Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utsträckt kommunal skattskyldighet för kronoparker och andra statsdomäner.
1915-02-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1915:5, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utsträckt kommunal skattskyldighet för kronoparker och andra statsdomäner.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
7
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1915 kl. 2 e. in.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner om
skrivelse till Kungl. Maj:t angående utsträckt kommunal
skattskyldighet för kronoparker och andra statsdomäner.
Närvarande: herrar Edén, Bellinder, Mannheimer *), Stadener, Olof Olsson,
von Bahr, von Zweigbergk, Beckman*), August Ljunggren, Meurling'' *)>
Gullberg *), Larsson i Västerås, Magnusson i Tumhult*), Räf, Waldén,
Ericsson i Vallsta, Hallén*), Hildebrand*), Jönsson i Slätåker och Sterne*).
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Till konstitutionsutskottets handläggning hava hänvisats de likalydande
motionerna nr 16 i första kammaren av herr Grubbsiröm och
nr 20 i andra kammaren av herr Bergman, i vilka motioner hemställes,
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl.
Maj:t ville låta utreda i vad mån statsverket bör åtaga sig kommunal
skattskyldighet för de kronoparker och andra statsdomäner, för vilka
sådan skyldighet hittills icke varit gällande, samt för riksdagen framlägga
det förslag, vartill utredningen kan föranleda.»
Körande de skäl, motionärerna anfört till stöd för berörda hemställan,
hänvisas till motionerna.
Vad vidkommer statens fasta egendom skola med tillämpning av utskottets
stadgandena i § 59 av förordningen om kommunalstyrelse på landet yttrande.
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5.
kommunalutskylder påföras endast för jordbruksfastighet samt för kronopark,
som bildats antingen av mark, inköpt åt kronan etter 1874 års
början, eller av staten tillhörig jordbruksdomän eller del av sådan. Däremot
utgå ej sådana utskylder för annan än nu nämnd staten tillhörig
fastighet, vadan exempelvis statens äldre före år 1874 tillkomna skogsdomäner,
vid avvittring bildade kronoparker och kronoöverloppsmarker,
ävensom fastigheter tillhöriga statens järnvägar, statens affärsdrivande
verk, post- och telegrafverket, riksbanken m. m. äro fria från kommunalskatt.
Icke heller är staten kommunalt skattskyldig för inkomst av
kapital eller av verksamhet.
Vid flera tillfällen såväl före som efter år 1898, då statens kommunala
skattskyldighet erhöll sin nuvarande omfattning, hava förslag
varit å bane att ytterligare utsträcka densamma. Sålunda hava motioner i
nämnda syfte väckts inom riksdagen åren 1893,1894,1898, 1908 och 1914.
I samma "riktning pekade ock det förslag, som den 18 maj 1900 avgavs
av den för utredning angående ändrade grunder för den kommunala beskattningen
tillsatta kommitté. Enligt dess förslag skulle staten göras
kommunalt skattskyldig för all sin jordbruksfastighet, vartill räknades
också statens skogar, ävensom för annan fastighet, såvitt densamma användes
till industriell verksamhet eller för statens räkning uthyrdes eller
utgjordes av verkstäder samt stations- och boningshus vid statens järnvägar
eller andra statens kommunikationsanstalter eller ock tillhörde
Sveriges riksbank. Däremot ifrågasattes icke, att staten töi'' sin inkomst
av viss verksamhet skulle göras skattskyldig till kommunen utöver vad
som bleve en följd därav, att staten i förut angiven utsträckning ålades
skatteplikt för sin fasta egendom. -Som bekant ledde kommitténs förslag
till kommunalbeskattningens ordnande varken i nu berörda eller i annat
avseende till något resultat i lagstiftningsväg.
Jämväl ifrågavarande motioner avse ett utsträckande av statens kommunala
skatteplikt, dock endast till visst slag av statens fasta egendom.
Förslaget går nämligen därpå ut, att staten skulle åtaga sig skattskyldighet
till kommunen jämväl för sådana kronoparker, för vilka dylik
skyldighet för närvarande ej är gällande, ävensom för andra hittills från
kommunalskatt befriade »statsdomäner», varmed motionärerna—av motiveringen
till deras förslag att döma — närmast torde avse annan kronans
skogsegendom.
Enligt utskottets mening är frågan om en utvidgning av statens
kommunala skattskyldighet väl värd att tagas under förnyat övervägande.
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 5. 9
J)et är ook förklarligt nog, att tanken härpå särskilt framföres med hänsyn
till de kommuner, inom vilka stora vidder av den skogbärande marken
äro såsom gamla kronoparker undandragna kommunal beskattning. Emellertid
är, såsom motionärerna även framhålla, frågan om en revision av
vår kommunalskattelagstiftning i allmänhet för närvarande föremål för ny
utredning, och enligt vad utskottet inhämtat, kommer därvid spörsmålet
om statens skatteplikt till kommunen att i hela dess vidd ställas under
omprövning. Vid sådant förhållande lärer en särskild framställning till
Kungl. Maj:t, på sätt motionärerna föreslagit, i allenast en speciell —
låt vara viktig — del av berörda omfattande spörsmål icke vara påkallad.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att ifrågavarande motioner ej måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 februari 1915.
På utskottets vägnar:
NILS EDEN.
Bihang till riksdagens protokoll 1915 5 samt 4 käft. (Nr 4—5.)
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.