Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till instruktion för riksdagens justitieombudsman och instruktion för riksdagens militieombudsman, dels ock i ämnet väckt motion.

1915-03-12 · 35 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 32 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1915:14, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till instruktion för riksdagens justitieombudsman och instruktion för riksdagens militieombudsman, dels ock i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

1

Nr 14.

An korn till riksdagens kansli den 16 mars 1915 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till instruktion för riksdagens justitieombudsman och

instruktion för riksdagens militieombudsman, dels ock i

ämnet väckt motion.

Närvarande vid ärendets slutliga behandling: herrar Petersson i Lidingö villastad,

Lindhagen, af Ekenstam, Söderbergh, Trana, Stärner, Gezelius*,

greve Lagerbjelke, Alexanderson, greve Spens, Pettersson i Södertälje,

Pettersson i Bjälbo, Persson i Norrköping, Gustafsson i Örebro*, Schotte

och Lindqvist i Kosta.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Genom en den 23 december 1914 dagtecknad proposition, nr 5,

nar Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat, i statsrådet

fört protokoll, till riksdagens prövning framlagt här nedan intagna förslag

till °

l:o) instruktion för riksdagens justitieombudsman och

2:o) instruktion för riksdagens militieombudsman.

I samband med denna proposition bär utskottet till behandling förehaft

en inom andra kammaren av herr Staaff väckt motion (II: 184).

Beträffande det närmare innehållet i Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag hänvisar utskottet till den kungl. propositionen jämte därvid foo-at

utdrag av i statsrådet fört protokoll.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 saml. 11 höft. (Nr 14.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

Herr Staaff har i sin ovannämnda motion anfört:

»I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 5, i vad den avser

instruktion för riksdagens militieombudsman, tillåter jag mig härmed framhålla

följande: . , ...x. , ,

I 2 § av den föreslagna instruktionen heter det, att militieombuds
mannen

särskilt skall övervaka efterlevnaden av bl. a., bestämmelser om

förråd, utrustning och dylikt, som avser krigsberedskap’. Den, att döma

efter de tillkallade sakkunnigas motivering, avsiktliga begränsning i militieombudsmannens

verksamhetsområde, som innebålles i det för övrigt vaga

och mångtydiga ordet ''dylikt’, synes icke äga fog. Det torde vara ett

synnerligen allvarligt behov att erhålla en folkrepresentativ kontroll över, att

alla bestämmelser, som avse landets försvarsberedskap, noggrant efterlevas.

Ej heller bör det finnas något hinder för, att militieombudsmannen må

utöva sådan kontroll. Vad sakkunniga i motsatt riktning antytt och söka

o-runda på ett mera allmänt resonemang om de lämpliga gränserna för

militieombudsmannens befogenhet skall här nedan i annat sammanhang

bemötas. , .... .

3 § i instruktionsförslaget lyder sålunda: Det tillkomme ej.nuntie
ombudsmannen

att ur militärteknisk synpunkt utöva tillsyn å militära anordningar’.

Såsom huvudgrund för denna bestämmelse anföra de sakkunniga, att

Ået vilande grundlagsförslaget, vilket såsom kvalifikation för militieombudsmannen

uppställer fordran på ''lagkunskap’, däremot icke hos honom förutsätter

militär fackkunskap. Därav, säga de sakkunniga, synes bliva eu

o-iven följd, att hans kontrollerande myndighet icke kan vara avsedd att

omfatta vissa rent fackmässiga sidor av försvarsväsendets organisation och

verksamhet. Efter att ha påpekat att gränsen för hans verksamhetsområde

dock icke kan uppdragas så, att frågor av militärteknisk natur utan vidare

ställas utanför detsamma, ävensom att de flesta angelägenheter inom törsvarsväsendet

i större eller mindre form äro av denna, natur, och att icke

nåo-on undersökning, vare sig av förvaltningen av de till försvaret anslagna

me°del eller av de värnpliktigas behandling och vård egentligen kan ske,

utan att frågor av militärteknisk art beröras, yttra de sakkunniga: Vad

som bör undantagas synes därför vara icke vissa militära frågor utan allenast

sådan granskning av förekommande frågor, för vilka erfordras en

fackkunskap, som militieombudsmannen icke kan förutsättas besitta. Och

det är åt denna tanke, som de sakkunniga sökt giva uttryck genom formuleringen

av 3 §.

Hela den sålunda angivna och utvecklade huvudgrunden för bestämmelsen

i 3 § synes mig icke hållbar. Det är riktigt, att militieombuds
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

]jac/utskottets utlåtande Nr 14.

mannen icke förutsattes äga militär fackkunskap. Men det kan icke vara

riktigt, då de sakkunniga anse såsom eu given följd därav, att hans kontrollerande

myndighet icke skulle kunna omfatta vissa rent fackmässiga

sidor av försvarsväsendets organisation och verksamhet, samt att därifrån

bör undantagas sådan granskning av förekommande frågor, för vilka erfordras

en fackkunskap, som militieombudsmannen icke kan förutsättas

besitta.

Det förefaller, som om de sakkunniga härvid sammanblandat två

alldeles skilda begrepp: en kontrollör med befogenhet att anbefalla rättelser

i uppdagade missförhållanden å ena sidan, och å den andra en kontrollör

med rätt allenast att till andra myndigheter, vilka hava avgörandet

i sin hand, bringa sina iakttagelser, uppfattningar och hemställanden, vare

sig i form av åtal eller blott anmälan. En kontrollör av förra slaget måste

naturligtvis hava fackkunskap på det område, han är satt att kontrollera.

Men en kontrollör av senare slaget — och en sådan är militieombudsmannen

— behöver det för visso icke. Åklagare — man kan väl säga

utan undantag — sakna fackkunskap i en mängd ämnen, som de måste

behandla. Utan att på förhand vara fackkunnig i navigation måste en

åklagare understundom utföra åtal för brott mot sjölagen, utan att vara

fackkunnig i frågor om brännvinsbränning, måste han åtala brott mot

brännvinstillverkningsförordnin^en o. s. v. Med hjälp av fackkunniga

maste åklagaren i sådana fall förskaffa sig den för sakens utredning nödiga

insikten. Ja, även för att utföra ett åtal efter allmänna strafflagen måste

han ofta förskaffa sig ganska ingående kännedom om tekniska detaljer

av mångahanda slag för att kunna uppfatta och utreda de faktiska förhållandena.

Det sagda tör vara tillräckligt för att visa, att de sakkunnigas åsikt

därom, att militieombudsmannens kontrollerande verksamhet måste lagligen

inskränkas till följd av hans brist på militär fackkunskap, icke kan

anses riktig.

Det vill emellertid därjämte synas påtagligt, att den begränsning,

som genom 3 § föreslagits, innebär störa betänkligheter. Visserligen medgiver

jag, att, beträffande åtskilliga militära anordningar, det varken vid

planläggandet av militieombudsmannaämbetet funnits någon avsikt, ej

heller torde förefinnas något egentligt behov av eller ens vara lämpligt

att indraga dem under militieombudsmannens tillsyn. Men jag befarar,

att genom stadgandet i 3 § även många förhållanden, som alltid tänkts

komma under hans granskning och även så böra göra, skulle falla utanför

densamma. Och denna farhåga växer, när jag läser vissa uttalanden

i motiveringen för de tillkallade sakkunnigas förslag. Det heter däri:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets utlåtande Nr 14.

''Såsom exempel på de förhållanden inom försvarsväsendet, där det militärtekniska

måste anses vara dominerande, må nämnas planer för krigsmaktens

sammandragning eller verksamhet under krigstid eller vid krigsfara,

frågor om övningarnas tekniska anordning, frågor om konstruktionen av

vapen och annan för krigsbruk avsedd materiel, av krigsfartyg samt av

rikets fästningsverk och andra fasta försvarsanstalter.’

Vad här säges rörande frågan om övningarnas tekniska anordning,

utvecklas några rader längre ned sålunda, att det icke skall tillkomma

militieombudiTmannen ''att kontrollera övningarnas militära lämplighet, men

väl att tillse, att de icke innebära oskälig ansträngning av manskapet''.

Härutav skulle, så vitt jag förstår, följa, att om t. ex. en regementschef,

vilken ju enligt gällande föreskrifter äger en ganska stor frihet att efter

eget omdöme anordna utbildningen av det honom anförtrodda truppförband,

begagnade sig av denna frihet på ett sadant sätt, att han uppenbarligen

försummade det för kriget nödvändiga för onyttig paradexercis, sa skulle

militieombudsmannen ej hava befogenhet att något åtgöra. Jag känner

mig förvissad, att den allmänna meningen, som i det nya ämbetet just

sett en garanti bl. a. för en nyttig användning av de stora uppoffringar,

folket crör för försvaret, skulle känna sig allt annat än tilltalad av ett

sådant resultat. I det nyss anförda stycket ur motiveringen nämndes även

frågor om konstruktionen av vapen och annan för krigsbruk avsedd materiel.

1 den vidare utvecklingen heter det: ''om t. ex. en militäranskaffning skett

på sådant sätt, att statsverkets ekonomiska intressen, med överträdelse av

gällande bestämmelser eller annorledes, icke vederbörligen iakttagits, om

det anskaffade vidlådes av brister, angående vilka han (militieombudsmannen)

kunnat bilda sig en tillförlitlig uppfattning, skall han vara befogad

att ingripa’. Detta skulle ju efter orden innebära, att om militieombudsmannen

vid domstol anhängiggjorde talan mot några officerare för

vårdslöshet eller oförstånd i fråga om eu vapenanskaffning på den grund

att vissa brister vidlådde de anskaffade vapnen, så skulle, i händelse invändning

gjordes därom, att ärendet ej hörde under militieombudsmannens

åtalsrätt” vederbörande domstol förberedelsevis pröva, huruvida militieombudsmannen

kunnat bilda sig en tillförlitlig uppfattning om de brister,

han påstår förefinnas hos de anskaffade vapnen. Detta vore emellertid sä

orimligt,,, att de sakkunniga näppeligen kunna hava avsett att så skulle

tillgå. Åtalsrätten måste bestämmas efter fasta regler, ej efter dylika

ytterst vaga förutsättningar. Men då kommer också utan allt tvivel domstolen

att avvisa målet på den grund, att militieombudsmannen icke emot

3 § får öva tillsyn över militära anordningar ur militärteknisk synpunkt.

Och i sådant fall gäller om detta exempel detsamma som om det förra.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 14. 5

nämligen, att det förvisso skulle bliva en stor besvikelse, ifall det befunnes,

att militieombudsmannen ej ägde ingripa emot uppenbart oförstånd i fråga

om anskaffningen av vapen.

Det anförda torde vara tillräckligt för att motivera min uppfattning

av, att bestämmelsen i 3 § icke är tillrådlig. Emellertid vill jag — detta

är redan förut antytt — härmed alldeles icke hava sagt, att jag icke förstår

den känsla, som de sakkunnige haft av att det utan tvivel finnes åtskilliga

ämnen, som militieombudsmannen icke bör anse sig kallad att

upptaga till behandling. Om exempelvis en fältmanöver är planlagd på

ett sätt, som någon militär finner mindre lyckligt i rent strategiskt avseende,

och han skulle göra anmälan därom till militieombudsmannen, bör

denne för visso lägga en sådan anmälan till handlingarna. Om under en

sådan manöver någon befälhavare begått något taktiskt missgrepp, bör

även en sådan fråga utan tvivel anses tillhöra den militära kritiken att

bedöma, men näppeligen av militieombudsmannen göras till föremål för

någon behandling.

Men om jag ock är ense med de sakkunniga därom, att sådana frågor

inom försvarsväsendet förekomma, som icke lämpa sig för militieombudsmannen,

kan jag däremot icke se möjlighet att finna en formulering, varigenom

dessa frågor skulle uteslutas från hans verksamhetsområde, utan

att. andra frågor, med vilka detta alls ej borde vara fallet, komine att

följa med. Lyckligtvis torde det efter min mening icke heller vara behövligt

att söka i instruktionen åstadkomma någon gallring av antydd art.

Det finnes ju icke ringaste anledning att antaga, att militieombudsmannen

själv icke skulle förfara med erforderlig urskillning och grannlagenhet.

Och om han icke gjorde det, skulle han snart bliva vederbörligen korrigerad

genom att hans framställningar icke vunne framgång vid domstolarne.

Tv man bör alltid hålla för ögonen, att militieombudsmannen endast är

åklagare och varken har något judiciellt eller administrativt avgörande i

sin . hand. Den från något håll framkomna farhågan, att han skulle med

positiva föreskrifter blanda sig i officerarnas militära befäl, saknar ju all

grund. Därtill skulle instruktionen i intet fall giva honom någon möjlighet.

... I 9 § av instruktionen föreslås bestämmelser avseende att trygga

militieombudsmannens rätt att närvara vid domstolars och ämbetsverks

överläggningar och .beslut samt att tillförsäkra honom nödig tillgång till

protokoll och handlingar. Då emellertid en väsentlig sida av militieombudsmannens

verksamhet maste bliva den som har avseende på krigsmäns

behandling och omvårdnad, lärer uttrycklig bestämmelse böra givas därom,

att han skall äga närvara vid alla övningar, som avse den militära utbild
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(5 Lagutskottets utlåtande AV 14.

ningen, likasom ock äga tillträde till alla till krigsmakten hörande etablissement

och inrättningar. ,

Slutligen två allmänna erinringar beträffande den nu ifrågavarande

nya statsinstitutionen. Den första är den, att militieombudsmansämbetet

ju i stort sett är en utbrytning ur justitieombudsmansämbetet — en uppfattning,

som den kungl. propositionen i det hela visat sig tillämpa, i några

detaljer med en nära nog överdriven noggrannhet. Men då så är, skulle

det ju vara egendomligt, om inrättandet av det nya ämbetet, vilket således

i princip icke innefattar något nytt utan blott avser att möjliggöra ett

effektivt genomförande på ett visst område, där sådant visat sig särskilt

påkallat, av redan sekelgamla kontrollprinciper, skulle kompenseras genom

eftergifter i fråga om själva dessa kontrollprinciper. . Så skulle emellertid

bliva° fallet, om man nu införde förut okända begränsningar i kontrollrätten.

Den andra erinringen är den, att det jämväl måste synas egendomligt,

ifall man gåve militieombudsmannen den inskränktare befogenhet i fråga

om åtal mot militärpersoner än den som tillkommer underordnade åklagare,

av vilkas biträde militieombudsmannen äger att begagna sig vid åtals

utförande. Och att t. ex. överkrigsfiskalen äger full befogenhet att beivra

fel och överträdelser även ur »militärteknisk» synpunkt torde utan vidare

vara klart. Båda dessa erinringar bestyrka riktigheten av den uppfattning,

som ovan blivit framställd, nämligen, att det icke kan vara lämpligt att i

instruktionen söka giva någon särskild begränsning av militieombudsmannens

kontrollerande verksamhet utöver den som redan ligger i grundlagsbe

stämmelsen, utan att man bör överlåta åt innehavarens egen urskilning

att finna de rätta gränserna samt i sista hand lita till det korrektiv mot

oförståndig ämbetsutövning, som ligger i domstolarnas avgöranden över

hans framställningar.

På grund av vad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa,

att ''riksdagen vid bifall till det i Kungl. Maj:ts proposition nr 5

innehållna förslag till instruktion för riksdagens militieombudsman måtte

besluta följande ändringar nämligen:

i avseende å andra paragrafen, att det näst sista ledet i densamma

måtte erhålla denna lydelse: »Bestämmelser om förråd, utrustning och i

övrigt allt som avser landets försvarsberedskap»;. .

i avseende å tredje paragrafen, att den däri innehållna bestä|nmelsen

måtte utgå; samt

i avseende å nionde paragrafen, att till densamma, sådan den i förslaget

lyder, må göras ett tillägg av denna lydelse: ''Militieombudsmannen

må& ävenledes, när han så finner nödigt, äga närvara såväl vid fält- och

fälttjänstövningar som vid andra övningar, avseende den militära utbild
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Av 14.

7

ningen, likasom ock äga tillträde till alla till armén eller marinen hörande

etablissement och inrättningar’.

Formella kompletteringar torde verkställas av lagutskottet.’

Det förslag till vissa, för inrättandet av ett inilitieombudsmans- Utakottefo

ämbete erforderliga grundlagsändringar, som av nästlidet års senare riks- -vUra,"l,‘- dag antogs såsom vilande till vidare grundlagsenlig behandling, hänvisar

för närmare bestämmande av militieombudsmannens — liksom av justitieombudsmannens

— åligganden och befogenheter till en instruktion, som

utfärdas av riksdagen. I sammanhang med utfärdande av en sådan

instruktion måste vissa ändringar vidtagas i den för justitieombudsmannen

gällande instruktionen. I sitt utlåtande över nämnda grundlagsfråga framhöll

konstitutionsutskottet såsom önskvärt, att riksdagen före slutligt antagande

av de erforderliga grundlagsändringarna måtte sättas i tillfälle att

taga under omprövning förslag till instruktioner för de båda ombudsmännen,

och förklarade sig utskottet förutsätta, att utarbetandet av dessa

förslag komme att verkställas av Kung!. Maj:t.

Efter det Kungl. Maj:t bemyndigat chefen för justitiedepartementet

att tillkalla tre ledamöter av riksdagen för att inom departementet biträda

vid uppgörande av dessa förslag, samt departementschefen i enlighet härmed

för berörda ändamål tillkallat ledamoten av riksdagens första kammare

greve G. Lagerbjelke samt ledamöterna av riksdagens andra kammare

N. Edén och F. W. Thorsson, hava de sålunda tillkallade avgivit utlåtande

med förslag, dels till instruktion för riksdagens justitieombudsman och dels

till instruktion för riksdagens militieombudsman.

Vidkommande de allmänna grunder, som vid utarbetandet av dessa

förslag iakttagits, må härom från det utlåtande, som av de särskilt tillkallade

avgivits, anföras följande:

»Då vid sidan av den ombudsman, som hittills ensam företrätt riksdagen

i sådan egenskap, ställes ytterligare en ombudsman, ligger det i

sakens natur, att, såsom ock vid berörda förslags handläggning inför Kung].

Maj:t och i riksdagen framhållits, det i sammanhang med uppgörande avinstruktion

för militieombudsmannen är behövligt att i justitieombudsmannens

instruktion vidtaga de ändringar, som erfordras för avskiljande av

militieombudsmannens åligganden och uppdragande av gränsen mellan de

båda ombudsmännens verksamhetsområden.

Det synes vara lämpligt att, då en omarbetning av justitieombudsmannens

instruktion i vissa delar alltså nu måste företagas, sträcka denna

något utöver vad som vore påkallat allenast av nämnda anledning. Den

gällande instruktionen är av den 1 mars 1830, men de ändringar i förut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Lagutskottets utlåtande Nr li.

varande bestämmelser, som föranledde, att en ny instruktion då utfärdades,

voro av ganska ringa omfattning, och till största delen härleda sig

instruktionens stadganden från tiden för justitieombudsmansämbetets tillkomst.

Det är vid sådant förhållande förklarligt, att dessa stadganden

delvis blivit föråldrade såväl till innehållet som än mer till formen.

Vissa bestämmelser äro byggda på förutsättningar, som icke numera

äga någon motsvarighet i verkligheten. x\ndra äro så avfattade, att

olika meningar uppkommit, huruvida den utveckling, justitieombudsmannens

verksamhet under tidernas lopp i vissa avseenden erhållit, överensstämmer

med deras innehåll och syfte. I dylika fall står man inför

valet att antingen åstadkomma en omläggning av det hittills tillämpade

förfarandet genom bestämmelsernas förtydligande i sådan riktning eller

ock, om en ändring av detta förfarande icke anses önskvärd, giva instruktionen

en lydelse, genom vilken detsamma otvetydigt erkännes såsom berättigat.

Det förhållandet, att instruktion för militieombudsmannen skall

utarbetas, gör det angeläget att nu taga ståndpunkt i dylika frågor rörande

innehållet i justitieombudsmannens instruktion. Den överensstämmelse,

som enligt de såsom vilande antagna grundlagsstadgandena tinnes mellan

huvudgrunderna för dessa båda ämbeten, bör givetvis utsträckas till instruktionens

närmare bestämmelser om desamma, i den mån ej olikhet

påkallas av skiljaktighet i ämbetenas uppgifter. Men det kan icke vara

lämpligt att vid reglering av det nya ämbetet från instruktionen för det

äldre hämta stadganden, som numera sakna tillämpning eller vilkas innebörd

i viktiga hänseenden är oviss. Likaså synes det, särskilt med hänsyn

till kravet på likhet mellan de båda instruktionerna, icke gärna låta sig

göra att lämna den ålderdomliga formen för justitieombudsmannens instruktion

orubbad. Uttryck, som strida mot nuvarande språkbruk eller

enligt detsamma framstå såsom dunkla och svårfattliga eller i annat avseende

mindre lämpliga, böra icke införas i det nya ämbetets instruktion,

och vid sådant förhållande böra uppenbarligen dylika uttryck även i .instruktionen

för det äldre ämbetet underkastas erforderlig jämkning. I fråga

om såväl innehållet som formen bör man dock tydligen framgå med varsamhet

vid revidering av en sådan sedan lång tid gällande författning som

instruktionen för justitieombudsmannen. Även med denna begränsning

erhålla emellertid ändringarna i nämnda instruktion så stor omfattning,

att det för deras genomförande synes vara ändamålsenligt att låta instruktionen

såsom helhet ånyo utfärdas.» ^ .

De förslag till instruktioner, som av Kungl. Maj:t framlagts till riksdagens

prövning, äro utarbetade på grundvalen av de särskilt tillkallades

förslag och äro nära överensstämmande med dessa.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

Utskottet bär vid granskning av de i propositionen innefattade förslagen

funnit sig böra i huvudsak tillstyrka desamma.

Beträffande några av förslagets bestämmelser har utskottet dock

funnit anledning att dels förorda vissa mindre ändringar dels ock göra

vissa erinringar, för vilka här nedan vid de särskilda paragrafer, som därav

beröras, närmare redo"öres.

I samband härmed skall även yttrande meddelas över herr Staaffs

i ämnet väckta motion.

Instruktionen för justitieombudsmannen.

6 §•

I det förslag till lag om ändrad lydelse av 30 kap. rättegångsbalken,

som Kungl. Magt förelagt innevarande riksdag, stadgas i 6 § 1 mom.

andra stycket, att i brottmål, som fullföljts i hovrätt eller blivit dess prövning

underställt, allmänt åtal ej må fullföljas av annan än justitiekanslern

eller justitieombudsmannen eller militieombudsmannen eller den någon av

dem därtill förordnar. I sitt yttrande över berörda förslag har utskottet

föreslagit den ändring uti ifrågakomna stadgande, att justitiekanslern och

riksdagens ombudsmän själva böra utföra äling artalan i högsta domstolen.

Härjämte har utskottet för sin del framhållit såsom önskvärt, att i instruktionerna

för de högsta åklagarna intages en bestämmelse av innehåll, att

allmänt. åtal i mål, som blivit vid underrätt anhängiggjort, icke bör fullföljas

_ till högsta domstolen annat än när synnerliga skäl därtill äro.

I enlighet med vad utskottet sålunda i annat sammanhang uttalat och

föreslagit, förordar utskottet ett tillägg till nu ifrågavarande paragraf.

8 §•

Utskottet föreslår i denna paragraf en mindre ändring i syfte att

bringa stadgandets avfattning till än närmare överensstämmelse med 99 §

regeringsformen, enligt den lydelse detta lagrum erhållit i det såsom vilande

antagna grundlagsförslaget.

Frågan om justitieombudsmannens rätt att för sitt ämbetes utövninc

erhålla omedelbar tillgång till handlingar, som enligt tryckfrihetsförordningens

bestämmelser äro undandragna offentligheten, har hittills icke

val it föremål för uppmärksamhet. Justitieombudsmannens ämbetsåtgärder

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 saml. 11 Käft. (Nr 14.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

]0 Lagutskottets utlåtande Nr 14.

hava faktiskt alltid gällt områden, där handlingarna varit för en var tillgängliga.

Annorlunda varder förhållandet ifråga om militieombudsmannen.

Hans ämbetsverksamhet kommer att i stor omfattning inriktas på förhållanden,

som regleras av handlingar, vilka jämlikt Konungens i statsrådet

fattade beslut förklarats för hemliga. Därför varder det ock av nöden,

att även sådana handlingar stå till hans förfogande. Någon särskild föreskrift

härom har emellertid icke ansetts erforderlig. De sakkunniga, som

inom justitiedepartementet biträtt vid uppgörande av förslag till instruktionerna,

hava i sitt utlåtande gjort gällande, att tryckfrihetsförordningens

bestämmelser angående vissa handlingars hemlighållande icke äga tillämpning

mot justitieombudsmannen, och att vid sådant förhållande någon

tvekan ej ''heller kan råda därom, att den genom 99 § regeringsformen

och 8 § i instruktionen honom beredda tillgången till ämbetsverkens och

ämbetsmännens handlingar avser handlingar av alla slag och även sådana,

som för allmänheten äro hemliga. Detsamma skulle då gälla om militieombudsmannen,

och föredragande departementschefen har i sitt yttrande

till statsrådsprotokollet uttalat, att han funne de skal, som aberopats för

denna mening, vara övertygande.

Utskottet delar den uppfattningen, att de i tryckfrihetsförordningen

i fråga om vissa handlingar uppställda undantag från den eljest där fastslagna

offentlighetsprincipen icke verka inskränkning i den kontroll över

statsförvaltningen, som enligt andra grundlagsstadganden skall utövas. Men

givet är, att kontrollmyndighetens rätt att taga del av hemliga handlingar

icke sträcker sig utöver det område, som skall kontrolleras, och att

således exempelvis justitieombudsmannen icke utan vidare äger tillgång till

statsrådsprotokoll eller ministeriel la handlingar, i fråga om vilka kontrollen

grundlagsenligt tillkommer konstitutionsutskottet. Med hänsyn till den

till synes allmängiltiga form, som givits åt ovan anförda uttalanden, har

utskottet ansett en erinran härom böra göras.

I motiveringen till det av ovan omförmälta sakkunniga utarbetade

förslaget till instruktioner uttalas, att det ligger i sakens natur, att i den

mån föreskrifter meddelats om försiktighetsmått vid utlämnade hemliga

handlingars förvarande, om tiden för deras återställande eller dylikt, även

ombudsmännen böra rätta sig efter dessa föreskrifter. Detta är otvivelaktigt

riktigt. Men även i fråga om begagnandet av dylika handlingar för

ämbetsåtgärder, som ombudsmännen finna sig böra vidtaga, hava de att

iakttaga synnerlig varsamhet. Det är självfallet, att hemlig handling, varav

ombudsman fått del, icke må av honom så användas, att ändamålet med

dess hemligförklarande äventyras.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

11

9 §•

Deri ändring, som utskottet föreslår uti ifrågavarande paragraf, är

av redaktionell natur.

11 §•

Utskottet föreslår i denna paragraf ett tillägg, som betingas av stadgandet

i 2 § av ansvarighetslagen för ledamöter i styrelserna vid riksbankens

avdelningskontor. Eldigt detta stadgande äga riksdagen eller dess

bankoutskott eller revisorer, så ock fullmäktige i riksbanken förordna om

åtal mot ledamöter i nämnda styrelser, och skall dylikt åtal anställas av

riksdagens justitieombudsman.

Instruktionen för nxilitieombudsmannen.

2 §•

Beträffande stadgandet i denna paragraf, att militieombudsmannen

särskilt skall övervaka efterlevnaden av bl. a. »bestämmelser om förråd,

utrustning och dylikt, som avser krigsberedskap», har herr Staaff i sin

förevarande motion uttalat betänkligheter mot den begränsning i militieombudsmannens

verksamhetsområde, som enligt hans förmenande skulle

ligga i ordet »dylikt*. Då militieoinbudsmannens verksamhetsområde finnes

angivet i 1 § av instruktionen och förevarande paragraf allenast angiver

de bestämmelser, vilkas efterlevnad militieombudsmannen särskilt skall

övervaka, lärer farhågan för att nämnda ord skulle innebära en sådan begränsning

knappast vara grundad. Emellertid torde ordet »dylikt» lämpligen

böra utbytas mot »annat», och föreslår utskottet denna ändring i paragrafen.

Jämväl en annan mindre ändring, ävenledes av mera redaktionell art,

föreslås av utskottet.

3 §•

Det i förevarande paragraf upptagna stadgandet behandlar ett spörsmål,

som onekligen är av ömtålig och grannlaga naotur. Också har från

olika synpunkter mot stadgandet riktats kritik. Å ena sidan har herr

Staaff i sin ovan omförmälda motion uttalat starka betänkligheter mot

att, på sätt här föreslagits, i själva instruktionen giva uttryck för en begränsning

i fråga om de synpunkter, ur vilka militieombudsmannens ämbete

bör utövas. Särskilt befarar motionären, att stadgandet skulle kunna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Lagutskottets utlåtande Nr 14.

föranleda slutsatser i fråga om inilitieombudsmannens åtalskoippetens.

vilka kunde bliva vådliga för hela institutionens effektivitet. A andra

sidan hava under utskottets överläggningar framburits yppade farhågor

för att stadgandet kunde tagas till intäkt för den åskådning, att det tillkomme

militieombudsmannen en egentlig inspektionsuppgift över militära

anordningar i allmänhet. Den angivna restriktionen, att hans ingripande

icke finge ske ur militärteknisk synpunkt, har man därvid icke velat tillerkänna^

egenskap av en tillräcklig garanti mot befarade vådor, under

hänvisning till de sakkunnigas uttalanden i motiveringen rörande omöjligheten

att helt avskilja frågor av fackmässig art.

Vid övervägande av dessa anmärkningar har utskottet kommit till

den uppfattningen, att de mindre rikta sig mot vad som får anses vara

det framlagda förslagets verkliga ståndpunkt, än de utgöra uttryck för

farhågor, att denna ståndpunkt icke vunnit tillräckligt klart uttryck i

förslagets text och att stadgandet för den skull kunde i tillämpningen

visa sig leda till icke avsedda resultat.

Det synes emellertid utskottet som vore dessa farhågor i ej ringa

mån överdrivna. Sålunda lärer i själva verket av förevarande paragrafs

plats och lydelse framgå, att den ingalunda avser att statuera någon tillsynsmyndighet

för militieombudsmannen utöver den i de båda första

paragraferna angivna, utan att stadgandet fastmera uteslutande har till

syfte att genom en viss restriktion förtydliga innebörden av den ämbetsuppgift,

som förenämnda paragrafer för honom uppställt. Att så är förhållandet

framgår ock tydligt av de tillkallade sakkunniges motivering

(sid. 35 i den k. prop.). Man lärer alltså icke äga anledning befara, att

på militieombudsmannen skulle från något håll med sken av fog kunna

ställas anspråket, att han skulle fungera såsom något slags civil inspektör

vid sidan av de militära och sålunda utan nödiga fackinsikter ingripa i

lämplighetsfrågor av rent militär natur. Att en dylik utveckling icke är

önskvärd, lärer för övrigt vara allmänt erkänt. Sålunda gives ock i herr

Staaffs motion uttryck åt den uppfattning, att med egentlig fackkritik bör

militieombudsmannen icke befatta sig.

Men ehuru genom det förevarande stadgandet det givits en uttrycklig

erinran till ämbetets innehavare att icke inlåta sig på dylika rent fackliga

spörsmål, innebär detta enligt utskottets mening ingalunda något förbud

för militieombudsmannen att beivra verkliga tjänstefel, vare sig dessa

bestå i ett överträdande av bestämda föreskrifter i författningar och instruktioner

eller i ett sådant handhavande av ämbete eller tjänst i övrigt,

som medför ansvar för visat oförstånd eller begången försummelse. Då

exempelvis motionären av vissa uttalanden i de sakkunniges utlåtande an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 14. 13

sett deri slutsats vara att befara, att uiilitieombudsmannen skulle bliva

utesluten tran att påtala uppenbart missbruk av de värnpliktiges övningstid,

synes det utskottet föreligga ett missförstånd. Redan i 1908 års betänkande

angående civilkommissionens tillsättande, vilket åberopas i nämnda

kommissions instruktion, göres bland annat följande uttalande:

»Undersökningen bör jämväl avse, att nödig uppmärksamhet ägnas

åt att de värnpliktiga under sina övningar i fredstid icke onödigtvis utsättas

för behandling, ägnad att ådraga dem ohälsa. Själva dessa övningar,

särskilt under rekrytövningstiden, kunna ju tänkas, om icke de svagare

med nödig omsikt avskiljas, över måttet av deras krafter anstränga

de värnpliktiga, och tiden för övningarna kan användas även för ändamål,

som avse bibringande av kunskaper och färdigheter av den art, att de

lämpligare på annat sått tillgodoses, och som ligga så främmande från

krigets värv och behov, att varken staten eller de värnpliktiga få beräknad

valuta för sina uppoffringar, och befälet föranledes att på den tid, som

återstår, fordra för den nödiga fackutbildningen alldeles för mycket av

de fysiskt svagare.»

Detta uttalande har i kungl. propositionen nr 63 vid sistlidne riksdag

angående inrättande av militieombudsmansämbetet (s. 14) åberopats

såsom vägledande, varvid tillfogats den upplysning, att vid fullgörandet av

civilkommissionens uppdrag i denna del det visat sig nödvändigt för kommissionen

att taga del av de planer, som fastställts för vissa marschövningar

och undersöka, huruvida planerna upprättats i överensstämmelse

med gällande föreskrifter och de grunder, varpå dessa vila.

Likaså synes det utskottet uppenbart, att ett av militieombudsmannen

anhängiggjort åtal för oförstånd i tjänsten vid anskaffning av försvarsmateriel!

icke skulle kunna, såsom motionären befarar, avvisas under hänvisning

till. att fråga om materiellens felaktiga beskaffenhet icke finge|i

denna ordning dragas under bedömande. I nyssnämnda kungl. proposition

framhålles (sid. 8) såsom själva syftet med den nya kontrollmyndigheten

att bereda visshet om och allmänt förtroende till att de för försvarsväsendet

ålagda personliga och ekonomiska förpliktelserna på ett fullt tillfredsställande

sätt komma försvarsändamålet till godo, varjämte (sid. 15) efterlevnaden

av de författningar, som avse anskaffande av försvarsmateriel!,

särskilt angives såsom ett av kontrollens viktigaste föremål. Och då försvarsändamålet

uppenbarligen förfelas lika mycket genom att den anskaffade

materiellen är av underhaltig beskaffenhet som genom försumlighet i fråga

om t. ex. köpevillkorens bestämmande, kan det icke rimligtvis ifrågasättas,

att begångna ämbetsfel i förstnämnda avseende skulle undandragas militieombudsmannens

åtalsbefogenhet. Sfysom angives genom ett i sakkunniges

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

motivering till förevarande paragraf (sid. 37 i förevarande k. prop.) åberopat

belysande exempel från civilkommissionens verksamhet bör naturligen

ock militieombudsmannen kunna av yppade, även för icke-fackmän uppenbara

bristfälligheter i använd materiell föranledas att söka vinna utredning,

huruvida vid dess anskaffande förfarits med iakttagande av författningsenlio-a

försiktighetsmått och eljest med nödig omtänksamhet, samt att därefter

i enlighet med sin instruktion vidtaga de mått och steg, som de utredda

förhållandena påkalla.

Med hänsyn till vad nu anförts finner utskottet sig icke böra biträda

det i herr Staaffs motion framställda yrkandet om uteslutande av

3 § ur instruktionen. Däremot har utskottet funnit skäl föreslå en mindre

jämkning av paragrafens lydelse av redaktionell innebörd.

7 §•

Rörande den ändring, utskottet föreslår i denna paragraf, hänvisas

till vad utskottet vid 6 § i förslaget till instruktion för justitieombudsmannen

anfört.

9 §■

Utskottet föreslår i denna paragraf samma ändring som i 8 § av

förslaget till instruktion för justitieombudsmannen.

Vidkommande det i herr Staaffs motion framställda yrkandet om

ett tillägg till 9 § synes det utskottet icke nödigt, att särskild bestämmelse

i det syfte motionären avser införes i instruktionens text. Det är nämligen

självfallet, även utan särskilt stadgande i instruktionen, att militieombudsmannen

äger, när han så finner nödigt, närvara såväl vid fält- och

fälttjänstövningar som vid andra övningar, avseende den militära utbildningen,

liksom ock att militieombudsmannen har tillträde till alla till

hären eller marinen hörande etablissement och inrättningar.

Rörande förevarande paragraf i övrigt hänvisar utskottet till vad vid

8 § i justitieombudsmannens instruktion blivit anfört.

10 §.

I denna paragraf föreslår utskottet en ändring av enahanda innebörd

som den i 9 § av instruktionen för justitieombudsmannen föreslagna,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

15

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa:

att riksdagen, under förutsättning att det under

3:o) i konstitutionsutskottets memorial nr 1 intagna

vilande förslaget till ändringar i grundlagarna bliver

antaget, i anledning av Kung!. Maj:ts förevarande proposition

och herr Staaffs motion (11 : 184) måtte antaga

följande

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

i:o) Instruktion

för riksdagens justitieombudsman.

1 §■

Riksdagens justitieombudsman åligge att utöva en allmän tillsyn över

lagars, författningars och instruktioners efterlevnad av domare, ämbetsoch

tjänstemän samt, om de i sina ämbetens utövning av vald, mannamån

eller annan orsak begått någon olaglighet eller underlåtit att behörigen

fullgöra sina ämbetsplikter, dem vid vederbörliga domstolar i lao-a

ordning därför tilltala eller lata tilltala; dock vare krigsdomstolarna samt

ämbets- och tjänstemän med avlöning från de till försvarsväsendet anslagna

medel, så ock Konungens justitiekansler och riksdagens militieombudsman,

undantagna från justitieombudsmannens tillsyn.

Har jämte ämbets-. eller tjänsteman, vars ämbetsutövning står under

justitieombudsmannens tillsyn, annan ämbets- eller tjänsteman, vars ämbetsutövning

står under militieombudsmannens tillsyn, deltagit i åtgärd,

som justitieombudsmannen finner böra föranleda åtal, äge denne att för

sådan .åtgärd anställa och utföra talan även mot sist nämnde ämbetseller

tjänsteman.

2 §•

Justitieombudsmannen bör förnämligast anmärka och beivra sådana

av domare, ämbets- och tjänstemän begångna fel, som synas honom an
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets utlåtande AV 14.

(.Kungl. Maj.ds förslag.) (Utskottets förslag.)

tingen härröra från egennytta, vrångvisa, vald eller grov försumlighet

eller bereda en allmän osäkerhet för medborgares rättigheter.

3 §•

Finner justitieombudsmannen någon domare, ämbets- eller tjänsteman,

vars ämbetsutövning står under hans tillsyn, hava felat endast av

ovarsamhet, utan vrång avsikt, må han låta bero vid vunnen rättelse eller

avgiven förklaring eller vad eljest förekommit i saken.

4 §•

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller av dess ledamöter en eller flera funnes hava

i mål, som från annan domstol än krigsdomstol kommit under högsta

domstolens prövning, av egennytta, vrångvisa eller försumlighet så orätt

dömt, att därigenom någon, emot tydlig lag samt sakens utredda och behörigen

styrkta förhållande, mistat eller kunnat mista liv, personlig fn

het, ° ära eller egendom, eller regeringsrätten eller en eller flera av dess

ledamöter funnes hava vid prövning av besvärsmål låtit sådant förhållande

komma sig till last, vare justitieombudsmannen pliktig att vid riksrätt den

eller de felande under tilltal ställa samt till ansvar efter lag befordra;

och före justitieombudsmannen då alltid själv talan.

5 §•

Då riksdagens konstitutionsutskott enligt 106 § regeringsformen

ställt någon statsrådets ledamot under tilltal av justitieombudsmannen,

åliorore honom likaledes att inför riksrätten själv föra talan.

6 §•

Justitieombudsmannen äge i andra

fall än de i nästföregående två §§

nämnda att antingen själv eller genom

ombud utföra de åtal mot domare,

ämbets- och tjänstemän, vartill

han finner sig föranlåten. Innan

6 §•

Justitieombudsmannen ägeiandra

fall än de i nästföregående två §§

nämnda att antingen själv eller genom

ombud utföra de åtal mot domare,

ämbets- och tjänstemän, vartill han

finner sig föranlåten; dock före ju
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets

(Kungl. Maj:ts förslag.)

rättegång anställa, bör justitieombudsmannen

lämna den eller dem,

vilka äro i fråga att tilltalas, tillfälle

att, inom kort av honom föreskriven

tid, inkomma med de upplysningar,

till vilka de kunna anse

sig befogade. Av ämbetsmännen i

allmänhet må han fordra den lagliga

handräckning, som de efter 99 §

regeringsformen äro skyldiga att honom

lämna, samt av alla fiskaler

äska biträde att anställa och utföra

åtal efter de föreskrifter, vilka han

bör dem meddela; ägande han, vad

vites föreläggande beträffar, därtill

lika rätt med justitiekanslern.

utlåtande Nr 14. 17

(Utskottets förslag.)

stitieombudsmannen alltid själv talan,

när åtal full följes hos högsta domstolen.

I mål, som blivit vid underrätt

anhängig gjort, bär sådan fullföljd

äga rum allenast när synnerliga

skäl därtill äro. Innan rättegång

anställes, bör justitieombudsmannen

lämna den eller dem, vilka äro i

fråga att tilltalas, tillfälle att, inom

kort av honom föreskriven tid, inkomma

med de upplysningar, till

vilka de kunna anse sig befogade.

Av ämbetsmännen i allmänhet må

han fordra den lagliga handräckning,

som de efter 99 § regeringsformen

äro skyldiga att honom lämna, samt

av alla fiskaler äska biträde att anställa

och utföra åtal efter de föreskrifter,

vilka han bör dem meddela;

ägande han, vad vites föreläggande

beträffar, därtill lika rätt med justitiekanslern.

7 §•

Skulle, emot förmodan, justitieombudsmannen någon domare, ämbete-

eller tjänsteman utan. skäl tilltala eller låta tilltala eller genom obehöriga

tillmälen och olagliga påståenden förolämpa, vare han, lika med

åklagare i allmänhet, förfallen till ansvar härför efter lag och författningar.

För åtal och påståenden, som justitieombudsmannens ombud utföra och

framställa 1 enlighet med och således icke utöver hans föreskrifter, vare

han ansvarig.

8 §•

Justitieombudsmannen må, när

han det nödigt anser, övervara domstolars

och ämbetsverks överläo-o--

OO

Bihang till riksdagens protokoll 1915.

8 §•

Justitieombudsmannen må, när

han för sitt ämbetes utövning det

nödigt anser, övervara domstolars

9 samt. 11 käft. {Nr 14.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ningar och beslut, dock utan rättighet

att sin mening därvid yttra,

ävensom äga tillgång till alla domstolars,

ämbetsverks samt ämbetsoch

tjänstemäns protokoll och handlingar.

9 §.

Klagar någon hos justitieombudsmannen

över åtgärd av domare, ämbets-

eller tjänsteman, vars ämbetsutövning

står under hans tillsyn,

och sin klagan, skriftligen författad,

med handlingar och bevis söker

styrka, må justitieombudsmannen,

om han, jäfter de i 1 och 2 §§ bestämda

grunder, finner sakens beskaffenhet

och vikt det fordra, anställa

eller låta anställa åtal eller i

annat fall förfara såsom i 3 § sägs.

Står domare, ämbets- eller tjänsteman,

över vars åtgärd klagan föres

hos justitieombudsmannen, för sin

ämbetsutövning ej under hans utan

under militieombudsmannens tillsyn,

må justitieombudsmannen giva den

klagande anvisning att, där honom

så gott synes, hos militieombudsmannen

söka laga rättelse.

Då klagande sådant begär, läte

justitieombudsmannen meddela honom

bevis, att han emottagit klagoskriften.

och ämbetsverks överläggningar och

beslut, dock utan rättighet att sin

mening därvid yttra, ävensom äga

tillgång till alla domstolars, ämbetsverks

samt ämbets- och tjänstemäns

protokoll och handlingar.

9 §•

Klagar någon hos justitieombudsmannen

över åtgärd av domare,

ämbets- eller tjänsteman, vars ämbetsutövning

står under hans tillsyn,

och sin klagan, skriftligen författad,

med handlingar och bevis

söker styrka, må justitieombudsmannen,

om han, efter de i 1 och 2 §§

bestämda grunder finner sakens beskaffenhet

och vikt det fordra, anställa

eller låta anställa åtal eller i

fall, som i 3 § om förmärs, förfara

såsom där sägs.

Står domare, ämbets- eller tjänsteman,

över vars åtgärd klagan föres

hos justitieombudsmannen, för sin

ämbetsutövning ej under hans utan

under militieombudsmannens tillsyn,

må justitieombudsmannen giva den

klagande anvisning att, där honom

så gott synes, hos militieombudsmannen

söka laga rättelse.

Då klagande sådant begär, läte

justitieombudsmannen meddela honom

bevis, att han emottagit klagoskriften.

10 §•

Har justitiekanslern lämnat utan avseende någon hos honom av enskild

man anmäld klagan, som tillhör området för justitieombudsmannens

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ämbetsutövning, åligge det denne, där anmälan hos honom göres och han

anser klagan vara på goda skäl grundad, att giva den klagande det lagliga

biträde, som omständigheterna påkalla.

11 §•

Där riksdagen eller dess bankoutskott

eller riksdagens revisorer besluta

att ställa fullmäktige i riksbanken

eller i riksgäldskontoret under

tilltal, åligge det justitieombudsmannen

att själv eller genom ombud

sådan talan utföra.

11 §•

Där riksdagen eller dess bankoutskott

eller riksdagens revisorer besluta

att ställa fullmäktige i riksbanken

eller i riksgäldskontoret eller

ledamöter i styrelserna vid riksbankens

avdelningskontor under tilltal,

eller f ullmäktige i riksbanken förordnat

om åtal mot ledamöter i nämnda

styrelser, åligge det justitieombudsmannen

att själv eller genom ombud

sådan talan utföra.

12 §.

Justitieombudsmannen skall årligen företaga inspektionsresor för att

göra sig noga underrättad om lagskipningens tillstånd och om de förhållanden

i övrigt, som tillhöra området för hans ämbetsutövning

13 §.

Det åligge justitieombudsmannen att till varje lagtima riksdag avlämna

en allmän redogörelse för sin förvaltning av det honom anförtrodda

ämbetet samt däruti med avseende på området för sin ämbetsutövning utreda

. lagskipningens tillstånd i riket, anmärka bristerna i lagar och°författningar

samt avgiva förslag till deras förbättring. Han vare ock skyldig

att för varje lagtima riksdag uppgiva, såväl vilka av föregående riksdagar

fattade beslut och gjorda framställningar efter sistförflutna lagtima riksdags

början blivit av Konungen gillade och föranlett bestämmelsers utfärdande

eller annan åtgärd, som även vilka beslut och framställningar icke blivit

för Konungen föredragna eller av Konungen prövade. Justitieombudsmannens

ovannämnda redogörelse och berättelse böra genast vid riksdagens

början ingivas för att kunna i tid hänvisas till granskning av lagutskottet,

dit jämväl i samma ändamål hans ämbetsdiarier och registratur inlämnas.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Lagutskottets utlåtande Nr 14.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

14 §.

Finner justitieombudsmannen, att inom området för hans ämbetsutövning

antingen någon lags eller författnings otydlighet eller domares,

ämbets-^ eller tjänstemäns skiljaktiga begrepp om dess ändamål föranleda

olika eller oriktig tillämpning därav, bör han i sin berättelse till riksdagen

yrka en till enhet och sammanhang i tillämpningen verkande förklaring

av en sådan lag eller författning.

15 §.

Skulle justitieombudsmannen erfara, att inom området för hans ämbetsutövning

något emot gällande bestämmelser stridande förfarande är

brukligt vid domstolar eller ämbetsverk eller hos ämbets- eller tjänstemän,

må han i sin berättelse anmärka oriktigheten därav. Är åter något missbruk

uppkommet i brist av stadganden, åligge honom att för riksdagen

framhålla angelägenheten av erforderliga bestämmelsers meddelande.

16 §.

De lagförklaringar, som högsta domstolen på inkomna förfrågningar

av domare och ämbetsmän givit, skola av föredraganden i högsta

domstolen opåmint tillställas justitieombudsmannen, vilken det åligger att

anmäla dem hos riksdagen och därvid tillkännagiva, om han finner någon

sådan förklaring vara olämplig eller under namn av förklaring ny lag

stiftad.

17 §.

Anser justitieombudsmannen, att inom området för hans ämbetsutövning

någon bestämmelse, som det ankommer på Konungen att meddela,

är behövlig, eller någon ändring erfordras i förut meddelad sådan bestämmelse,

eller eljest någon anstalt är nödig till befrämjande av allmänt gagn,

må han därom göra anmälan hos Konungen.

18 §.

Finner justitieombudsmannen, att inom området för hans ämbetsutövning

någon författning icke efterleves utan fallit i glömska, och anser

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

lian det vara utan nytta, att den åter bringas i tillämpning, må lian, om

det ankommer på Konungen att upphäva författningen, därom göra hemställan

hos Konungen och i annat fall anmäla förhållandet för riksdagen

O

19 §.

Justitieombudsmannen bör inhämta noggrann kännedom om anledningarna

till häktande av personer, som åtalas vid annan domstol än krigsdomstol,

och om tiden för deras hållande i fängsligt förvar. Det åligge

honom ock att besöka fängelserna för att göra sig underrättad om fångarnas

skötsel och underhåll. De fånglistor, som enligt särskilda författningar

inkomma till justitieombudsmannen, skola av honom granskas.

20 §.

Justitieombudsmannen, som förer ordet bland de till tryckfrihetens

vård av riksdagen valda kommitterade, bör med synnerlig uppmärksamhet

och nit iakttaga vad till skyddande av tryckfriheten är stadgat.

21 §.

över alla mål, som anmälas hos justitieombudsmannen, och alla

åtgärder, som han vidtager, skall han låta halla fullständiga anteckningar

och likaledes registratur av utgående expeditioner.

22 §.

Justitieombudsmannen, vars vistelseort i och för ämbetet är huvudstaden,

må ej under sin tjänstetid utöva någon annan befattning i allmän

tjänst. ö

23 §.

Justitieombudsmannen äge antaga och entlediga tjänstemännen vid

sin expedition.

Dessa vare skyldiga att efterkomma justitieombudsmannens föreskrifter

i tjänsten, och äge han att mellan dem fördela göromålen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Lagutskottets utlåtande Nr 14.

(.Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

24 §.

Justitieombudsmansexpeditionen skall varje söckendag hållas öppen

för allmänheten under den tid justitieombudsmannen bestämmer.

När justitieombudsmannen för äinbetsresa lämnar huvudstaden, skall

han bemyndiga en tjänsteman vid sin expedition därstädes att under tiden

öppna till ämbetet ankommande brev och besörja sådana uppskov ej tålande

anteckningar och meddelanden, som ej innefatta beslut eller annan

justitieombudsmannen tillhörande ämbetsåtgärd.

25 §.

Justitieombudsmannen äge, med uppbärande av full avlöning, årligen

åtnjuta semester en och en halv månad. Under denna tid, liksom

ock då justitieombudsmannen eljest är av laga förfall hindrad att utöva

sitt ämbete, skall detta förestås av den, som i stadgad ordning utsetts att

efterträda honom i händelse av hans avgång från ämbetet.

Om semester och annan ledighet för tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen

samt om vikarier för dem under ledighet bestämme

justitieombudsmannen.

2ro) Instruktion

för riksdagens militieombudsman.

1 §•

Riksdagens militieombudsman åligge att utöva en allmän tillsyn över

lagars, författningars och instruktioners efterlevnad vid krigsdomstolarna

samt av ämbets- och tjänstemän med avlöning från de till försvarsväsendet

anslagna medel ävensom att, om ämbets- eller tjänsteman i sitt ämbetes

utövning vid krigsdoinstol eller i annan ämbetsutövning, för vilken

åtnjuta avlöning från nämnda medel, av våld, mannamån eller annan orsak

begått någon olaglighet eller underlåtit att behörigen fullgöra sina

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

(Kung!. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ämbetsplikter, honom därför i laga ordning tilltala eller låta tilltala vid

vederbörlig domstol.

Har jämte ämbets- eller tjänsteman, vars ämbetsutövning står under

militieombudsmannens tillsyn, annan ämbets- eller tjänsteman, vars ämbetsutövning

står under justitieombudsmannens tillsyn, deltagit i åtgärd, som

militieombudsmannen finner böra föranleda åtal, äge denne att för sådan

åtgärd anställa och utföra talan äfven mot sist nämnde ämbets- eller

tjänsteman.

2 §•

Vid fullgörande av vad enligt

1 § åligger militieombudsmannen

skall han särskilt övervaka efterlevnaden

av

straff lagstiftningen för krigs
°

# ö c

makten, lagstiftningen om krigsdomstolar

och om rättegången därstädes

samt andra författningar, i den mån

de skola tillämpas av sådan domstol;

värnpliktslagen samt övriga bestämmelser

om värnpliktigas inskrivning,

redovisning och tjänstgöring;

bestämmelser om antagande och

entledigande av den vid krigsmakten

fast anställda personal samt om deltagande

i de för krigsmakten anordnade

utbildningskurser;

bestämmelser om krigsmäns behandling

och omvårdnad;

bestämmelser om förvaltningen

av de till försvarsväsendet anslagna

medel samt av försvarsväsendet tillhörande

fastigheter;

bestämmelser om statens upphandlings-

och entreprenadväsende,

i vad de äga tillämpning inom försvarsväsendet,

om anskaffande, under
-

2 §•

Vid fullgörande av vad enligt

1 § åligger militieombudsmannen

skall han särskilt övervaka efterlevnaden

av

strafflagstiftningen för krigsmakten,

lagstiftningen om krigsdotnstolar

och om rättegången därstädes

samt andra författningar, i den mån

de skola tillämpas av sådan domstol;

värnpliktslagen samt på grund

därav utfärdade författningar;

bestämmelser om antagande och

entledigande av den vid krigsmakten

fast anställda personal samt om deltagande

i de för krigsmakten anordnade

utbildningskurser;

bestämmelser om krigsmäns behandling

och omvårdnad;

bestämmelser om förvaltningen

av de till försvarsväsendet anslagna

medel samt av försvarsväsendet tillhörande

fastigheter;

bestämmelser om statens upphandlings-

och entreprenadväsende, i

vad de äga tillämpning inom försvarsväsendet,

om anskaffande, un
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Z,agutskottets utlåtande Nr 14.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

håll och vård av materiell, anskaffande

och användande av andra förnödenheter

samt utförande av arbete

för försvarsväsendets behov;

bestämmelser om förråd, utrustning

och dylikt, som avser krigsberedskap;

samt

bestämmelser om expedierande

av beslut och om förvarande och

tillhandahållande såväl av koncept

till utgående expeditioner som av

andra handlingar.

3 §•

Det tillkomme ej militieombudsmannen

att ur militärteknisk synpunkt

utöva tillsyn å militära anordningar.

(Utskottets förslag.

derhän och vård av materiell, anskaffande

och användande av andra

förnödenheter samt utförande av arbete

för försvarsväsendets behov;

bestämmelser om förråd, utrustning

och annat, som avser krigsberedskap;

samt

bestämmelser om expedierande

av beslut och om förvarande och

tillhandahållande såväl av koncept

till utgående expeditioner som av

andra handlingar.

3 §•

Det tillkomme ej militieombudsmannen

att ur militärteknisk synpunkt

utöva den tillsyn, som i 1 och

2 §§ sägs.

4 §•

Militieombudsmannen bör förnämligast anmärka och beivra sådana av

domare, ämbets- eller tjänstemän begångna fel, som synas honom antingen

härröra från egennytta, vrångvisa, våld eller grov försumlighet eller bereda

en allmän osäkerhet för medborgares rättigheter eller kunna föranleda,

att anstalter inom försvarsväsendet icke uppfylla sitt ändamål.

5 §•

Finner militieombudsmannen någon domare, ämbets- eller tjänsteman,

vars ämbetsutövning står under hans tillsyn, hava felat endast av ovarsamhet,

utan vrång avsikt, må han låta bero vid vunnen rättelse eller

avgiven förklaring eller vad eljest förekommit i saken.

6 §•

Skulle den oförmodade händelse inträffa, att antingen hela Konungens

högsta domstol eller av dess ledamöter en eller flera funnes hava i mål,

O

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

'' Lagutskottets utlåtande Nr 14.

(Kungl. Maj ds förslag.) (Utskottets förslag.)

som från krigsdomstol kommit under högsta domstolens prövning, av egennytta,

vrångvisa eller försumlighet så orätt dömt, att därigenom någon,

emot tydlig lag samt sakens utredda och behörigen styrkta förhållande,

mista t eller kunnat mista liv, personlig frihet, ära eller egendom, vare

militieombudsmannen pliktig att vid riksrätt den eller de felande under

tilltal ställa samt till ansvar efter lag befordra; och före militieombudsmannen

då alltid själv talan.

7 §•

Militieombudsmannen äge i andra

fall än det i nästföregående § nämnda

att antingen själv eller genom ombud

utföra de åtal mot domare, ämbets-

och tjänstemän, vartill han finner

sig föranlåten. Innan rättegång

anställes, bör militieombudsmannen

lämna den eller dem, vilka äro i fråga

att tilltalas, tillfälle att, inom kort

av honom föreskriven tid, inkomma

med de upplysningar, till vilka de

kunna anse sig befogade. Av ämbetsmännen

i allmänhet må han

fordra den lagliga handräckning, som

de efter 99 § regeringsformen äro

skyldiga att honom lämna, samt av

alla fiskaler äska biträde att anställa

och utföra åtal efter de föreskrifter,

vilka han bör dem meddela; ägande

han, vad vites föreläggande beträffar,

därtill lika rätt med justitiekanslern.

Bihang till riksdagens protokoll 1915.

7 §•

Militieombudsmannen äge i andra

fall än det i nästföregående § nämnda

att antingen själv eller genom ombud

utföra de åtal mot domare,

ärnbets- och tjänstemän, vartill han

finner sig föranlåten; dock före militieombuds

marin en alltid själv talan,

när åtal fullföljes hos högsta domstolen.

1 mål, som blivit vid. underrätt

anhörig iggjort, bör sådan fullföljd

äga rum allenast när synnerliga

skäl därtill äro. Innan rättegång

anställes, bör militieombudsmannen

lämna den eller dem, vilka äro i

fråga att tilltalas, tillfälle att, inom

kort av honom föreskriven tid, inkomma

med de upplysningar, till

vilka de kunna anse sig befogade.

Av ämbetsmännen i allmänhet må

lian fordra den lagliga handräckning,

som de efter 99 § regeringsformen

äro skyldiga att honom lämna, samt

av alla fiskaler äska biträde att anställa

och utföra åtal efter de föreskrifter,

vilka han bör dem meddela;

ägande han, vad vites föreläggande

beträffar, därtill lika rätt med justitiekanslern.

9 samt. 11 käft. (Nr 14.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Lagutskottet» utlåtande Nr 14.

(Kungl. Maj ds förslag) (Utskottets förslag.)

8 §•

Skulle, emot förmodan, militieombudsmannen någon domare, ämbetseller

tjänsteman utan skäl tilltala eller låta tilltala eller genom obehöriga

tillmålen och olagliga påståenden förolämpa, vare han, lika med åklagare

i allmänhet, förfallen till ansvar härför efter lag och författningar. För

åtal och påståenden, som militieombudsmannens ombud utföra och framställa

i enlighet med och således icke utöver hans föreskrifter, vare han

ansvarig.

9 §. 9 §.

Militieombudsmannen må,när han

det nödigt anser, övervara domstolars

och ämbetsverks överläggningar

och beslut, dock utan rättighet att

sin mening därvid yttra, ävensom

äga tillgång till alla domstolars,

ämbetsverks samt ämbets- och tjänstemäns

protokoll och handlingar.

10 §.

Klagar någon hos militieombudsmannen

över åtgärd av domare,

ämbets- eller tjänsteman, vars ämbetsutövning

står under hans tillsyn,

och sin klagan, skriftligen författad,

med handlingar och bevis söker

styrka, må militieombudsmannen, om

han, efter de i 1, 2 och 4 §§ bestämda-

grunder, finner sakens beskaffenhet

och vikt det fordra, anställa

eller låta anställa åtal eller i

annat fall förfara såsom i 5 § sägs.

Står domare, ämbets- eller tjänsteman,

över vars åtgärd klagan föres

hos militieombudsmannen, för sin

Militieombudsmannen må, när

han för sitt ämbetes utövning det

nödigt anser, övervara domstolars

och ämbetsverks överläggningar och

beslut, dock utan rättighet att sin

mening därvid yttra, ävensom äga

tillgång till alla domstolars, ämbetsverks

samt ämbets- och tjänstemäns

protokoll och handlingar.

10 §.

K hvar någon hos militieombudsmannen

över åtgärd av domare, ämbets-

eller tjänsteman, vars ämbetsutövning

står under hans tillsyn,

och sin klagan, skriftligen författad,

med handlingar och bevis söker

styrka, må militieombudsmannen,

om han, efter de i 1, 2 och 4 §§

bestämda grunder, finner sakens beskaffenhet

och vikt det fordra, anställa

eller låta anställa åtal eller i

fall, som i 5 § om förmärs, förfara

såsom där sägs.

Står domare, ämbets- eller tjänsteman,

över vars åtgärd klagan

s. 27 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 14. 27

(Kungl. Maj:ts förslag.)

ämbetsutövning ej under hans utan

under j ustitieombudsmannens tillsyn,

må militieombudsmannen giva den

klagande anvisning att, där honom

så gott synes, hos justitieombudsmannen

söka laga rättelse.

Då klagande sådant begär, läte

militieombudsmannen meddela honom

bevis, att han emottagit klagoskriften.

(Utskottets förslag.)

föres hos militieombudsmannen, för

sin ämbetsutövning ej under hans

utan under justitieombudsmannens

tillsyn, må militieombudsmannen

giva den klagande anvisning att,

där honom så gott synes, hos justitieombudsmannen

söka laga rättelse.

Då klagande sådant begär, läte

militieombudsmannen meddela honom

bevis, att han emottagit klagoskriften.

11 §•

Har justitiekanslern lämnat utan avseende någon hos honom av enskild

man anmäld klagan, som tillhör området för militieombudsmannens

ämbetsutövning, åligge det denne, där anmälan hos honom göres och han

anser klagan vara på goda skäl grundad, att giva den klagande det lagliga

biträde, som omständigheterna påkalla.

12 §.

Militieombudsmannen skall årligen företaga inspektionsresor för att

göra sig noga underrättad om de förhållanden, som tillhöra området för

hans ämbetsutövning.

13 §.

Det åligge militieombudsmannen att till varje lagtima riksdag avlämna

en allmän redogörelse för sin förvaltning av det honom anförtrodda ämbetet

samt däruti med avseende på området för sin ämbetsutövning utreda

lagskipningens tillstånd i riket, anmärka bristerna i lagar och författningar

samt avgiva förslag till deras förbättring. Nämnda redogörelse bör genast

vid riksdagens början ingivas för att kunna i tid hänvisas till granskning

av lagutskottet, dit jämväl i samma ändamål hans ämbetsdiarier och

registratur inlämnas.

14 §.

Finner militieombudsmannen, att inom området för hans ämbetsutövning

antingen någon lags eller författnings otydlighet eller domares,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ämbets- eller tjänstemäns skiljaktiga begrepp om dess ändamål föranleda

olika eller oriktig tillämpning därav, bör han i sin berättelse till riksdagen

yrka en till enhet och sammanhang i tillämpningen verkande förklaring

av en sådan lag eller författning.

15 §.

Skulle militieombudsmannen erfara, att inom området för hans

ämbetsutövning något emot gällande bestämmelser stridande förfarande

är brukligt vid domstolar eller ämbetsverk eller hos ämbets- eller tjänstemän,

må han i sin berättelse anmärka oriktigheten därav. År åter något

missbruk uppkommet i brist av stadganden, åligge honom att för riksdagen

framhålla angelägenheten av erforderliga bestämmelsers meddelande.

IG §-

Anser militieombudsmannen, att inom området för hans ämbetsutövning

någon bestämmelse, som det ankommer på Konungen att meddela,

är behövlig, eller någon ändring erfordras i förut meddelad sådan

bestämmelse, eller eljest någon anstalt är nödig till befrämjande av allmänt

gagn, må han därom gorå anmälan hos Konungen.

17 §.

Finner militieombudsmannen, att inom området för hans ämbetsutövning

någon författning icke efterleves utan fallit i glömska, och

anser han det vara utan nytta, att den åter bringas i tillämpning, må

han, om det ankommer på Konungen att upphäva författningen, därom

onra hemställan hos Konungen och i annat fall anmäla förhållandet för

riksdagen.

18 §.

Militieombudsmannen bör inhämta noggrann kännedom om anledningarna

till häktande av personer, som åtalas vid krigsdomstol, samt om

tiden för hållande i fängslig! förvar av sådana häktade och av dem, som

vid krigsdomstol dömts till frihetsstraff. Det åligge honom ock att besöka

militärhäkten, arrester och fängelser för att göra sig underrättad om

nämnda fångars skötsel och underhåll. De fånglistör för militårhåkten

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

och arrester samt de andra fånglistor, som enligt särskilda författningar

inkomma till militieombudsmannen, skola av honom granskas.

19 §.

över alla mål, som anmälas hos militieombudsmannen, och alla

åtgärder, som han vidtager, skall han låta hålla fullständiga anteckningar

och likaledes registratur av utgående expeditioner.

20 §.

Militieombudsmannen, vars vistelseort i och för ämbetet är huvudstaden,

må ej under sin tjänstetid utöva någon annan befattnino'' i allmän

tjänst. °

21 §.

Militieombudsmannen äge antaga och entlediga tjänstemännen vid

sin expedition.

( < Dessa vare skyldiga att efterkomma militieombudsmannens föreskrifter

i tjänsten, och äge han att mellan dem fördela göromålen.

22 §.

Militieombudsmansexpeditionen skall varje söckendag hållas öppen

för allmänheten under den tid militieombudsmannen bestämmer.

När militieombudsmannen för Embetsresa lämnar huvudstaden, skall

lian bemyndiga en tjänsteman vid sin expedition därstädes att under tiden

öppna till ämbetet ankommande brev och besörja sådana uppskov ej tålande

anteckningar och meddelanden, som ej innefatta beslut eller annan militieombudsmannen

tillhörande ämbetsåto-ärd.

O

23 §.

Militieombudsmannen äge, med uppbärande av full avlöning, årligen

åtnjuta semester eu och en halv månad. Under denna tid, liksom ockTdå

militieombudsmannen eljest är av laga förfall hindrad att utöva sitt ämbete,

skall detta förestås av den, som i stadgad ordning utsetts att efterträda

honom i händelse av hans avgång från ämbetet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

{Kungi. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Om semester och annan ledighet för tjänstemännen vid militieom

budsmansexpeditionen samt om vikarier för dem under ledighet bestämme

militieoinbudsmannen.

Stockholm den 12 mars 1915.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Reservationer:

av herr Lindhagen, som anfört vid följande paragrafer i

a) förslaget till instruktion för riksdagens justitieombudsman:

1 §. Nuvarande instruktion (1 §) innehåller att justitieombudsmannen

och justitiekanslern ej kunna åtala varandras åtgärder. Förslaget har bi

behållit denna bestämmelse i fråga om justitieombudsmannens förhållande

till justitiekansler^! men uteslutit den i övrigt, varför angivits såsom motiv

att ett stadgande om att justitiekanslern ej skall hava någon tillsyn i

fråga om justitieombudsmannen har sin plats i den av Kungl. Maj:t utfärdade

instruktionen för justitiekansleren. . .

Enligt min uppfattning har den nuvarande instruktionen ej blivit

av ovarsamhet avfattad på sätt som skett. Ombudsmannens uppdrag är

uteslutande ett riksdagens ämbete och grundlagen föreskriver, att han skall

vara justitiekanslerens like. Betonandet av ombudsmannens självständighet

gent emot justitiekansleren har således sin plats i instruktionen för den

förre och det tillkommer ingen annan än riksdagen att fastslå, detta. På

fråga till föredraganden av ärendet i lagutskottet, huruvida verkligen Kungl.

Maj:t ansåg sig ha befogenhet att i administrativ väg efter sitt gottfinnande

s. 31 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

31

avgöra om justitiekansler!! ägde åtala justitieombudsmannen eller icke, genmäldes

att spörsmålet ej vore lätt att på rak arm besvara, men att det

förmodligen förhölle sig så, ehuru givetvis det ej kunde ifrågakomma, att

Kungl. Maj:t skulle förordna på annat sätt än den nuvarande instruktionen

för justitieombudsmannen gjort. Det är visserligen vänligt av Kungl.

Maj:t att hjälpa riksdagen med utarbetande av förslag till instruktion för

dess ombudsman, vilket eljest rätteligen borde skett av kommitterade, tillsatta

av riksdagen. Men när regeringen därvid förledes att sålunda sammanblanda

sina administrativa befogenheter med riksdagens "rundla"senliga

rättighet, har hjälpsamheten onekligen även sin avigsida.

Det är visserligen antagligt att förslagets ifrågavarande kullkastande

av en riktig grundsats ej har någon omedelbar praktisk betydelse. Riktiga

principer äro dock värda att tillvaratagas och deras åsidosättande leder

ofta till skada i mångahanda måtto. Det hemställes alltså:

att 1 § må erhålla följande lydelse:

»Riksdagens _ — — — — — — tillsyn;

likasom även justitieombudsmannen är undantagen från

justitie/canslerns tillsyn.

Har — — — — — tjänsteman.»

13 §. I nuvarande instruktion (14 §) stadgas, att justitieombudsmannen

skall bl. a. »anmärka brister i lagar, författningar och allmänna

hushållningen samt uppgiva förslag till deras förbättring». I förslaget har

hänvisningen till »allmänna hushållningen» utelämnats ''under förmenande,

att detta stadgande numera vore betydelselöst. För min del anser ja"

anledning saknas att utesluta denna uttryckliga hänvisning till de administrativa

lagstiftningsoinrådena såsom jämväl föremål för justitieombudsmannens

omtanke, helst av motiveringen synes framgå att avsikten är

att därigenom göra en begränsning i befogenheten. Det hemställes alltså:

att i 13 § orden »lagar och författningar» utbytes

mot den nuvarande lydelsen: »lagar, författningar och

den allmänna hushållningen».

18 §. Uti motsvarande stadgande (§ 20) i gällande instruktion finnes

tillagt: »På enahanda sätt förfare justitieombudsmannen vid sådana

lagar och författningar, vilka han finner ej stå i förening med nu antagna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

re^erin^sla^ar». Den skyldighet ombudsmannen sålunda bär att anmäla

även sådana författningar till upphävande syftade måhända urspiungligen

särskilt på äldre stadganden, som tillkommit före 1809 års grundlagar.

Instruktionens lydelse inbegriper dock även senare tillkomna författningar och

den bibehölls jämväl uti 1830 års instruktion. Visserligen borde kunna

ifrågasättas att nya lagar ej tillkomma i strid mot grundlagarna. Men oaktsamhet

för att ej säga något ännu värre är som bekant icke heller främmande

för lagstiftare och det står därför i god överensstämmelse med den

synnerliga helgd, varmed 1809 års grundlagstiftare velat omgärda grundlagarna,

“att ifrågavarande konstitutionella kontroll fortfarande får stå kvar.

° Det saknas icke heller exempel i vår tid, som mana till eftertanke

i angivet avseende. Att åtskilliga stadganden tillkomma, som stå i strid

med° konstitutionens anda, lider knappast något tvivel. Men betänkligare

är att nya författningar kunna innehålla stadganden i strid mot grundlagens

bokstav. Ett närliggande exempel därpå erbjuder enligt min mening

det samtidigt nu föreliggande förslaget till instruktion för militieombudsmannen

på sätt jag i reservation till instruktionens 8 § velat framhålla.

Ett åsidosättande av grundlagen inträffar dock lättast i fråga om

16 § regeringsformen. Där stadgas, för att. taga ett exempel, bland

annat att Konungen bör »ingens samvete tvinga eller tvinga låta, utan

skydda var och en vid en fri utövning av sin religion såvitt han därigenom

icke störer samhällets lugn eller allmän förargelse åstadkommer». Nyligen

har sålunda ledaren för en religiös antikrigsrörelse eller den s. k. vita

hären pastor A. Wickman dömts till sammanlagt över sex manaders

fängelse för det han ej velat svika sin kända övertygelse och låta sig nu

mobiliseras på sätt krigslagarna utan hänsyn till denna övertygelse ålägga

honom. Enligt min uppfattning av grundlagens helgd borde utslaget över

Wickman sannolikt i stället lagligen haft följande lydelse:

»Enär enligt 16 § regeringsformen Konungen ej äger någons samvete

tvinga eller tvinga låta; . .

samt det sålunda ej tillkommer statsmakterna att i annan ordning

än grundlagarna föreskriva ålägga någon ett verkligt samvetstvång;

ty och som gällande strafflag för krigsmakten, t vad den gör .gällande

sådant tvång, följaktligen såsom olagligen tillkommen ej är giltig;

alltså och då Wickman på grund av sin kända ådagalagda religiösa

övertygelse måste anses hava av verkliga samvetsbetänkligheter känt sig

förbjuden att deltaga i krigsförberedelser med slutligt mål att eventuelt

döda människor,

varder det mot Wickman väckta atalet av Rätten ogibat».

Det hemställes på grund av vad sålunda anförts:

s. 33 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

33

att 18 § får bibehålla motsvarande nu gällande

stadgandes innehåll och sålunda erhålla följande lydelse:

>Finner----riksdagen. På enahanda sätt

förfar justitieombudsmannen med sådana lagar och författningar,

vilka han finner ej stå i överensstämmelse

med gällande grundlagar.»

b) förslaget till instruktion för riksdagens militieombudsman:

3 §. Vid 1914 års senare riksdag framhölls av mig i en väckt

motion (nr 230 i andra kammaren), att instiftandet av ett militieombudsmannaämbete

såsom en av grundlagarnas fundament enligt min uppfattning

icke vore enbart tilltalande och att för övrigt institutionen säkerligen

ej komme att motsvara förväntningarna. Då nu emellertid ämbetet kommit

till stånd, bör det kunna framställas anspråk därpå, att detta lilla

vederlag för de nya militära bördorna icke ytterligare beskäres, sedan dessa

bördor väl blivit definitivt pålagda.

Ett försök till en sådan förminskning av ämbetets naturliga innebörd

ligger, synes det mig, i inflikandet av 3 §. Herr Staaff har i sin motion

närmare belyst detta och jag anser att man i allt väsentligt kan härutinnan

instämma med honom.

Förslaget i denna del måste också betecknas såsom stridande mot

den vilande grundlagsbestämmelsen beträffande militieombudsmannen. Utskottet

självt betecknar i sin motivering stadgandet såsom innefattande »en

viss restriktion» i syfte att, såsom utskottet också uttrycker sig, »förtydliga*

grundlagen. Grundlagarna skola emellertid tolkas efter sin ordalydelse

och förklaring av dem kan endast komma till stånd på det sätt,

vid ändringar av dem bör iakttagas. Ifrågavarande restriktion och

förtydligande bör således haft sin plats i grundlagen. I den form stadgandet

nu i stället framträder måste det betecknas såsom ett grundlagsstridigt

försök att införa detsamma på obehörigt ställe.

Det bör också erinras, att förslaget innefattar begränsning av en

befogenhet, som förut tillkommit justitieombudsmannen, samt att motsvarande

begränsning ej ifrågasatts för den senare inom dennes kvarstående

verksamhetsområde, där liksom inom åklagareväsendet i allmänhet också

rent tekniska frågor, till synes obegripliga för lagkunskapen, förekomma

i stor myckenhet. Någon förnuftig anledning till sistnämnda åtskillnad

har icke angivits. Motiven innehålla endast att då det vilande grundlagsförslaget,

vilket för militieombudsmannen uppställer fordran på »lagkunBihang

till riksdagens protokoll 1915. 9 samt. 11 käft. (Nr 14.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

skap», däremot icke hos honom förutsätter militär fackkunskap, syntes

härav bliva en given följd, att hans kontrollerande myndighet icke kunde

vara avsedd att omfatta'' vissa rent fackmässiga sidor av försvarsväsendets

organisation och verksamhet, biågon förklaring lämnades trots enträgna

frågor icke heller i utskottet i vidare mån än genom den framkastade

upplysningen, att då erinringar mot den militära fackkunskapen flan

ovidkommande särskilt kunde befaras, hade det ansetts vara av vikt att

förekomma möjlighet för sådana erinringar att göra sig gällande genom

det nyinrättade ämbetet. Man kan till och med ifrågasätta om ej denna

åtskillnad i instruktionen i själva verket strider jämväl mot grundlagens

vilande föreskrift att justitieombudsmannen och militieombudsmannen skola

i alla avseenden anses lika med justitiekanslern och således väl även sinsemellan.

,r

Saken får måhända icke någon avsevärd praktisk betydelse. Men

den frånvaro av bärande grundsatser och begriplig konsekvens, som sålunda

utformat stadgandet, är ett vittnesbörd om att det här ej gäller en

sakfråo-a, som skall förnuftigt bedömas, utan allenast en politisk angelägenhet,

som måste oåterkalleligen utspelas. Vi stå här säkerligen endast inför

en ’ liten svallvåg av det misstydda talet om sakkunskapen i armén såsom

nå°-ot, som till skillnad från all annan så kallad sakkunskap måste stå

utanför och över all kritik från statsmakterna och det sunda förståndet.

Ett ytterligare utslag sålunda på militärväsendets strävan i vår tid att

obehörigen vara något alldeles för sig själv i samhället, den störa gökungen,

som tränger ut allt annat.

Under sådana förhållanden synes mig här föreligga ett tall, da de

olika åskådningarna bort göra sig gällande i utskottets betänkande och

ej på sätt som skett förlikningsvis bortskymmas redan före ärendets avgörande

i kamrarna. Jag tillåter mig härom åberopa följande yttrande

av mig i reservation till lagutskottets utlåtande i krigslagstiftningen vid

1914 års senare riksdag:

''Lagutskottet har utom protokollet beslutat, att de olika meningar, som

yppats vid behandlingen inom utskottet av förslaget till strafflag för krigsmakten,

skulle redan i utskottet kompromissvis sammanjämkas med undantag

för tre frågor, som skulle anses vara av mera huvudsaklig betydelse. Utskottets

betänkande återspeglar därför icke de olika meningar, som vm de provisoriska

besluten faktiskt förelågo. Något formellt hinder att förfara sa linnés givetvis

icke, då det officiella betänkandet, sådant det föreligger, måste ligga till grund

för kamrarnas behandling av ämnet samt det blir de enskilda utskottsmedlemmarnes

ensak, att betänkandet utgiver såsom deras meningar, vad de i

själva verket icke velat utan endast kompromissvis genom köpslagan enat sig

om att utgiva såsom egna meningar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Lagutskottets utlåtande Nr 14.

fJnm uPP.fattning ®trid®r ett sådant förfarande dock emot ett beredande

utskotts naturliga uppgift. Meningen med utskottets arbete är att Jämna

hUt hf''u avgörandet i sin hand, en så fullständig utredning som möjligt av

icke blott faktiska förhållanden utan även de olika synpunkter, som kunna i

iS°fa fS Sällande. Denna uppgift åsidosättes väsentligen genom det nu

begagnade förfarandet som i stort såväl som i smått utsuddar de principiella

födnförerna °Ch Salunda lämiiar utskottens huvudmän utan vederbörlig Pväg
,

«r9tilfDä?v tn11VafaSangSSätt,i S°mx. obörJar brukas understundom inom utskotten

särskilt vid behandlingen av stora frågor, innefattar, så vitt jag förstår, följaktig

-°fCkSa 0Ver1grlePP mot utskottens huvudmän. Det leder till att utskottsledamoterna

som skola vara de förres tjänare, i stället upphäva sig till deras

eiTverkhV )tak1tl®kt,lä?Sa ärendet sa, att möjligheten för huvudmännen att utöva

wrV ik ° beslutand®ratt högeligen förminskas och utskottens medlemmar i själva

Dvbl a Z ?SCU maktfa!lk07!l^het tillägna sig även det slutliga avgörandet

brukkav sfö6wr .vissetiigeu ett uttryck för funktionarismens vanliga miss
nS.

fhlTavlIufglbei™ och* bekilmpas dem°kratistt ”»»«!»*• Me» de »åste

dess .ÄÄ iÄÄS

dLnvföSatd?ag0fk uVfrudf äter tillkommer kamrarna och först om kamrarna

u™* S1S\ stan«a 1 o1ika beslut, först då skall utskottet

kamrort^ -nJ imika de °llka “““garna och inkomma med förslag därom till

kamrarna.^ Det bor vara uppenbart, att utskottets ifrågavarande förfarande att

stride?1fökeSaidStnJamfka åskadrunSssätt, innan saken kommit till kamrarna,

strider icke blott mot sakens natur utan även mot andemeningen i riksdagsordningens

nyss nämnda föreskrift.’ S nasaags

. enabanda satt bar även det nu ifrågavarande betänkandet korn
nnt

till stånd. Det återgiver knappast den verkliga åsikten hos näston

ledamot i utskottet utom möjligen herr Alexanderson. Den förtida

sammanjämkningen mellan kamrarnas förutsatta olika meningar skapar

i detta fall dessutom det missförhållandet, att andra kammaren fått sin

mening i viss begränsad mån tillgodosedd genom några utfästelser och

ordvändningar i motiveringen, under det den för framtiden bestående

och övermaktiga realiteten, själva lagtexten, stannat helt och odelad på

forsta kammarens lott. 1

På grund av dessa skäl har jag ansett, att herr Staaffs motion om

uteslutande av 3 § i förslaget bort av utskottet tillstyrkas.

^ Pa skäl. som framställts av mig i reservationen vid 18 S i

forslaget till instruktion för justitieombudsmannen hemställes att även i

8 1 öisiaget till instruktion för militieoinbudsmannen göres ett enahanda

tillägg, som i förenämnda reservation förordats.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1915:62 Skrivelse till Konungen angående instruktion för riksdagens justitieombudsman och instruktion för riksdagens militieombudsman. s. 1 i texten