Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande bestämmelser för lån ur tor vlånefonden.

1915-02-26 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1915:7, Utlåtande, i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande bestämmelser för lån ur tor vlånefonden.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7.

3

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1915 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande

bestämmelser för lån ur tor vlånefonden.

(l:a avd.)

Uti en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets förberedande

handläggning remitterad motion, nr 16, har herr Hallen hemställt,

att riksdagen måtte medgiva rätt till sådan ändring i gällande bestämmelser

för lån ur tor vlånefonden, att i de fall, där Kungl. Maj:t så

prövar skäligt, amorteringstid av högst 20 år måtte medgivas.

Beträffande skälen för detta förslag får utskottet hänvisa till innehållet

i motionen.

Den ifrågavarande bestämmelsen, vari ändring av motionären före- Utskottet.

slås, återfinnes under 6:e punkten av kungl. kungörelsen den 21 november

1902 angående villkoren för lån från fonden för torvindustriens befrämjande,

där i överensstämmelse med riksdagens beslut samma år angående

fondens inrättande stadgats, att, sedan lån innehafts under tre

år från lyftningsdagen, skall under de därpå följande tio åren årligen

återbetalas en tiondedel av det ursprungliga lånebeloppet, så att hela

lånet varder sist inom utgången av det trettonde året till fullo guldet.

Enligt 5:e punkten av berörda kungörelse skall å lyftat lånebelopp

erläggas ränta från lyftningsdagen med fyra procent.

Till stöd för motionen hava huvudsakligen åberopats de ekonomiska

svårigheter, under vilka torvindustrien för närvarande arbetar, och vilka

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7.

enligt motionärens mening skulle i väsentlig grad minskas, därest en

torlängd amorteringstid kundo beviljas på sätt motionären ifrågasatt.

Motionären bär även framhållit önskvärdheten därav att staten såsom

säkerhet för sina lån ur torvlånefonden i vidsträcktare grad än hittills

toge inteckning utan personlig borgen intill hälften eller tredjedelen

av värdet å fabriksanläggning och förlag.

I fråga om den lånerörelse, som av staten bedrivits från omförmälda

lånefond, har utskottet inhämtat följande upplysningar. Sedan fondens

inrättande hava därifrån utlämnats lån till ett antal av 116, av vilka

101 ännu icke slutamorterats. Inbetalningarna å lånen hava i allmänhet

blivit behörigen fullgjorda. I ett fall har emellertid staten nödgats

på grund av ofullgjorda återbetalningar inköpa en torvströfabrik. A

det till detta företags understödjande utlämnade lån å 60,000 kronor

återstår oguldet ett belopp av omkring 45,000 kronor. Beträffande de

övriga lånen är för närvarande att emotse förlust å två lån, vilkas

sammanlagda oguldna kapitalbelopp dock föga överstiger 40,000 kronor.

Av denna redogörelse synes utskottet framgå, att något verkligt

behov icke föreligger för en förlängning av amorteringstiden för lånen

från ifrågavarande fond. Därest ett torvindustriellt företag, vilket erhållit

stöd från statens sida genom beviljandet av lån från fonden, från

början varit grundat på tillförlitliga ekonomiska beräkningar och blivit

med omtanke och skicklighet skött, torde det ej heller för ett sådant

företag vara förenat med några oöverkomliga svårigheter att under en

så lång tid som tretton år slutamortera det erhållna lånet. Skulle detta

ändock i något fall inträffa, torde företaget icke bliva i någon högre

grad betjänat med att erhålla förlängd amorteringstid, då efter denna

tids förlopp dess ekonomiska ställning med all sannolikhet icke skulle

visa sig gynnsammare än förut. Utskottet anser sig ock böra i detta

sammanhang framhålla, att ett bifall till motionärens förslag skulle för

en tid framåt medföra en minskning i fondens tillgångar, varigenom det

skulle kunna inträffa, att nya torvindustriella företag, vilka vore väl förtjänta

av stöd medelst lån från fonden, icke skulle hava någon möjlighet

att erhålla sådana på grund av brist å medel därtill.

Vid bedömandet av den föreliggande frågan torde jämväl tillbörlig

hänsyn böra tagas till att nödig garanti finnes för lånens återbetalning

till fonden. Ur denna synpunkt skulle den förlängda amorteringstiden

enligt utskottets mening medföra avsevärda olägenheter, då redan efter

så lång tids förlopp som tretton år såväl de vid ett torvindustriellt före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7.

i)

tåg använda maskiner ocli arbetsredskap sora ock själva torvmossen,

vilka ju icke sällan ingå i den för lånet lämnade säkerheten, undergått en så

betydande värdeminskning, att de svårligen längre kunna tagas i beräkning

vid prövning av säkerheten för lånet.

Vad slutligen angår det av motionären uttryckta önskemålet, att

staten skulle i större utsträckning än hittills skett vid lånens beviljande

såsom säkerhet godtaga inteckning utan personlig borgen, vill utskottet

allenast hänvisa till stadgandet i 3:e punkten av ovannämnda kungl. kungörelse,

av vars ordalydelse framgår, att statskontoret äger frihet att åtnöjas

med säkerhet utan någon borgen i de fall, där så prövas kunna ske.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 26 februari 1915.

På jordbruksutskottets vägnar:

D. PERSSON i Tallberg.

Närvarande: hrr Persson, Ericsson, Odelberg, Petersson, Holmquist, Paulson,

Fahlén, Lindblad, Nilsson i Tånga, Öberg, Sjöblom, Ekerot, greve

Hamilton, Jonsson, Tysk och Nilsson i Linnås.

Reservation

v

av herrar Holmquist och Fahlén mot utskottets motivering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.