Utlåtande, i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande bestämmelser för lån ur tor vlånefonden.
1915-02-26 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1915:7, Utlåtande, i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande bestämmelser för lån ur tor vlånefonden.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7.
3
Nr 7.
Ankom till riksdagens kansli den 26 februari 1915 kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning av väckt motion om viss ändring i gällande
bestämmelser för lån ur tor vlånefonden.
(l:a avd.)
Uti en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottets förberedande
handläggning remitterad motion, nr 16, har herr Hallen hemställt,
att riksdagen måtte medgiva rätt till sådan ändring i gällande bestämmelser
för lån ur tor vlånefonden, att i de fall, där Kungl. Maj:t så
prövar skäligt, amorteringstid av högst 20 år måtte medgivas.
Beträffande skälen för detta förslag får utskottet hänvisa till innehållet
i motionen.
Den ifrågavarande bestämmelsen, vari ändring av motionären före- Utskottet.
slås, återfinnes under 6:e punkten av kungl. kungörelsen den 21 november
1902 angående villkoren för lån från fonden för torvindustriens befrämjande,
där i överensstämmelse med riksdagens beslut samma år angående
fondens inrättande stadgats, att, sedan lån innehafts under tre
år från lyftningsdagen, skall under de därpå följande tio åren årligen
återbetalas en tiondedel av det ursprungliga lånebeloppet, så att hela
lånet varder sist inom utgången av det trettonde året till fullo guldet.
Enligt 5:e punkten av berörda kungörelse skall å lyftat lånebelopp
erläggas ränta från lyftningsdagen med fyra procent.
Till stöd för motionen hava huvudsakligen åberopats de ekonomiska
svårigheter, under vilka torvindustrien för närvarande arbetar, och vilka
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7.
enligt motionärens mening skulle i väsentlig grad minskas, därest en
torlängd amorteringstid kundo beviljas på sätt motionären ifrågasatt.
Motionären bär även framhållit önskvärdheten därav att staten såsom
säkerhet för sina lån ur torvlånefonden i vidsträcktare grad än hittills
toge inteckning utan personlig borgen intill hälften eller tredjedelen
av värdet å fabriksanläggning och förlag.
I fråga om den lånerörelse, som av staten bedrivits från omförmälda
lånefond, har utskottet inhämtat följande upplysningar. Sedan fondens
inrättande hava därifrån utlämnats lån till ett antal av 116, av vilka
101 ännu icke slutamorterats. Inbetalningarna å lånen hava i allmänhet
blivit behörigen fullgjorda. I ett fall har emellertid staten nödgats
på grund av ofullgjorda återbetalningar inköpa en torvströfabrik. A
det till detta företags understödjande utlämnade lån å 60,000 kronor
återstår oguldet ett belopp av omkring 45,000 kronor. Beträffande de
övriga lånen är för närvarande att emotse förlust å två lån, vilkas
sammanlagda oguldna kapitalbelopp dock föga överstiger 40,000 kronor.
Av denna redogörelse synes utskottet framgå, att något verkligt
behov icke föreligger för en förlängning av amorteringstiden för lånen
från ifrågavarande fond. Därest ett torvindustriellt företag, vilket erhållit
stöd från statens sida genom beviljandet av lån från fonden, från
början varit grundat på tillförlitliga ekonomiska beräkningar och blivit
med omtanke och skicklighet skött, torde det ej heller för ett sådant
företag vara förenat med några oöverkomliga svårigheter att under en
så lång tid som tretton år slutamortera det erhållna lånet. Skulle detta
ändock i något fall inträffa, torde företaget icke bliva i någon högre
grad betjänat med att erhålla förlängd amorteringstid, då efter denna
tids förlopp dess ekonomiska ställning med all sannolikhet icke skulle
visa sig gynnsammare än förut. Utskottet anser sig ock böra i detta
sammanhang framhålla, att ett bifall till motionärens förslag skulle för
en tid framåt medföra en minskning i fondens tillgångar, varigenom det
skulle kunna inträffa, att nya torvindustriella företag, vilka vore väl förtjänta
av stöd medelst lån från fonden, icke skulle hava någon möjlighet
att erhålla sådana på grund av brist å medel därtill.
Vid bedömandet av den föreliggande frågan torde jämväl tillbörlig
hänsyn böra tagas till att nödig garanti finnes för lånens återbetalning
till fonden. Ur denna synpunkt skulle den förlängda amorteringstiden
enligt utskottets mening medföra avsevärda olägenheter, då redan efter
så lång tids förlopp som tretton år såväl de vid ett torvindustriellt före
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7.
i)
tåg använda maskiner ocli arbetsredskap sora ock själva torvmossen,
vilka ju icke sällan ingå i den för lånet lämnade säkerheten, undergått en så
betydande värdeminskning, att de svårligen längre kunna tagas i beräkning
vid prövning av säkerheten för lånet.
Vad slutligen angår det av motionären uttryckta önskemålet, att
staten skulle i större utsträckning än hittills skett vid lånens beviljande
såsom säkerhet godtaga inteckning utan personlig borgen, vill utskottet
allenast hänvisa till stadgandet i 3:e punkten av ovannämnda kungl. kungörelse,
av vars ordalydelse framgår, att statskontoret äger frihet att åtnöjas
med säkerhet utan någon borgen i de fall, där så prövas kunna ske.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke må av riksdagen bifallas.
Stockholm den 26 februari 1915.
På jordbruksutskottets vägnar:
D. PERSSON i Tallberg.
Närvarande: hrr Persson, Ericsson, Odelberg, Petersson, Holmquist, Paulson,
Fahlén, Lindblad, Nilsson i Tånga, Öberg, Sjöblom, Ekerot, greve
Hamilton, Jonsson, Tysk och Nilsson i Linnås.
Reservation
v
av herrar Holmquist och Fahlén mot utskottets motivering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.