Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående införande av helgdagar utan kyrklig karaktär.

1915-04-20 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1915:24, Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående införande av helgdagar utan kyrklig karaktär.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1915 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.

Maj:t angående införande av helgdagar utan kyrklig

karaktär.

Närvarande: herrar Lindhagen, af Ekenstam, Söderbergb, Trana, Gezelius, Alexanderson,

Hult, Tisell, Pettersson i Södertälje, Pettersson i Bjälbo, Gustafsson i Örebro, Holmdahl.

Igel, Lindley i Söderhamn och Lindqvist i Kosta.

Uti en inom andra kammaren väckt, till lagutskottet hänvisad motion,

nr 125, har herr Pettersson i Södertälje hemställt, »att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes

låta verkställa utredning, huruvida icke här i landet kunde införas lagbestämmelser

om införande av helgdagar utan kyrklig karaktär i syfte

att bereda särskilt den å kontor samt i handelsbutiker och fabriker sysselsatta

delen av befolkningen tillfälle till vila och rekreation under den

ljusa och varma årstiden, samt för riksdagen framlägga det lagförslag,

vartill utredningen kan föranleda.»

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört följande:

»Under de senare åren har i England eu tendens gjort sig gällande

att minska arbetstiden och att få till stånd s. k. hankhelgdagar, som utan

att vara helgdagar i religiös mening avse att bereda de breda lagren av

befolkningen tillfälle till vila och rekreation. I äldre tider funnos talrika

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 sand. 21 käft. (Nr 24.) 1

Motionärens

motivering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets -utlåtande Nr 24.

■>

helgdagar med en mer eller mindre uteslutande religiös karaktär. På

alla de s. k. »samt days» voro ända till nittonde århundradets början

officiella ämbetslokaler stängda. Före år 1834 höllos även Bank of Englands

lokaler stängda sammanlagt 33 helg- och högtidsdagar om året.

År 1834 blevo dessa helgdagar reducerade till allenast 4, nämligen långfredagen,

1 maj, 1 november och juldagen. År 1871 antogs emellertid

på initiativ av sir John Lubbock (sedermera lord Avebury) en lag, enligt

vilken vissa dagar skulle betraktas som »bankhelgdagar». A dessa dagar,

vilka icke voro helgdagar i kyrklig mening, skulle ingen vara tvungen

att göra en betalning eller över huvud företaga någon rättshandling, som

han ej behövde verkställa juldagen eller långfredagen, och alla betalningar

samt andra åtgärder, som å bankhelgdagen skulle ske, skulle kunna uppskjutas

till påföljande dag. Begeringen bemyndigades samtidigt att, om

den ansåg lämpligt, utfärda bestämmelser om andra dagar, som kunde

befinnas vara lämpligare såsom bankhelgdagar. Inom England gälla för

närvarande följande dagar såsom bankhelgdagar: annandag påsk, annandag

pingst, första måndagen i augusti och den 25 december. Genom lag av

år 1903 blev den 17 mars för Irland förklarad som bankhelgdag. Inom

Skottland äro nyårs- och juldagarna, långfredagen, första måndagen i maj

och första måndagen i augusti bankhelgdagar. Om juldagen och nyårsdagen

infalla på söndag, är nästa måndag bankhelgdag. I Edinburg gälla

dessutom den 18 april och den 19 september som helgdagar och i Glasgow

den 16 juli. I London är fondbörsen stängd den 1 maj och den 1

november.

Till eu början voro endast bankerna stängda på bankhelgdagarna;

sedermera stängdes å desamma även tull- och uppbördslokaler, handelsfabriker

m. m., och numera råder allmän ledighet från förvärvsarbete på

dessa dagar.

Jämväl till de engelska kolonierna har denna tanke spritt sig. I de

flesta av dessa förekomma årligen ett visst antal bankhelgdagar. I Kanada

förekomma sålunda 8 bankhelgdagar, i Victoria 13, i Queensland 14, i

Nya Zeeland 4, o. s. v.

I Nordamerikas Förenta Stater finnes ej någon anordning, som fullt

motsvarar de engelska bankhelgdagarna. Varje stat måste där lagstadga i

frågan. Presidenten förklarar emellertid vanligen sista torsdagen i november

som tacksägelsedag (Thanksgiving day) och den dagen gäller i regel

såsom helgdag inom Staterna. Såsom icke kyrklig helgdag betraktas också

oavhängighetsdagen (Independence day) den 4 juli och arbetarnes dag

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlutande Nr 24.

(Labour day) den första måndagen i september. Dessutom förekomma pa

grund av särskilda förhållanden eller minnen eu hel dol dylika helgdagar

inom olika stater, t. ex Lincolns, Washingtons, Leos födelsedagar m. fl.

Institutionen bankhelgdagar synes väl förtjänt att från de anglosachsiska

länderna överflyttas till oss. Även här gör sig ett starkt behov

gällande att genom en eller annan extra helgdag bereda möjlighet till vila

och vederkvickelse särskilt för alla dem, som i våra städer äro strängt

upptagna av förvärvsarbete under alla årets vardagar. De. nuvarande

kyrkliga helgdagarna kunna redan av det skälet ej rätt tillfredsställande

fylla detta behov, att de alla, med undantag av annandag pingst och

Johannes döparens dag, infalla under de för längre utflykter på landsbygden

mindre lämpliga årstiderna. I händelse införandet av nya helgdagar

till äventyrs skulle stöta på betänkligheter från vissa industriers sida, vilka

ej anse sig hava råd att inskränka på arbetstiden, skulle man möjligen

kunna tänka sig införandet av bankhelgdagar kombinerat med avskaffandet

av ett par av de nuvarande kyrkliga helgdagarna, exempelvis

trettondagen och Maria bebådelsedag.

Lämpligast vore måhända, om två eller flere bankhelgdagar kunde

anordnas i en följd, så att eu sammanhängande ledighet på några dagar

kunde åstadkommas, men denna fråga liksom frågan om det lämpliga antalet

dylika helgdagar synes böra göras till föremål för särskild utredning.

Innan ett avgörande beslut i ämnet fattas, synes utredning jämväl

erforderlig, huruvida ej i samband med införande av en lag om bankhelgdagar

särskild ändring även bör verkställas i en del äldre lagbestämmelser,

exempelvis dels lagen den 14 juni 1901 om beräknande av fatalietid

i visst fall, varigenom stadgats, att om tid, då åtgärd för talans fullföljd

eller bevarande i vissa mål sist må företagas, infaller å söndag

eller annan allmän helgdag, den åtgärd må företagas å nästa söckendag,

dels och 91 § i växellagen, som föreskriver, att, om växels förfallodag

inträffar å söndag eller annan allmän helgdag, nästa söckendag skall anses

såsom förfallodag. Ifrågavarande utredning torde lämpligen kunna verkställas

genom Kungl. Maj:ts förslag.»

Med förevarande motion avses att bereda särskilt den å kontor samt Utskottets

i handelsbutiker och fabriker sysselsatta delen av vårt lands befolkning yttrande
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets utlåtande Nr 24.

ökat tillfälle till vila och rekreation under den ljusa och varma årstiden.

För vinnande av detta syfte föreslår motionären införandet av arbetsfri

söckendagar, motsvarande de så kallade »bankholidays», som genom en

bill den 25 maj 1871 infördes i England, Irland och Skottland och sedermera

införts jämväl i åtskilliga engelska kolonier.

Yid sistlidet års förra riksdag väcktes av samme motionär eu motion

av enahanda lydelse. Till följd av riksdagens upplösning blev berörda

motion icke föremål för riksdagens behandling.

Utskottet finner det syfte, som ligger till grund för motionärens

förslag, behj ärtans värt. I vårt land med dess hårda klimat och långa

vintermörker framstår med stor styrka behovet för människorna att

under den korta sommaren njuta den vederkvickelse till själ och kropp,

vistelsen i naturen förmår skänka. Detta behov har också å många håll

såvitt möjligt tillgodosetts genom semesterledigheter, varav statens ämbetsoch

tjänstemän sedan länge varit i åtnjutande och som numer i ganska

stor omfattning även beviljas personer i motsvarande ställningar, anställda

vid enskilda företag. Emellertid är det givetvis allt fortfarande endast

ett jämförelsevis ringa fåtal, som åtnjuter denna förmån. För de samhällsklasser,

vilkas intressen i förevarande hänseende här närmast äro i fråga,

saknas i regel alltjämt tillfälle till någon dylik längre ledighet under sommaren.

I betraktande av de ofta mindre gynnsamma hygieniska förhållanden,

varunder dessa klasser nödgas bedriva sitt arbete, ävensom arbetets ej

sällan slitande och själsdödande beskaffenhet synes det emellertid vara

synnerligen önskvärt med hänsyn till såväl folkhälsan som individens trevnad

och lyckokänsla, att jämväl denna del av vårt lands befolkning i den

mån det låter sig göra sättes i tillfälle att tillvarataga den varmare årstidens

möjligheter till vistelse i fria naturen. Åtskilligt har också åtgjorts för

tillgodoseende av detta önskemål. Utskottet vill i sådant hänseende framhålla,

att det numera på sina håll förekommer, att kontors- och affärsanställda

under sommarmånaderna hava kortare arbetstid än övriga delar

av året. För befrämjande av detta syfte har det särskilt inom vissa

industrier införda bruket att om lördagar och helgdagsaftnar avsluta arbetet

tidigare än eljest ävenledes betydelse. Givetvis skulle den av motionären

föreslagna reformen innebära ett steg till tillgodoseende av ifrågavarande

samhällsklassers behov i nu förevarande hänseende. Särskilt

skulle värdet av en dylik reform avsevärt ökas, därest ett par arbetsfria

vardagar, såsom motionären ifrågasätter, kunde anordnas i en följd

och förläggas invid en söndag eller, vilket kanske vore lämpligast,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 24. 6

invid midsommardagen, varigenom eu sammanhängande ledighet skulle

åstadkommas.

Emellertid framhålles ofta, att vid bedömandet av föreliggande fråga

hänsyn måste tagas till de konsekvenser av såväl national- som privatekonomisk

art, som införandet av arbetsfria söckendagar skulle medföra.

l)et ifrågasattes, huruvida icke eu ökning av de arbetsfria dagarnas antal

skulle leda till ett försvagande av den svenska industriens konkurrenskraft

samt särskilt för dem, som för sin utkomst äro hänvisade att leva

av sin dagliga arbetsförtjänst, medföra ekonomiska svårigheter. Härom

göra sig dock olika meningar gällande, men givetvis måste befogenheten

även av denna invändning undersökas. Förhållandena i de anglo-sachsiska

länder, där »bankholidays» införts, kunna härvid knappast anses erbjuda

lämpliga jämförelsepunkter. Dessa länder hava nämligen vida mindre antal

helgdagar än Sverige. Av de fyra bankholidays, som införts i England,

motsvaras tre av våra så kallade annandagar.*

Skulle det visa sig, att eu ökning av de arbetsfria dagarnas antal

icke låter sig genomföras, synes det böra tagas under övervägande,

huruvida icke syftet med ifrågavarande motion kunde nås på den väg,

motionären ifrågasätter, nämligen genom att samtidigt med införandet av

arbetsfria vardagar, förlagda till sommaren, avlysa ett par av de kyrkliga

helgdagar, vilka infalla under en i rekreationshänseende mindre

lämplig årstid. Härigenom skulle de betänkligheter emot hans förslag,

som ovan antytts, givetvis förfalla. A andra sidan kräver hänsyn till

religiös uppfattning och nedärvd sed, att stor varsamhet härvidlag iakttages.

Naturligtvis kan det endast ifrågasättas att upphäva sådana helgdagar,

vilkas religiösa betydelse är mindre starkt framträdande. I betraktande

härav synas de helgdagar, motionären i detta sammanhang omnämner,

nämligen trettondagen och Maria bebådelsedag, närmast böra komma

i betraktande.

Förslag om trettondagens avlysande hava upprepade gånger varit föremål

för riksdagens prövning och även vid tvenne olika tillfällen av lagutskottet

tillstyrkts. I motiveringen till ett av dessa förslag, vid 1903

års riksdag, framhölls, hurusom erfarenheten visade, att många verkstäder

just på grund av den genom trettondagen splittrade arbetstiden ej började

sitt vid julen nedlagda arbete, förrän trettondagen vore förbi. I sitt över

* Annandag jul, den 26 december, icke, som motionären uppgiver, juldagen, den 25, är

bankhelgdng i England.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 24.

förslaget avgivna utlutande yttrade lagutskottet bl. a. följande: »Såsom

redan antytts medföra jul- och nyårshelgerna så många vilodagar i följd

efter varandra, att behov av ytterligare frihet från arbetet just då torde

finnas mindre än vid någon annan tid av året. A andra sidan föranleder

denna nödtvungna ledighet under en lång tid, särskilt för arbetare

med daglön, en ekonomisk förlust, vilken mången gång torde vara ganska

kännbar, och utskottet föreställer sig, att det stora flertalet arbetare skulle

finna sig tillfredsställt med en förändring, vilken, utan att begränsa deras

fritid mera, än att tillfälle till vila och vederkvickelse i allt fall vore berett,

medförde möjlighet för dem att tidigare än nu återfå sin dagliga förtjänst.

» Även för banker och affärsföretag över huvud taget samt för

deras personaler torde trettondagens avskaffande medföra fördel. Inom

affärsvärlden är nämligen som bekant början av året eu särskilt brad tid,

då ofta nog både sön- och helgdagar måste användas till arbete.

Utskottet vill dock ingalunda förneka, att betänkligheter från kyrkligt

håll kunna yppa sig emot trettondagens avlysning såsom särskild helgdag.

Skulle det emellertid visa sig, att endast på denna väg målet med

förevarande motion kan vinnas, torde det dock kunna ifrågasättas, huruvida

man icke å detta håll skulle visa sig benägen att låta betänkligheterna

fara. Tanken på införandet av arbetsfria vardagar har nämligen

inom kyrkliga kretsar omfattats med mycken sympati, enär man i denna

reform ansett sig vinna ett medel att motverka söndagens profanering

genom dess användande till idrottsövningar och andra sysselsättningar,

som man anser stå i strid med söndagens religiösa ändamål.

Yad åter angår avskaffandet av Maria bebådelsedag torde förslag härom

knappast stöta på några allvarligare betänkligheter av nu antydd art.

Jämväl frågan om denna helgdags indragande har förut varit föremål för

riksdagens uppmärksamhet. År 1885 uttalade sig även lagutskottet härför.

Sedan landstings in ännu valen numer genom en år 1913 vidtagen ändring

i landstingsförordningen såsom regel förlagts till Maria bebådelsedag, kan

det dock tänkas, att denna dags förvandling till en vanlig arbetsdag ej

lämpligen läte sig genomföras med mindre berörda bestämmelse samtidigt

ändrades.

Ehuru utskottet föreställer sig, att de väsentligaste betänkligheterna

mot den av motionären föreslagna reformen skulle hävas genom att

dess genomförande sammanknippades med ett samtidigt indragande av

helgdagar, kan det dock tänkas, att reformen det oaktat skulle stöta på

motstånd särskilt från lantmännens sida, som under sommaren hava sin

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 24. 7

br(idaste tid och för vilka behov av eu lagstiftning i nu förevarande syfte

ieke kan anses föreligga i samma grad. Därest de arbetsfri vardagarna,

såsom ovan ifragasatts, förlädes invid midsommar, då i vårt land skördearbetet

i regel icke börjat, torde några avsevärda olägenheter för denna

de! av befolkningen dock icke vara förknippade härmed.

Ett närmare ingående på ovanberörda spörsmål anser utskottet icke

erforderligt i frågans nuvarande läge. I likhet med motionären anser utskottet

nämligen, att, innan positiva åtgärder i motionens syfte vidtagas,

frågan bör göras till föremål för särskild utredning, varvid såväl ovanberörda

som övriga med densamma sammanhängande spörsmål böra komma

i betraktande.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning, huruvida

lagstiftningsåtgärder kunna vidtagas för införande

av helgdagar utan kyrklig karaktär i syfte att bereda

särskilt den i handel, industri och angränsande arbetsområden

sysselsatta delen av befolkningen tillfälle till

vila och rekreation under den ljusa och varma årstiden,

samt för riksdagen framlägga det lagförslag,

vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 20 april 1915.

På lagutskottets vägnar:

CAEL LINDHAGEN.

Reservation

av herrar af Ekenstam, Trana, Tisell, Pettersson i Bjälbo, Gustafsson i

Örebro och HolmdaM, vilka ansett, att förevarande motion icke bort till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1915:125 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj:t angående införande av helgdagar utan kyrklig karaktär. a1 i texten