Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i gällande bestämmelser angående fyllnadsval till ledamöter i drätselkammare.

1915-02-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1915:2, Utlåtande, i anledning av väckt motion om ändring i gällande bestämmelser angående fyllnadsval till ledamöter i drätselkammare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagen» kansli den 12 februari 1915 kl, 4 e. w.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av väckt motion om

ändring i gällande bestämmelser angående fyllnadsval till

ledamöter i drätselkammare.

Närvarande: herrar Edén, Bellinder, K. .i. Ekman, Mannheimer, von Geijer,

Olof Olsson, von Bahr, von Zweigbergk, greve Alexander Hamilton,

Hallberg*, Gullberg, Larsson i Västerås, Räf*, Waldén, Beckman, Ericsson

i Vallsta, Hallén, Jönsson i Slätåker* Sterne och Andersson i

Höckerum.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I en inom första kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad.

motion, nr 27, har herr Bosén hemställt, »att riksdagen måtte för

sin del besluta sådan förändring av kungl. förordningen om kommunalstyrelse

i stad, att där vid val till drätselkammare proportionellt valsätt

tillämpats, fyllnadsval skall äga rum genom ny sammanräkning enligt

samma grunder, som för fyllnadsval till stadsfullmäktige äro gällande.»

Rörande de skäl, som motionären anfört till stöd för sin hemställan,

hänvisas till motionen.

Såsom motionären påpekar, föreskriver § 56 i kommunalförordningen

för stad, att i stad, varest stadsfullmäktige finnas, val av ledamöter i

drätselkammare skall, där två eller flera personer skola utses, ske pro
Bihang

till riksdagens protokoll 1915. 5 sand. 2 höft. (Nr 2.)

UtskotteU

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

portionelit, därest sådant äskas av visst antal väljande. Däremot finnes,

anför motionären vidare, ingen föreskrift rörande fyllnadsval, vilket medför,

att dylikt val skall förrättas genom majoritetsval. Då detta ej kan

anses riktigt, föreslår motionären, att stadgande måtte givas därom, att

vid uppkommen ledighet i drätselkammare efterträdare utses enligt samma

grunder som dem, vilka gälla för fyllnadsval till stadsfullmäktige.

Utskottet anser i likhet med motionären det vara med rättvisa och

billighet överensstämmande, att, då ledamot av drätselkammare, som utsetts

med proportionellt valsätt, avgår från sin befattning, han efterträdes

av person av samma meningsriktning. Emellertid lärer detta önskemål

kunna vinnas redan med gällande bestämmelser, allenast det sörjes för

att suppleanter till drätselkammare varda utsedda. Det torde nämligen

vara självfallet, att, därest sådana finnas, vederbörande suppleant skall i

händelse av ordinarie ledamots avgång inträda på den lediga platsen.

Visserligen gives ingen föreskrift om suppleanter till drätselkammare i

kommunalförordningen för stad, då denna i förevarande liksom i andra

hänseenden överlämnar de närmare bestämmelserna om drätselkammarens

sammansättning och verksamhet åt de särskilda reglementen för

densamma, som för de olika städerna skola av Konungens befallningshavande

fastställas. Emellertid har utskottet sig bekant, att bestämmelser

om utseende även av suppleanter till drätselkammare i många

städer hava givits i dylika reglementen. Att, där så är fallet, jämväl

ifrågavarande suppleantval på samma sätt som val av ordinarie ledamöter

skall förrättas proportionellt, måste anses följa av § 56 i kommunalförordningen

för stad, jämförd med § 6 i stadgan om proportionellt

valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige. I vilken ordning

suppleant skall inträda i stället för ordinarie ledamot bestämmes

enligt reglerna i § 7 av nämnda stadga.

Av det anförda torde framgå, att, om någon brist i hithörande

stadganden förefinnes, denna närmast är att söka i det förhållandet, att

över huvud taget lagbestämmelser om suppleanter till drätselkammare saknas,

vilket kan medföra, ej blott att suppleanter alls icke utses utan

ock att de utses till för ringa antal eller för tid, som ej svarar emot

de ordinarie ledamöternas funktionstid. Om därför någon åtgärd till

tryggande av det mål, motionen avsett att vinna, skulle vidtagas, synes

densamma i första hand böra gå ut på ett lagfästande av suppleant
institutionen

till drätselkammare och eventuellt en närmare reglering

därav i vederbörande kommunalförfattning. Det kan erinras, att för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2

3

ordningen om kommunalstyrelse på landet innehåller bestämmelser av

motsvarande art, nämligen angående suppleanter till kommunalnämnd.

Däremot finner utskottet icke skäl upptaga motionärens tanke att

för fyllande av uppkommen ledighet i drätselkammare anordna ny sammanräkning

av det förefintliga röstsedelsmaterialet i enlighet med de

regler, som för utseende av efterträdare inom stadsfullmäktige äro föreskrivna.

En dylik utväg skulle vara så mycket mindre lämplig, som

därigenom skulle tillskapas dubbla former för ersättare val till ifrågavarande

delegation, nämligen dels för val av efterträdare, dels för val av

suppleanter.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Roséns ifrågavarande motion ej måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 februari 1915.

På utskottets vägnar:

NILS EDEN.

Reservation

av herr K. J. Ekman, som anfört:

»Inom utskottet har jag yrkat, att näst sista stycket i motiveringen

från och med orden. »Av det anförda» till och med orden »vederbörande

kommunalförfattning» måtte utgå. I den av herr Rosén väckta motionen

har föreslagits allenast, att i vissa fall fyllnadsval för utseende av ny ledamot

i drätselkammare skall äga rum genom ny röstsammanräkning. Utskottet

åter har i det av mig anmärkta stycket av motiveringen upptagit

en helt annan fråga, nämligen om införande i vederbörande kommunalförfattning

av ett stadgande om val av suppleanter i drätselkammare.

Utskottets yttrande härutinnan faller sålunda helt och hållet utanför

motionens ram. Men därtill kommer, att det enligt min mening måste

anses i hög grad olämpligt, att utskottet utan närmare utredning, på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

sätt som bär skett, i förväg giver vederbörande motionär råd och anvisningar

hur han vid förnyat framförande av förslag i hithörande ämnen

bör ställa sitt yrkande. Ett närmare inträngande i frågan kan nämligen

giva vid handen, att utskottets anvisning varit mindre välbetänkt.

Exempel på sådana förhastade råd torde icke saknas från de senare

årens riksdagsförhandlingar. I sådant hänseende kan erinras, hurusom

1912 års konstitutionsutskott vid behandling av en utav herrar Kjellén

m. fl. väckt motion om ändring av §§ 56 och 58 riksdagsordningen,

jämte det motionen avstyrktes tillät sig att giva en sådan anvisning,

varom förut nämnts, genom följande uttalande: »Möjligen skulle man däremot

kunna tänka sig, att såsom garanti mot en förhastad remissvägran för

beslut därom en viss kvalificerad majoritet skulle erfordras.» Motionärerna

följde anvisningen. Men när det i enlighet härmed uppgjorda

förslaget följande år förekom till behandling, fann sig utskottet likväl

böra avstyrka förslaget såsom ineffektivt, ehuru utskottet erkände, att

den föreslagna kvalificerade majoriteten gick »ganska långt för att

trygga minoritetens rätt». Detta exempel är synnerligen belysande för

den nya praxis, som synes vara på väg att utbildas, och giver ett ytterligare

stöd för mitt ovannämnda inom utskottet framställda yrkande.»

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1915.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.