kapitalavbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik

öppnad; och

d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för

den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och

tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt

för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget, än ock

en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med

ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan

fordran an statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas av bolaget;

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bankoutskottets memorial Nr 43.

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,

vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt

alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och

nödiga; samt

8 ro) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.

Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under

bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde

under den återstående arrendetiden ävensom för skada och inträng; samt

att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning

med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning

skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa.

Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från järnvägslånefonden.

Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat

och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000

kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor

årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av

dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bankoukskotlett memorial Nr 48.

63

ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kung]. Maj:t

beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och

bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som

ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det

sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen

erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande

med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens

granskning föranledas;

2ro) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst

så stor de], som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets

fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som

bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat

tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas,

och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel

av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 .angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik

förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först

gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

eu tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande

sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Banko utskottets memorial Nr 43.

anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta,

genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten törst sedan i stadgad

ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majrts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang

härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som

icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma

belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den

av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande

och° tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet

att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med

förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget,

än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning

med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade

andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan

fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad,

G:o) att Kungl. Maj: t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och

räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget;

7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka

Kungl Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla

de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga;

samt

s. 65 Kontrollera mot PDF

Banhoutskotteti memorial Nr 43.

65

8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl.

Maj:t så prövar lämpligt,

dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga,

kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara

disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk

och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes

utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång

i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg

utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes

utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde

under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång;

samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet

eller inrättning med åborätt eller annorledes äu vad ovan sagts upplåten,

ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång;

skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen

angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14

april 1866 stadgar;

dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor

belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;

och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla

och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag

anvisa.

Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd

från fonden för bibanor i västra delarna av riket.

Riksdagen har år 1911 dels beslutat att för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och

Jämtlands län, samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond

av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912

med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående

under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma

femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond

anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar,

om vilka här är fråga;

dels för avsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från

riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 av 1,000,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 8 sand. 31 höft. (Nr 43). 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bankoutskottets memorial Nr 43.

dels ock föreskrivit följande villkor ock bestämmelser för åtnjutande

av lån från ifrågavarande fond:

l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt

hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt.

2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning,

som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara

uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas.

3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar

sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig

ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnads
O
summans

tillräcklighet.

4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och

är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och

arbetsplanens granskning föranledas.

5ro) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån

vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital,

som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande

på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav

minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens

utförande.

6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman,

som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av

den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen

blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl.

kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och

besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad

samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans

öppnande för allmän trafik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 4.1.

07

7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras

sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent

å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres

ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och

återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under

eu tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande

sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd

med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom

fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning

såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts;

c) att, så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke

är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i

sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta,

som icke är att hänföra till anståndsränta; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess

samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet av fem procent å nu ifrågavarande del av

försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja erläggas,

förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad.

8ro) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och

materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för

den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans

utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan

fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess

inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats

för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel

ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bankoutskottets memorial Nr 43.

framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen

meddelad.

9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall

bekostas av bolaget.

10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll.

1 l:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt

underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl.

Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor

och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga.

Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus.

Övervaktmästaren i riksdagens hus år skyldig att i sin tjänstgöring

ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av fullmäktige i riksgäldskontoret

honom meddelas, och åligger honom huvudsakligen:

att utöva förmanskap såväl över den tjänstepersonal, som enligt beslut

av fullmäktige är anställd i riksdagshuset för vakthållning vid portarna,

skötsel av hissarna eller dylikt, som ock över all den vaktbetjäning, som

är anställd hos riksdagens kamrar, utskott och tryckeriexpedition eller

tjänstgör hos kyrkomöte, statsrevision, kommittéer eller andra församlingar

och beredningar, som begagna lokaler i riksdagshuset; skolande övervaktmästaren

såväl under som mellan riksdagarna ansvara för vakthållningen

vid portarna och hava uppsikt över att den i riksdagens lokaler anställda

vaktbetjäningen iakttager god ordning och äger han att, då anledning till

anmärkning härutinnan förekommer, därom till vederbörande göra anmälan,

att låta ombesörja renhållning och städning av sådana för riksdagen

avsedda lokaler i riksdagshuset, i avseende a vilka särskilda föreskrifter

icke meddelats av fullmäktige, samt

att tillhandagå vice värden med biträde vid vården om riksdagshuset

och dess inventarier samt beträffande mottagande och utlämnande av för

riksdagens behov upphandlade effekter.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Bankoutskottets memorial Nr 43.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid. riksgäldskontoret.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Miss-

räk-

nings-

pen-

ningar

Kr.

Summa ]

Kr. * 1 2

5,000

2,800

_

1

7,800 (

5,000

2,500

—

7,500 /

3,500

1,500

_

5,000 !

3,500

1,500

—

5,000 )

3,000

1,500

1,000

5,500

3,000

1,500

—

4,500

3,000

1,500

—

4,500

1,800

1,000

—

2,800 j

3,600

2,000

—

5,600 )

1,050

550

—

1,600 \

1,050

550

—

1,600 |

- 1,200

600

—

1,800 jj

800

600

—

1,400 !)

1,600

1,200

2,800 )

| 37,100

19,300

1,000

57,400 |

1 sekreterare och ombudsman...

1 kamrer ..............................

1 tredje gradens tjänsteman,

förste revisor .....................

1 d:o d:o ..............................

1 andra gradens tjänsteman,

kassör.................................

1 d:o registrator och kanslist...

1 d:o revisor och bokhållare ...

1 första gradens tjänsteman, kammarskrivare

........................

2 d:o d:o ..............................

1 kvinnligt biträde ..................

1 d:o ....................................

1 förste vaktmästare

1 vaktmästare

2 d:o ............

Summa

Ål der »tillägg

med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

med 500 kr. och efter 6

år med ytterligare 500 kr.

år med ytterligare 200 kr.

med 200 kr. och efter 10

år med ytterligare 200 kr.

Anm. 1. För kvinnlig biträdesbefattning utgör pensionsunderlaget 1,300 kronor (= lön och två

ålderstillägg, med avdrag av 150 kronor).

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna

av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100

kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Anm. 3. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens

hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Banko utskottets memorial Nr 43.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek.

1

1

j

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

I

Alderstillägg

1

Riksdagens bibliotekarie .........

4,000

1,800

5,800

(Rfter 5 år kan lönen höjas med j

! 500 kr. och efter 10 år med !

t ytterligare 500 kr.

1 vaktmästare .......................

800

600

1,400

(Efter 5 år kan lönen höjas med

] 200 kr. och efter 10 år med

[ ytterligare 200 kr.

Summa

4,800

2,400

7,200

Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna

av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100

kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor.

Ånm. 2. Utöver den här ovan upptagna avlöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige

tilldela honom ett extra arvode av 2 kronor 50 öre om dagen under den tid,

Riksdagen är samlad.

Anm. 3. Fullmäktige äga att vid riksdagens bibliotek anställa dels, för tjänstgöring under hela

året, en amanuens med ett årligt arvode av 3,000 kronor, dels ock, för tjänstgöring under

den tid riksdag pågår, ytterligare en amanuens med ett arvode av 5 kronor om

dagen.

Anm. 4. Fullmäktige äga att under de tider av året, då behov därav förefinnes, vid biblioteket

anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår av enahanda

arvode, som är eller varder bestämt för vaktmästare hos riksdagens kamrar, samt å

andra tider mot den gottgörelse, som fullmäktige pröva skälig.

Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus.

Lön

Kr.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Kr.

Summa

Kr.

Ålderstillägg

|

1 övervaktmästare ..................

.

1,400

1,000

2,400

|

(Efter 5 år kan lönen höjas med 1

\ 200 kr.

1 övermaskinist .....................

1,400

1,000

2,400

.

/Efter 5 år kan lönen höjas med j

\ 200 kr.

Summa

2,800

2,000

4,800

Anm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en

strömförbrukning av högst 200 kilowatt om året, ävensom uniformsbeklädnad.

Anm. 2. Övermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en

strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året.

Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor

ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande

av statistik över förbrukningen av elektricitet.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 4:>.

71

Pensionsstat vid riksgäldskontoret.

Kr.

Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............

2,500

—

» kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart..........................................

2,000

—

» bibliotekarien vid riksdagens bibliotek Pehr Edvin Sten/ett .........

4,000

—

» vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil Rydman .........

1,000

—

» sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan

Magnus Stuart ..................................................................

4,000

» korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander

1,500

» förste vaktmästaren Carl Johan Lundell ....................................

1,400

—

> vaktmästaren Gustaf Sturkell ...................................................

1,200

—

> sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen

Knut von Matern ...............................................................

3,200

—

» revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann ..................

3,100

—

» notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms

änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad...........................

500

—

Summa kicacr

24,490

—

Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan

såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.