Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag rörande reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier och s. k. hembagerier.

1915-04-20 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1915:23, Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag rörande reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier och s. k. hembagerier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottet!* utlåtande Nr Sd.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1915 kl. 5 e. in.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om skrivelse till

Kungl. Maj:t angående utredning och förslag rörande

reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier och

s. k. hembagerier.

Närvarande: herrar Lindhagen, Söderbergli, Trana, Gezelius* greve Lagerbjelke, Lars

Olsson, greve Spens, Hult, Dahl, Pettersson i Bjälbo, Persson i Norrköping, Gustafsson

i Örebro, Holmdahl,* Igel, Svensson i Eskilstuna* och Lindley i Söderhamn.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Till lagutskottet hava hänvisats två inom båda kamrarna väckta, lika

lydande motioner, nr 31 i första kammaren av herrar Alfred Petrén och

C. G. T. Wickman, samt nr 84 i andra kammaren av herrar Lars Borggren,

Värner Rydén, Gust. Nilsson i Kristianstad, Ernst Söderberg i Stockholm

och J. Persson i Västervik, uti vilka motioner hemställts:

»att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville

undersöka i vad mån en reglering av nattarbetet inom bagerier, konditorier

och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som män kan anses vara

av förhållandena påkallad samt för riksdagen framlägga det lagförslag i

ämnet, vartill undersökningen kan föranleda».

Till stöd för den i motionerna gjorda hemställan hava motionärerna Molionärcranfört:

nas tnoti
»Vid

1914 års riksdagar väcktes i såväl denna kammare som i med- rer ing.

kammaren motion om skrivelse till Kungl. Maj:t uti denna fråga, båda

med likalydande motivering av följande innehåll:

»Nattarbetets avskaffande inom bageri- och konditoriyrket är ett

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 samt SO käft. (Nr S3.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets utlåtande Nr 23.

önskemål, som i de flesta länder av de inom detta yrke sysselsatta arbetarna

oavlåtligen framförts till arbetsgivarna vid uppgörelser om löne- och

arbetsvillkoren och som av arbetarnas representanter åven framburits i

parlamenten. Den kulturella betydelsen av en sådan reform, som icke

blott bidrager till att öka arbetarnas trevnad utan även är ägnad att i

avsevärd grad främja folkhälsan genom att avlägsna de vådor i fysiskt

och moraliskt hänseende, nattarbetet medför, står utan vidare klar; och

kravet på nattarbetets avskaffande inom bageriyrket blir så mycket mera

berättigat, om man tar i betraktande, att det hör till de kroppsligt mera

ansträngande yrkena och att arbetet bedrives i understundom hygieniskt

mycket otillfredsställande lokaler. Icke heller torde allmänhetens intresse

ovillkorligen kräva nattarbetets vidmakthållande inom detta yrke. Stora

svårigheter ha emellertid mött, när bageriarbetarna med hjälp av sina

organisationer hos arbetsgivarna sökt skaffa sig gehör för det befogade

kravet att få detta avskaffat. Glädjande är därför, att man i flera länder

lyckats på lagstiftningens väg få till stånd en reglering av arbetstiden

inom bageri- och konditoriyrket till förhindrande eller inskränkande av

nattarbetet. Så har i Norge nattarbetet inom bageriyrket förbjudits för

icke endast barn utan även vuxna mellan kl. 8 e. m. och kl. 6 f. m.

I Finland finnes eu särskild bagerilag av den 4 juni 1906, enligt vilken

allt nattarbete mellan kl. 9 e. in. och kl. 6 f. m. är förbjudet. I Italien

är likaledes allt nattarbete i bagerier förbjudet genom särskild lag, daterad

den 22 mars 1908. Även i kantonen Ticino i Schweiz förbjuder en speciell

bagerilag nattarbetet, och i övrigt finnas för Schweiz bestämmelser,

som inskränka eller förbjuda nattarbetet inom yrket.

I Sverige finnes nattarbete förbjudet allenast för minderåriga samt

för kvinnor. Lagen om nattarbete för kvinnor av år 1909 gäller emellertid

endast för sådana arbetsplatser, där över 10 arbeterskor äro anställda.

Beträffande hembagerier och mindre bagerier, vilkas arbetskraft icke uppgår

till nämnda siffra, är därför nattarbete icke förbjudet för kvinnliga arbetare.

Och vad manliga arbetare beträffar, finnas i vårt land inga bestämmelser,

som inskränka eller förbjuda nattarbetet.

I den svenska riksdagen väcktes motion om nattarbetets avskaffande

i bagerier, konditorier och s. k. hembagerier första gången år 1895 av

herr Adolf Hedin, men denna motion, som bifölls i andra kammaren, avslogs

i första kammaren. Vid fjolårets riksdag väcktes i andra kammaren

eu ny motion i frågan med hemställan, att riksdagen ville hos Kungl.

Maj:t anhålla om utredning i vad mån eu reglering av nattarbetet inom

bagerier, konditorier och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som män

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 23.

3

kundo vara av förhållandena påkallad samt för riksdagen framlägga lagförslag

i ämnet. Motionen, som avstyrktes av utskottet, bifölls i andra,

men avslogs i första kammaren.

Såväl av lagutskottet som av en talare under den debatt, som följde

på denna motions framläggande, framhölls, att stora svårigheter i konkurrenshänseende

skxdle yppa sig, om man enbart för Sverige skulle genomföra

en dylik lagstiftning, och att för nattarbetets avskaffande inom bageriyrket

en internationell överenskommelse vore erforderlig. Emellertid torde

ett yrke som bageriyrket icke kunna jämnställas med någon storindustri;

frågan om nattarbetets avskaffande i detta yrke kan därför ej få någon

som helst internationell betydelse, utan förhållandena i vårt land kunna

regleras oberoende av utlandet. Att speciallagstiftningen på detta område

icke behöver hava internationell karaktär, bevisas ju bäst av det faktum,

att man, som förut framhållits, i flera andra länder genomfört lagstadgat

förbud mot nattarbete med särskild hänsyn till förhållandena inom respektive

land.»

Under årets senare riksdag blev denna motion behandlad i lagutskottet,

därvid den emellertid blev sammankopplad med den av herr Lindhagen

m. fl. väckta motionen (nr 134) angående reglering av nattarbetet

i allmänhet — med resultat, att den icke föranledde till något särskilt

yrkande av utskottet, i det att detta ansåg densamma besvarad genom

dess med anledning av sistnämnda motion gjorda i stort sett tillstyrkande

hemställan. Om sålunda motionen om reglering av nattarbetet inom bageriyrket

formellt sett blev avstyrkt av lagutskottet, ställde detta sig dock

i sak på motionärernas sida. I likhet med dessa ansåg utskottet nämligen

en undersökning rörande förekomsten av nattarbete i bagerier, konditorier och

hembagerier böra företagas, fast det icke ansåg det nödigt, att i anledning

av motionen i fråga göra särskild hemställan, då nämnda yrke såsom tillhörande

dem, som minst beröras av konkurrensen med utlandet, i händelse

av bifall till utskottets framställning om allmän utredning rörande nattarbetet

torde närmast bliva föremål för utredning och eventuellt även för

åtgärder för reglering av arbetstiden. Samma ståndpunkt intog andra

kammaren, som biföll lagutskottets hemställan i frågan. Första kammaren

avslog visserligen båda motionerna i nattarbetsfrågan, men anmärkningsvärt

är, att vid den här förda debatten i frågan högerns huvudtalare, som i

princip uttalalade sig emot den av utskottet förordade allmänna utredningen,

dock medgav, att det icke vore eu nödvändig konsekvens av denna ståndpunkt,

att eu utredning icke kunde böra ske rörande yrken, som ej beröras

av den internationella konkurrensen, och ansåg han också, att beträf
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 23.

fande bageriyrket en utredning av nattarbetet icke vore annat iiu önskvärd,

i det att härför tinnes, förutom övervägande sociala och etiska skäl,

även ett hygieniskt skäl, som har sitt värde ur konsumenternas synpunkt

då det ju är givet, att det vid nattarbete är svårt att tillse, att de hygieniska

kraven bliva vederbörligen tillgodosedda. Att talaren dock yrkade

avslag på motionen i fråga, motiverade han — bland annat — därmed,

att eu utredning angående nattarbete i allmänhet ligger inom ramen av

de utredningar det åligger socialstyrelsen, enligt dess instruktion, att utan

vidare föranstalta. Detta förhållande synes oss emellertid alls icke yara

något skäl för riksdagen att icke göra ett bestämt uttalande beträffande

sin uppfattning om nattarbetsfrågan inom bageriyrket.

Slutligen må här nämnas, att, sedan denna motion senast väcktes,

nattarbete inom bageriyrket blivit förbjudet inom ännu ett land. Den 5:te

januari 1915 utfärdades nämligen i Tyskland en ny, från och med den

15:de januari gällande, lag för brödbakning, däri bl. a. är föreskrivet, att

allt arbete i bageri och konditori är förbjudet mellan kl. 7 e. m. och kl.

7 f. m., med det undantaget dock, att å vissa orter och vid vissa tillfällen

arbetet kan få börja kl. 6 f. m. Den betydande landvinning, som

kravet på nattarbetets borttagande inom bageriyrket erhållit genom denna

nya tyska bagerilag, synes oss vara ägnad att giva denna fråga större

aktualitet även i vårt land.»

Historik. Såsom framgår av ovan intagna motivering har frågan om nattarbete

inom bageri- och konditoriyrkena redan förut vid olika tillfällen varit

1895 års föremål för riksdagens behandling. Sålunda framlades vid 1895 års riksriksdag.

dag av Adolf Hedin ett förslag till lag av huvudsakligt innehåll, att

arbetet inom dessa yrkesgrenar skulle, med undantag för ugnsbesättningen

och de s. k. förarbetena, begränsas till tiden mellan klockan 6 på morgonen

och kl. 6 på aftonen ävensom under sön- och hälgdagar, förutom vissa

undantagsfall, vara förbjudet.

I sitt över motionen avgivna utlåtande uttalade lagutskottet den förhoppningen,

att en lagstiftning i detta ämne, »avpassad efter våra förhållanden

och omfattad med förtroende av såväl arbetsgivare som arbetare,

skall komma att utöva en fördelaktig inverkan på förhållandena inom det

yrke, densamma avser». Utskottet ansåg sig emellertid icke kunna tillstyrka

det av motionären framlagda lagförslaget, vars detaljbestämmelser

enligt utskottets mening i flera avseenden tarvade förbättring, utan ansåg

utskottet sakens framgång bäst främjas därigenom att frågan i hela sin

omfattning bragtes under regeringens omprövning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 23.

5

Härefter erinrade utskottet, att vid gamma riksdag väckts motion om

ordnande av förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare beträffande reglering

av arbetstiden inom industrin, i anledning varav andra kammarens första

tillfälliga utskott, dit motionen överlämnats, hemställt, att andra kammaren

för sin del ville besluta, att riksdagen måtte i skrivelse till Ivungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes genom sakkunniga personer låta utreda

huruvida och i vad mån åtgärder även i vårt land kunde vara behövliga och

lämpliga för ordnande av förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare beträffande

reglerandet av arbetstiden inom sådana fabriker och andra industriella

inrättningar, i vilka arbetet genom sin art menligt inverkade på arbetarens

hälsa. Med anledning härav hade lagutskottet tagit i övervägande,

huruvida den nu förevarande frågan icke lämpligen borde sammanknippas med

berörda, mera omfattande spörsmål. Dessa betänkligheter hade utskottet

emellertid låtit fara i betraktande därav att de säregna förhållanden, som

onekligen utmärkte bageriyrket, syntes skäligen böra påkalla en särskild

utredning utan avvaktan på den mera omfattande utredning, nyss omförmälda

motion avsåge och vilken antagligen komme att kräva eu längre

tid innan den fullbordades.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen

måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville efter verkställd utredning taga

i övervägande, om och i vad mån lagbestämmelser angående arbetstiden för

arbetare i bageriyrket kunde vara erforderliga och därefter för riksdagen

framlägga det förslag, vartill den verkställda utredningen kunde föranleda.

Utskottets utlåtande bifölls i andra kammaren med 92 röster mot

88, men avslogs däremot i första kammaren med 61 röster mot 9.

Vid 1913 års riksdag väcktes ånyo motion i ämnet, nr 193 inom

andra kammaren, av herrar Borggren och Nilsson i Kristianstad, varuti

hemställdes, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte undersöka i vad mån en reglering av nattarbetet inom bagerier,

konditorier och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som män kunde anses

vara av förhållandena påkallad samt för riksdagen framlägga det lagförslag

i ämnet, vartill undersökningen kunde föranleda.

Denna motion upptogs av lagutskottet till behandling i samband med

en av herr Lindhagen m. fl. väckt motion, däruti hemställdes, dels att

riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att initiativ från svensk sida

måtte tagas till internationell överenskommelse om lagstadgat förbud även

mot mäns användande till nattarbete inom industriella och angränsande

arbetsområden, där det ej måste äga rum av tekniska skäl eller i den

allmänna välfärdens intresse, dels ock att ärendet oavsett detta måtte i

1913 års

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

La gulskottets utlåtande Nr 23.

erforderliga delar ofördröjligen beredas för Sveriges vidkommande samt

förslag framläggas till lagstiftning, som utan avvaktan på och oberoende

av internationell konvention kunde vara av förhållandena påkallad.

Beträffande den af herr Lindhagen in. ti. väckta motionen yttrade utskottet

i sitt utlåtande, i anslutning till vad förut vid denna frågas

behandling i riksdagen gjorts gällande: »att ett regelbundet nattarbete i

och för sig är i hög grad agnat att medföra fara för överansträngning och

ohälsa i arbetet, torde vara allmänt erkänt och har ej heller vid frågans

föregående behandling av vederbörande utskott förnekats. Bå härtill kommer,

att nattarbetet i allmänhet är förenat med en i övrigt lång arbetstid,

synes det utskottet vara en angelägenhet av största vikt, att dylikt arbete

så långt möjligt är inskränkes.»

Utskottet höll emellertid före, att eu lagstiftning i ämnet, såsom fallet

varit i fråga om kvinnors nattarbete, icke kunde ske annat än på grundvalen

af eu internationell överenskommelse, vilket även vid frågans tidigare

behandling inom riksdagen framhållits. Något omedelbart initiativ från

svensk sida till dylik överenskommelse ansåg sig utskottet emellertid ej

kunna förorda, då enligt utskottets förmenande för en dylik åtgärd förutsattes

en ingående undersökning rörande de förhållanden, under vilka

nattarbete inom industrien i vårt land förekom me. Eu sådan ingående

undersökning rörande nämnda förhållanden syntes utskottet därför först

böra företagas.

Yad därefter anginge den av herrar Borggren och Nilsson väckta

motionen, yttrade utskottet visserligen, att för lagstiftning rörande nattarbetet

inom bagerier, konditorier och hembagerier en internationell överenskommelse

icke torde vara i lika grad erforderlig som i fråga om andra

grenar av industrien. Härefter tilläde utskottet: »Bå emellertid jämväl

nämnda yrken torde komma att omfattas av den utredning, som av

utskottet ovan förordats, synes någon särskild framställning om undersökning

rörande dem icke erforderlig. Bå några tillfyllestgörande skäl icke

heller synas hava anförts för nödvändigheten att nu åstadkomma en alldeles

särskild lagstiftning i ämnet i fråga särskilt om dessa yrkesgrenar, har utskottet

funnit sig icke nu böra förorda bifall till ifrågavarande motion.»

På grund av vad utskottet sålunda anfört hemställdes, dels att

riksdagen måtte med anledning av herr Lindhagens m. fl. motion i

skrivelse till Ivungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa

en allsidig utredning rörande nattarbetet för män inom industriella och

angränsande områden samt, om denna utredning därtill kunde befinnas

giva anledning, taga initiativ till eller biträda en internationell lagstiftning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 2■t.

7

i ämnet, dels ock, att herrar Borggrens och Nilssons ifrågavarande motion

ej måtte till någon riksdagens vidare åtgärd föranleda.

Beträffande sist omförmälda motion hemställde åtta av utskottets ledamöter

i avgiven reservation, att riksdagen ville anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte undersöka i vad mån eu reglering av nattarbetet inom bagerier,

konditorier och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som män kunde anses

vara av förhållandena påkallad samt för riksdagen framlägga det lagförslag

i ämnet, vartill undersökningen kunde föranleda.

Vid utlåtandets behandling i kamrarna avslog första kammaren båda

de i ämnet väckta motionerna, under det att andra kammaren i fråga om

herr Lindhagens m. fl. motion godkände utskottets hemställan samt beträffande

den av herrar Borggren och Nilsson väckta motionen biföll nyssberörda

vid utskottets utlåtande fogade reservation.

Sedan vid nästlidet års förra riksdag motioner uti ifrågavarande ämne

åter väckts inom båda kamrarna, över vilka lagutskottet emellertid till

följd av riksdagens upplösning icke hann avgiva utlåtande, framlades vid

senare riksdagen samma år på nytt motioner i ämnet (I: 29 av herr Alfred

Petrén och II: 59 av herr Borggren m. fl.) av den lydelse, som i motionärernas

ovanintagna motivering finnes återgiven. Även denna gång företogs

frågan till behandling i sammanhang med spörsmålet om reglerandet

av nattarbetet i allmänhet, varom herr Lindhagen m. fl. åter väckt motion

med samma hemställan som uti den av herr Lindhagen m. fl. vid 1913

års riksdag väckta, ovanberörda motionen.

I sitt över berörda motioner avgivna Titlåtande citerade utskottet till en

början det av 1913 års lagutskott i ämnet avgivna utlåtande. Härefter framhöll

utskottet, beträffande frågan om nattarbete i allmänhet bl. a., att, då

nattarbete utan tvivel för närvarande i ganska avsevärd omfattning förekomme

inom åtskilliga industrier och yrken, som alls icke eller i ringa

mån berördes av den internationella konkurrensen, en reglering, där sådan

eljest befunnes icke vara förbunden med särskild olägenhet, borde kunna

genomföras i vårt land utan hänsyn till motsvarande förhållanden i utlandet.

Vidkommande de av herrar Petrén samt Borggren , m. fl. väckta

motionerna ansåg utskottet i likhet med motionärerna en undersökning

rörande förekomsten av nattarbete i bagerier, konditorier och hembagerier

böra företagas. Utskottet anförde vidare: »Då emellertid nämnda yrken

utan tvivel tillhöra dem, som minst beröras av konkurrensen med utlandet,

och desamma alltså i händelse av bifall till utskottets framställning om

allmän utredning rörande nattarbetet torde närmast bliva föremål för utredning

och eventuellt även åtgärder för reglering av arbetstiden, har ut
-

1011 års

senare

riksdag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Ulslcollels

yttrande.

8 Lagutskottets utlåtande Nr 23.

skottet icke ansett nödigt att i anledning av ifrågavarande motioner göra

särskild hemställan.»

Med stöd av vad sålunda anförts hemställde utskottet,

A) att riksdagen, i anledning av herr Lindhagens m. fl. förevarande

motion, måtte i skrivelse till Kung]. Maj;t anhålla, att Kung!. Maj:t ville

1) låta verkställa en allsidig undersökning, i vilken omfattning och

under vilka förhållanden nattarbete för män inom industrien och angränsande

arbetsområden för närvarande i riket förekomma;

2) därest av nämnda utredning skulle framgå, att det beträffande

vissa arbetsområden vore önskvärt samt eljest möjligt och lämpligt att,

oberoende av internationell konvention, för vart land införa lagbestämmelser,

avseende reglering av nattarbetet, därom för riksdagen framlägga

förslag; samt

8) beträffande arbetsområden, inom vilka en reglering av nattarbetet

icke ansåges kunna äga rum annorledes än på grundval av en internationell

överenskommelse, taga i övervägande, huruvida och i vilken omfattning

från svensk sida vid lämplig tidpunkt borde tagas initiativ till en

dylik överenskommelse i syfte att jämväl för sistberörda arbetsområden

normerande bestämmelser rörande nattarbetet måtte kunna åvägabringas.

B) att de av herrar Petrén samt Borggren in. fl. i ämnet väckta motionerna

måtte anses besvarade genom utskottets hemställan under A) här ovan.

Vid utlåtandets behandling i kamrarna avslog första kammaren båda

de i ämnet väckta motionerna, under det att andra kammaren biföll utskottets

ovanintagna hemställan.

De olägenheter, som äro förknippade med nattarbete över huvud taget,

synas utskottet särskilt framträda vid nu ifrågavarande yrken. Utskottet

hänvisar härvid till vad motionärerna framhållit därom, att arbetet inom

dessa yrken hör till det kroppsligen mera ansträngande och i många fall

måste bedrivas under hygieniskt otillfredsställande förhållanden. Vid

debatten i första kammaren nästlidet år framhölls också såsom skäl för nattarbetets

reglerande inom dessa yrken, att det givetvis vore svårt att vid

nattarbete tillse, att de hygieniska krav, som här av hänsyn till den

konsumerande allmänhetens intresse måste uppstiillas, bleve behörigen

tillgodosedda.

Medan sålunda i angivna hänseenden starka skäl tala för motionärernas

förslag, torde å andra sidan de betänkligheter, som, med hänsyn

till den svenska industriens ställning i den internationella konkurrensen,

framställts emot eu reglering rörande nattarbetet över huvud taget, i mindre

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 23.

9

man kunna göras gällande vid prövningen av föreliggande fråga, då ifrågavarande

yrken utan tvivel tillhöra dem, gom minst beröras av konkurrensen

med utlandet. Utskottet finner hänsynen till internationella förhållanden

så mycket mindre kunna utgöra hinder för förevarande frågas upptagande

till behandling för sig, som delta skett i åtskilliga främmande

länder — nu senast Tyskland.

Under debatten i kamrarna nästlidet år framhölls såsom ett huvudskäl

emot de då väckta förslagen rörande nattarbete i allmänhet, att

utredningen om nattarbete inom industrien tillhörde de undersökningar,

varom socialstyrelsen utan vidare vore skyldig föranstalta. Enligt vad

utskottet inhämtat har emellertid någon dylik utredning rörande de yrken,

varom här är fråga, icke inom socialstyrelsen påbörjats.

Med stöd av vad sålunda anförts för utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t ville låta verkställa utredning huruvida och i

vad mån en reglering av nattarbetet inom bagerier,

konditorier och s. k. hembagerier för såväl kvinnor som

män kan anses vara av förhållandena påkallad, samt

för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vartill

undersökningen kan föranleda.

Stockholm den 20 april 1915.

På lagutskottets vägnar:

CARL LINDHAGEN.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 sand. 20 käft. (Nr 23)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1915:124 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående utredning och förslag rörande reglering av nattarbetet inom bager a1 i texten