Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran ''dels om framläggande av förslag i fråga om beredande åt Stockholms stad av egen stiftsstyrelse och egen biskop, dels ock om utredning och förslag i fråga om ändring i stiftsindelningen.

1915-05-17 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1915:45, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran ''dels om framläggande av förslag i fråga om beredande åt Stockholms stad av egen stiftsstyrelse och egen biskop, dels ock om utredning och förslag i fråga om ändring i stiftsindelningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 45.

1

Nr 45.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1915 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående skrivelse till

Kungl. Maj:t med begäran ''dels om framläggande av förslag

i fråga om beredande åt Stockholms stad av egen

stiftsstyrelse och egen biskop, dels ock om utredning och

förslag i fråga om ändring i stiftsindelningen.

Närvarande: Herrar Petersson i Lidingö villastad, Lindhagen, av Ekenstam*, Söderbergh,

Alexanderson, Lars Olsson, greve Spens, Dahl, Valerius Olsson, Tisell*, Pettersson i

Södertälje, Lindqvist i Kosta, Pettersson i Bjälbo, Gustafsson i Örebro, Borg* och

Rehn*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Lagutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft två till

utskottet hänvisade, inom första kammaren väckta motioner, nr 6 av

herr K. J. Ekman och nr 22 av herr Sam. Stadener.

Herr Ekman har i sin motion hemställt,

»att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t i samband med nu pågående utredning av frågorna rörande

omreglering av biskoparnas löneförmåner och om domkapitlens omorganisation

låta utreda, huruvida och under vilka förutsättningar Stockholms

stad må kunna erhålla egen stiftsstyrelse och egen biskop, samt

för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

»

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 samt. 38 Käft. (Nr 45.)

Herr

Ekmans

motion.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Herr

Stadeners

motion.

Utskottets

yttrande.

Herr Stadeners

motion.

2 Lagutskottets utlåtande Nr 46.

Herr Stadener har i sin ovan omförmälda motion yrkat,

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det täcktes Kungl. Maj:t, i samband med utredning rörande ändrade

grunder för biskoparnes avlöning, låta jämväl verkställa utredning,

i vad mån ändring i stiftsindelningen bör äga rum samt efter verkställd

utredning för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan

föranleda.»

I fråga om motiveringen för dessa yrkanden hänvisas till motionerna,

som vidhäftas detta utlåtande.

Såsom herr Stadener i sin förevarande motion erinrat, har den

svenska stiftsindelningen mycket gamla anor. Med undantag av Luleå

stifts avsöndring från Hernösands stift år 1903 och den i samband därmed

vidtagna sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift har någon

förändring i stiftsindelningen — förutom vissa s. k. superintendenturers

utbytande mot biskopsämbeten — på mer än tvänne sekler icke vidtagits.

De förhållanden, som rått vid de olika stiftens tillkomst och

utgjort betingelserna för den stiftsindelning, vi ännu äga, hava emellertid

under tidernas lopp väsentligen förändrats. Utskottet vill i sådant

hänseende endast erinra om den ojämnhet, varmed folkmängden tillväxt

i skilda delar av landet. Till följd av berörda förhållanden är stiftsstyrelsernas

arbete för närvarande synnerligen ojämnt fördelat, vilket

av motionären så utförligt belysts, att ett närmare ingående härpå icke

synes utskottet påkallat. Det lärer icke kunna förnekas, att denna olikhet

i arbetsbelastning icke motsvarar kraven på god administrativ ordning,

varigenom de skilda förvaltningsområdenas behov såvitt möjligt i

lika mån kunna tillgodoses. Så som förhållandena gestaltat sig, torde

stiftsstyrelserna i de större stiften hava vissa svårigheter att medhinna

den mångskiftande och krävande verksamhet, som åligger dem, varjämte

det näppeligen blir möjligt för dem att i varje fall förvärva den

ingående lokalkännedom om förhållandena i stiftet, som denna verksamhet

ofta påkallar. Härtill kommer, att de uppgifter, som särskilt

åvila stiftscheferna, äro av den art, att de i stor utsträckning kräva ett

personligt ingripande, vilket givetvis i hög grad måste försvåras, därest

deras verksamhetsområden såväl till areal som folkmängd äro alltför

stora.

Till ovan anförda skäl, som tala för en reglering av bestående

stiftsindelning, vill utskottet slutligen framhålla den av motioiwen påpekade

bristen på överensstämmelse mellan de civila och ecklesiastika

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 45.

förvaltningsområdena, vilket, såsom motionären framhållit, torde medföra

åtskilliga olägenheter, då samverkan mellan stiftsstyrelser och länsstyrelser

naturligtvis därigenom försvåras.

Medan utskottet av ovan anförda skäl finner en jämkning i stiftsindelningen

i och för sig önskvärd, vill utskottet å andra sidan även

framhålla, att en synnerligen lämplig tidpunkt för genomförandet av en

dylik reform för närvarande torde föreligga. Såsom motionären erinrat,

står nämligen frågan om reglering av biskoparnes löner på dagordningen,

sedan riksdagen år 1913 i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande ändrade

grunder för biskoparnes avlöning samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kunde föranleda. Vid genomförandet av denna

reform, som otvivelaktigt kommer att hava till resultat en större likställdhet

i löneförmånerna biskoparne emellan, lärer rättvisligen en

jämnare fördelning av biskoparnes arbetsbörda samtidigt böra vidtagas.

Likaväl som grundsatsen om samtidig reglering av lön och tjänst tilllämpats

vid den nyligen genomförda löneregleringen för prästerskapet

i övrigt, lärer nämligen denna princip böra upprätthållas, då fråga är

om reglering av biskoparnas löner. Ytterligare en omständighet, som

talar för att spörsmålet om jämkning i stiftsindelningen nu upptages,

finner utskottet däruti, att sakkunniga nyligen blivit tillkallade för beredning

av frågan om domkapitlens organisation, en fråga, som ävenledes

torde höra nära samman med den förevarande.

Beträffande de grunder, efter vilka den ifrågasatta regleringen lämpligen

torde böra ske, ligger närmast till hands att undersöka, huruvida

icke eu utjämning stiften emellan kunde ske med hänsyn till folkmängden,

så att alltför stora olikheter i berörda avseende kunde undvikas.

Men därjämte lärer även de skilda stiftens areal samt antalet kyrkoförsamlingar

och skoldistrikt inom dessa böra tagas i betraktande. Givet

är emellertid, att vid en reform av nu ifrågavarande art största

möjliga varsamhet måste iakttagas, så att icke rubbningar i en ordning,

som har seklers hävd, vidtagas i andra fall än där hänsynen till utvecklingens

berättigade krav gör det oundgängligen erforderligt. Särskilt

vill utskottet såsom sin mening uttala, att en utredning i ämnet

lärer böra utgå därifrån, att de nuvarande stiftens antal icke ökas, utan

att man torde böra begränsa sig till att med bibehållande av det antal

stift vi för närvarande äga, åstadkomma en jämnare fördelning av de

skilda stiftstyrelsernas arbete. Ett upprätthållande av denna princip

synes utskottet — med hänsyn till den styrka, varmed den gjordes gällande

vid Härnösands stifts delning —vara att anbefalla, därest icke genom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 45.

Herr

Ekmans

motion.

förandet av reformen skall äventyras. Med denna utgångspunkt för

reformarbetet lärer det ej heller erbjuda några svårigheter att hålla sig

inom den nuvarande kostnadsramen för stiftstyrelserna.

Därest en utredning i det syfte, som avses med herr Stadeners

motion, kommer till stånd, lärer härvid frågan om den högre kyrkliga

administrationen för Stockholm ävenledes komma under omprövning.

Att starka skäl tala för Stockholms avskiljande från ärkestiftet, torde

icke kunna förnekas; vad motionären i ämnet anfört synes utskottet tillfullo

ådagalägga behovet härav. Ärkestiftets omfattning samt den även

synnerligen stora arbetsbörda, som åvilar ärkebiskopen, göra det knappast

möjligt för denne, att i den omfattning, som vore önskvärd, ägna sin

uppmärksamhet åt huvudstadens kyrkliga frågor. Stockholms befolkningsförhållanden,

den snabbt fortgående nybildningen av församlingar, som

där äger rum, samt andra förhållanden, för vilka motionären närmare redogjort,

synas utskottet väl motivera, att ledningen av den kyrkliga administrationen

i huvudstaden anförtros åt en chef, som huvudsakligen kan

ägna sig åt denna uppgift. På vad sätt detta syfte lämpligast må kunna

förverkligas, torde först efter närmare utredning klart kunna bedömas.

Vid sådant förhållande har utskottet icke funnit anledning ingå på prövning

av de utvägar, som av motionären föreslagits eller från andra håll

blivit ifrågasatta. I frågans nuvarande läge vill utskottet endast inskränka

sig till att — i anslutning till vad ovan anförts i samband med behandlingen

av herr Stadeners motion — för sin del framhålla, att lösningen

av ifrågavarande spörsmål ej lämpligen torde kunna vinnas på det sätt,

att antalet biskopar därigenom ökas.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Magt låta utreda, om och på vad sätt en jämkning

i gällande stiftsindelning lämpligen bör äga rum,

och, i samband därmed, huruvida Stockholm i kyrkligt

avseende bör avskiljas från ärkestiftet, samt för

riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kan giva anledning.

Stockholm den 17 maj 1915.

På lagutskottets vägnar:

ALBERT PETERSSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 45.

Reservationer:

av herr Petersson i Lidingö villastad, som med instämmande av

herrar greve Spens. Dahl, Valerius Olsson och Pettersson i Bjälbo anfört:

»Med utskottet har jag varit ense dels därom, att eu omreglering

av nuvarande stiftsindelning är ur flera hänseenden av behov påkallad

dels och att tidpunkten för ett upptagande av denna fråga är lämplig,

då frågorna om en reglering av biskoparnas löneförmåner och om

domkapitlens organisation för närvarande stå på dagordningen. Likaså

delar jag utskottets uppfattning, att de förhållanden, å vilka herr

Ekman i sin motion fästat uppmärksamheten, väl motivera, att ledningen

av den kyrkliga administrationen i huvudstaden anförtros åt en chef,

som huvudsakligen kan ägna sig åt denna uppgift. Jag har alltså förenat

mig med utskottet i att tillstyrka riksdagen att till Kungl. Maj:t

avlåta en skrivelse, som kan giva anledning till att ovanberörda tre

frågor upptagas till behandling i ett sammanhang.

Däremot har jag icke kunnat följa utskottet i fråga om det direktiv,

som utskottet ansett sig böra lämna ifråga om den begärda utredningen.

På två särskilda ställen i sin motivering har utskottet ansett

nödigt uttala, att utredningen bör utgå därifrån, att de nuvarande stiftens

och biskoparnas antal icke ökas. Visserligen är jag även för min

del på det klara med, att antalet av dessa kyrkliga ämbetsmän bör

hållas så nära det bestående som möjligt, men att redan nu uppställa

som ett oeftergivligt krav, att en sådan ökning icke må ifrågakomma

synes mig föga lämpligt. Sådant bör enligt min uppfattning göras beroende

av hvad den begärda utredningen därutinnan kan komma att

giva vid handen. Det är, såsom utskottet anför, givet, att vid en reform

av ifrågavarande art största möjliga varsamhet bör iakttagas, så

att icke rubbningar i en ordning, som har seklers hävd för sig, vidtagas

utan att sådant är oundgängligen nödigt. De historiska förhållandena

på detta område och därur uppvuxna känslor och stämningar hos

stora landsdelars befolkning kräva enligt min mening synnerligt hänsynstagande.

På dessa skäl har jag ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det täcktes Kungl. Maj:t i samband med nu

pågående utredning av frågorna rörande omreglering

av biskoparnas löneförmåner och om domkapitlens

omorganisation låta utreda, om och på hvad sätt en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets utlåtande Nr 45.

ändring i gällande stiftsindelning lämpligen bör äga

rum, därvid särskilt torde komma under övervägande,

huruvida Stockholm bör i kyrkligt avseende skiljas

från ärkestiftet, samt för riksdagen framlägga det

förslag, vartill uti-edningen kan giva anledning.»

samt av herrar Lindhagen, Borg och Lindqvist i Kosta, vilka anfört:

»Den ställning man måste intaga till förevarande motioner beror

väsentligen ytterst på olika uppfattningar om tidsenligheten av en statskyrkas

bibehållande.

För anhängare av statskyrkans bestånd synes det oss ställa sig helt

naturligt, att biskopsstiften behöva i organisationens intresse bibehållas

till sitt nuvarande antal samt tilläventyrs även, såsom inom utskottet

framhölls, väsentligen ökas. Vi dela åter den av en stor del av svenska

folket omfattade och även av mången prästman inom statskyrkan biträdda

uppfattningen, att det under de nutida förhållandena måste bliva

i längden ohållbart, att svenska staten såsom sådan skall omfatta en

viss speciell religionslära och söka med all makt tvinga medborgarna

i gemen att med övertygelse omfatta densamma. Rätta förhållandet

är väl också, att högst få av svenska statskyrkans medlemmar hava

någon kännedom om, vari den rena evangeliska lärdom egentligen består

till skillnad från andra kristna trosläror. Åven statsråden, som måste

bekänna denna lära, sväva säkerligen i regel i fullkomlig obekantskap

därom.

Med denna uppfattning är det icke förenligt att ytterligare befästa

och stärka den svenska statskyrkans organisation. Däremot är det

givet, att så länge denna kyrka består, måste dess oundgängliga dagliga

kraf behörigen tillgodoses. Det synes oss därför förtjäna övervägas,

huruvida icke, såsom i herr Stadeners motion framhållits, den ifrågasatta

regleringen av biskoparnas löner, bör förbindas med en reglering

även av deras arbete och således även av stiftsindelningen. Att åter

Stockholms stad blir ett särskilt biskopsdöme förefaller oss med vår

uppfattning icke vara av några avsevärda skäl påkallat. Men några

hinder synas icke heller böra möta, att vid en reglering av samtliga

biskopsstiftens gränser även Stockholms stad blir inordnad under ett

biskopsdöme, blott därigenom ej utgifterna för det allmänna ökas samt

ej heller stiften till antalet bliva flera än nu. Snarare synes oss önskligt,

att i och för den avveckling av statskyrkan, som säkerligen ej kan

undvikas, ytterligare sammanslagning av stiftens antal kunde äga rum.

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets utlåtande Nr 45.

att riksdagen i anledning av förevarande motioner

måtte anhålla, att Kungl. Maj:t i samband med pågående

reglering av biskoparnas avlöningar även måtte

taga under övervägande en motsvarande reglering av

stiftens gränser, dock med iakttagande att stiftens antal

under inga förhållanden ökas, samt det allmänna ej

heller belastas med högre omkostnader än för närvarande

äger rum.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1915:202 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran dels om framläggande av förslag i fråg.a om beredande åt s. 1 i texten