Sök i Ratio Lex

Lagutskottets utlåtande Nr 3

1915-02-10 · 17 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1915:3, Lagutskottets utlåtande Nr 3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1915 kl. 6 e. m.

Utlåtande,^ i anledning av dels Kungl. Maj.is proposition med

förslag till förordning angående siktning av rågmjöl och

förordning om viss sammansättning av rågbröd dels ock

i ämnet väckta motioner.

A arom ande: herrar Petersson i Lidingö villastad, Lindhagen, af Ekenstam, Söderbergh,

Stdrner Gezehus, greve Lagerbjelke, greve Spens, Valerius Olsson,

Ehasson Pettersson i Södertälje, Persson i Norrköping, Schotte, Borg,

HoJmdahl och Westman. 0

) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

1 - • G+enH t®0 dT 14 Januan 1915 dagtecknad proposition, nr 7, som

kanvisats till lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under åberopande av proposh

tionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärendenf begärt

riksdagens yttrande over följande förslag till förordning angående

rågbröd- ^ ragmj° °ch tlU förordning om viss sammanscättnfng av

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 samt, 3 höft. (Nr 3.)''

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

“Förslag

till

Kungl. Maj:ts nådiga förordning angående siktning

av rågmjöl.

Vid framställning av rågmjöl till avsalu eller for annans rakning

mot ersättning må ej mjölet siktas finare, an att av etthundra kilogram

råg erhållas minst åttifem kilogram mjöl

S Ei heller må någon hålla till salu rågmjöl, som ar finare siktat an

nyss är sagt, där han ej kan visa, att det blivit framställt utom landet

eller ock inom landet före det denna förordning tratt i kraft.

Yad ovan stadgas gälle ock i avseende å ragmjol, som av ekonomisk

förening framställes för dess medlemmars rakning eller åt dem

saluhålles.

2 §•

Bryter någon mot bestämmelse i 1 §, straffes med böter från och

med tio till och med femhundra kronor. ,

Den som under tid, då han är ställd under tilltal for förseelse,

varom i första stycket av denna paragraf förmäles, fortsätter eller förnyar

samma förseelse, skall, för varje gång stamning derför utfardats och

delgivits, fållas till de böter, som äro bestamda for sådan förseelse.

3 §.

För förseelse, som i 2 § sägs, vare, där den med husbondes vetskap

begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, husbonden

ansvarig, liksom vore förseelsen begången av honom sjalv.

4 §•

Förseelse, varom i 2 § förmäles, skall åtalas av allmän åklagare,

i stad hos polisdomstol, därest särskild sådan är mrattad, men eljest hos

poliskammare och, där sådan icke finnes, vid allmän domstol samt a

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 3. 3

landet vid allmän domstol; och galle i fråga om klagan över domstols

eder -poliskammares beslut i dessa mål vad i allmänhet angående besvär

1 brottmål finnes förordnat.

5 §•

„ ja ^ter skola ifalla kronan. Saknas tillgång till böternas

fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

, De“na förordning träder i kraft från och med fjärde dagen efter

aen, då förordningen enligt därå meddelad uppgift från trycket utkommit

1 svensk författningssamling, och gäller, där ej Konungen finner skäl

annorlunda förordna, till den 1 september 1915; dock skall vad i 1 S

andra stycket stadgas icke äga tillämpning, förrän från och med tionde

dagen efter förordningens ikraftträdande.

Förslag

till

Kungl. Maj:ts nådiga förordning om viss sammansättning

av rågbröd.

1 §•

„ Vid tillverkning till avsalu av bröd, vid vars framställning användes

rågmjöl till större myckenhet, än som i vikt motsvarar fjärdedelen av det

använda mjölet, skall i degen tillsättas minst en viktdel potatis mot tre

viktdelar rågmjöl eller en viktdel potatismjöl, potatisflingor eller maismjöi

mot mo viktdelar rågmjöl.

Ej må någon hålla till salu bröd, vid vars tillverkning icke iakttagits

vad nyss. är sagt, där han ej kan visa, att det framställts utom

fandet eller ock inom landet före det denna förordning trätt i kraft.

. ad..<?van1 stadgas gälle ock i avseende å bröd, som av ekonomisk

förening tillverkas för dess medlemmars räkning eller åt dem saluhålles.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

Bryter någon mot bestämmelse i 1 §, straffes med böter från

och med tio till och med fem hundra kronor.

Den. som under tid, då han är stalld under tilltal foi förseelse,

varom i första stycket av denna paragraf förmärs,. fortsätter eller förnyar

samma förseelse, skall, för varje gång stämning darfor utfardats

och delgivits, fällas till de böter, som äro bestämda for sådan förseelse.

3 §•

För förseelse, som i 2 § sägs, vare, där den med husbondes vetskap

begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person,

husbonden ansvarig, liksom vore förseelsen begången av honom sjal v.

4 §•

Förseelse, varom i 2 § förmäles, skall åtalas av allmän åklagare,

i stad hos polisdomstol, därest särskild sådan. ar inrattad, men

eljest hos poliskammare och, där sådan icke finnes^ vid allmän domstol

samt å landet vid allmän domstol; och galle i fråga om klagan over

domstols eller poliskammares beslut i dessa mal vad i allmänhet angående

besvär i brottmål finnes förordnat.

o

Ådömda böter skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas

fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

Denna förordning träder i kraft från och med fjortonde dagen efter

den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift från

i svensk författningssamling,

annorlunda förordna, till den

och gäller, där ej Konungen finner skäl

1 september 1915.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

Beträffande de skäl

som

slag-, får utskottet hänvisa till

ligga

däri

intagna yttrande till statsrådsprotokollet.

till grund för Kung!. Maj:ts förpropositionen

och departementschefens

\ samband med denna proposition har utskottet till behandling

förena!t tre io anledning av propositionen väckta motioner, nämligen

av herr Nils Åkesson in. fl. (I: 30), av herr V. Ekerot m. fl. (II: 83 och

av herr Magnusson i Kalmar (II: 151).

Hell Nils Åkesson in. ii. och hem- Ekerot m. fl. hava i sina ovanberörda

likalydande motioner hemställt:

»att riksdagen ville besluta, att första delen av 1 § i ''Kung!. Maj:ts

nådiga förordning- om viss sammansättning- av rågbröd’ erhåller följande

lydelse:

1 §■

^ id tillverkning till avsalu av bröd, vid vars framställning användes

rågmjöl till större myckenhet än som i vikt motsvarar fjärdedelen

av det använda mjölet, skall i degen tillsättas minst en viktdel

potatis mot tre viktdelar rågmjöl eller en viktdel potatismjöl eller potatisfiingor

mot nio viktdelar rågmjöl.»

Hem- Magnusson i Kalmar har i sin ovan omförmälda motion

hemställt:

»att riksdagen må besluta ändring i Kung! Maj:ts proposition nr 7

sa att bestämmelse om förbud för all siktning- vid förmalning av råg

stadgas, eller, om detta ej vinner bifall, det stadgas, att minst 95 procent

mjöl av varje 100 kilogram råg skall uttagas vid rågförmalning. Eller

om det stadgas 85 procents uttagning de återstående 15 procenten skola

uttagas av kliet.»

I fiåga om vad motionärerna anfört till stöd för sina ovanintagna

i motionerna framställda yrkanden, får utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom framgår av det utdrag av statsrådsprotokollet, som bifogats

den kungl. propositionen, avses med de av Kungl. Maj:t för riksdagen

framlagda förslagen, vilka föranletts av framställningar från statens livsmedelskommission,

att trygga den för närvarande hårt anlitade tillgången

Utskottets

yttrande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

på brödsäd, närmast råg. På sätt förslagen närmare utvisa, ifrågasattes

i nämnda syfte dels förbud mot finare siktning av rågmjöl, an att av

etthundra kilogram råg erhålles åttifem kilogram mjöl, dels ock utfärdande

av bestämmelser därom, att vid tillverkning till avsalu av bröd,

vid vars framställning rågmjöl användes till större myckenhet än en

fjärdedel i vikt av det använda mjölet, i degen skall tillsättas potatis,

potatispreparat eller majsmjöl till viss mängd.

Förbud mot

Pinare siktning

av rågmjöl.

Lika med föredragande departementschelen och livsmedelskommissionen

anser utskottet, att under nuvarande brydsamma förhållanden

särskilda åtgärder i syfte att trygga tillgången till brödsäd inom landet

icke kunna avvisas, och lärer i detta hänseende det utdragande av befintlig

tillgång av råg, som kan vinnas genom ett förbud mot finsiktning

av rågmäld, vara av värde. . „

— - - 1 '' ‘ mjöl, som lämpligen bör vid rågens

Vad angår den myckenhet

förmalning uttagas, har såsom

Kalmar påyrkat, att all siktning

ovan

nämnts herr Magnusson i

ivauuai H,y—, — —o av rågmäld måtte förbjudas eller åtminstone

finare siktning än sådan, att 95 kilogram mjöl uttagas av 100

kilogram säd. Skulle emellertid Kungl. Maj:ts förslag om uttagning- av

allenast 85 procent mjöl ur säden förordas, anser motionären av noden

att en uttrycklig bestämmelse meddelas därom, att de återstående 15

procenten skola utgå såsom kli. . „

Utskottet har funnit tillräcklig anledning icke föreligga att tränga

Kungl. Maj:ts förslag. Visserligen bär livsmedelskommissionen uttalat

si o- för ett uttagande av 95 procent mjöl. Det torde emellertid vara

att befara, att ett rågmjöl av så grov beskaffenhet, som vid dylik

förmalning skulle uppkomma, vid baknmgen av en del brodsorter icke

komme att bliva av allmänheten uppskattat och använt i den omfattnino-

SOm under nuvarande förhållanden är av nöden, utan att i

stället &det förefintliga, otillräckliga veteförrådet komme att över hovan

tagas i anspråk. Föredragande departementschefen bär aven uttalat

såsom sin uppfattning, att föreskrift om en utmålning intill 9o procent

vore att gå längre än förhållandena åtminstone för närvarande syntes

påkalla^ ^ emellertid icke förnekas, att ställningen kan gestalta sig

sådan, att varje möjlighet att ur tillgängligt brödsädesförråd uttaga det

yttersta bör utnyttjas. Skulle vid tiden för ärendets förnyade provning

hos Kungl. Maj :t situationen hava tillspetsat sig i denna riktning, sa att ett

stadgande om rågsäds utmålning ända till 95 procent kärn finnas nödig ,

lärer riksdagen ej böra ställa sig avböjande mot en dylik åtgärd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlutande Nr 3. y

Herr Magnusson liar till stöd för sitt yrkande, att vid medgivande

av siktning av r&gmäld intill 85 procent särskild föreskrift måtte meddelas

dm om att återstående 15 procent av mälden skola uttagas såsom

h, anfört, att det av Kungl. Maj:t föreslagna stadgandet skulle kunna

medgiva sådant förfarande vid förmalningen, att av säden först uttagas

10 procent finsikta! mjöl och därefter av de återstående 90 procenten

0 procent såsom kli Den föreslagna paragrafen, sådan den i det kungl.

orslaget linnés avfattad lärer dock rimligen ej kunna givas annan

tolkning an att vid förmalning av rågmäld till den angivna finheten, de

lo procent, som la avskiljas, skola bortgå såsom kli. Då för övrigt

fors aget med vissa undantag innehåller förbud mot försäljning av rågmjöl,

som ar finare siktat än till 85 procent av mälden, lärer''även härutinnan

ligga ett hinder mot sådant förfärande vid förmalningen, som

motionaren omförmäla Utskottet finner således ej heller i denna del

anledning föreligga att tillstyrka ett uttalande i det syfte, som i herr

Magnussons motion föreslagits.

1 .. Livsmedelskommissionen föreslår förbud även mot saluhållande av

Ma\a/ rag™Jö1’ son? undergått finare siktning än den tillåtna.

åt j i .. •bt har ansett eu dylik utsträckning av förbudet icke lämplig.

Med hänsyn särskilt till de stora svårigheter, kontrollen över en dylik

bestämmelses efterlevnad skulle medföra, finner utskottet ej heller anledning

förorda ett utsträckande av förbudet även till brödtillverkningen.

mellertid har inom utskottet uppmärksamheten blivit fästad därå, att

inom fandet hira finnas kvarn anläggningar förenade med bagerier på

sadant satt att den förmala säden helt eller till väsentlig del bakas

till bröd i det egna bageriet. För ett dylikt fall skulle förbudet mot

finsiktning av rag sakna tillämpning, och kvarnverket således kunna

ortfarande förmala finsiktat rågmjöl för bakning i eget bageri. Utskottet

antager, att Kungl. Maj:t under den vidare behandlingen av

ärendet har sin uppmärksamhet riktad å nu omförmäla förhållande

och ej underlåter den åtgärd, vartill Kungl. Maj:t må finna detsamma

0 Beträffande de föreslagna bestämmelserna om viss sammansättning

av rag bröd. bär livsmedelskommissionen icke velat direkt tillstyrka et

reglerande ingripande på detta område. Enligt utskottets uppfattning

måste ^ också lagstiftningsåtgärder i ifrågavarande hänseende mötas ai

vissa betänkligheter.

Sålunda kan befaras, att en föreskrift om inbland

Vin samman

sättning av

rågbrSd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

vid bakningen av potatismjöl, vilken vara av de produkter, som

° ■ p-ivetvis bär den största be
O
-

ning --------0- x -

ifrågasättas såsom tillsats till rågmjölet, T- .

tydelsen, möjligen kan föranleda höjning av brödpriset, da potatismjöl

för närvarande torde i genomsnitt betinga ett högre pris an ragmjol.

Vidare är ej uteslutet, att tillgången på potatismjöl och Övriga har avsedda

produkter skall visa sig vara så begränsad,^ att nödiga kvantitetei

för uppblandning med rågmjölet kunna bliva svara att anskaffa. Va

särskilt matpotatisen angår, skulle såsom livsmedelskommissionen framhållit

eu användning i större omfattning harav vid brödbakning leda til

minskad tillgång på potatis för vanlig konsumtion såsom manmskoioda.

Trots de betänkligheter, som sålunda kunna mota mot den ifrågasätta

förordningen, anser utskottet dock, att riksdagen icke bör stalla

sig avvisande emot densamma, därest Kungl. Maj:t vid förnyad provning

av frågan skulle finna ett reglerande ingripande från statens sida jamvat

på detta område icke utan fara kunna underlåtas. Därest förordning i

ämnet utfärdas, torde det emellertid befinnas nödigt att samtidigt andra

åtgärder vidtagas i syfte, att så långt ske kan förekomma lägenheter

som därav må vara att befara. I sådant avseende torde bland annat

prisöverenskommelser kunna ifrågasättas, varjämte den lagstiftning, som

åt Kungl. Maj:t inrymmer befogenhet att i vissa fall reglera prisen

å livsförnödenheter, ävensom Kungl. Maj:ts bestämmanderätt over frakttaxorna

å statens järnvägar öppna möjligheter till olika åtgärder.

I de av herrar Åkesson och Ekerot in. fl. väckta motioner föreslås,

att den i Kungl. Maj:ts förslag intagna bestämmelsen, att utom

potatis och potatispreparat jämväl majsmjöl ma brukas såsom tillsats

till rågmjöl, skall utgå. Visserligen torde, såsom föredragande departementschefen

framhållit, ifrågavarande bestämmelse i det kungl. forslaget

åtminstone för närvarande icke kunna tillmätas någon större praktisk

betydelse, men den innebär dock en möjlighet att på ytterligare eu väg

befordra det med förslaget avsedda ändamål, sparsamhet med landets

rågförråd. I betraktande härav och då de av motionärerna framställa

betänkligheter mot inblandning av majsmjöl icke synas utskottet grundade,

anser utskottet skäl icke föreligga att tillstyrka motionärernas

1 övriga delar har utskottet funnit de av Kungl. Maj:t foi riksdagen

framlagda förslagen till förordningar i förevarande ämnen icke

giva anledning till något uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets utlåtande, AV 3.

1:°) att riksdagen med avslag å herr Magnussons

i Kalmar motion (II: 151) måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anmäla, att riksdagen efter granskning av Kungl.

■ '' Maj:ts förslag till förordning angående siktning av

lag*mjöl icke funnit skäl till erinran;

2:o) _ att riksdagen med avslag å herr Åkessons

m oom0t,On (I:3°) ocl> herr Ekerots m. fl. motion

(11 : bd) måtte i skrivelse till Kungl. Magt anmäla,

att riksdagen efter granskning av Kungl. Maj :ts försfag

till förordning om viss sammansättning''av råffbiöd

icke funnit skäl till erinran.

^Stockholm den 10 februari 1915.

V På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

Reservationer:

av herr Söderbergli;

Stärner, Eliasson, Schotte och Pettersson i Södertälje,

av herrar

som anfört:

av råumtel f“ljUf80^e förslagen till förordning- angående sittningagmjol.

och till förordning av viss sammansättning av rågbröd har

Kungl. Maj:t inhämtat riksdagens yttrande g nai

skintas tiinLr6ller!ia „av ■»“<», att de bort hän
Med

hänmn rift K de“ 8J § riksdagsförordningen stadgar.

Sårna och 11 dl bfeSr1“Bade, Plfgietstid som föreslagits för förfltta™??

r h fl - fc lörehggande exceptionella förhållandena, vilka till''''T*

''“T''1™. mö.I%l«ter för Kungl. Maj:t att vidtog- , ändrino-ar

. bestämmelserna tid efter annan, hava vi emellertid icke anfett oss höra

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 saml. 3 höft. (Nr 3.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets utlåtande Nr 8.

påyrka, att riksdagen för sin del måtte såsom lag antaga behövliga

bestämmelser i de ämnen, varom här är fråga. Men vi hava önskat,

att i utskottets utlåtande måtte inflyta ett uttalande i ovan antydd riktning

för att principiellt hävda den, enligt vår mening, rätta karaktären

av författningarna.

av herrar Stämer, Eliasson, Schotte och Pettersson i Södertälje,

som anfört:

I:o. Vidkommande förordningen angående siktning av rågmjöl

Det svävande resultat, som utskottet slutligen kommit till, har

icke svnts oss tillfredsställande. Enligt vår mening äro förhållandena

sådana, att riksdagen bort direkt uttala sig dels för ett förbud mot all siktnino-

av rågmjöl eller åtminstone finare siktning än att av 100 kilogram

råg uttages 95 kilogram mjöl, dels ock för att rågbröd, bakåt av annat

mjöl än det nyss nämnda, i allmänhet ej heller må saluhållas.

Till stöd för dessa yrkanden hava vi åberopat livsmedelskommissionens

förslag och den av herr Magnusson i Kalmar väckta motionen.

Det förhållande, att med ett bifall i sak till de senast nämnda förslagen

den i landet befintliga rågkvantiteten blir avsevärt bättre utnyttjad an

med Kung!. Maj:ts förslag, — vilket utnyttjande ju är ändamålet med

hela förslaget om bestämmelser rörande siktning av råg —, synes oss

särskilt vara att beakta under nuvarande stora svårigheter för spannmålsimporten.

Fjolårets rågskörd har vant avden ypperliga beskaffenhet,

att ett mjöl av sådan råg, utmald på sätt vi ifrågasatt, blir lika

bra eller bättre än finare siktat mjöl under år, då skördens bärgning

varit mindre gvnnsam. . .

Skulle med hänsyn till kvarntekniska förhållanden någon jämkning

behövas i antydda sätt för rågens utmålning, blir det givetvis Kungl.

Maj:ts sak att vidtaga härför nödig jämkning.

Vidkommande förbudet mot saluhållande av bröd, bakat av ragmjöl,

som undergått finare siktning än den tillåtna, tiar Kungl. Maj .t

ansett ett sådant förbud »icke lämpligt», medan däremot utskottet i sitt

utlåtande slutligen kommit till den uppfattning, att ett sådant förbud

kan hava vissa skäl för sig. Då vi ansett det klart, att ett fölbud i

antydd riktning är ett påkallat komplement till siktningsbestämmelserna,

hava vi ej heller här kunnat nöja oss med utskottets svävande uttalande,

utan ansett ett bestämt förord för ett dylikt förbud böra av riksdagen

givas. De kvarnanläggningar, som äro förenade med bagerier pa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Layutskottets utlåtande Xr .''1. <.

sådant sätt, att den förinalda säden helt eller till väsentlig del bakas

till bröd i det egna bageriet, skulle eljest komma i en bättre ställning

an de bagerier, som äro hänvisade till att för sin bakning inköpa råo-- mjöl, som maste hållas vid en lagbestämd siktning.

I följd av vad sålunda anförts hava vi påyrkat, att utskottet måtte

hemställa, l:o) att riksdagen i anledning dels av förevarande proposition, i

vad den avser siktning av råg, dels och av herr Magnussons i Kalmar

motion 11:151 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen,

e tei granskning av Kungl. May.ts förslag till förordning angående siktning

av rågmjöl icke funnit anledning till annan erinran, än att det syntes

riksdagen att vid iramställning av rågmjöl siktning icke borde få ske i vidare

man, an att av etthundra kilogram råg erhölles minst nittifem kilogram

mjöl, samt att i sammanhang härmed förbud jämväl borde meddelas

för saluhållande av rågbröd, bakåt av annat slags rågmjöl än det

nyss nämnda, där det ej visas, att mjölet blivit framställt utom landet

eller ock mom landet, innan författning i ämnet trätt i kraft;

Och torde med detta uttalande herr Magnussons i Kalmar förevarande

motion få anses besvarad.

b "d ^ ° beträffande förordningen angående viss sammansättning av råg
Inom

utskottet har allmänt uttalats betänkligheter mot den föreslagna

tillsatsen av potatismjöl eller andra potatisprodukter till rågmjöl

vid tillverkning av bröd till avsalu.

bliva sämre till sitt värde, potatisen stiga i pris och

anske längre fram brist å matpotatis inträda, en uppenbart synnerlio-en

bekymmersam situation. ‘ °

0 Dessa förhållanden hava synts oss göra det mest önskvärt, att

nagla bestämmelser om tillsats till rågdeg av potatisprodukter icke måtte

ömma till stånd. Och vi hava trott detta så mycket mera vara möjligt

som, med bifall till vårt förslag angående utmålning av råg, väsentlio-t

större utbyte skulle vinnas, än om Kungl. Maj:t vidhölle sitt ursprungliga

förslag i sistnämnda hänseende.

Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna av den i landet bentliga

rågkvantiteten samt de ytterligare svårigheter, som synas komma

att resa sig mot brödsädsimporten, hava vi, trots de ovan anförda betänkligheterna

och vådorna, dock icke ansett oss kunna bestämt avstyrka

Kungl. Mapts förslag i nu förevarande ämne. Men ett sådant förslå osynes

oss böra vara en nödfallsutväg, för vars genomförande vissa förutsättningar

torde böra föreligga. Den första av dessa synes vara att, vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets utlåtande AV 3.

den ytterligare prövning, som Ivnngl. Maj:t givetvis ägnar frågan, det

befinnes, att, — förutom sådana bestämmelser om utmålning av råg,

som vi tidigare förordat,—jämväl de av Kungl. Maj:t föreslagna stadgandena

om vissa tillsatser till rågdegen behöva komma till stånd, för

att vårt rågförråd icke måtte taga slut, innan årets rågskörd kommer i

marknaden eller förändrade förhållanden eljest inträda. Det är uppenbarligen

att förvänta, att Kungl. Maj:t vid denna prövning också beaktar

potatisförrådets storlek och de åtgärder, som kunna erfordras för att

trygga tillgången till matpotatis till skäligt pris.

Den andra förutsättningen synes oss vara, att Kungl. Maj:t, i enlighet

med det bemyndigande, Kungl. Magt redan äger, åsätter potatismjölet

ett maximipris, som synes ej böra överstiga det pris, som rörande

det sammalna rågmjölet senast lärer överenskommits med kvarnarna.

Kan bindande överenskommelse av antytt innehåll i annan än nu nämnd

ordning komma till stånd, omfattande den tid, som ifrågavarande förordning

kan komma att gälla, hava vi givetvis intet däremot, men, att

döma av7 de upplysningar, vi erhållit, torde sådana sammanslutningar

på ifrågavarande område icke förefinnas, att en dylik överenskommelse

kan bliva tillräckligt omfattande och effektiv, vadan i själva verket

annat än maximipris åsättande ej torde kunna hindra en oskälig stegringav

priset å potatismjöl och, indirekt, kanske å potatis i allmänhet. Däremot

torde ett tillgripande för nu antytt syfte av Kungl. Maj:ts bestämmanderätt

över frakttaxorna å statens järnvägar vara mindre lämpligt.

Huvudsakligen på dessa grunder, och då vi ej haft erinran mot

utskottets förslag, att motionerna nr 30 i första kammaren och nr 83 i

andra kammaren borde avstyrkas, hava vi ansett, att utskottet bort

hemställa 2:o) att riksdagen, med avslag å motionerna 1: 30 och II : 83,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla, att riksdagen, efter granskning

av Kungl. Maj:ts förslag till förordning om viss sammansättning av

rågmjöl, visserligen funnit mest önskvärt, att några föreskrifter i nu

förevarande ämne icke komme till stånd, men att, — då riksdagen av tillgängliga

uppgifter eller eljest föreliggande omständigheter icke kunnat

bilda sig en säker uppfattning, huruvida, även med förbud mot utmålning

av råg annorledes, än som under l:o) uttalats, den påräkneliga

rågkvantiteten bleve otillräcklig för landets behov —, riksdagen

dock, därest Kungl. Maj:t, vid förnyad prövning av förevarande ärende,

skulle finna åtgärder, i det syfte nu förevarande förordning avsåge,

oundgängliga, icke hade anledning motsätta sig ett sådant förslag,

i vilket hänseende erinran mot det nu föreliggande författningsförslaget

icke förelåge; men att riksdagen härvid antoge, att Kungl.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets utlåtande Nr 3.

MhJ:!, i sammanhang med förordningens utförande genom fastställande

.tv maxirmpns för potatismjöl eller bindande överenskommelse med

cdeiboiande traffade sadana förfoganden, att priset å potatismjöl icke

vomme att under ifrågavarande författnings giltighetstid överstiga det

med kvarnagarne senast överenskomna priset för sammalet rågmjöl.

bernsten lie7ar El™SS0n ocb Schotte, som anfört, att de påyrkat en

mstallan flan utskottets sida, att riksdagen i anledning av motionen

V • °Ch Jl: :ytterll^are nttalfö att riksdagen vidare hade

de erinran mot Kungl. Majits förslag till förordning om viss sammansättning

av ragbrod, att inblandning av majs i sådant bröd icke syntes

Pfbnidas, innan, efter eventuellt förordnande om dels utmålning av

lag pa satt under l:o) uttalats, dels ock inblandande, i föreslagen proportion,

i ragdeg av potatisprodukter, dessa åtgärder befunnes otillräckliga

tor act trygga landets rågbehov.

Tl11 stod f°r detta yrkande har av nämnda reservanter åberopats,

förutom vad i forenämnda motioner I: 30 och II: 83 anförts, att enligt

vunna upplysningar, s. k. vit majs icke i någon som helst avsevärd

yckenhet funnes inom landet, sa att denna kunde användas såsom tillsats

till ragdegen, att genom medgivandet att härtill använda majs

allmänhet, den frestelsen läge nära till hands att inblanda den

agre pris an potatisprodukterna betingande fodermajsen i rågdegen

hot p 8?ra ,Gtt aVfeJäTrt Sämre bröd» att den största sparsam’

het också borde ske med foderämnena, varav möjligheterna att hålla

tammen av nötkreatur uppe och att bedriva svinuppfödning i tillräcklig

"kula i sa hog grad berodde, samt att således en tillsättning av majs

mföl-tl V?rkum8r aV ragbrod vore eD åtSärd, som allenast i ett verkligt

nodlage borde ifrågasättas. ö

Wl.a ^ SVm ,Pe£sson 1 Norrköping, som med instämmande av

iieii<ii Lindhagen och Borg anfört:

j bkhet med departementschefen, livsmedelskommissionen och lagutskottets

majoritet anser jag att under nuvarande förhållanden särskilda

åtgärder aio pakallade for beredande av ökad trygghet för att erforderig

tillgång a brödsäd må förefinnas för landets befolkning. Statens

livsmedelskommission har beräknat, att genom förbud mot finare siktning

a rågmjöl an att av hundra kilogram råg erhölles 95 kilogram mjöl

Genom T ^ ,°w ^Öl“ängd av 30-35,000 ton per konsumtionsår.

åförifö ] omedelbart förordna om dylikt förbud, skulle sålunda för den

åtel stående delen av aret, intill dess eu ny skörd bliver färdig, vinnas eu

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Lagutskottets utlåtande Nr 3.

utökning av brödämnet med omkring 15—18.000 ton. Genom Kung!.

Maj:ts av lagutskottet tillstyrkta förslag om att tillåta finare siktning,

så att av 100 kilogram råg skulle erhållas blott 85 kilogram mjöl,

kommer utökningen av mjölet att under nämnda tid stanna \id ''väsentligt

mindre kvantitet.

Från livsmedelskommissionen bär framhållits, att det av sammalet

(95 procent) rågmjöl bakade brödet, såväl • det torra som mjuka, ar

icke blott ett gott och närande bröd utan därtill billigare än bröd av

vetemjöl eller rågsikt eller av vetemjöl och rågsikt, vilka uppgiftei

vitsordats från flera andra håll. Ett bifall till livsmedelskommissionens

förslag torde därför anses innebära, för det första en största möjliga

utökning av rågbrödet, åstadkommen på helt naturligt och med brödkonsumenternas

vanor överensstämmande sätt och för det andra åstadkommandet

av ett närande och gott bröd till billigast möjliga pris.

Häremot anser jag de skäl, som av utskottet anförts för att av rågen

uttaga blott 85 procent mjöl föga bärande, vadan riksdagen bör tillstyrka

förmalningen av rågen i överensstämmelse med livsmedelskommissionens

förslag.

Beträffande de föreslagna bestämmelserna om viss sammansättning

av rågmjöl, har livsmedelskommissionen, som lagutskottet framhåller,

icke velat tillstvrka ett reglerande ingripande på detta område. Och

de betänkligheter som utskottet framhåller mot inblandningen, vid bakning,

av potatismjöl, nämligen att det kan föranleda höjning av brödpriset,

synes mig, särskilt med hänsyn till hur starkt kännbar föi oen

fattiga befolkningen varje fördyring av brödet är i dessa oerhört dyra

tider, synnerligen tungt vägande. Och ej mindre tungt vägande mot

förslaget är även den av utskottet påpekade ovissheten om huruvida

icke tillgången av de i förslaget avsedda brödprodukterna är så begränsad

att nödiga kvantiteter komma att bliva svala att anskaffa,

ävensom den av livsmedelskommissionen påpekade ojämnheten i priset

samt den mer eller mindre betydande prisstegring på potatisen, även a

så kallad matpotatis, som torde bliva en följd av stadgandet om tvångsinbakning

i brödet av denna vara. Även torde förhållandet vara det

att bröd,° med tillsats särskilt av potatismjöl, bliver mindre närande än

bröd av sammalen råg. Ett genomförande av den ifrågavarande, förordningen

kommer med säkerhet att medföra, dels dyraie och mindre

närande bröd och dels att den för vanligt bruk erforderliga potatisen

bliver än dyrare och mera svårtillgänglig än nu.

Vid sådant förhållande, och då genom eu förordning angående

förmalning av råg till 95 procent mjöl uppnäs ungefär samma besparing

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 8. 15

liv brodamnet som Kung!. Maj: t tänkt sig med låda sina förslag- till

loiordningar, torde riksdagen icke för närvarande böra tillstyrka förordningen

angående viss sammansättning av rågbröd.

De rådande förhållandena i avseende å landets behov av brödsäd

aro. emellertid nog sa allvarliga och bekymmersamma. Av de i Kun el

Maj:ts proposition av livsmedelskommissionen lämnade utredningar angående

inom landet befintliga förråd, jämförda med de uppgivna konsumtionsbehoven,

synes framgå att betydande brist på vete skulle vara

tillfinnandes. Under förutsättning av att dessa uppgifter äro riktiga

samt voro i tid kända synas de bort mana till helt andra och långt

efiektivare åtgärder för tryggande av befolkningens tillgång på brödsäd,

an de vidtagna och nu föreslagna. 6 1

Tvivelaktigt torde emellertid vara om en tillförlitlig vetskap verkligen

finnes angående mängden av inom landet befintlig brödsäd vid

det s. k. Konsumtionsårets början. Det för bedömande härav föreliggande

materialet förefaller att icke vara så pålitligt att därpå kan

grundas nagga absolut säkra slutsatser. Om tvivel sålunda kan råda om

ställningen vid konsumtionsårets början, så är detta desto mera fallet

rörande den nuvarande ställningen. Livsmedelskommissionen erinrar

darom genom att påpeka huru, om dock i ringa omfattning, brödsäden

anvandes för utfodring av kreatur. Starka farhågor ha från olika håll

uttalats, dels för att de lamnade primäruppgifterna angående förra skörden

aro, åtminstone i vissa fall, vilseledande, och dels för att utgången

av kreaturen med brödsäd pågått och pågår inom landet i rätt

stor utsträckning.

Under alla förhållanden synes den allvarliga situationen påkalla, att

omedelbar klarhet vinnes och att således en omedelbar och grundlig inventering

företages av brödsädesmängden inom landet.

Synnerligen bekymmersamt är det även, att under det att man

jerarai foi befolkningen brist på brödsäd, sådan i större eller mindre

mängder användes till kreatursfoder. Det kan näppeligen betraktas som

god omsorg och rikshushållning att samtidigt som man förordar tväne-sinbakning

av potatis och majs i brödet till människorna, låta den egent;iga

brödsäden konsumeras av kreaturen. Vad som härutinnan främst

''med brödsäd ** °medelbart införande av förbud mot utfodring av kreaturen

Erfarenheter från andra håll synas emellertid ha givit vid handen

att ett sadant förbud vant svårt att fullt effektivt upprätthålla. Om

®r are“het, ®Julle visa “g här, eller om det skulle visa sig att

de befintliga brodsadeslagren obehörigen innehållas av resp. ägare, bör

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets utlutande Nr 3.

genom statsmakternas försorg de hos enskilda ägare befintlig^ lagren,

vilka icke äro erforderliga för att tillgodose ägarens hushållsbebov,

tvångsuttagas och göras tillgängliga för de legitima behoven. Självfallet

böra jämsides härmed alla möjliga åtgärder vidtagas för att på basta

sätt tillgodose foderämnesbehoven.

Lagutskottet uttalar i sitt förevarande betänkande, att därest förordningen

om viss sammansättning av rågbröd införes, det torde befinnas

nödigt, att samtidigt andra åtgärder vidtagas i syfte att så långt ske

kan förekomma olägenheter, som därvid må vara att befara, och i sådant

syfte erinras om att privatöverenskommelser och prisregleringar å livsförnödenheter

kunna ifrågasättas. Enär, såsom offentligt i pressen och

på annat sätt meddelats, frivilliga prisöverenskommelser mellan staten

och enskilda icke lett till att livsförnödenheterna, såsom avtalats, hållits

nere i för konsumenterna skäliga priser, böra maximipris fastställas på

såväl brödsäden och mjölet, som å de ämnen varmed det kan befinnas

nödvändigt att utdryga brödsädestillgången, således, om potatisinblandning

blir föreskriven, även å potatis.

Genom en grundlig inventering bör, såsom ovan framhållits, utrönas

mängden av inom landet nu befintlig brödsädsmängd och genom effektiva

åtgärder enligt den lagstiftning, som åt Kungl. Maj:t inrymmer

dylik befogenhet, bör brödsäden bevaras för sitt ändamål som människoföda

samt göras tillgänglig för detta ändamål och regleras i pris.

Eventuell brist på brödsäd bör avhjälpas genom kraftiga statsåtgärder

för import utifrån, samt i den mån dessa icke kunna bli tillfyllestgörande

genom tillgripande av alla övriga erforderliga och möjliga åtgärder.

Under åberopande av vad sålunda, anförts får jag hemställa,

l:o) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anmäla, att riksdagen efter granskning av Kungl.

Maj:ts förslag till förordning angående siktning av

rågmjöl icke funnit skäl till annan erinran än att vid

förmalning av råg mjölet ej må siktas finare, än att av

etthundra kilogram råg erhålles minst nittifem kilogram

mjöl och att herr Magnussons i Kalmar motion

(II: 151) därmed må anses besvarad;

2:o) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t anmäla, att riksdagen efter granskning av Kungl.

Majrts förslag till förordning om viss sammansättning

av rågbröd icke funnit skäl till någon erinran angående

formen, men att riksdagen uttalar, att med utför
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 3. 17

dandet av donna förordning måtte tillsvidare få anstå,

samt att herr Åkessons m. fl. motion (I: 30) och herr

Ekerots m. fl. motion (II: 83) därmed må anses besvarade.

Dessutom har herr Lindhagen anfört:

Livsmedelskommissionen och regeringen ha i sina förslag att

utdryga rågmjölet genom förbud mot finsiktning vid målningen företrädesvis

fast sig vid den kvantitativa sidan av saken. Visserligen

yttras att vid bakning med sammanmalet mjöl erhålles ett närande

ävensom bflhgare bröd. Det borde emellertid enligt min uppfatning ha

framhållits, att därigenom erhålles utom en större myckenhet bröd även

ett ur naringssynpunkt betydligt mera värdefullt brödslag. Detta

innehåller nämligen eu mera fullständig och omfattande blandning av

?.e,, 0 näringsämnen som människokroppen behöver, det är ock mera

lättsmält samt skadar icke tänderna såsom är fallet med bröd av finsi

''tat mjöl. Undei sådana förhållanden måste det så mycket mera

beklagas, att förslaget icke också inlåtit sig på att ifrågasätta enahanda

föreskrifter för vete, helst dessutom det faktiskt föreligger brist särskilt

pa vete samt förhållandena lätt kunna arta sig så, att den största hushalinmg

maste aga rum med hela sädesförråd et. Genom ett sådant

likställande mellan de båda sädessorterna skulle regeringens förslag i

brodfragan aven kunnat bliva ett ännu kraftigare upplysningsarbete för

skapande av sunda folkseder på näringshygienens område. Under åberopande

av vad härom ytterligare anförts 1 en av mig vid denna riksdag

vackt motion om den personliga hygienen, har jag ansett, att riksdagen

1 det infordrade yttrandet även bort till Kungl. Maj:ts beaktande framfalla

denna för hela framtiden viktiga sida av saken.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 samt. 3 käft. (Nr 3.)

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.