Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående användande i vissa fall av proportionellt valsätt vid val till skolråd samt gemensamt kyrkooch skolråd.

1915-02-16 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1915:3, Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående användande i vissa fall av proportionellt valsätt vid val till skolråd samt gemensamt kyrkooch skolråd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom til] riksdagens kansli den 16 febr. 1915 kl. 4 e. in.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion om

skrivelse till Kungl. Maj:t angående användande i vissa

fall av proportionellt valsätt vid val till skolråd samt

gemensamt kyrko- och skolråd.

Närvarande: herrar Edén, Bellinder, K. J. Ekman*, Mannheimer, von Geijer*,

Olof Olsson* von Bahr, von Zweigbergk, greve Alexander Hamilton,

Hallberg* Gullberg, Larsson i Västerås, Räf, Waldén, Beckman, Ericsson

i Vallsta* Hallén, Jönsson i Slätåker*, Sterne och Andersson i

Höckerum.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

I eu inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 10, har herr Hallén hemställt, »att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte begära framläggande av förslag till sådana ändringar

i lagen om kyrkoråd och skolråd av den 21 mars 1862, att val till

skolråd samt gemensamt kyrko- och skolråd må under vissa förutsättningar

kunna förrättas enligt proportionell valmetod».

Körande de skäl, som motionären åberopat till stöd för sin hemställan,

hänvisas till motionen.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 5 samt. 3 haft. (Nr 3.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

Utskottets

yttrande.

Genom 1909 års ändringar i våra grundlagar och kommunalförfattningar

infördes det proportionella valsystemet vid val till riksdagens

kamrar och utskott, till landsting och till stadsfullmäktige, varefter

nämnda valsätt år 1913 utsträcktes att gälla även vid val av kommunalfullmäktige

samt av vissa utskott och nämnder med helt eller väsentligen

utredande uppgift inom landsting och stadsfullmäktige. Ifrågavarande

valsätt har sålunda, vad det kommunala livet beträffar, hitintills

kommit till användning dels vid val till de representativa kommunala

församlingarna, landsting, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige, dels

ock vid val inom förstnämnda två församlingar. Däremot förekommer

alltjämt uteslutande majoritetsval vid val av utskott och nämnder hos

allmän rådstuga, kommunalstämma och kyrkostämma. Förevarande

motion går därpå ut, att proportionellt valsätt skulle alternativt införas

jämväl för visst val å kyrkostämma, nämligen för val av skolråd ävensom

av gemensamt kyrko- och skolråd.

Utskottet vill icke förneka, att åtskilliga av de skäl, som föranlett

det proportionella valsättets införande hos oss, kunna åberopas till stöd

för dess utsträckande jämväl till nya områden. I sådan riktning pekar

särskilt det obestridliga förhållandet, att berörda valmetod medgiver en

allsidigare och rättvisare representation av olika menings skiftningar än

majoritetsvalen. Å andra sidan kan det ej fördöljas, att det proportio
nella

valsättet är behäftat med åtskilliga nackdelar, av vilka här särskilt

komma i betraktande de praktiska svårigheter, den omgång och tidsutdräkt,

varmed metodens tillämpning är förenad. Då följaktligen fördelar

och olägenheter stå emot varandra, har det icke ansetts innebära någon

orimlighet, att det proportionella valsättet kommit till användning vid

somliga val, där antingen valens vikt ansetts påkalla systemets tillämpning

i trots av de därmed förenade nackdelarna eller ock dessa senare

ansetts vara jämförelsevis mindre framträdande, medan däremot i

andra fall, då fördelarna icke funnits uppväga olägenheterna, majoritetsvalen

bibehållits. Också torde den gränsreglering emellan de båda valsättens

tillämplighetsområden, som för närvarande är gällande, ej bero på

någon tillfällighet. Sålunda lärer å ena sidan det förhållandet, att proportionellt

valsätt är medgivet vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige,

under det att så ej är fallet i fråga om liknande val å allmän

rådstuga, kommunalstämma och kyrkostämma, till en del hava sin grund

i den uppfattningen, att meningsmotsatserna inom förstnämnda församlin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

8

gar regelmässigt iiro mer utpräglade än inom andra kommunala korporationer,

vadan en proportionell representation där ansetts i högre grad än

eljest påkallad. Men å andra sidan torde berörda åtskillnad i ej mindre

mån vara förorsakad därav, att, medan det proportionella valsystemet

utan avsevärdare olägenheter kan komma till utförande inom landsting och

stadsfullmäktige, tekniska svårigheter framträda vid ett försök att bringa

det till användning vid val i allmänhet å allmän rådstuga, kommunalstämma

och kyrkostämma. I detta sammanhang må erinras därom,

att det närmast var skäl av sistnämnda art, som år 1913 föranledde riksdagen

att avslå Kungl. Maj:ts förslag, att jämväl å allmän rådstuga val

till vissa utskott och nämnder skulle kunna ske proportionellt. I

konstitutionsutskottets utlåtande påpekades nämligen, att den stadga, som,

enligt vad Kungl. Maj:t föreslagit, skulle komma till användning och som

i huvudsak överensstämde med gällande stadga om val till riksdagens

utskott, icke kunde tillämpas vid val å allmän rådstuga, enär stadgans

regler vore avfattade för sådana val, vid vilka varje väljande ägde allenast

en röst, och dessutom förutsatte tvenne valförrättningar och tvenne röstsammanräkningar,

nämligen dels för utseende av ordinarie ledamöter, dels

för utseende av suppleanter.

Berörda av riksdagen framhållna svårigheter vid tillämpande av

proportionellt valsätt vid val å allmän rådstuga gälla tydligen i lika

grad beträffande val å kyrkostämma. Detta innebär med andra ord,

att de förenklade bestämmelser, som befunnits användbara vid val

inom representativa församlingar, där varje väljande har en röst och över

huvud taget antalet röstande är relativt begränsat, icke kunna brukas vid

ifrågavarande val, utan att det torde bliva nödvändigt att för desamma

återgå till regler liknande dem, som för närvarande gälla för val till stadsfullmäktige

(resp. kommunalfullmäktige) eller till landsting.

Yad vidkommer valen å kyrkostämma, liksom för övrigt även

valen å kommunalstämma, tillkommer ytterligare en praktisk svårighet,

nämligen den att finna någon myndighet, åt vilken kan överlämnas

bestyret med valresultatens uträknande. Att lägga detta i stämmans

egen hand lärer nämligen så mycket mindre kunna ifrågakomma, som,

enligt vad nyss påvisats, röstsammanräkningarna måste försiggå i

åtskilligt mer invecklade former än de, om vars tillämpning är fråga vid

val inom landsting och stadsfullmäktige. Motionären har sökt lösa nämnda

svårighet genom att föreslå sammanräkningarnas uppdragande åt veder
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 3.

börande länsstyrelse. Mot denna utväg resa sig emellertid, enligt utskottets

mening, synnerligen starka betänkligheter, då därigenom länsstyrelsernas

redan nu dryga arbetsbörda skulle kunna komma att ökas i

en grad, varom man icke ens kan i förväg bilda sig något tillförlitligt

omdöme. Ökningen bleve nämligen beroende på den omfattning, i vilken

det proportionella valsättet faktiskt komme till användning vid skolrådsvalen.

Om detta i större utsträckning bleve fallet, vilket åtminstone

måste förutsättas såsom möjligt, så skulle uppenbarligen Konungens befallningshavandes

tid bliva över hövan inkräktad genom dylika sammanräkningar.

Ku berörda synpunkter mana till iakttagande av stor varsamhet, då

det ifrågasättes att föra det proportionella valsystemet in på det område,

till vilket de av motionären åsyftade valen höra. I förevarande fall tillkommer

ännu en omständighet. Av det ovan anförda torde framgå, att,

liksom med avseende å det tekniska förfarandet för valens anordnande

valen till de representativa församlingarna å ena sidan och valen av utskott,

nämnder m. m. inom samma församlingar å andra sidan bilda två

avgränsade grupper, så utgöra valen av delegationer å allmän rådstuga,

kommunalstämma och kyrkostämma en tredje fristående grupp, som är

tydligt skild från de två föregående, men inom vilken i stort sett enhetliga

synpunkter i avseende å ordningen för valen torde få göras gällande.

Under sådana omständigheter lärer näppeligen kunna anföras något hållbart

skäl, varför, på sätt motionären föreslagit, proportionellt valsätt

skulle införas å kyrkostämma för val till skolråd, medan exempelvis å

kommunalstämma val av kommunalnämnd fortfarande skulle ske enligt

majoritetsvalprincipen. Ävenledes måste uppmärksammas, att ovanberörda

svårighet att finna sammanräkningsförrättare för ifrågavarande

å stämma förrättade val stegras i samma mån, som antalet av de

val ökas, vid vilka den proportionella metoden kan komma till användning.

Utskottet finner ur båda dessa synpunkter riktigast, att, om över

huvud taget det proportionella valsystemet skall utsträckas till val av

förevarande huvudgrupp, utredningen av spörsmålet härom må verkställas

i ett sammanhang. Att, såsom ett bifall till motionen skulle innebära,

bryta ut en del av sagda spörsmål till behandling för sig kan utskottet

icke förorda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kon8tiMioyi8utakottets utlåtande Nr 3. 5

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att herr Halléns ifrågavarande motion ej måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 16 februari 1915.

På utskottets vägnar:

NILS EDÉN.

Reservation

av herrar Larsson i Västerås, Waldén, Hallén och Storm emot viss

del av utskottets motivering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.