Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 8 i lagen den 10 oktober 1913 angående köttbesiktning och slakthus, dels ock i ämnet väckt motion.

1915-05-18 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1915:47, Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 8 i lagen den 10 oktober 1913 angående köttbesiktning och slakthus, dels ock i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 18 maj 1915 kl. 11 f. m.

Utlåtande, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om ändrad lydelse av § 8 i lagen den

10 oktober 1913 angående köttbesiktning och slakthus,

dels ock i ämnet väckt motion.

Närvarande: herrar Lindhagen, af Ekenstam, Trana *), Stärner *), Lars Olsson, greve

Spens, Dahl, Tisell *), Pettersson i Södertälje, Lindqvist i Stockholm,

Eliasson, Pettersson i Bjälbo, Persson i Norrköping, Westman, Zelahn *)

och Rehn.

*) Ej närvarande vid utskottets justering.

Genom en den 16 april 1915 dagtecknad proposition, nr 149,

vilken blivit till lagutskottet hänvisad, har Kungl. Maj:t under åberopande

av propositionen bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande

“Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av § 8 i lagen den 10 oktober 1913 angående

köttbesiktning och slakthus.

Härigenom förordnas, att § 8 i lagen den 10 oktober 1913 angående

köttbesiktning och slakthus skall hava följande ändrade lydelse.

Mom. 1. Inom område, där köttbesiktnings- men ej slakthustvång

är gällande, äger samhället att för köttbesiktning, anställd på grund av

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 9 saml. 40 höft. (Nr 47.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Herr Anderssons''i

Knäppinge

m. fl.

motion.

2 Lagutskottets utlåtande Nr 47.

§ 2, och för sådan behandling av kött, som omförmäles i § 6 inom. 2,

uppbära''''avgifter enligt taxa, som, sedan Konungens befallningshavande

efter hälsovårdsnämndens hörande därtill uppgjort förslag, av Konungen

fastställes för minst ett år i sänder. I denna taxa må avgifterna ej

sättas högre, än som kan anses erforderligt till täckande av samhällets

kostnader för köttets besiktning och stämpling samt ovanberörda behandling.

Mom. 2. Inom område, där slakthustvång är gällande, äger staden

att för köttbesiktning, anställd på grund av § 2, för sådan behandling

av kött, som omförmäles i § 6 mom. 2, för begagnande av slakthuset

och, därest särskild marknadsplats för kreaturshandeln blivit anordnad

i sammanhang med slakthuset, jämväl för nyttjande av marknadsplatsen

och vid densamma uppförda stallar ävensom för kreaturens utfodring,

skötsel och vågning uppbära avgifter enligt taxa, som, sedan Konungens

befallningshavande, efter hörande av hälsovårdsnämnd eller den särskilda

myndighet, varunder slakthusets förvaltning är ställd, därtill uppgjort

förslag, av Konungen fastställes för minst ett år i sänder. I denna taxa

må avgifterna ej sättas högre, än som kan anses erforderligt tilltäckande

av stadens kostnader för köttets besiktning och stämpling samt ovanberörda

behandling ävensom för slakthusets och marknadsplatsens förvaltning

och underhåll jämte skälig ränta å anläggningskapitalet.»

I samband med denna proposition har utskottet till behandling

förehaft en i anledning av densamma i andra kammaren av herrar

Pehr Aug. Andersson i Knäppinge, Carl L. Olausson, David Norman och

Cornelius Olsson i Berg väckt motion, nr 250, vari hemställts, »att

Kungl. Maj:ts proposition nr 149 ej måtte av riksdagen bifallas».

Till stöd för berörda hemställan hava motionärerna anfört följande:
»Det

har väckt ej ringa förvåning i vida kretsar, att Kungl. Maj:t

med kungl. propositionen nr 149 föreslagit riksdagen att utan talande

skäl övergiva den ståndpunkt, som riksdagen så sent som 1913 utan

meningsskiljaktighet hävdade i fråga om avgifter för köttbesiktning.

Dessa avgifter representera alltid ett fördyrande av köttvarorna,

och träffar denna prisfördyring den stora allmänheten, såväl producenter

som konsumenter. Principiellt riktigare och mera rättvist vore utan

tvivel, att de samhällen, som av hygieniska eller andra skäl anordnade

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets utlåtande Nr 47.

dylik besiktning ock bore omkostnaderna därför och bestrede dem med

sina skattemedel. Därigenom skulle omkostnaderna ej som nu verka fördyrande

på köttet utan falla på de ekonomiskt bärkraftigare större skattebetalarna

i städerna. Olämpligt är ju, att under namn av besiktningsavgifter

införa en maskerad stadstuli å en del lantmannaprodukter.

Av propositionen framgår tydligt, att propositionen tillkommit för

att hjälpa ett par slakthusförsedda stadskommuner, men utredningen

visar, att ett behov av hjälp blott föreligger vid de städer, som byggt

för storslagna och dyrbara slakthus. Detta att genom lagstiftningsåtgärder

fördyra livsmedel för att hjälpa några stora städers kommunalförvaltningar

från den förlust och de svårigheter, de råkat i genom att

missköta en gren av sin verksamhet, är eu nyhet i svensk lagstiftning,

och får man hoppas, att den ej får efterföljd.»

Såsom departementschefen erinrat hava bestämmelserna i 8 § i utskottets

lagen den 10 oktober 1913 angående köttbesiktning och slakthus den vttrandeinnebörd,

att avgifterna för enbär besiktning av kött icke få sättas högre

än som kan anses erforderligt för täckande av samhällets kostnader

endast för denna besiktning jämte stämpling'' och den särskilda behandling,

som i samband med besiktningen må kunna förekomma. Detta gäller

även för stad, varest offentligt slakthus finnes. Den rätt, lagen medgiver,

till att jämväl kostnader för slakthusets förvaltning och underhåll jämte

skälig ränta å anläggningskapitalet tagas i beräkning, gäller nämligen

endast vid bestämmandet av avgifter för slakthusets begagnande. Åven

om besiktningsbvrå för uppslaktat kött är förlagd till slakthuset, böra

alltså enligt lagens ordalydelse inga andra kostnader bliva grundläggande

för taxan för besiktning av sådant kött, som icke slaktats i slakthuset

utan blott undergår besiktning å byrån, än som sammanhänga med själva

besiktningen med därtill hörande åtgärder. Att sätta besiktningsavgiftema

så högt, att förtjänst å desamma måtte uppstå, torde därför

icke överensstämma med lagens nuvarande avfattning, även om denna

förtjänst användes till att minska eller motväga förlust å samtidigt bedriven

slakthusrörelse.

Den princip för besiktningsavgifternas beräkning, som sålunda

kommit till uttryck i berörda lagrum, framhölls av lagutskottet vid 1913

års riksdag såsom: den riktiga och blev även av nämnda års riksdag

godkänd.

I förevarande proposition föreslår Kungl. Maj:t den ändring i ovan

angivna grund för beräkning av köttbesiktningsavgifterna, att dessa må

kunna sättas till lika belopp med slakthusavgifterna, och sålunda be
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets utlåtande Nr 47.

stämmas till belopp, som kan anses erforderligt för täckande ej blott av

de kostnader, denna besiktning och i samband därmed stående åtgärder

i och för sig betinga, utan jämväl, i samhällen med offentliga slakthus,

av kostnaderna för slakthusets förvaltning och underhåll jämte skälig

ränta å anläggningskapitalet.

Rörande de skäl, som föranlett framläggandet av ifrågavarande

förslag, får utskottet — under hänvisning i övrigt till den kungl. propositionen

— från föredragande departementschefens däri intagna yttrande

anföra följande:

»Ett av de viktigaste av köttkontrollväsendets ändamål är ju att

tillförsäkra samhällets befolkning en ur hygienisk synpunkt god och

pålitlig vara. Detta vinnes alldeles otvivelaktigt bäst genom att djuren

slaktas i offentligt slakthus och att desamma jämte de erhållna slakteriprodukterna

därvid undergå all den därstädes anordnade kontrollen.

Med allt erkännande åt besiktningsbyråernas gagnande verksamhet lärer

det icke kunna förnekas, att dessas kontroll måste i jämförelse med

slakthusens anses såsom mindrevärdig. Det synes därför vara en fullt

berättigad strävan hos de städer, som inrättat slakthus, att söka leda

förhållandena därhän, att allt i staden salufört kött härrör från i

det offentliga slakthuset slaktade kreatur. Även från den kreatursägande

allmänhetens, i regel jordbrukarnas synpunkt, innebär användandet

av slakthus vid kreaturens nedslagning högst beaktansvärda

fördelar. Detta har lantbruksstyrelsen med styrka framhållit, och jag

vill härutinnan instämma med styrelsen. Jämväl från nationalekonomisk

synpunkt lärer slakthusens användning böra uppmuntras, bland annat

enär därigenom åtskilligt avfall m. m. vid slakten tillvaratages omsorgsfullare

än vid enskild slakt och sammanförandet av större, ensartade

partier av viss vara underlättas, varigenom avsättningen befrämjas och

nöjaktiga pris lättare erhållas.

Befordrandet av slakthusens användande i alltmer ökad omfattning

synes alltså vara till gagn för såväl producenter som konsumenter av

kött. För de enskilda slaktarna, särskilt dem, som driva sin rörelse i

närheten av städer med slakthustvång men utom det område, där tvånget

gäller, torde emellertid vissa olägenheter kunna uppstå genom slakthusens

gynnande vid avgifternas bestämmande. I betraktande av de

betydande fördelar i andra hänseenden, som stå att vinna, torde man

dock icke därav böra förhindras att beträda den väg, som eljest synes

vara den riktiga. Det möter ju för övrigt för dessa slaktare ej något

hinder att fortfarande bedriva sin handel med slaktkreatur, kött och andra

slaktprodukter, även om själva slakten försiggår å slakthuset. Därest

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets utlåtande Nr 47. o

besiktningsavgifterna på grund av lägre kostnader sättas lägre än slakthusavgifterna,

skulle däremot givetvis den enskilda slakterirörelsen och

hemslakten direkt gynnas. Slakthusväsendets fortsatta upprätthållande

och utveckling skulle därigenom allvarligt hämmas och de avsedda fördelarna

äventyras.

Det är visserligen sant, att den önskade likheten mellan de bägge

slagen av avgifter skulle kunna vinnas därigenom, att slakthusavgifterna,

oberoende av kostnaderna för slakthusets anläggning, drift och

underhåll, sattes till samma belopp, som besiktningen ensamt för sig

betingade, och alltså i större eller mindre mån understege slakthusdrittens

självkostnader. Därigenom skulle dock uppenbarligen en ganska

avsevärd årlig förlust uppstå å slakthusrörelsen. Det är visserligen

tydligt, att slakthusets förmåga att bära sina kostnader i mycket höggrad

beror på dyrbarheten av dess anläggning och det mer eller

mindre ekonomiska sätt, varpå driften ordnats, samt att en alltför storartad

och dyrbar anläggning kommer att åtminstone för lång tid framåt

verka tyngande på ekonomien och förhindra ett tillfredsställande ekonomiskt

resultat ävensom att sådan olägenhet jämväl kan föranledas av

ofördelaktigt anordnad drift, av alltför lag frekvens in. m. Men även

om i dessa hänseenden ingenting finnes att anmärka, ligger det i sakens

natur, att kostnaderna för ett djurs behandling i slakthuset, innefattande

såväl djurets siaktning m. m. som besiktningen, för vilka kostnader slakthusavgiften

skall utgöra valuta, måste avsevärt överstiga kostnaderna förenbar

besiktning, och att, om slakthusavgifterna sättas till det belopp,

besiktningen ensam för sig betingar, de övriga slakthuskostnaderna bliva

oersatta och måste medföra förlust. Denna förlust finge väl då täckas

genom beskattning å stadens invånare. Ifall dessa härigenom möjligen

erhölle i någon mån lägre pris å slakthusets köttvaror, skulle detta motvägas

av höjda kommunalutskylder. Huruvida detta sätt vore att föredraga

framför att bestämma avgifterna så, att slakthuset bure sig självt,

kan möjligen vara föremål för delade meningar ur sociala och andra

synpunkter. Det bör dock härvid framhållas, att det ingalunda är självfallet,

att lägre pris å köttvaror från slakthuset skulle vinnas genom

nedsättning av slakthusavgifterna. Det synes tvärtom icke vara osannolikt,

att en dylik nedsättning blott skulle medföra ökad förtjänst för

mellanhänderna* Men det för mig bestämmande är, att det otvivelaktigt

måste antagas, att genom ett sådant arrangemang benägenheten

hos städerna att inrätta slakthus skulle hämmas. Det är därför enligt

min mening nödvändigt, ifall man vill befrämja inrättandet av slakthus,

att man icke ordnar så, att dessa anläggningar måste bliva en för veder
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets utlåtande Nr 47.

börande stad i hög grad förlustbringande affär, betraktat ur synpunkten

av stadens egen kommunala ekonomi.»

Emot det kungl. förslaget har i ovaninfcagna motion bland annat

anförts, att köttbesiktningsavgifterna alltid representera ett fördyrande av

köttvarorna, vilken fördyring träffar den stora allmänheten, såväl producenter

som konsumenter. Motionärerna finna principiellt riktigare och

mera rättvist, att de samhällen, som av hygieniska eller andra skäl anordnade

dylik besiktning, också bure omkostnaderna därför och bestrede

dem med sina skattemedel. Därigenom skulle — förmena motionärerna

— omkostnaderna ej som nu verka fördyrande på köttet utan falla på

de ekonomiskt bärkraftigare större skattebetalarna i städerna.

Vad motionärerna sålunda anfört, riktar sig, som synes, mot rätten

för samhällen, som infört köttbesiktningstvång, att över huvud taget

uppbära särskilda avgifter för dylik besiktning. Då upphävandet av

denna rätt för närvarande näppeligen lärer kunna ifrågasättas och spörsmålet

härom i allt fall ligger utom ramen för det lagförslag, varom här

är fråga, saknar utskottet skäl att ingå härpå.

Vidkommande åter den förhöjning av besiktningsavgifterna, som

det kungl. förslaget avser att möjliggöra, finner utskottet visserligen,

att ett uppgivande av den princip för dessa avgifters beräkning, som

utskottet år 1913 ansåg sig böra förorda och varåt gällande bestämmelser

i ämnet giva uttryck, kunna mötas av vissa betänkligheter. Utskottet

har det oaktat _ansett sig böra i huvudsak tillstyrka förslaget,

då de av departementschefen anförda skälen samt den i propositionen

förebragta utredningen synas utskottet giva vid handen, att detsamma

är påkallat för tryggande och utveckling av slakthusväsendet i riket,

om vars fördelar i såväl hygieniskt som nationalekonomiskt avseende

utskottet är övertygat.

I ett avseende finner sig utskottet dock böra förorda en modifikation

i det av Kungl. Maj:t föreslagna stadgandet. Medan beträffande

nötkreatur producenterna sällan själva lära verkställa nedslaktningen,

torde i fråga om svin förhållandet vara det motsatta. Särskilt för mindre

jordbrukare skulle det givetvis erbjuda stora olägenheter att nödgas

införa svinen levande till slakthuset, därest de vilja avyttra svinkött inom

samhälle med slakthustvång. Åven om besiktningsavgifterna sättas till

samma belopp som slakthusavgifterna, torde det alltså vara antagligt,

att i dessa fall hemslakt såsom hittills blir det vanliga. Då befrämjandet

av slakthusens ökade användning sålunda i allt fall icke skulle ernås i

fråga om siaktning av svin, torde av hänsyn till producenternas intresse

besiktningsavgifterna för svinkött åtminstone under nuvarande förhållanden

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets utlåtande Nr 47.

skäligen icke böra sättas högre än lagen för närvarande medger.

Utskottet får alltså föreslå en jämkning i förslaget i berörda syfte.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med förklarande att det i förevarande

proposition innefattade lagförslaget icke kunnat

av riksdagen i oförändrat skick antagas, måtte, med

avslag å den av herr Andersson i Knäppinge m. 11.

i ämnet väckta motionen, för sin del antaga följande

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av § 8 i lagen den 10 oktober 1913

angående köttbesiktnig och slakthus.

Härigenom förordnas, att § 8 i lagen den 10

oktober 1913 angående köttbesiktning och slakthus

skall hava följande ändrade lydelse.

Mom. 1. Inom område, där köttbesiktnings- men

ej slakthustvång är gällande, äger samhället att för

köttbesiktning, anställd på grund av § 2, och för sådan

behandling av kött, som omförmäles i § 6 mom. 2,

uppbära avgifter enligt taxa, som, sedan Konungens

befallningshavande efter hälsovårdsnämndens hörande

därtill uppgjort förslag, av Konungen fastställes för

minst ett år i sänder. I denna taxa må avgifterna

ej sättas högre, än som kan anses erforderligt till

täckande av samhällets kostnader för köttets besiktning

och stämpling samt ovanberörda behandling.

Mom. 2. Inom område, där slakthustvång är

gällande, äger staden att för köttbesiktning, anställd

på grund av § 2, för sådan behandling av kött, som

omförmäles i § 6 mom. 2, för begagnande av slakthuset,

och därest särskild marknadsplats för kreaturshandeln

blivit anordnad i sammanhang med slakthuset,

jämväl för nyttjande av marknadsplatsen och vid den
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

ställa.

Lagutskottets utlåtande Nr 47.

samma uppförda stallar ävensom för kreaturens utfodring,

skötsel och vågning uppbära avgifter enligt taxa, som,

sedan Konungens befallningshavande, efter hörande av

hälsovårdsnämnd eller den särskilda myndighet, varunder

slakthusets förvaltning är ställd, därtill uppgjort

förslag, av Konungen fastställes för minst ett år i

sänder. I denna taxa må avgifterna ej sättas högre,

än som kan anses erforderligt till täckande av stadens

kostnader för köttets besiktning och stämpling samt

ovanberörda behandling ävensom, där fråga icke är om

enbär besiktning av svinkött, för slakthusets och marknadsplatsens

förvaltning och underhåll jämte skälig

ränta å anläggningskapitalet.

Stockholm den 18 maj 1915.

På lagutskottets vägnar:

CARL LINDHAGEN.

Reservation:

av herr Persson i Norrköping, som ansett att utskottet bort hem
-

att riksdagen måtte för sin del antaga Kungl.

Maj:ts förevarande lagförslag oförändrat.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1915:203 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 8 i lagen den 10 oktober 1913 angående köttbes a1 i texten