Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena.

1915-02-18 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1915:2, Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1915 kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning

i vad angår jordbruksärendena.

(1 :a avd.)

Med anledning av de till jordbruksutskottet hänvisade framställningar,

som röra utgifter för kapitalökning, får utskottet avgiva följande

yttrande och förslag.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

l:o) I den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,

avdelning: utgifter för kapitalökning, i vad angår jordbruksdepartementet,

punkten 1, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för inköp av ett

i statsrådsprotokollet angivet område av lägenheten Källbacka i Ålvsby

kyrkby för anordnande därstädes av två jägmästarbostäder ävensom för

inrednings- och reparationsarbeten å bostadshuset å lägenheten anvisa

ett belopp av 27,500 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis

av tillgängliga medel under innevarande år härav utanordna 22,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa

till det statsverkspropositionen bilagda statsrådsprotokollet i ämnet.

Förevarande framställning avser inköp för beredande av bostäder

åt två jägmästare av ett område om 70.26 ar av lägenheten Källbacka

nr 1 i Alvsby socken. Köpeskillingen utgör 22,000 kronor. Å området

äro uppförda en manbyggnad i två våningar samt två rymliga uthus.

Då nedra våningen använts till handelslokal, erfordras vissa omändringar

i inredningen, varjämte en del reparationer i övrigt ansetts erforderliga.

Bihang titt riksdagens protokoll 1915. 10 saml. 2 höft. (Nr 2.) 1

Kostnad för

anordnande

av jägmästarbostäder

i

A tv sbyns

kyrkby i

Norrbottens

län.

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Odlingslåne
fonden.

Enligt upprättat kostnadsförslag hava reparationerna beräknats draga

en kostnad av 4,942 kronor. För oförutsedda utgifter har domänstyrelsen

ansett böra upptagas ett belopp av 1,058 kronor, vilket departementschefen

emellertid funnit kunna minskas med 500 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot det ifrågasatta inköpet

eller mot det därför och för bostädernas iståndsättande beräknade

belopp, hemställer därför,

att riksdagen må för inköp av ifrågavarande område

av lägenheteu Källbacka i Ålvsby kyrkby för

anordnande därstädes av två jägmästarbostäder ävensom

för inrednings- och reparationsarbeten å bostadshuset

å lägenheten anvisa ett belopp av 27,500 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att förskottsvis av tillgängliga

medel under innevarande år härav utanordna

22,000 kronor.

Statens utlåningsfonder.

2:o) Kungl. Maj:t har vidare under punkten 2 av förenämnda

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att under år 1916 ett belopp av 1,000,000 kronor må av Kungl.

Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden; dels ock till kapitalökning

för odlingslånefonden för år 1916 anvisa ett anslag av 450,000

kronor.

I avseende å utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet.

Det allt sedan odlingslånefondens bildande år 1883 lämnade medgivande,

att ett belopp av 1,000,000 kronor årligen finge såsom lån

disponeras från fonden, synes utskottet böra lämnas även för nästkommande

år. Vid sådant'' förhållande och då utskottet icke haft något

att erinra mot den av Kungl. Magt äskade kapitalökningen, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att under år 1916 ett belopp av

1,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras såsom

lån från odlingslånefonden;

b) till kapitalökning för odlingslånefonden för år

1916 anvisa ett anslag av 450,000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

3

Beträffande sättet för anskaffande av med len i fråga torde statsutskottet

framdeles komma att aveiva förslag:.

O O

3:o) 1 punkt 3 av förevarande avdelning av statsverkspropositionen

liar Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att medgiva, att för år

IDIG ett belopp av 6,000,000 kronor må av Kung]. Maj:t enligt gällande

bestämmelser disponeras såsom lån från egnahemslånefonden.

1 avseende å utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa

till det vid statsverkspropositionen fogade utdrag av statsrådsprotokollet.

Beträffande den vid 1904 års riksdag bildade egnahemslånefonden

har från och med år 1908 sådan anordning träffats, att fonden — till

vilken från början ett bestämt belopp för viss tidsperiod beviljades —

i stället avvägts i syfte att kunna tillgodose ett visst årligt lånebehov,

som år 1912 utgjorde fem miljoner kronor, men från och med år 1913

varit bestämt till sju och en halv miljoner kronor. Utlåningsbeloppet

för nästkommande år har nu föreslagits till sex miljoner kronor, varemot

någon kapitalökning till fonden icke ifrågasatts. Då utskottet icke fnnnit

anledning till erinran mot ifrågavarande framställning, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må medgiva, att för år 1916 ett

belopp av 6,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t enligt

gällande bestämmelser disponeras såsom lån från egnahemslånefonden.

4:o) 1 punkt 4 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att medgiva, att från och med år

1916 tillsvidare ett belopp av 750,000 kronor må av Kungl. Maj:t årligen

disponeras såsom lån från fonden för fiskerinäringens befrämjande.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till

statsrådsprotokollet.

Uti en den 29 januari 1915 till riksdagen avlåten proposition nr 15

har Kung], Maj:t vidare föreslagit riksdagen att godkänna sådan ändringav

bestämmelserna rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande, att

de ändamål, för vilka låneunderstöd av lån från fonden må utlämnas,

angivas sålunda: för anskaffande av fiskarbåtar, fiskredskap eller för fisktransport

avsedda fordon, smärre båtar eller andra smärre inrättningar

eller för anläggande av smärre inrättningar för tillgodogörande eller

förädling av fiskets produkter.

Egnahems
lånefonden.

Fonden för

fiskerinäringens

befrämjande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Departementschefen bär till statsrådsprotokollet i detta ärende

anfört följande:

»Fonden för fiskerinäringens befrämjande inrättades vid 1891 års

riksdag med anledning av en utav Kungl. Maj:t gjord framställning i

ämnet. Från denna fond skulle enligt riksdagens beslut, i mån av tillgång

och på vissa av riksdagen angivna villkor, lån tilldelas landsting

eller hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd

för anskaffande av fiskebåtar och fiskredskap eller för anläggande

av smärre inrättningar för tillgodogörande och förädling av fiskets

produkter. Rörande fondens användning och villkoren för erhållande

av lån ur densamma hava bestämmelser meddelats senast genom kungörelse

den 7 augusti 1907, vari fondens ändamål fortfarande angives i

överensstämmelse med riksdagens år 1891 fattade beslut..

I en av lantbruksstyrelsen med skrivelse den 24 juli 1914 överlämnad

skrift har Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

anfört, att ett stort antal fiskare inom Hållnäs socken av nämnda län

hos hushållningssällskapet anhållit om ett lån av 8,000 kronor för inköp

av en motorbåt, vilken vore avsedd att uppehålla trafiken efter länets

havskust till Gävle. Enligt förvaltningsutskottets mening vore anskaffandet

av båten ifråga av avsevärd betydelse för såväl fiskarbefolkningen

som fisket vid havskusten genom den lättare avsättning för fiskets

produkter, som skulle erhållas genom densamma. Förvaltningsutskottet

hade därför, under förutsättning att lån till motsvarande belopp kunde

beredas sällskapet från fonden för fiskerinäringens befrämjande, beviljat

nämnda fiskare det sökta lånet att återbetalas inom åtta år och på

villkor i övrigt, som vore stadgade i förenämnda kungörelse den 7

augusti 1907. Förvaltningsutskottet anhölle nu, att lantbruksstyrelsen

ville från nämnda fond bevilja hushållningssällskapet ett lån å 8,000

kronor, avsett att utlämnas till ovannämnda fiskare.

Lantbruksstyrelsen anför i sin om förmälda skrivelse huvudsakligen

följande.

Oaktat styrelsen i likhet med förvaltningsutskottet ansåge, att

uppnående av det ifrågavarande syftet, uppehållandet av trafiken utefter

länets havskust till Gävle, skulle vara av avsevärd betydelse för såväl

fiskarbefolkningen som fisket vid denna kust genom den lättare avsättning

för fiskets produkter, som därigenom skulle erhållas, hade styrelsen

i anseende till ordalydelsen av kungörelsen den 7 augusti 1907 icke

ansett sig kunna bevilja denna låneansökan.

Nu ifrågavarande låneansökan likasom en ar 1913 av Norrbottens

läns hushållningssällskap gjord framställning, vilken lantbruksstyrelsen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

varit nödsakad att avslå, avsåge fisktransport. Då emellertid till detta

för befordrandet av fiskerinäringens avkastning och utveckling synnerligen

viktiga ändamål icke kunde erhållas lån ur fonden för fiskerinäringens

befrämjande, ansåge styrelsen bestämmelserna för dylika låns

erhållande böra ändras. Härvid ville styrelsen framhålla, att anordningar

för fisktransport icke endast kunde utgöras av båtar utan även av

vagnar m. m. för transport av levande eller kyld slaktad fisk. För

utvecklingen av vårt lands fiskodling och fiske kunde dylika anordningar

bliva av stor betydelse.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört har styrelsen

hemställt, att första punkten i berörda kungörelse måtte erhålla följande

ändrade lydelse, nämligen:

»Hushållningssällskap eller landsting, som önskar från ifrågavarande

fond erhålla lån för att därav utlämna låneunderstöd för anskaffande

av fiskebåtar, båtar eller andra inrättningar för fisktransport,

fiskredskap eller för anläggande av smärre inrättningar för tillgodogörande

och förädling av fiskets produkter, må» etc.

Till följd av remisser hava utlåtanden i ärendet avgivits den 31

oktober 1914 av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och

Bohus län, som bifogat yttrande från länets landsting, och den 12

november 1914 av statskontoret. I alla dessa utlåtanden har den av lantbruksstyrelsen

föreslagna ändringen i berörda kungörelse tillstyrkts, varvid

statskontoret uttalat, att förslaget borde underställas riksdagens prövning.

De av lantbruksstyrelsen nu förebragta skäl att utvidga syftet för

låneunderstöd från ifrågavarande fond till att omfatta jämväl båtar för

transport av fisk synas mig behjärtansvärda, särskilt med hänsyn till

den ständigt ökade betydelsen av motorfarkoster för transportändamål.

Dock torde den inskränkning böra göras, att dessa båtar skola vara

smärre dylika. Eljest skulle måhända kunna antagas, att även större

ångfartyg kunde anskaffas med bidrag ur denna fond, vilket påtagligen

skulle ställa alltför stora krav på densamma. Att med dylika smärre

båtar likställa vagnar och andra fordon torde även ur praktisk synpunkt

kunna försvaras. Huruvida även andra inrättningar för fisktransport

böra jämnställas därmed, synes däremot mera tveksamt, men ifall även i

detta fall föreskrives, att dessa inrättningar skola vara smärre, och

alltså därunder icke inbegripas större anläggningar, torde det icke innebära

någon risk att inrymma även dem bland de ändamål, för vilka

fonden får användas. Jag vill erinra att fonden redan nu får användas

för anläggande av ''smärre’ inrättningar för tillgodogörande och förädling

av fiskets produkter.»

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

utskottet. Till fonden för fiskerinäringens befrämjande hava från och med

år 1907 eidbrderliga medel anvisats av lånemedel och avpassats så, att ett

årligt lånebehov av 750,000 kronor skulle kunna tillgodoses. Kuugl.

Maj:ts förstnämnda framställning avser nu medgivande att samma belopp

må från och med år 1916 tillsvidare för ändamålet användas. Då

fiskerinäringen alltjämt torde vara i behov av det stöd, densamma har

uti ifrågavarande fond, anser sig utskottet utan tvekan kunna tillstyrka

nämnda framställning. Den föreslagna utvidgningen av lånerörelsen från

ifrågavarande fond, varigenom låneunderstöd för framtiden skola kunna

beviljas jämväl för anskaffande av för fisktransport avsedda fordon, smärre

båtar eller andra smärre inrättningar finner utskottet välbetänkt och då

den torde vara ägnad att i icke ringa grad bidraga till fiskerinäringens

utveckling och öka avkastningen från densamma, har utskottet icke heller

något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning i detta hänseende.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att från och med år 1916 tillsvidare

ett belopp av 750,000 kronor må av Kungl. Maj:t årligen

disponeras såsom lån från fonden för fiskerinäringens

befrämjande; samt

b) godkänna sådan ändring av bestämmelserna

rörande fonden för fiskerinäringens befrämjande, att

de ändamål, för vilka låneunderstöd av lån från fonden

må utlämnas, angivas sålunda: för anskaffande av

fiskarbåtar, fiskredskap eller för fisktransport avsedda

fordon, smärre båtar eller andra smärre inrättningar

eller för anläggande av smärre inrättningar för tillgodogörande

eller förädling av fiskets produkter.

Täckdiknings. 5:6) Under punkt 5 av nu ifrågavarande avdelning av statsverks
tincfonden.

pr0p0sitionen har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

till täckdikningslånefouden för år 1916 anvisa ett anslag av 50,000 kronor.

I anledning av Kungi. Maj:ts i ämnet gjorda framställning beslöt

riksdagen år 1913, att en särskild fond benämnd täckdikningslånefonden

skulle inrättas, från vilken fond statslån finge i mån av tillgång och

intill ett belopp av högst 200,000 kronor årligen tilldelas hushållningssällskap,

som förklarat sig villigt att utlämna täckdikningslån till mindre

jordbrukare. Såsom kapitalökning till denna fond har riksdagen anvisat

för vartdera av åren 1914 och 1915 ett anslag av 200,000 kronor. För

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2. 7

nästkommande år begäres nu eu kapitalökning av 50,000 kronor till

fonden, som vid 1914 års utgång hade cn behållning av omkring

157.000 kronor. Da den sålunda begärda kapitalökningen torde vara

erforderlig, får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom kapitalökning till täckdikningslånefonden

för år 1916 anvisa ett anslag av

50,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

komma att avgiva förslag.

6:o) Under punkt 6 av ovannämnda avdelning av statsverkspropositionen

har Kungl. Magt föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

till lånefonden för inköp av ädla avelsston för år 1916 anvisa

ett anslag av 80,000 kronor.

Riksdagen beslöt år 1913 i anledning av Kungl. Maj:ts framställning

i ämnet, att en särskild fond skulle inrättas, benämnd lånefonden

för inköp av ädla avelsston, från vilken fond statslån finge i

män av tillgång och intill ett belopp av högst 100,000 kronor årligen

tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att till jordbrukare

inom sällskapets område utlämna hästavelslån för inköp av dylika avelsston

och inom vars område ädel hästavel bedreves samt göda förutsättningar

för densamma funnes. Riksdagen har såsom kapitalökning till

denna fond anvisat för vartdera av aren 1914 och 1915 ett anslag av

100.000 kronor. För nästkommande år äskas nu en kapitalökning- av

80.000 kronor.

Då den begärda kapitalökningen torde vara erforderlig för att den

av riksdagen medgivna högsta utlåningen från ifrågavarande fond skall

kunna ske, får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom kapitalökning till lånefonden

för inköp av ädla avelsston för år 1916 anvisa

ett anslag av 80,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

komma att avgiva förslag.

7:o) Under punkt 7 av ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att under år 1916 ett belopp av 100,000 kronor må disponeras såsom

lån från allmänna nyodlingsfonden; dels ock såsom kapitalökning till

samma fond för år 1916 anvisa ett anslag av 100,000 kronor.

Lånefonden

för inköp av

ädla avelsston.

Allmänna

nyodlings
fonden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 2.

Vid 1914 års senare riksdag beslöts inrättande av en särskild

fond, benämnd allmänna nyodlingsfonden, för befrämjande av uppodlingav

jord i andra delar av landet än Norrland och Dalarna, från vilken

fond lån finge i mån av tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap

som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre

jordbrukare för uppodling av till åker lämplig mark. Tillika godkände

riksdagen vissa allmänna vilkor och bestämmelser för erhållande och

tillgodonjutande av lån ur ifrågavarande fond samt anvisade till kapitalökning

för fonden för år 1915 ett belopp av 100,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 24 september 1914, med godkännande av

riksdagens ifrågavarande beslut, utfärdat kungörelse angående villkoren

för lån från fonden i överensstämmelse med vad riksdagen därutinnan

beslutat.

Utlåningen från denna fond har nu föreslagits till högst 100,000

kronor, vilket skulle gorå ett kapitalökningsbelopp till samma storlek

erforderligt.

Då utskottet icke har något att erinra mot förevarande framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att under år 1916 ett belopp av

100,000 konor må disponeras såsom lån från allmänna

nyodlingsfonden;

b) såsom kapitalökning till samma fond för år

1916 anvisa ett anslag av 100,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet

framdeles komma att avgiva förslag.

Stockholm den 18 februari 1915.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tällberg.

Närvarande: hrr Persson, Ericsson, Odelberg, Petersson, Holmquist, Paulson, Lindblad,

Linders, Öberg, Ekerot, greve Hamilton, greve Wachtmeister, Jonsson,

Nilsson i Linnås och Hage.

/

STOCKHOLM;, ISA AP MAECUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1915:36 Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena. s. 1 i texten